Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 19 maj 2008 - Strasbourg

23. Det gemensamma företaget för bränsleceller och väte (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Pia Elda Locatelli, för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, om förslaget till rådets förordning om bildandet av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas (KOM(2007)0571 − C6-0446/2007 − 2007/0211(CNS)) (A6-0145/2008).

  Janez Potočnik, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Först och främst vill jag uttrycka mitt tack till parlamentet och särskilt till föredraganden Pia Locatelli, och även till Teresa Riera Madurell som är här i stället för henne, för att ni stöder vårt förslag om att bilda det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas.

Jag vill också tacka alla skuggföredragande för deras konstruktiva stöd samt budgetutskottet för dess yttrande.

Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas kommer att ha två grundare: industrigruppen och unionen. Den privata sektorn har bildat industrigruppen, och dess medlemmar representerar en betydande del av Europas företag för bränsleceller och vätgas, som t.ex. biltillverkare, energileverantörer, utvecklare av bränsleceller och utvecklare av applikationer för bränsleceller. Alla storlekar finns representerade, från mikroföretag till multinationella företag.

Samarbetet mellan kommissionen och industrin under det förberedande arbetet med förordningen har tydligt visat den starka drivkraft som finns i den här industrin. Försäkran från det offentliga om att tillhandahålla stabil finansiering på lång sikt ger ytterligare förtroende. Som en följd kan vi vänta oss att den privata sektorn bidrar med en väsentlig mängd ytterligare resurser.

Utöver de två grundarna av det gemensamma företaget, bildas nu en forskningsgrupp bestående av universitet, forskningscentra och andra forskningsorganisationer. Forskningsgruppen väntas bli det gemensamma företagets tredje medlem. Det har ansetts nödvändigt att forskningsgruppen är representerad i det gemensamma företagets styrelse på grund av den grundläggande forskningens betydelse för detta gemensamma teknikinitiativ (JTI).

Sammanlagt har man beräknat att bildandet av detta gemensamma teknikinitiativ ska snabba på processen med upp till fem år för att få till stånd en stabil vätgasförsörjning och teknik för bränsleceller, som ska bli färdig för affärsmässig lansering under perioden 2010-2020.

Jag vill också nämna dess betydelse för våra insatser på området energiteknikacceleration, eftersom detta gemensamma teknikinitiativ är en mycket intressant modell för några av de industriella initiativ som vi har föreslagit i den strategiska EU-planen för energiteknik.

I parlamentets yttrande finns ett antal mycket relevanta förslag till ändringar. Ett exempel är att betona vikten av forskningsgenombrott. Grundforskning kommer att ingå i forskningsprogrammet och det ökar sannolikheten för att nå framsteg och framgång.

Ett annat exempel är klargörande av den gemensamma forskningsgruppens (JRC) deltagande i det gemensamma företagets verksamhet. Den gemensamma forskningsgruppen har bred kompetens på flera betydande områden och dess starka framtida engagemang kommer att stärka det gemensamma företagets forskning.

Både rådet och kommissionen ser fram emot att få era synpunkter, eftersom alla är angelägna att gå framåt och börja genomföra detta viktiga initiativ utan dröjsmål.

  Talmannen. − Pia Locatelli skulle nu egentligen ha talat i egenskap av föredragande, men hon har utsett Teresa Riera Madurell som ersättare. Nu ser jag emellertid inte Teresa Riera Madurell ännu och vi beklagar att hon inte är här.

Jag går därför direkt vidare till dem som talar för grupperna.

  Jan Březina, för PPE-DE-gruppen. − (EN) Fru talman! Jag vill börja med att tacka föredraganden, Teresa Riera Locatelli, för hennes mycket noggranna och utförliga arbete med detta betänkande, som handlar om ett av de viktigaste strategiska teknikområdena för energin i framtiden.

Jag välkomnar verkligen initiativet med teknikplattformen för vätgas och bränsleceller, som spelar en central roll för att man ska lyckas. Konceptet i de gemensamma teknikinitiativen presenterades i det sjunde ramprogrammet som en ny mekanism för att genomföra långsiktiga, offentlig-privata partnerskap inom forskningen på gemenskapsnivå. Hittills har fyra gemensamma teknikinitiativ upprättats inom områdena innovativa läkemedel, inbyggda datorsystem etc. I och med det här förslaget upprättas det femte gemensamma teknikinitiativet inom området bränsleceller och vätgas.

EU står inför utmaningar som tryggad elektricitetsförsörjning, energiberoende och den ofta diskuterade lindringen av klimatförändringarna och behöver därför främja utveckling och användning av renare och mer effektiv energiteknik. Tekniken för bränsleceller och vätgas har förutsättningar för att bidra markant på vägen mot dessa mål. Avsaknaden av en gemensam europeisk strategi har hittills hindrat Europa från att hinna med de asiatiska länderna och Förenta staterna.

