Index 
 Înapoi 
 Înainte 
 Text integral 
Procedură : 2008/2001(INI)
Stadiile documentului în şedinţă
Stadii ale documentului : A6-0136/2008

Texte depuse :

A6-0136/2008

Dezbateri :

PV 21/05/2008 - 3
CRE 21/05/2008 - 3

Voturi :

PV 21/05/2008 - 5.12
CRE 21/05/2008 - 5.12
Explicaţii privind voturile
Explicaţii privind voturile

Texte adoptate :

P6_TA(2008)0223

Stenograma dezbaterilor
Miercuri, 21 mai 2008 - Strasbourg Ediţie revizuită

3. Fapte demonstrate ştiinţific legate de schimbările climatice: descoperiri şi recomandări în vederea luării de decizii (dezbatere)
Proces-verbal
MPphoto
 
 

  Der Präsident. − Als nächster Punkt folgt der Zwischenbericht von Karl-Heinz Florenz über die wissenschaftlichen Fakten des Klimawandels: Feststellungen und Beschlussempfehlungen (2008/2001(INI)) (A6-0136/2008).

 
  
MPphoto
 
 

  Karl-Heinz Florenz, Berichterstatter. − Herr Präsident, verehrter Herr Kommissar, Herr Ratspräsident, herzlich willkommen im Europäischen Parlament! Warum macht sich die Europäische Union auf den Weg, einen nichtständigen Ausschuss zum Klimawandel zu entwickeln? Es war richtig, dass wir ein Gesamtkonzept vorstellen, wie wir, die Europäische Union, gedenken, mit diesem Thema umzugehen. Wenn wir international – wie das Stavros Dimas erfolgreich für die Kommission tut – helfen wollen, dass dieses Thema auf der Tagesordnung bleibt, müssen wir als Europäische Union bzw. als Parlament sagen, was unser Konzept ist, was also unsere Visitenkarte zu diesem Thema ist. Es geht letztlich darum, dass Europa zeigt, wie wir das Thema behandeln, wie wir vorangehen, um andere Länder und andere Kontinente zu bewegen, mit uns in die gleiche Richtung zu gehen. Deswegen ist es richtig, dass wir mit dem wissenschaftlichen Teil dieser Debatte anfangen; darum es geht heute.

Ein solcher Teil kann niemals ein attraktiver Bericht sein, weil er sich immer mit dem Status quo auseinandersetzt. Da kann man nicht wie auf dem Pferdemarkt hier ein bisschen dazu geben und dort ein bisschen wegnehmen, sondern da muss man sich mit den Fakten auseinandersetzen. Diese Fakten haben wir in vielen thematischen Strategien, in deren Rahmen wir zwei Nobelpreisträger nach Brüssel und nach Straßburg eingeladen haben, zusammengetragen. Sie, Herr Präsident, haben eine exzellente Veranstaltung durchgeführt und eine sehr beachtliche Rede zum Klimawandel gehalten, was mich sehr erfreut hat und was mir eine Menge an Kraft gegeben hat.

Wir haben viele Experten aus weltweiten internationalen Gruppen hören können, unter der hervorragenden Leitung meines guten Freundes Guido Sacconi, der die Sachen gut gemanagt hat. Auch Kritiker haben wir einladen können, aber leider Gottes sind nicht alle gekommen, weil sie sich dem internationalen Wettbewerb dieser Kritik nicht aussetzen wollen. Kritik zu schreiben, sie dann aber nicht in einem Gremium prüfen zu lassen, ist kein heldenhaftes Verhalten. Ich hätte mir gewünscht, dass der eine oder andere Kritiker wirklich gekommen wäre und sich international der Debatte gestellt hätte.

Wir haben viele hervorragende Dokumente gelesen. IPCC, der Weltklimarat, war da, wir haben die Weltagrarorganisation gehört, wir haben die UNO-Umweltorganisation gehört, wir haben die Klimakonferenz der Bundesrepublik Deutschland gehört sowie viele andere, was dazu geführt hat, dass wir jetzt die Fakten auf dem Tisch haben. Das ist kein Kampfpapier, wie meine Freunde hier und da behaupten, sondern es ist ein Zustandsbericht, der eine Plattform dafür bieten soll, wie wir in Zukunft weitermachen. Die Argumente zeigen deutlich, dass es einen wissenschaftlichen Konsens gibt, mit dem wir jetzt weiterarbeiten können. Es gibt einen Konsens darüber, wie der anthropogene Einfluss des Menschen zu beurteilen ist – das ist der Artikel 3. Wir haben hinreichende Informationen darüber, dass das Ziel – zwei Grad in Zukunft nicht zu überschreiten – ein wichtiges ist.

Worum geht es denn jetzt in Zukunft? Es geht darum, dass wir in Europa die Kraft, zu einer neuen, dritten industriellen Revolution aufbringen, die die drei Säulen der Nachhaltigkeit beinhaltet, nämlich die Nachhaltigkeit der Produkte, die soziale Komponente und natürlich die wirtschaftliche Komponente. Das ist keine Belastung, das ist eine riesengroße Chance, die wir als eine Vision weiterentwickeln müssen.

Denn eines steht fest: Die Klimadebatte ist nur ein kleiner Teil unseres Problems. Wir haben eine Nachhaltigkeitsdebatte zu führen, denn wir verheizen im Moment in nur 500 Jahren Energien, die über Jahrmillionen entstanden sind, und wir haben überhaupt keine Antwort darauf, wie denn unsere Kinder und Kindeskinder in Zukunft ihre Energie entwickeln können.

Das ist die große Chance. Wir brauchen Mut zur Fantasie. Die Steinzeit ist nicht zu Ende gegangen, weil wir keine Steine mehr haben. Ich sage Ihnen, die Steinzeit ist glücklicherweise zu Ende gegangen, weil wir Politiker hatten, die Mut haben – Mut für die Zukunft, Mut für unsere Kinder und Mut für diesen Planeten.

(Beifall)

 
  
MPphoto
 
 

  Der Präsident. − Vielen Dank, Karl-Heinz Florenz, auch für die freundlichen Worte an den Präsidenten. Es ist eher die Ausnahme, dass so etwas Freundliches zum Ausdruck gebracht wird. Da ich hier objektiv und neutral bin, will ich nicht darauf hinweisen, dass man gerade aus der eigenen politischen Familie besonders wenig Lob empfängt. Also, es war ein außergewöhnlicher Vorgang, der sich hier heute Morgen abgespielt hat!

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Podobnik, predsedujoči Svetu. − Spoštovani gospod predsednik, spoštovani poročevalec Karl-Heinz Florenz, spoštovane poslanke in poslanci, gospe in gospodje.

Danes imamo na voljo jasne dokaze, da je za velike spremembe podnebnega sistema soodgovoren človek in da te spremembe že negativno vplivajo na naravo in človeško družbo. Gotovo je tudi, da se bo svetovna temperatura v tem stoletju še zvišala, če ne bomo hitro ukrepali in znatno zmanjšali emisij toplogrednih plinov, kar bo privedlo do vsesplošne škode in motenj.

Četrto poročilo medvladnega foruma o podnebnih spremembah o oceni stanja, ki je bila sprejeta v Španiji novembra 2007, predstavlja najbolj celovito in verodostojno znanstveno oceno o podnebnih spremembah doslej. Poročilo pravi, da je segrevanje podnebnega sistema neizpodbitno, da je k porastu povprečne globalne temperature v zadnjih petdesetih letih zelo verjetno najbolj prispevalo povečanje antropogenih koncentracij toplogrednih plinov.

Poročila o oceni stanja, ki jih IPCC objavlja od leta 1990, kažejo na to, da je znanost o podnebnih spremembah in njihovih posledicah v zadnjih letih močno napredovala. To je mogoče pripisati več dejavnikom, vse številčnejšim dokazom o zaznanih podnebnih spremembah, trdemu delu znanstvenikov in boljšemu posredovanju znanstvenih spoznanj.

Kot je zapisano v Florenzevemu vmesnemu poročilu, ki po našem mnenju prinaša nekatere zelo pomembne sveže formulacije o opisanih problemih, to, kar vemo danes, zadostuje, da se takoj lotimo oblikovanja in izvajanja politik, ki bodo prispevale k zmanjšanju emisij toplogrednih plinov. Tudi zato so se, kot vsi vemo, evropski voditelji držav in vlad marca lansko leto odločili poslati odločno sporočilo mednarodni skupnosti s sprejetjem zavez glede zmanjšanja emisij.

Evropska unija je odločena, da bo te zaveze izpolnila s celovito podnebno energetsko politiko. Potem pa bo še posebno pozornost namenila energetski učinkovitosti, obnovljivim virom energije, biogorivu, zajemu in shranjevanju ogljika ter na splošno prehodu v nizkoogljično gospodarstvo.

Rad pa bi tudi spomnil, spoštovane poslanke in poslanci, na zadnje sklepe Evropskega sveta. Kot rečeno je Evropska unija lani sprejela odločne in velikopotezne zaveze glede podnebne energetske politike. Sedaj, leta 2008, pa je čas za ukrepanje.

S konferenco o podnebnih spremembah na Baliju lani decembra je bil dosežen pomemben preboj z začetkom mednarodnega pogajalskega procesa, ki vključuje vse, tako razvite kot države v razvoju. Ta proces je začrtan v akcijskem načrtu iz Balija. Evropska unija je odločena, da še naprej ohrani svojo vodilno mednarodno vlogo na področju podnebnih sprememb in energetike in vzdržuje potreben zagon v pogajanjih v okviru okvirne konvencije Združenih narodov, še posebej na naslednjem zasedanju, ki bo letos v Poznanu. Cilj je zagotoviti, da bo leta 2009 v Kopenhagnu dosežen ambiciozen, globalen in celovit sporazum o podnebnih spremembah za obdobje po letu 2012, ki bo skladen s ciljem Evropske unije, da se globalna temperatura lahko zviša največ za dve stopinji. Evropska unija bo k temu veliko prispevala tudi z uresničitvijo ciljev, določenih na spomladanskem zasedanju Evropskega sveta 2007.