Jag stöder också de ändringar som har lagts fram i syfte att stärka förslaget och skapa samklang med övriga gemensamma teknikinitiativ. Utifrån min egen erfarenhet och kommunikation med små och medelstora företag stöder jag särskilt de ändringar som framhäver de små och medelstora företagens innovativa möjligheter och de specifika hinder som de möter, till exempel genom minskad tillgång till infrastrukturen för forskning. I ändringarna behöver också vikten av genombrottsinriktad forskning betonas. Vilket också nämndes i genomförandeplanen bör forskningen särskilt på ett tidigt stadium utgöra en viktig del av verksamheten i de gemensamma teknikinitiativen.

Enligt min uppfattning är den offentliga och privata sektorns gemensamma initiativ den rätta vägen för att vi ska kunna konkurrera med Förenta staterna och andra länder som har en tradition och utvecklingsstrategi för forskning om vätgas.

  Silvia-Adriana Ţicău, för PSE-gruppen. − (RO) Jag vill också gratulera föredraganden och understryka hur viktigt detta dokument är. Det här initiativet är extremt viktigt för forskningsverksamheten. Tyvärr räcker pengarna ofta inte till eller används ibland på fel sätt. Europeiska unionens maximala bidrag till de administrativa utgifterna för detta gemensamma företag blir 470 miljoner euro. Det är möjligt att skaffa mer pengar efter 2013 också, men bara till de projekt som fått ett finansieringsavtal undertecknat före den 31 december 2013.

Jag vill understryka att detta gemensamma företag är till oerhörd nytta, eftersom det ingår i ramprogrammet för forskning, särskilt inom området energi och transport inklusive flygteknik, och genomförandet av detta. Jag tror att detta betänkande är oerhört viktigt eftersom det på ett samordnande sätt stöder forskning och teknisk utveckling. Detta initiativ kommer även att stödja genomförandet av angelägen forskning inom området kommunikations- och informationsteknologi för bränsleceller och vätgas, men det kommer också att uppmuntra till och öka offentliga och privata investeringar i forskning om bränsleceller och vätgas i medlemsstaterna och i länder med anknytning till medlemsstaterna.

  Vladko Todorov Panayotov, för ALDE-gruppen. − (BG) Europa måste få bukt med klimatförändringen och se till att trygga försörjningen av naturresurser. Med konstant stigande priser på råvaror och färdiga varor blir det en oerhört svår uppgift.

Det finns en lösning, och den består i den nya tekniken, som kommer medföra dels en förebyggande minskning av utsläppen av växthusgaser, dels en besparing av och en mer effektiv användning av råvaror. Det här är ett sätt för Europa att vara ledande när det gäller att få bukt med den globala uppvärmningen samt att behålla konkurrenskraften på den globala råvarumarknaden. Det kräver ökade investeringar i forskning och ny teknik och att man utnyttjar den potential som finns i var och en av medlemsstaterna.

Ny teknik, särskilt vätgasteknik och utveckling av bränsleceller, kommer att spela en central roll i hanteringen av såväl bristen på energikällor som miljöskydd och uppnåendet av målen i Kyotoprotokollet. Men vi bör vara medvetna om att man i denna teknik behöver metaller som platina, palladium och guld, som är nödvändiga i utformningen av de nya anordningarna och den nya utrustningen. Det är bara om vi genomför nya, högeffektiva och miljömässigt säkra metoder för att utvinna och återvinna dessa metaller som vi kan få en effektiv och hållbar utveckling inom vätgasteknik och utveckling av bränsleceller.

Att upprätta ett gemensamt företag bör innebära samlade insatser av alla länder som har erfarenhet både av direkt utveckling av vätgasteknik och bränsleceller och av utveckling av teknik för hållbar och miljövänlig utvinning av de råvaror som behövs. Det är nödvändigt att uppmuntra denna utveckling i de nya medlemsstater som har stor erfarenhet inom dessa områden, såsom Bulgarien, där man redan har forskningsteam som har arbetat med sådana projekt i många år och har gjort betydande framsteg.

  Zdzisław Kazimierz Chmielewski (PPE-DE). − (PL) Fru talman, herr kommissionsledamot! Det är svårt att inte hålla med om ett försök att fastställa lämpliga regler för ett gemensamt företag inom områdena bränsleceller och vätgasteknik. I betänkandet av Teresa Riera Locatelli beskrivs detta initiativ som ett lovande exempel på offentlig-privat partnerskap för att genomföra ett gemensamt teknikinitiativ. Men i det yttrande som jag har framför mig bekräftar rådet vilken enormt komplex teknisk utmaning det innebär att använda sådana celler i praktiken. Experterna står inför den oändligt svåra uppgiften att finna forskningsvägar som garanterar ett framgångsrikt resultat. Somliga vetenskapsmän förutsäger exempelvis att den praktiska användningen av bränsleceller kommer att bli markant begränsad. Om vi godtar att vätgas bara är en energibärare, måste vi komma ihåg att den praktiska tillämpningen av exempelvis bränsleceller vid varje tillfälle kräver att en annan energikälla används när dessa bränsleceller produceras. Om vi övervinner den svårigheten väntar ytterligare svårigheter, inte minst att hitta en lämplig teknik för lagring och transport av vätgas.