In ključni izziv pa je, da se prehod k varnemu in trajnostnemu nizkoogljičnemu gospodarstvu izvede na način, ki je skladen s trajnostnim razvojem Evropske unije, konkurenčnostjo, zanesljivo oskrbo z energijo, varnostjo preskrbe in zdravimi in zdržnimi javnimi financami.

 
  
MPphoto
 
 

  Σταύρος Δήμας, Μέλος της Επιτροπής. − Κύριε Πρόεδρε, αξιότιμα Μέλη του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου, θα ήθελα να σας ευχαριστήσω για την ευκαιρία που μας δίδεται σήμερα να συζητήσουμε την ενδιάμεση έκθεση της Προσωρινής Επιτροπής για την Αλλαγή του Κλίματος, την οποία παρουσίασε ο κύριος Florenz, τον οποίο και συγχαίρω για την εξαιρετική του εργασία.

Η έκθεση επιβεβαιώνει τη στήριξη του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου σε μια φιλόδοξη ευρωπαϊκή κοινοτική πολιτική για την αντιμετώπιση της κλιματικής αλλαγής και βρίσκω την ευκαιρία, κύριε Πρόεδρε, να ευχαριστήσω όλα τα Μέλη του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου για τη συνεχή στήριξη και την τόσο σημαντική συμβολή τους στην προώθηση της πολιτικής μας για το κλίμα και για την ευαισθητοποίηση της κοινής γνώμης, αλλά και την ενημέρωση βουλευτών από άλλες χώρες. Επίσης, κύριε Πρόεδρε, θέλω να υπογραμμίσω τον σημαντικό ρόλο, τον οποίο εσείς διαδραματίσατε για την προώθηση της πολιτικής της κλιματικής αλλαγής της Ευρωπαϊκής Ένωσης, και είμαι βέβαιος ότι και εσείς, και τα Μέλη του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου, θα συνεχίσουν με τον ίδιο ζήλο, ώστε να μπορέσουμε, τα δύο αυτά χρόνια -γιατί είναι λιγότερο από δύο χρόνια που έχουμε μπροστά μας- να τα αξιοποιήσουμε ώστε να επιτύχουμε τη σύναψη συμφωνίας στο τέλος του 2009 στην Κοπεγχάγη έτσι ώστε να αντιμετωπίσουμε αποτελεσματικά τη μεγάλη αυτή απειλή για τον πλανήτη. Τόσο εντός της Ευρωπαϊκής Ένωσης, όπου οι συζητήσεις για τη δέσμη μέτρων για το κλίμα και την ενέργεια εντείνονται, όσο και στις διαπραγματεύσεις σε διεθνές επίπεδο, πρέπει να κινητοποιήσουμε όλες μας τις δυνάμεις και να συνεργαστούμε όσο το δυνατόν καλύτερα, ώστε να αξιοποιήσουμε το προβάδισμα που έχει αποκτήσει η Ευρωπαϊκή Ένωση ενόψει της Διάσκεψης της Κοπεγχάγης τον Δεκέμβριο του 2009.

Για να φτάσουμε στις σημαντικές αποφάσεις που ελήφθησαν στο Μπαλί συνέβαλε ο συνδυασμός δύο συνιστωσών: από τη μια, η ευρωπαϊκή παγκόσμια πρωτοπορία στην καταπολέμηση της κλιματικής αλλαγής· από την άλλη, τα επιστημονικά πορίσματα της IPCC, δηλαδή της Διακυβερνητικής Ομάδας για την Κλιματική Αλλαγή, χάρη στην οποία πολλοί από τους παγκόσμιους ηγέτες παραδέχθηκαν ότι είναι όντως επείγουσα η ανάγκη να ληφθούν μέτρα. Χάρη σ' αυτή τη σειρά επιστημονικών εκθέσεων, οι πολίτες, αλλά και οι πολιτικοί ιθύνοντες, μεταξύ αυτών και μέλη του Κοινοβουλίου σε διάφορες χώρες, αντιλαμβάνονται πλέον καλύτερα το μέγεθος της πρόκλησης και τους σοβαρούς κινδύνους που αντιμετωπίζουμε εάν δεν παρέμβουμε για να σταματήσουμε την κλιματική αλλαγή. Νομίζω ότι σχεδόν όλοι συμφωνούμε ότι έχει πράγματι αποδειχθεί επιστημονικά η ανάγκη επειγόντων και θαρραλέων μέτρων για την αντιμετώπιση της κλιματικής αλλαγής, τα οποία η ενδιάμεση έκθεση -που βρίσκεται ενώπιόν μας- παρουσιάζει κατά τρόπο συνοπτικό. Η έκθεση αυτή αντικατοπτρίζει το επιστημονικό μήνυμα που δόθηκε από την IPCC και από άλλες πηγές το 2007 κατά τρόπο σαφέστερο από ποτέ.

Η επιστημονική συζήτηση για το κατά πόσον η αλλαγή του κλίματος οφείλεται σε ανθρώπινες δραστηριότητες κράτησε δεκαετίες εξαιτίας των σκεπτικιστών και εμπόδισε τη λήψη αποφασιστικών μέτρων. Τώρα όμως έχει κλείσει. Δεν σημαίνει ότι όλα τα ερωτήματα έχουν απαντηθεί ή ότι έχουμε κατανοήσει την κάθε λεπτομέρεια. Όμως γνωρίζουμε πλέον αρκετά για να καταλήξουμε στο συμπέρασμα ότι η ταχεία λήψη φιλόδοξων μέτρων είναι προς το συμφέρον μας από άποψη ενεργειακής ασφάλειας και από άποψη οικονομική, περιβαλλοντική και κοινωνική. Όχι μόνο δεν έχουμε την πολυτέλεια να περιμένουμε, αλλά ακόμη χειρότερα, ο χρόνος που έχουμε στη διάθεσή μας είναι ελάχιστος. Για να περιορίσουμε την αύξηση της θερμοκρασίας του πλανήτη στους δύο βαθμούς Κελσίου -όριο πάνω από το οποίο χάνουμε τον έλεγχο περιορισμού ή αναστροφής των περιβαλλοντικών επιπτώσεων- οι εκπομπές αερίων του θερμοκηπίου θα μπορούν να φθάσουν στο αποκορύφωμά τους, το πολύ, μέσα στα επόμενα δέκα με δεκαπέντε χρόνια.

Μακροπρόθεσμα, για να έχουμε μια καλή πιθανότητα ότι δεν θα υπερβούμε τους δύο βαθμούς Κελσίου, οι παγκόσμιες εκπομπές το 2050 θα πρέπει να μειωθούν κατά 50% σε σχέση με το επίπεδο του 1990. Για να γίνει αυτό απαιτείται ριζική αλλαγή στον τρόπο με τον οποίο παράγουμε και χρησιμοποιούμε την ενέργεια. Απαιτείται παγκόσμια μετάβαση σε μια οικονομία χαμηλών εκπομπών διοξειδίου του άνθρακα, απαιτούνται μικρές αλλά σημαντικές αλλαγές σε πολλές πτυχές της καθημερινότητάς μας. Απαιτείται, ούτε λίγο ούτε πολύ, μια πράσινη επανάσταση!

Έχει γίνει σαφές από τις εκθέσεις της IPCC ότι ακόμη και με φιλόδοξα μέτρα για τη μείωση των εκπομπών, ορισμένες σοβαρές επιπτώσεις της κλιματικής αλλαγής θα είναι μάλλον αναπόφευκτες. Η Διεθνής Κοινότητα θα πρέπει λοιπόν να είναι έτοιμη να τις αντιμετωπίσει και, γι' αυτό, χρειάζεται υποστήριξη, ιδιαίτερα στις πιο ευάλωτες από τις αναπτυσσόμενες χώρες, οι οποίες και θα αντιμετωπίσουν τα μεγαλύτερα προβλήματα.

Όσον αφορά τώρα στο θέμα των διαπραγματεύσεων στον ΟΗΕ. Γνωρίζουμε ότι έχουμε λίγο χρόνο στη διάθεσή μας, δεδομένου ότι ο στόχος και η κορυφαία προτεραιότητα είναι να επιτευχθεί συμφωνία στην Κοπεγχάγη το 2009. Η υπογραφή ουσιαστικής και ολοκληρωμένης συμφωνίας, που να ανταποκρίνεται στους φιλόδοξους στόχους που επιβάλλουν τα επιστημονικά πορίσματα, αποτελεί μεγάλη πρόκληση. Θα χρειαστούν πολλές προσπάθειες για να πείσουμε τους διεθνείς μας εταίρους να υπογράψουν τη φιλόδοξη συμφωνία που έχουμε θέσει σαν στόχο μας. Γι' αυτό θα πρέπει η Ευρωπαϊκή Ένωση να συνεχίσει πιστά, πάνω στη στρατηγική της, η οποία έχει αποδειχθεί πετυχημένη μέχρι σήμερα. Δηλαδή στο εσωτερικό να παράγουμε θετικά αποτελέσματα και στο εξωτερικό να αποδείξουμε στους διεθνείς μας εταίρους ότι η λήψη φιλόδοξων μέτρων δεν είναι αντίθετη στα συμφέροντά τους, ούτε εμποδίζει την οικονομική τους ανάπτυξη.

Μια από τις προκλήσεις -προς την κατεύθυνση αυτή- θα είναι να εξασφαλίσουμε τη συμμετοχή των ανεπτυγμένων χωρών στην προσπάθεια μείωσης των εκπομπών σε επίπεδα αντίστοιχα με τον στόχο των δύο βαθμών Κελσίου. Πρόκειται για μείωση των εκπομπών τους κατά 25%-40% μέχρι το 2020 σε σύγκριση με το 1990. Θα ήθελα μάλιστα να είμαι απόλυτα σαφής ως προς το θέμα αυτό. Καλούμε τις Ηνωμένες Πολιτείες να σταθούν στο ύψος των περιστάσεων και από εμπόδιο στην πρόοδο να καταστούν συντελεστής προόδου. Όπως θα αντιληφθήκατε, κατά την πρόσφατη επίσκεψή σας στις Ηνωμένες Πολιτείες, οι συζητήσεις που διεξάγονται εκεί έχουν αρχίσει να κινούνται στη σωστή κατεύθυνση, αλλά είναι προφανές ότι περιμένουμε ακόμη πολλά από την πλευρά τους.

Πέρα από τις ανεπτυγμένες χώρες, είναι επίσης απαραίτητο να εργαστούμε για φιλόδοξες δεσμεύσεις μείωσης των εκπομπών και από την πλευρά των υπό ανάπτυξη χωρών, ιδίως των πλέον προηγμένων αναπτυσσόμενων χωρών. Υπάρχουν πολλές δυνατότητες για τη μείωση των εκπομπών, δυνατότητες που συνεπάγονται σημαντικά πρόσθετα οφέλη, τόσο για την ενεργειακή ασφάλεια και την ανθρώπινη υγεία, όσο και για την ανάπτυξη γενικότερα. Τα μέτρα προς αυτή την κατεύθυνση θα πρέπει να προβλέπονται και να υποστηρίζονται στην αναμενόμενη συμφωνία του 2009. Πιστεύω, ότι και εδώ τα πράγματα κινούνται προς τη σωστή κατεύθυνση. Υπάρχει αυξανόμενη συνειδητοποίηση της ανάγκης να ληφθούν μέτρα για την αντιμετώπιση της κλιματικής αλλαγής. Ταυτόχρονα, αρχίζουν να γίνονται αντιληπτά και τα πρόσθετα οφέλη, είτε σε σχέση με την ενεργειακή ασφάλεια, είτε σε σχέση με την ανθρώπινη υγεία, είτε σε σχέση με την οικονομική ανάπτυξη, η οποία όχι μόνο δεν θα τεθεί σε κίνδυνο, αλλά μάλλον θα ευνοηθεί.

Η πρόσφατη επίσκεψη εκπροσώπων της Επιτροπής στην Κίνα επιβεβαίωσε το εξής: οι Κινέζοι ομόλογοί μας έχουν πλήρως συνειδητοποιήσει ότι είναι πλέον υποχρεωμένοι να λάβουν εσωτερικά μέτρα. Έχουν ήδη αρχίσει να λαμβάνουν μέτρα και προτίθενται να συνεχίσουν τις προσπάθειές τους. Οφείλουμε να τους στηρίξουμε, τόσο σε διμερές, όσο και σε πολυμερές επίπεδο. Θα έχουμε πολλές ευκαιρίες κατά τους προσεχείς μήνες και κατά το επόμενο έτος να προωθήσουμε το μήνυμά μας. Μια από αυτές θα είναι η σύνοδος του G8 και του G8 SIM5, όπου η Ιαπωνική Προεδρία έχει στρέψει την προσοχή της στην κλιματική αλλαγή. Μια άλλη θα είναι η πρωτοβουλία υπό την αιγίδα των Ηνωμένων Εθνών για τις πιο σημαντικές οικονομίες του κόσμου, αλλά και οι διάφορες διμερείς συνεργασίες της Ευρωπαϊκής Ένωσης με αντικείμενο την κλιματική αλλαγή. Θα αξιοποιήσουμε όλες αυτές τις ευκαιρίες για να πείσουμε τους εταίρους μας ότι είναι ανάγκη να ληφθούν επείγοντα μέτρα και ότι πρέπει να χαραχθούν ορθές και βιώσιμες πολιτικές για την ενέργεια και την κλιματική αλλαγή. Στην προσπάθειά μας αυτή θα πρέπει να αναδεικνύουμε, με συστηματικό τρόπο, τα επιστημονικά πορίσματα στα οποία στηριζόμαστε και να υπενθυμίζουμε τις συνέπειες της αδράνειας ή των ανεπαρκών μέτρων.

Όπως ξέρουμε, το κοινό όραμα πρόκειται να αποτελέσει αντικείμενο διαπραγματεύσεων στο πλαίσιο του Οδικού Χάρτη του Μπαλί. Αυτό είναι πολύ σημαντικό να γίνει, με βάση τις έγκυρες επιστημονικές γνωμοδοτήσεις που έχουμε στη διάθεσή μας. Θα πρέπει να επιμείνουμε οι διαπραγματεύσεις να διεξαχθούν με γνώμονα τα πορίσματα της επιστήμης. Είμαι πεπεισμένος ότι, από κοινού με την Επιτροπή, έχετε εξίσου σημαντικό ρόλο να διαδραματίσετε στην μετάδοση αυτού του κρίσιμου μηνύματος στους εταίρους μας, στους πολίτες μας και στους κοινοβουλευτικούς εκπροσώπους τους.

 
  
MPphoto
 
 

  Joseph Daul, au nom du groupe PPE-DE. – Monsieur le Président, Monsieur le Commissaire, je m'excuse du retard mais j'ai essayé de respecter la vitesse pour respecter aussi le climat.

Notre débat prioritaire d'aujourd'hui porte sur les données scientifiques relatives au changement climatique. Et je tiens tout d'abord à remercier mon collègue Karl-Heinz Florenz pour son travail remarquable et aussi son engagement constant sur cette question.

Chers collègues, les connaissances scientifiques sur le changement climatique sont désormais établies. Pour une majorité d'experts, il ne nous est aujourd'hui plus permis de douter du fait que le réchauffement climatique est une réalité et qu'il trouve en grande partie son origine dans les activités humaines. Quelques voix divergentes s'élèvent pour mettre en cause la réalité de ce phénomène, mais sans véritable preuve à la clé. Le rapport intermédiaire rendu par la commission temporaire du Parlement européen sur le changement climatique est la première phase d'un processus qui conduira à la recherche de solutions.

Nous sommes quasiment tous d'accord pour dire que l'augmentation de la température mondiale devrait être limitée à deux degrés au-dessus des valeurs préindustrielles, tout en gardant à l'esprit le fait que nous devrions, en réalité, viser un objectif d'augmentation inférieure à deux degrés. Mais le débat sur le changement ne peut se résumer à une bataille de chiffres. Lorsque l'on parle de climat, on parle de la fonte de la banquise arctique, de la désertification, du réchauffement de la planète, des déplacements d'espèces animales, mais surtout des phénomènes qui risquent d'avoir des conséquences catastrophiques pour le déplacement des êtres humains.

C'est un défi majeur pour l'ensemble de l'humanité. Les régions les plus grièvement touchées seront les pays les plus pauvres d'Afrique, d'Asie et d'Amérique centrale et latine, où des migrations environnementales sont à prévoir. Avec l'augmentation des phénomènes climatiques extrêmes, une nouvelle sorte de réfugiés va apparaître. Il ne s'agira plus de réfugiés politiques, ni de migrants économiques, mais de réfugiés climatiques. Et avec la réduction de la surface de terres cultivables, la crise alimentaire menace. Avec la diminution des ressources en eau potable, les tensions risquent de se multiplier, les guerres risquent d'éclater avec, comme enjeu, le contrôle des ressources.

Notre responsabilité est immense. Il ne s'agit plus de remettre en cause le fait du changement climatique, mais de travailler tous ensemble pour rechercher des solutions et pour mettre en pratique ces solutions. Et le paquet "climat-énergie" déposé par la Commission au mois de janvier fait l'objet de discussions en ce moment au sein des commissions de l'environnement et de l'industrie du Parlement: système d'échange de quotas d'émission, partage du fardeau climatique, capture et stockage du carbone et énergies renouvelables.

Les membres de notre groupe PPE-DE dans ces commissions et le groupe du PPE dans son ensemble travaillent activement. Nous attendons beaucoup de ces discussions et nous sommes déterminés à joindre nos efforts pour qu'un compromis soit trouvé dès la première lecture. Il est indispensable qu'un accord soit trouvé entre le Parlement et le Conseil avant les élections européennes.

Chers collègues, l'Union européenne a endossé le rôle de leader mondial pour la lutte contre le changement climatique vis-à-vis de ses partenaires mondiaux et il est indispensable qu'elle le reste. Si nous ne prenons pas notre rôle au sérieux pour pousser les États-Unis, d'une part, et les puissances, comme vous les avez citées, Monsieur le Commissaire, la Chine et l'Inde, d'autre part, à nous rejoindre dans la lutte contre le changement climatique, qui le fera?

L'Europe doit se présenter unie, en ordre de marche, lors de la Conférence internationale de Poznań, en décembre 2008, qui préfigurera l'accord que nous espérons signer à Copenhague en décembre 2009. Le défi est mondial, mais l'Europe est la puissance capable de pousser ses partenaires à la rejoindre dans ce combat et nous devons préparer l'avenir pour nos enfants et nos petits-enfants.

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Schulz, im Namen der PSE-Fraktion. – Herr Präsident! Die Sozialdemokratische Fraktion hat die Einsetzung des Nichtständigen Ausschusses zum Klimawandel beantragt. Als wir diesen Antrag gestellt haben, waren wir mehr denn je davon überzeugt, dass wir uns in einer entscheidenden Phase der europäischen und der internationalen Politik befinden, weil das, was dieser Ausschuss leisten muss, eine Herkulesaufgabe ist, nicht nur hier in diesem Hause.

Die Themen, die er behandelt, sind – das muss man so sagen – eine Jahrhundertaufgabe, denn das, was in diesem Jahrhundert nicht geleistet wird, das ist definitiv für zukünftige Generationen verloren. Deshalb ist es schon gut, dass in dieser Diskussion sichtbar wird, dass die überwältigende Mehrheit der Mitglieder dieses Parlaments einen gleichen Ansatz hat, nämlich, dass wir uns enorme Mühe geben müssen, der Herausforderung, der wir gegenüberstehen, gerecht zu werden.