Jag tar upp den här frågan med hänsyn till det fortsatta arbetet med lagstiftningen i den text som är föremål för Europaparlamentets yttrande. För att gå rakt på sak och inte säga det i förtäckta ordalag: Min chefsexpert menar att vi inte kommer att lyckas med detta tillvägagångssätt.

  Janez Potočnik, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman, jag vill tacka de ärade ledamöterna för deras kommentarer. Jag vill också säga att när vi introducerar de gemensamma teknikinitiativen sätter vi verkligen igång med ett nytt koncept. Jag hoppas uppriktigt sagt att det fungerar, för detta nya tillvägagångssätt bör hjälpa till att bana väg för nya sanningar i Europa.

Vad vi gör är faktiskt att ta ett steg från att finansiera projekt till att finansiera program, och att ge starkare stöd till privat-offentligt partnerskap, och då menar ja privat-offentligt partnerskap, eftersom det är uppenbart att initiativen och de strategiska forskningsagendorna härrör från teknikplattformar som har utgjort basen för dessa gemensamma teknikinitiativ. Att samarbeta är ett måste, och det jag nu ser i de här gemensamma teknikinitiativen är grupper som faktiskt samlas på gemenskapsnivå. En del av huvudkonkurrenterna i Europa samlas för att i den fas som pågår innan de börjar konkurrera kunna slå sina kloka huvuden ihop och stärka Europas ställning på världskartan.

I det här sammanhanget vill jag också nämna att det här specifika teknikinitiativet är oerhört viktigt, eftersom det anknyter till energisektorn och vi varje dag blir påminda om hur viktig denna sektor är.

Ett av de viktigaste syftena med den strategiska EU-plan för energiteknik (SET-planen) är att påskynda utvecklingen och genomförandet av teknik med låga koldioxidutsläpp. Jag vet att ni arbetar på ert yttrande om SET-planen, och jag ser verkligen fram emot att få ta del av era åsikter. Som jag sa tidigare är det gemensamma teknikinitiativet för bränsleceller och vätgas en intressant modell för andra områden och kommer säkerligen att ingå i SET-planen när den väl är godkänd.

Förhoppningsvis får vi se betydelsen av detta i framtiden. Jag vill göra ett sista påpekande, eftersom jag inte vet om det tolkades rätt. EU-kommissionen kommer att bidra med upp till 470 miljoner euro under de sex år som det gemensamma teknikinitiativet genomförs och väntar sig naturligtvis att siffran fördubblas med hjälp av den privata sektorn som också kommer att bidra till detta försök.

  Talmannen. − Teresa Tiera Madurell är med säkerhet inte här, men jag hoppas att föredraganden, Pia Locatelli, hör av sig, för det som kommissionsledamoten har sagt är mycket viktigt.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på tisdag kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Péter Olajos (PPE-DE) , skriftlig. − (HU) Under de senaste femtio åren har världens befolkning fördubblats och energiförbrukningen fyrdubblats. Därför kan man inget annat än välkomna det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas och stödja detta initiativ så mycket det går.

Jag förstår Jutta Haugs oro över finansiering av det gemensamma företaget, men ekonomiska frågor kan inte få stå i vägen för det här initiativet. Ledorden är innovation och förändrad livsstil. Detta kostar pengar, men det kommer också att löna sig. I moderna ekonomier står innovation för 70-80 procent av BNP:s årliga tillväxt.

Varför ska vi investera i vätgas? Därför att det är en energikälla under en övergångsperiod. Tillgångarna kan inte ta slut. Det är universums största beståndsdel. Men det kan bara övervägas som alternativ till fossila bränslen om vi kan framställa det ur förnybara energikällor till ett konkurrenskraftigt pris utan att släppa ut koldioxid eller andra växthusgaser i atmosfären under processen.

I Kanada och Förenta staterna insåg man betydelsen av vätgas redan 2002. Där rullar redan hundratusentals miljövänliga fordon på vägarna, och antalet bensinstationer med vätgaspumpar ökar stadigt. I Europeiska unionen är runt arton tusen miljövänliga fordon i drift, men antalet tillgängliga vätgaspumpar är inte ens nämnvärt.

Om vi ska kunna undvika en slutgiltig kollaps kan vi inte hålla inne med stöd till denna teknik och detta bränsle. Vi måste agera. Jag vill ta detta tillfälle i akt och bjuda in mina kollegor till min Greenovation-konferens, som äger rum i parlamentet nästa vecka på eftermiddagen den 28 maj. Efter diskussionerna kommer deltagarna att få tillfälle att ta en tur i en vätgasdriven buss eller bil.