Deshalb will ich mich dem Dank an Karl-Heinz Florenz anschließen, der als Mitglied einer anderen parlamentarischen Fraktion, jedoch als Berichterstatter, Inhalte vertritt, die wir als Sozialdemokratische Fraktion in jedem Fall unterstreichen können. Und dass mit Karl-Heinz Florenz und meinem Kollegen Guido Sacconi zwei Persönlichkeiten dieses Hauses gemeinsam diesen Ausschuss steuern, ist ein gutes Zeichen dafür, dass wir zu einem auf breiter Mehrheit getragenen Ergebnis kommen können. Soweit die konsensualen Fragen. Aber wir werden ganz ohne Zweifel mit der Frage konfrontiert werden, ob wir bei entscheidenden Weichenstellungen auch noch zusammenbleiben können, wenn es wirklich ans Eingemachte, wenn es ins Detail geht.

Deshalb möchte ich zwei, drei Bruchstellen beschreiben, die uns noch beschäftigen werden. Ich möchte jetzt nicht ins Detail des Zwischenberichtes, den ich für ausgezeichnet halte, gehen, sondern auf ein Beispiel aufmerksam machen: Wir alle waren vor einigen Jahren enthusiastisch, als wir gesagt haben, dass wir bei der CO2-Reduzierung weg vom Öl und hin zu nachwachsenden Rohstoffen wollen. Wir haben gesagt, dass wir auf Biosprit setzen, ohne dass irgend jemand sich darüber im Klaren war, dass die massenhafte Nutzung von Flächen für den Anbau von Pflanzen, die zur Energiegewinnung eingesetzt werden konnten, zur Verknappung der Flächen für den Anbau von Nahrungsmitteln führen könnte.

Die Revolte, die wir vor einigen Jahren in Mexiko erlebt haben, als Maismehl plötzlich nicht mehr verfügbar war oder die Preise enorm stiegen, haben wir – oder jedenfalls ich – nicht in einen unmittelbaren Zusammenhang mit diesem Thema gesetzt. Heute wissen wir: Wir müssen die energie- und klimapolitischen Probleme lösen und gleichzeitig den Hunger in der Welt bekämpfen. Wir müssen beides unter einen Hut bringen. Das ist ein kleines Zeichen dafür, dass wir eine interdisziplinäre Aufgabe angepackt haben, die uns wirklich eine enorme Willensstärke abverlangen wird, nämlich die Willensstärke, zum Kompromiss, übrigens auch zum Kompromiss an einer anderen Stelle, bereit zu sein.

Europa ist ein industrieller Kontinent. Das, was über fünfzig, sechzig Jahre an industriellen Strukturen aufgebaut wurde, war ursächlich für die Belastung des Klimas. Deshalb muss da umgesteuert werden. Aber jeder muss sich darüber im Klaren sein, dass man über fünfzig, sechzig Jahre gewachsene industrielle Strukturen nicht durch einen Beschluss des Europäischen Parlaments innerhalb von vierzehn Tagen verändern kann. Auch das braucht seine Zeit. Das heißt, wir werden eine Balance finden müssen zwischen den ehrgeizigen Ansprüchen, die wir haben.

Kommissar Dimas hat Recht, wir haben keine Zeit zu verlieren, zwischen diesen ehrgeizigen Ansprüchen einerseits und auf der anderen Seite der Machbarkeit des Umsteuerns. Beides ist von entscheidender Bedeutung. Für beides brauchen wir einen vernunftorientierten und einen kompromissorientierten Ansatz. Deshalb finde ich es auch gut, dass wir von der französischen Ratspräsidentschaft hören, dass sie bereit ist, bis zum Jahresende zu einem Ergebnis zu kommen. Wenn wir im Rat die gleiche Kompromissbereitschaft, das gleiche Engagement haben wie das hier im Parlament sichtbar wird, dann bin ich optimistisch. Wenn wir im Rat die üblichen Taktierereien erleben, die wir in diesem Gremium immer erleben, dann werden wir Zeit verlieren.

Ich habe den Eindruck, dass es im Parlament eine große Bereitschaft gibt, in der Kommission auch. Wenn es eine solche Bereitschaft im Rat auch gibt, wenn alle drei europäischen Institutionen zusammenwirken, dann kann vor der Europawahl erreicht werden – was der Kollege Daul auch angesprochen hat –, dass der Eindruck in der Bevölkerung entsteht, dass die Staats- und Regierungschefs die großen Leitlinien beschließen, und dass das Europäische Parlament die konkrete Detailarbeit liefert. Diese Arbeitsteilung ist ja üblich, und dann würde sie endlich auch mal sichtbar.

(Beifall)

 
  
MPphoto
 
 

  Graham Watson, on behalf of the ALDE Group. – Mr President, if the interim report from our Committee on Climate Change does no more than state the obvious, that is no bad thing. For it confirms, in black and white, what most of us have acknowledged for some time. The science of climate change is incontrovertible. Permafrost and ice caps are melting, sea-levels and temperatures rising, largely due to human activity. Failure to act now means humankind will hurtle towards a tipping point from which there is no return.

The deadlines for climate policy are set not by the European Union, nor by the world community: they are set by nature. And the bottom line is that – despite commitments in Kyoto – global greenhouse gas emissions are growing faster than ever before, up by a quarter since 1990. Some scientists say CO2 concentrations have already gone too far. All agree the window of opportunity open to us to stabilise emissions and limit the rise in temperature to two degrees above pre-industrial levels will close within seven years.

Democracies are run by crisis management. Serious problems are often not tackled until they have to be tackled, and as Karl-Heinz Florenz points out in this excellent report we need to cut greenhouse gas emissions not by 20%, but possibly by up to 40%, depending on what deal can be made with third countries at the Copenhagen talks next year.

There are positive signs from the other big polluters, China and the USA. Beijing showed a new-found willingness to negotiate at the UN summit in Bali and all three US presidential candidates are committed to tackling climate change. What we must do – in the absence of further evidence, and with the resources at hand – is to approve the Commission’s climate change package, and I salute the work that my colleagues Lena Ek, Chris Davis and Vittorio Prodi have done in this area.

We must also redouble our efforts to promote clean energy – and the amazing thing is this: we know how. Generating power from the desert sun, as a supplement to sources of renewable energy here in Europe, could speed up the process of cutting CO2 emissions at a stroke. Indeed, satellite-based studies by the German Aerospace Centre have shown us that, using less than 0.3% of the desert area of the Middle East and North Africa, enough high-voltage electricity can be generated to supply current and future demand in Europe, the Middle East and North Africa. It is not rocket science. It has been done for 20 years in California. Plants are now being built in Spain and Morocco to do the same.

If we could summon the drive and the determination, the guts and the grit, we could make the shift from oil while providing jobs, drinking water and better infrastructure for those bearing the brunt of climate change. We could combat climate change without having to turn off the lights.

Our aim should be to put Europe’s money where its mouth is, to invest money in high-voltage solar thermal power generation and political capital in the human relations across the Mediterranean Sea to make it possible. We could find no better ammunition for use in negotiations with the UN to get a progressive international agreement in Copenhagen.

(Applause)

 
  
MPphoto
 
 

  Rebecca Harms, im Namen der Verts/ALE-Fraktion. – Herr Präsident! Vielen Dank an Karl-Heinz Florenz für die sehr gute Zusammenarbeit im Klimaausschuss. Wenn man den Bericht Florenz nimmt und sagt, das ist der Stand der klimapolitischen Diskussion im Europäischen Parlament, könnte man zu dem Schluss kommen: „Prima Klima unter den Abgeordneten im Europäischen Parlament.“ Wenn nur nicht – und hier möchte ich eine Verbindung zu den „Panzerknackern“ aus einem berühmtem Comic herstellen – zur gleichen Zeit am gleichen Ort ganz andere Aktivitäten stattfinden würden!

Leider ist es eben so, dass parallel zum Klimaausschuss auch im Industrieausschuss, im Umweltausschuss, im Entwicklungsausschuss Klimapolitik betreiben wird. Da kommen die Kollegen zu einem großen Teil zu ganz anderen Ergebnissen als zu dem Schluss, dass wir am Beginn einer „grünen“, einer zweiten oder dritten industriellen Revolution stehen.

Nehmen wir nur die Auseinandersetzung um die Regulierung des CO2-Ausstoßes von Automobilen. Was da aktuell vom Berichterstatter des Industrieausschusses, Herrn Langen, auf dem Tisch liegt, hat mit ehrgeiziger Klimaschutzpolitik oder mit dem Versuch, Energieversorgungssicherheit durch Effizienztechnologien zu garantieren – was wir für die Automobilindustrie in Europa vorschreiben –, gar nichts mehr zu tun. Der ehrgeizige Aufbruch, für den Stavros Dimas steht, wird seit eineinhalb Jahren konsequent von Mehrheiten in diesem Europäischen Parlament blockiert.

Ich würde gerne wissen, wo in dieser Auseinandersetzung um Automobile eigentlich der Geist der allgemeinen Klimadebatte bleibt. Da ist meine Fraktion nicht die Fraktion, die die Hand aufs Herz legen muss, sondern die Bremser in dieser Diskussion sitzen verteilt in allen anderen Fraktionen dieses Hauses.

Ein weiterer Punkt: Der Emissionshandel wird ein wichtiges Thema in Posen und in Kopenhagen sein. Die Kommission soll ja dafür sorgen, dass wir eine Reduktion um 20 % in Europa erreichen. Diesen Vorschlag hat ja Angela Merkel als Ratspräsidentin vorgelegt. Kaum legt die Kommission ihren Vorschlag für den Emissionshandel auf den Tisch, sind die Abgeordneten schon wieder der verlängerte Arm der Industrielobby im Europäischen Parlament. Das, was in erster Linie verhandelt wird, sind nicht ehrgeizige Reduktionsziele, sondern man verhandelt schon über die Ausnahmen, bevor überhaupt die Regel festgeschrieben wurde.

Der Bericht Florenz ist gut. Die Wirklichkeit der Klimapolitik im Europäischen Parlament hat aber mit dem, über das wir hier heute abstimmen, rein gar nichts zu tun.

 
  
MPphoto
 
 

  Liam Aylward, on behalf of the UEN Group. – Mr President, I too should like to add my voice of congratulations to Mr Florenz and say how fortunate we are that we have a man of his ability leading this debate and to compliment him on what he has produced so far. We are often accused of being remote in this institution, of not being in touch with our people, but on this occasion the EU is working for its citizens. It is no coincidence that 95% of European citizens believe in the importance of protecting our environment. Over two thirds believe that policies tackling climate change should be initiated at European level.

My country, which is a small island, cannot solve or undertake to tackle climate change alone, just like any other country. In the Reform Treaty, which is a very prominent subject of debate in my country at the present time, the European Union has outlined measures which will see the 27 Member States combating climate change, united together. The European Union constructively facilitated the UN agreement breakthrough in Bali last December, with all parties now recognising the urgency of action.

We must accept the difficulties that we are facing; the scientific evidence is now overwhelming. Climate change is a serious global threat. It is going to cost us. Are we seriously willing to sacrifice not only our climate and planet, but also our economies? Continued inaction will eventually cost us up to one fifth of our annual gross domestic product, but real action will mean a 1% spend.

Are we also willing to subject our climate to the point of no return? Already scientists inform us that the last decade was the warmest on record and that 2007 was one of the top 10 warmest years. Let us not forget our achievements and goals in Bali. We need to continue to deliver a road map of cohesive solutions to the threat of climate change, ensuring that Member State flexibility is at its heart.

 
  
MPphoto
 
 

  Jens Holm, för GUE/NGL-gruppen. – Innehållet i detta betänkande är korrekt, men jag skulle vilja se fler konkreta åtgärder mot klimatförändringarna. Trots detta har betänkandet förstås vänstergruppens stöd.

I betänkandet konstaterar vi att de globala utsläppen ökade med 70 procent mellan 1970 och 2004, att det senaste decenniet var det varmaste någonsin och att vi står inför flera brytpunkter t.ex. avsmältningen av Grönlandsisen. Därför kräver vi en minskning av EU:s utsläpp med 60-80 procent fram till 2050. Vi kräver klimatmärkning av konsumentprodukter och åtgärder mot de stora utsläpp som EU orsakar genom import från andra länder. Vi uppmanar också till förändrade livsstilsmönster.

Det är helt rätt, men då måste vi också se till att vi underlättar för medborgarna att leva klimatvänligt. Vi måste exempelvis äta mindre kött och vi måste resa mindre med bil och flyg. Tyvärr subventionerar EU köttindustrin med gigantiska belopp. Och tyvärr så subventionerar EU byggande av motorvägar som bara leder till ökad bilism. Våra åtgärder mot flyget är också långt ifrån tillräckliga. Om inte vi politiker skapar hållbara system är vi inte trovärdiga när vi uppmanar folk att ändra sin livsstil.

Vi borde som sagt gå längre. Vi måste ha fler konkreta åtgärder för att ställa om och vi måste ha högre minskningsambitioner. Vi måste också vara självkritiska och ifrågasätta den ekonomiska ordning som råder i EU. EU bygger ju på förverkligande av den inre marknaden och ständig tillväxt. Det leder bara till ökade transporter och det är inte hållbart.

 
  
MPphoto
 
 

  Johannes Blokland, namens de IND/DEM-Fractie. – Ik bedank allereerst de rapporteur, Karl-Heinz Florenz, voor het gedegen interim-verslag dat vandaag voor ons ligt. Het is een goede zaak om alle relevante wetenschappelijke informatie op het gebied van klimaatverandering in dit verslag te hebben verzameld. Dat kan dan dienen als een goede opstap naar het eindverslag van de Tijdelijke Commissie klimaatverandering. Inhoudelijk heb ik daar niets meer aan toe te voegen en daarom heb ik ook geen amendementen meer ingediend.

Er is al veel kennis over klimaatverandering, maar er is nog heel veel extra studie nodig omdat vele parameters nog onbekend zijn. In dit verslag wordt actief ingezet op die aanvullende studies.

De amendementen van onder meer collega Březina kan ik niet steunen, voor zover zij al toelaatbaar zijn. Ten aanzien van de amendementen van collega Doyle en anderen zal ik de opvatting van de rapporteur volgen. Tot slot wil ik collega Florenz sterkte toewensen bij het opstellen van het eindverslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Jana Bobošíková (NI). – Pane předsedo, zpráva, kterou dnes projednáváme, je symbolem arogance a mainstreamové zaslepenosti tohoto Parlamentu. Nebezpečně si pohrává s potlačováním svobody, demokracie a solidarity s nejslabšími. Pro svobodu myšlení není nic horšího než tvrdit, že jen jeden vědecký názor je správný, a ostatní odsuzovat. Pro demokracii není nic horšího než politicky takový názor posvětit a v jeho důsledku chtít řídit životy lidí. A pro solidaritu s těmi nejslabšími není nic horšího než lít potraviny do nádrže aut a dívat se, jak lidé umírají hlady. Taková politika nezachrání planetu, vydělají na ní jen producenti dotované řepky a komponentů do větrných mlýnů. Vzhledem k tomu, že se zpráva pokouší potlačovat názorovou diskusi, diktuje vědecké závěry a přehlíží potřeby těch nejchudších, nemohu ji v žádném případě podpořit. A domnívám se, že dočasný výbor pro klimatické změny by měl být okamžitě zrušen. Závěrem chci dodat, že pocházím z České republiky a jsem hrdá na to, že prezidentu Václavu Klausovi se na rozdíl od jiných politiků neoteplil proud myšlenek a nezezelenal mu mozek.

 
  
MPphoto
 
 

  Der Präsident. − Frau Kollegin, vielen Dank! Ich werde mir bei Ihrem Namen jetzt mehr Mühe geben mit Bobošíková. Aber ich hoffe, dass wir alle dazu lernen. Das gilt nicht nur für den Präsidenten, sondern sicherlich auch für die Rednerin. Vielen Dank Frau Bobošíková.

 
  
MPphoto
 
 

  Cristina Gutiérrez-Cortines (PPE-DE). – Señor Presidente, quiero agradecer a Karl-Heinz Florenz y a todo el Grupo de Trabajo el nivel de los científicos que han traído a trabajar. Me parece que es la primera vez que en el Parlamento estamos trabajando codo a codo los científicos con los políticos. Eso es un valor que no debe concluir, porque está claro, y así lo dicen los científicos, que el cambio climático es una gran incertidumbre que tenemos delante, es decir, que la ciencia va avanzando y cambiando sus opiniones a medida que camina, por lo que nosotros no podemos convertir la ciencia en verdades absolutas. ¿Qué quiere decir esto? Quiere decir que si, en los diagnósticos, la ciencia está revisando constantemente lo que está descubriendo, y nosotros vamos por detrás de ellos, también nosotros debemos ser flexibles e ir adaptando nuestras soluciones al cambio del conocimiento en los diagnósticos.

Esa simetría entre un mayor conocimiento y una flexibilidad por nuestra parte ha de ser importante. Por eso, una de las cosas que me preocupa es la enorme seguridad que tenemos los europeos en nosotros mismos. La duda y la incertidumbre son la base de la ciencia y del acierto en este caso. Creo que tenemos que ser conscientes de que puede ser que haya otros países, a los que estamos criticando, que hagan alguna cosa buena.

Digo esto, insisto en que apoyo este proyecto, porque creo que el concepto de complejidad y de impacto ha de ser contemplado; y prueba de ello es lo que nos ha pasado con los biocombustibles. Tenemos que aplicarnos a nosotros mismos una disciplina absoluta para el impacto medioambiental, el impacto económico y la viabilidad de las soluciones.

Pero como este documento no es de soluciones, lo sigo apoyando. Ahora, también digo: debemos aplicar una política combinada, y en eso el documento debe dar un paso más en la segunda parte, con decisiones tomadas desde arriba, desde los Estados, pero sin olvidar que el tema del cambio climático tiene que ser resuelto mediante la adaptación en los territorios.

Por tanto, tenemos que empezar a abrirnos a una política de gran conocimiento del cambio climático desde arriba, combinada con una política desde abajo, desde la industria, desde los sectores, desde la agricultura, desde el territorio, para que cada país confeccione su propio proyecto adaptado a lo general.

 
  
MPphoto
 
 

  Guido Sacconi (PSE). – Signor Presidente, onorevoli colleghi, anch'io naturalmente mi associo a tutti i colleghi che hanno espresso il loro ringraziamento e apprezzamento per il lavoro del nostro relatore, Karl-Heinz Florenz. A questo io voglio aggiungere, in modo niente affatto formale, un ringraziamento a tutti i membri e ai gruppi politici che lavorano e hanno lavorato in modo molto intenso in quest'anno di impegno della commissione speciale sui cambiamenti climatici, nella quale – devo dire la verità – si è realizzato un clima di unità molto forte, molto convinto al di là di aree marginali di dissenso che è bene ci siano.

Questo mi fa ben sperare perché tutto il materiale che abbiamo già accumulato e quello che stiamo accumulando per il rapporto finale, sono sicuro troverà una sintesi e ci consentirà insomma di consegnare al futuro Parlamento una buona eredità per sviluppare il suo lavoro successivo, con una visione veramente integrata, come è necessario in questo problema.

Quello di oggi è il primo capitolo, quello che riguarda la presa di atto sullo stato dell'arte in materia di conoscenza scientifica del problema. Intendiamoci non è che il panel dell'IPCC è una corrente scientifica, è una sede nella quale è una sede nella quale, con un lavoro durato anni, si è presa in considerazione tutta la letteratura scientifica in materia e si è operata una sintesi, una verifica raggiungendo gradi di probabilità circa i diversi settori, i diversi giudizi, che si è arrivati molto presto vicino al 100%, il che non ha precedenti – credo – nella storia scientifica.

Io penso che questo sia interessante anche da un punto di vista più generale, potrebbe essere preso un po' come modello per stabilire una relazione intelligente, diciamo così, tra conoscenze scientifiche e decisione politica di fronte alla straordinaria complessità dei problemi del mondo contemporaneo.

Il cambiamento climatico c'è, corre veloce, bisogna agire quindi molto tempestivamente e, come diceva bene Karl-Heinz non è solo un problema ma anche un'opportunità. È proprio sulla base di questa conoscenza che nell'arco di un anno, vero Commissario Dimas, è cambiato anche il clima politico mondiale, non c'è stato solo il surriscaldamento globale. Anche il clima politico mondiale è cambiato fino ad arrivare a Bali, ad una presa di atto comune di tutti, della validità della ricerca IPCC e fino ad arrivare agli ultimi mesi ai cambiamenti delle posizioni delle leadership veramente interessanti.

Parte del nostro lavoro è stato anche fare numerose visite in Cina, India, di recente negli Stati Uniti, a Washington, e abbiamo potuto cogliere quello che poi, come lei ricordava, i candidati presidenti hanno detto molto chiaramente, che cioè ci sarà un impegno diverso anche di quel paese nei prossimi mesi che fa davvero bene sperare in vista dei negoziati internazionali che dovranno concludersi a Copenaghen nel 2009.

Io sono d'accordo con lei in questa direzione e stiamo producendo risultati che soltanto un anno fa erano inimmaginabili.

 
  
MPphoto
 
 

  Vittorio Prodi (ALDE). – Signor Presidente, onorevoli colleghi, grazie Commissario per la sua presenza costante. Come scienziato non posso che rallegrarmi del fatto che il quadro scientifico sia finalmente accettato e riconosciuto anche nelle sedi di alta rappresentanza politica come questa. Come vicepresidente della commissione temporanea sul cambiamento climatico sono soddisfatto dei primi risultati del lavoro comune e mi congratulo con il relatore Florenz, con i colleghi e il presidente Sacconi.

Personalmente, però, ho l'apprensione che tutta la nostra buona volontà non sia sufficiente a risolvere i gravosi problemi che abbiamo davanti. Penso soprattutto alle prospettive catastrofiche che il cambiamento climatico proietta sui problemi già difficilissimi quali la povertà, la salute pubblica, l'accesso alle risorse naturali e, prima fra queste, l'acqua e credo che una volta affrancata la prima tappa di questo viaggio di scoperta nel fenomeno con la redazione di questa prima relazione sulle prove scientifiche dovremmo farci carico di una mission impossible.

Dare elementi di speranza, prevede piani fattibili per un futuro che non sia fatto solo di conflitti e disparità, offrire una visione in cui la scienza ci aiuti a riequilibrare gli scompensi che da uomini abbiamo creato o contribuito a peggiorare. Questo dobbiamo dire ai nostri concittadini: ce la faremo e con questo avremo anche fatto un salto di civiltà.

 
  
  

PRESIDE: ALEJO VIDAL-QUADRAS
Vicepresidente

 
  
MPphoto
 
 

  Caroline Lucas (Verts/ALE). – Mr President, at first sight this report may seem like a technical one, simply summarising the science as we know it. But make no mistake, this report is also a deeply political one and it is a call to arms, because the fact is that this report demonstrates the urgent need for a complete revolution in the way we run our economies.

Knowledge brings with it responsibility and to know what we know about the realities of climate change and yet to fail to act in a commensurate way would amount to nothing less than a crime against future generations.

So the logic of the report is this: that the EU’s 20% emission reduction target is quite simply incompatible with the science on two degrees; that we must therefore move unilaterally to make at least 30% domestic reductions now; that we must respond to new facts – just last month a leading climate scientist, James Hansen, warned that current targets are far too weak and that we must commit far more resources to helping developing countries adapt, with all the revenue from the ETS auctioning being ring-fenced for climate action.

The good news is that the EU is uniquely well placed to take the lead on climate change and that, if we were to take up that challenge, we might also find that our own institutions are revitalised and that the EU is reconnected with the citizens it is supposed to represent.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogdan Pęk (UEN). – Panie Przewodniczący! Od dłuższego czasu z przerażeniem wysłuchuję pseudonaukowych wywodów, jakie odbywają się w sercu Europy, w sali Parlamentu, skąd promieniować powinna na cały świat mądrość, oparta na niezbitych dowodach naukowych. Otóż jest tyle samo uczonych, którzy twierdzą, że nie jesteśmy w stanie żadnymi dostępnymi dzisiaj ludzkości środkami wpłynąć na zmiany klimatu, co tych, którzy twierdzą, że możemy.

Proszę Państwa! A jeżeli oni mają racje? I my wyrzucimy na domniemane zmiany klimatu potwornie wielkie środki, które nieuchronnie zmniejszą dobrobyt ludzkości, a zwłaszcza Europy, to skażemy narody Europy na cywilizacyjny krach w stosunku do innych, którzy w tym czasie będą się rozwijać szybciej.

A jeżeli przewodniczący komisji parlamentarnej korzysta tylko z opinii jednych naukowców, jeżeli pan komisarz Dimas nie stosuje wszystkich znanych opracowań naukowych w tak ważnej sprawie, jeżeli tworzy się mitologię, to ja przeciwko temu stanowczo protestuję, bo tego typu działania mogą się odbywać tylko i wyłącznie na podstawie niezbitych dowodów naukowych.

 
  
MPphoto
 
 

  Roberto Musacchio (GUE/NGL). – Signor Presidente, onorevoli colleghi, io ringrazio molto il relatore Florenz perché ha fatto un buon lavoro e soprattutto ha valorizzato il lavoro di alcuni mesi della commissione clima così ben diretta da Guido Sacconi. Il punto politico chiave che mi fa concordare sulla relazione di Florenz è proprio l'assunzione che si fa dell'impianto dell'IPCC, quindi dell'ONU e delle indicazioni della Conferenza di Bali. Guardate, questo è un punto non solo scientifico, ma un punto di democrazia, quella è una sede di democrazia mondiale.

Ora il tema che è di fronte a noi è che se l'Europa vuole essere credibile e trainante nell'accordo del dopo Kyoto dobbiamo avere le carte in regola. Occorre che il pacchetto dei provvedimenti definito sia realmente approvato in tempi certi e che esso sia all'altezza degli impegni di Bali, cioè sia un pacchetto che rispetti gli impegni, che sia trasparente, realizzato e verificato.

È fondamentale che si eviti la corsa alle eccezioni, alle deroghe che creano non credibilità all'interno dell'Europa e nei rapporti con gli altri. Bisogna evitare le furbizie degli Stati membri e dell'imprenditoria, bisogna cioè fare sul serio!

 
  
MPphoto
 
 

  Graham Booth (IND/DEM). – Mr President, I agree with Mr Pęk. Many eminent scientists from around the world signed the Manhattan Declaration on 4 March this year. Amongst other things, it states that ‘there is no convincing evidence that CO2 emissions from modern industrial activity has in the past, is now, or will in the future, cause catastrophic climate change’. Last week, another 31 000 scientists endorsed that view in the Oregon Petition.

This is no longer the odd dissenting voice, and Nigel Lawson, a member of the House of Lords Committee on Climate Change, also agrees that the debate is not over. Before we commit ourselves to enormous costs by way of climate taxes, carbon trading etc. at the very time when we are being warned of a likely global economic recession, we must listen to both sides of the debate and make absolutely sure who is right.

 
  
MPphoto
 
 

  Roger Helmer (NI). – Mr President, for once I come to the House with good news: global warning has stopped. 1998 was the warmest year in living memory. For the last 10 years global temperatures have been static or falling. The recent modest warming is comparable to what occurred in the medieval warm period; before that, in the Roman Optimum; and, before that, in the Holocene Optimum.

Temperatures today are below the maxima of the last 2 000 years. Increasing doubts are being cast on the role of CO2. Since 1850, average temperatures correlate well with solar cycles but very poorly with atmospheric CO2. The pattern of warming, both geographically and over time, is wholly different from that predicted by computer models.

The greenhouse models predict maximum warming in the high atmosphere, but observations show that what little warming there is is at the surface and largely a result of the urban heat-island effect.

The greenhouse effect of CO2 is logarithmic; that is, it is a law of diminishing returns. In greenhouse terms, the atmosphere is already saturated with CO2 and further emissions will have little effect.

The sea-level is rising no faster than it always has, about six to eight inches a century; the global ice mass is broadly constant; severe weather events are no more frequent than they ever were; species extinction is driven not by global warming but by loss of habitat, and especially by the drive for biofuels. Recent studies show that polar bears are doing very well.

Climate hysteria is increasingly remote from reality. We need to rethink our policies before they do any more damage.

(Applause)

 
  
MPphoto
 
 

  Markus Pieper (PPE-DE). – Herr Präsident! Frau Kollegin Harms, Panzerknacken ist im pazifistischen Sinne ja eigentlich was Positives! Die wissenschaftlichen Fakten sind ja überwiegend bekannt: Der heutige Klimawandel hat zu einem großen Teil auch mit dem Handeln des Menschen zu tun. Was dieser Ausschuss leistet, ist insofern auch etwas Vorbildliches.

Was mich aber an diesem Bericht stört, ist der drohende Unterton. Mich stört, dass abweichenden wissenschaftlichen Meinungen überhaupt kein Raum gegeben wird. Immer dann, wenn Politik den Anspruch erhebt, unfehlbar zu sein, macht sie etwas falsch. Es ist die Rede von nie da gewesenen Hitzeperioden, von einem durch Klimawandel verursachten Artensterben von bis zu 70 %. Fast alle Regionen der Welt sind negativ betroffen. Das sind Behauptungen, denen langfristige Modellrechnungen zugrunde liegen, die aber so einseitig doch gar nicht auf vom Menschen verursachten Klimawandel zurückzuführen sein können.

Ich empfinde es vor diesem Hintergrund für unser Parlament als skandalös, dass Änderungsanträge des Kollegen Březina, die genau auf diese Situation hinweisen, nicht zugelassen werden sollen. Herr Präsident, konkret bitte ich Sie um die Zulassung des Änderungsantrages Nr. 15. Wenn durch Verwaltungsverfahren bestimmte Meinungen einfach unterdrückt werden, wird dem Umweltschutz nämlich kein guter Dienst erwiesen. Denn eine übertriebene Androhung wird zu politischen Maßnahmen führen, die den Blick auf politische Prioritäten verstellen. Ein Beispiel ist ja, dass der Klimawandel Schwerpunkt der Entwicklungshilfe werden soll. Die akuteren Probleme sind aber heute Aids, Unterernährung, Malaria und Erdbeben. Dafür müssen wir jetzt politische Ressourcen einsetzen.

Auch in Europa gilt, dass wir beim Klimaschutz mittlerweile eine Dimension erreicht haben, die soziale Errungenschaften gefährdet. Schon heute zahlt eine Familie in Deutschland mehr als 40 % des Strompreises an den Staat, an europäischen Zapfsäulen sind es zwischen 55 und 78 %, und das neue System des Emissionshandels wird die Strompreise wiederum um mindestens 30 % steigen lassen.

Ich plädiere für einen rationalen Umgang mit dem Thema Klimawandel, dann werden wir auch sozial- und wirtschaftsverträgliche Lösungen finden. Die Änderungsanträge des Kollegen Březina bieten dafür einige Ansatzpunkte. Ich bitte um Unterstützung.

(Beifall)

 
  
MPphoto
 
 

  Dorette Corbey (PSE). – Mijn dank aan collega Karl-Heinz Florenz. Hij heeft een uitstekend verslag afgeleverd. Het debat over klimaatverandering is zeer emotioneel en dat is natuurlijk ook terecht. Wij moeten vandaag echter een nuchtere benadering kiezen. De komende maanden zullen wij ons intensief met klimaatverandering bezighouden en er staan heel ambitieuze maatregelen op de agenda.

Er is alle belang bij dat Europa zich geloofwaardig toont vóór Kopenhagen en overeenstemming bereikt over het klimaatpakket. Dat kan alleen als wij een gemeenschappelijke basis hebben en die basis is de wetenschap. Het is de verdienste van Karl-Heinz Florenz dat hij de wetenschappelijke consensus heeft verwoord. Uitgangspunt voor ons beleid zijn de bevindingen van het IPCC. In het IPCC werken duizenden wetenschappers samen. Dat de aarde opwarmt is een feit en dat deze opwarming voor een deel wordt veroorzaakt door menselijk handelen, is óók een feit. Om de klimaatverandering binnen de perken te houden moeten wij vóór 2050 de uitstoot van broeikasgassen met 60% tot 80% terugdringen. Collega's, dat is geen gemakkelijke opgave. De belangen zijn groot. Natuurlijk is er veel winst en werkgelegenheid te halen met schone productie en het is ook goed dat wij op deze manier een eind maken aan onze olieverslaving en de wereld van de duurzame energie binnenstappen. Maar de overgang naar een CO2-arme economie is niet gemakkelijk.

Daarom zijn er twee zaken van belang. Allereerst: de wetenschap moet de basis zijn voor het beleid. En dat betekent niet, collega Pieper, dat de consensus binnen het IPCC een in steen gebeitelde waarheid is. Wij mogen van het IPCC verwachten dat het openstaat voor kritiek en voor onderbouwde argumenten van de sceptici, want dat helpt de wetenschap vooruit en daarom steunt onze fractie paragraaf 10 volledig.

Tweede punt is dat er blijvende publieke steun nodig is. Om publieke steun voor stevige maatregelen mogelijk te maken vragen wij om een vertaling van de wetenschappelijke uitgangspunten naar een voor het publiek toegankelijke brochure, zodat iedereen kennis kan nemen van de uitdagingen waarvoor wij staan. Zo kunnen wij gezamenlijk deze uitdagingen aangaan. Ik verwacht dat het verslag van collega Florenz ons de basis biedt om gezamenlijk verder te gaan en vóór 2009 een goed beleid neer te zetten.

 
  
MPphoto
 
 

  Lena Ek (ALDE). – Herr talman! Också jag vill gratulera Karl-Heinz Florenz till ett utmärkt betänkande. Jag vill påpeka att det har en mycket starkt politisk och symbolisk betydelse som manifesteras inte minst av att ledarna för de tre stora politiska grupperna inledde debatten.

Innehållet i Florenz-betänkandet är vi överens om. Det är också skrivet på ett sådant sätt att alla Europas medborgare faktiskt kan läsa texten och förstå vad vi menar. Att utformningen är så pedagogisk och tydlig är ytterligare något positivt jag gärna vill framhålla.

Vi har dock fortfarande problem kvar som vi behöver diskutera. Jag vill vädja om stöd för de ändringsförslag som handlar om havet och den ökande temperaturen på 1,5 grader i havsytan. Vi behöver också titta på folkhälsofrågor. Det får vi ta i nästa betänkande. Jag förväntar mig gedigna skrivningar på det området då. Vi ledamöter har nu möjlighet att visa hur bestämda vi är och om vi menar allvar med vårt engagemang i dessa frågor. Avril Doyle och jag är tillsammans föredragande för handel i utsläppsrätter. Om alla menar allvar med det som sägs idag inför omröstningen så förväntar vi oss också ett starkt stöd för de förslag som vi kommer att lägga fram i våra respektive utskott.

Slutligen vill jag påpeka att vi är mitt uppe i arbetet med att förbereda Köpenhamnskonferensen. Dessa förberedelser måste ske på ett helt annat sätt, i samarbete mellan parlamentet, rådet och kommissionen och tillsammans med utvecklingsländerna. Det är bara 18 månader kvar.

 
  
MPphoto
 
 

  Δημήτριος Παπαδημούλης (GUE/NGL). – Κύριε Πρόεδρε, θα ήθελα και εγώ με τη σειρά μου να συγχαρώ για την έκθεσή του το συνάδελφο Florenz, είναι εξαιρετικά θετικό ότι η έκθεση στηρίζεται στα επιστημονικά συμπεράσματα της αρμόδιας επιτροπής των Ηνωμένων Εθνών και ότι επισημαίνει την ανάγκη για καλύτερη και περισσότερη πληροφόρηση των πολιτών.

Είναι όμως ανάγκη, κυρίες και κύριοι συνάδελφοι και κ. Δήμα, να περάσουμε από τις διαπιστώσεις στην πράξη. Χρειάζεται να προσαρμόσουμε τις πολιτικές μας στα μέτρα που εισηγείται η επιστήμη. Χρειαζόμαστε καθαρότερα καύσιμα, καθαρότερα αυτοκίνητα. Γνωρίζουμε τη μάχη που δίνετε εσείς, κ. Επίτροπε -και μέσα στην Επιτροπή- εναντίον λόμπις και συμφερόντων που υπονομεύουν την προσπάθεια της Ευρωπαϊκής Ένωσης να είναι στην παγκόσμια πρωτοπορία στη μάχη κατά των κλιματικών αλλαγών. Το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο στη μεγάλη του πλειοψηφία είναι σύμμαχος μιας πιο φιλόδοξης προσπάθειας και από την Επιτροπή και από τις κυβερνήσεις, διότι στη ζυγαριά ζυγίζει πολύ περισσότερο η ανθρώπινη ζωή και η προστασία του περιβάλλοντος από τα συμφέροντα ορισμένων επιχειρηματικών κύκλων.

 
  
MPphoto
 
 

  Jerzy Buzek (PPE-DE). – Panie Przewodniczący! Nie powiem nic nowego, jeśli na początku pogratuluję i podziękuję panu sprawozdawcy świetnego sprawozdania. Społeczność międzynarodowa otrzymała niedawno dokument IPCC zajmujący się szeroką, naukową analizą problemu ocieplenia. My w naszym sprawozdaniu i w naszej rezolucji właśnie o nim mówimy. Większość badaczy, a także rządy państw uczestniczących w panelu – sto kilkadziesiąt państw – zaakceptowały ten dokument IV. forum IPCC. Ale pojawiają się też głosy zaprzeczające wartości dokumentu. Słyszeliśmy je także na tej sali. Warto więc przede wszystkim przyjrzeć się tym kontrowersjom.

Po pierwsze, dzisiaj niemal wszyscy zgadzają się jednak, że ocieplenie klimatu jest faktem, nawet, jeśli przejściowo, na jakimś kawałku Ziemi jest zimniej niż dotąd. Ocieplenie wydaje się więc bezdyskusyjne, między innymi dzięki raportowi IPCC. I przytaczanie kolejnych dowodów na przybliżanie się kataklizmu związanego ze wzrostem temperatury nie jest już dzisiaj tak bardzo potrzebne, natomiast warto pokazywać i udowadniać, co jest przyczyną wzrostu temperatury.

Proszę pamiętać, że zdecydowana większość naukowców, poważnie badających ten problem, uznaje, że największą, choć nie jedyną, odpowiedzialność za ocieplenie ponosi człowiek. W szczególności emisja gazów cieplarnianych. Warto jednak włożyć dalszy wysiłek w udokumentowanie i udowodnienie tej tezy. Badania przyczyn ocieplenia powinny być stanowczo kontynuowane i to powinien być także ważny wniosek z naszych rozważań.

Ale już dzisiaj – pamiętajmy, to jest najważniejsze – prawdopodobieństwo, że przyczyną ocieplenia są gazy cieplarniane emitowane przez człowieka jest tak duże, że należy działać. Dlatego Unia Europejska zajęła pozycję światowego lidera w ograniczeniu emisji. Tym bardziej ważne jest jednak dla nas, Europejczyków, uzyskanie światowego porozumienia w tej sprawie, w Poznaniu i Kopenhadze. Pamiętajmy, że sami nie uratujemy planety. Ale zaniechanie naszych własnych działań dzisiaj byłoby niewybaczalne. To jest nasza cywilizacyjna odpowiedzialność.

 
  
MPphoto
 
 

  Riitta Myller (PSE). – Arvoisa puhemies, ilmastonmuutosta koskeva tieto on hyvin vakiintunutta ja tunnustettua kautta maailman, eikä ihmisen vaikutuksesta nykyisen maapallon lämpenemiseen ole mitään todellista tieteellistä epäilystä. Näin toteaa Florenz omassa mietinnössään sen päätelmien alussa. Tämän väliaikaisen mietinnön laatimisen syyhän oli nimenomaan se, että saamme yhteisen pohjan loppumietinnölle.

Valiokunnan ja parlamentin työ on ankkuroitava tiukasti IPCC:n neljänteen arviointikertomukseen. Tässä IPCC:n kertomuksessahan on hyvin selkeä yksimielisyys siitä, että maapallon keskilämpötila on saatava vakiinnutettua niin, että se ei nouse yli kahdella asteella. Näin voidaan ottaa huomioon myös ilmastonmuutoksesta johtuvat taloudelliset, ekologiset ja sosiaaliset vaikutukset.

Faktat ovat pöydällä, kuten Florenz sanoi. Nyt on kysymys siitä, miten ymmärrämme lukemaamme, mikä sisälukutaitomme on. Se tulee näkymään vielä tämän vuoden aikana, kun käsittelemme lakipakettia, jonka komissio meille antoi. Haluaisin erityisesti korostaa, että kun kyse on ekologisesta, taloudellisesta ja sosiaalisesta vaikutuksesta ilmastonmuutokseen, meidän on entistä enemmän paneuduttava energiatehokkuuteen. Toivon, että komissio tuo tulevassa toiminnassaan erityisesti esiin sen, mitkä ovat mahdollisuudet lisätä energiatehokkuutta. Koska säästetty energia on halvinta energiaa, se on myös ekologiselta kannalta parasta toimintaa ilmastonmuutoksen torjumiseksi, eli tässä kohdin toivon, että komissiolta tulee vielä uusia ehdotuksia, uusia impulsseja.

 
  
MPphoto
 
 

  Avril Doyle (PPE-DE). – Mr President, we are discussing here an excellent interim report on the scientific facts of climate change by the rapporteur of the Temporary Committee on Climate Change, Karl-Heinz Florenz. I would like to thank him for the huge amount of work he has put into this, and all colleagues on the Temporary Committee across the House.

For legislators to ignore the peer-reviewed opinion of the overwhelming majority of scientists in the field of climate change throughout the world would be a combustible mixture of arrogance, irresponsibility and complete dereliction of duty. We are the decision-makers. We have a democratic mandate from our citizens and on this, the most pressing issue facing the world community today, we cannot be found wanting even when, or especially when, the decisions before us are extremely challenging.

I would urge our dear colleagues who could loosely be termed ‘climate sceptics’ to travel this road with us, if only on the basis of the much abused but very important concept of the precautionary principle. Yes, the science is complex and dynamic, but with a ratio of five to one of the scientific community supporting the case we make, we must challenge, we must question and above all we must respond – and respond adequately – to the peer-reviewed work of some of our best and brightest in the fields of climatology and meteorology.

More than two thirds of the world’s surface is covered by oceans and three quarters of the world’s mega-cities are by the sea. More than 97% of the planet’s water is contained in the oceans and fish supply the highest percentage of the world’s protein consumed by humans, on which 3.5 billion people depend for their primary source of food. As man-made greenhouse gas emissions rise, the scientific prediction is that dramatic changes such as warmer oceans, melting of the poles, rising sea levels and ocean acidification will pose severe threats to marine ecosystems and the fishing community.

As I put on my hat as Vice-Chairwoman of the Committee on Fisheries, I would urge that its considered views be taken on board in this interim report today. Two quick points: it was a serious omission not to have included members of the Committee on Fisheries on the Temporary Committee on Climate Change and, secondly, I regret that the Temporary Committee felt unable to accept the opinion of the Fisheries Committee.

In conclusion, there is a series of amendments emphasising the scientific impact of the consequences of climate change on the world’s oceans. I would urge colleagues to support these amendments, as Parliament’s decision-making report should be as comprehensive and as integrated as possible.

 
  
MPphoto
 
 

  Agnes Schierhuber (PPE-DE). – Herr Präsident, Herr Kommissar, meine sehr geehrten Damen und Herren! Ich möchte auch zuerst ganz herzlich unserem Berichterstatter für die geleistete Arbeit danken. Der Bericht – das wurde auch von den Vorrednern gesagt – bezieht sich ausnahmslos auf die wissenschaftlichen Fakten zum Klimawandel, die in den thematischen Sitzungen mit weltweit renommierten Sachverständigen eingehend erörtert wurden.

Die Land- und Forstwirtschaft ist einer der von der Klimaänderung am stärksten betroffenen Wirtschaftsbereiche und hat daher ein großes Interesse an effizienten Klimaschutzmaßnahmen auf globaler Ebene. Eine Einbeziehung aller Staaten, insbesondere der Entwicklungsländer, in die Post-Kyoto-Periode ist unbedingt notwendig. Es ist auch wichtig, hervorzuheben, dass die Landwirtschaft keineswegs Preistreiber der Lebensmittelpreise ist, da beispielsweise beim Preis einer Semmel auf den Weizen, der hier verarbeitet wird, nicht einmal ganz 2 % der Kosten entfallen.

Es ist auch bekannt, dass nachwachsende Rohstoffe für Treibstoffe pflanzlicher Herkunft bei ihrer Verbrennung nicht mehr CO2 frei setzen als während ihres Wachstums gebunden wurde und sie daher sehr wohl CO2-neutral sind. Aufgrund fundierter Forschungsergebnisse wurde anerkannt, dass der Mensch mitverantwortlich am Klimawandel ist. Gerade deswegen ist es wichtig, sowohl die Forschung zu intensivieren als auch durch effizientere Nutzung Energie zu sparen. Immerhin hat es auch 3 000 Jahre gedauert, bis akzeptiert wurde, dass die Erde keine Scheibe, sondern eine Kugel ist.

Hohes Haus, ich wünsche mir daher eine seriöse Diskussion, da der Klimawandel ein globales gesamtgesellschaftliches Problem darstellt und keineswegs durch sektorale Politik in den einzelnen Mitgliedstaaten der EU zu lösen ist. Eine Lösung kann nur weltweit erzielt werden, und die Europäische Union sollte sehr wohl eine führende wie auch eine vermittelnde Rolle bei der Bekämpfung des Klimawandels einnehmen.

 
  
MPphoto
 
 

  Valdis Dombrovskis (PPE-DE). – Priekšsēdētāja kungs, godātie kolēģi! Vispirms es gribētu apsveikt ziņotāju ar skaidro un nepārprotamo pozīciju, kas, balstoties uz zinātnisko pētījumu rezultātiem, atzīst, ka globālā sasilšana tiešām notiek un tā ir cilvēku izraisīta. Jāatceras, ka vēl pirms dažiem gadiem daudzi ietekmīgi politiķi, ieskaitot atsevišķu lielvaru vadītājus, mēģināja to noliegt. Ziņojums iet pa soli tālāk un noraida kā zinātniski nepamatotus apgalvojumus, ka globālā sasilšana it kā nenotiekot un tās esot tikai dabīgas temperatūras svārstības. Ar šo ziņojumu ES atkal parāda, ka ir pasaules līderis cīņā ar globālo sasilšanu. Tomēr eiforijai nav pamata. Lai noturētu globālo sasilšanu 2 % robežās, pēc pašreizējā novērtējuma CO2 emisiju apjoms līdz 2050. gadam ir jāsamazina vismaz uz pusi. Šajā kontekstā nepamatoti optimistisks ir ziņojumā ietvertais apgalvojums, ka gandrīz visas ES dalībvalstis esot sasniegušas labu progresu Kioto mērķu izpildē. Laika posmā no 1990. līdz 2005. gadam ES 15 vecās dalībvalstis ir samazinājušas savu emisiju apjomu tikai par 2 %, un maz ticams, ka atlikušajos 5 gados tās samazinās savu emisiju apjomu par vēl 6 %, lai sasniegtu savu kolektīvo Kioto mērķi. Tikai fakts, ka jaunās ES dalībvalstis ir ievērojami straujāk samazinājušas emisijas, ļauj ES kopumā pretendēt uz globālā līdera statusu šajā jomā. Paredzams, ka ES jaunās dalībvalstis CO2 emisiju apjomu laikā līdz 2010. gadam samazinās par 21 %. Tikai šis fakts ļauj ES līderiem runāt par it kā ambiciozo 20 % emisijas samazinājuma mērķi līdz 2020. gadam. Šis mērķis, protams, ir apsveicams, tomēr svarīgi, lai lielāko šo samazinājuma daļu nodrošinātu lielākie piesārņotāji. Nedrīkst pieļaut mēģinājumus ES klimata izmaiņu politiku balstīt tikai uz jauno un arī atsevišķu veco dalībvalstu jau sasniegto, uzliekot tām papildu slogu, vienlaicīgi dodot atlaides lielākajiem piesārņotājiem. Tomēr neatkarīgi no emisiju samazinājuma sadalījuma starp ES dalībvalstīm mēs neko nepanāksim, ja netiks panākta globāla vienošanās un problēmas risināšanā iesaistītas tādas valstis kā ASV, Ķīna, Indija, Krievija un citas. Šim jautājumam ir jābūt prioritāram ES ārpolitikā un klimata izmaiņu politikā. Paldies par uzmanību!

 
  
MPphoto
 
 

  Romana Jordan Cizelj (PPE-DE). – Za spremembe in ukrepanja pa se ponavadi odločimo le, če temeljijo na trdnih dejstvih. In v Odboru za podnebne spremembe smo zbrali številne podatke mnogih znanstvenikov. Le-ti pa, večina teh podatkov pa kaže na spremembe v ekosistemih kot posledico antropogenih emisij in na možne trende v prihodnosti.

Medtem, ko so nekateri zaskrbljeni in jih uporabljajo kot grožnjo, pa moramo vendarle videti tudi dobro plat. Ta pa je, da je še možno ukrepati. Vendar moramo ukrepati hitro, odgovorno, resno ter usklajeno. Najprej znotraj Unije, nato pa tudi globalno. V mednarodnih dogovorih pa nam lahko uspe le, če bomo dovolj občutljivi tudi do problemov tretjih držav. Te pa se ukvarjajo s problemi trajnostnega razvoja, mnoge med njimi pa tudi z izkoreninjenjem revščine.

Celovit pristop torej terja spremembo v naših, v evropskih glavah, kajti doslej smo se ukvarjali samo z razvojem ali pa predvsem z razvojem v nizkoogljično družbo. Mednarodni sporazum bomo lahko dosegli le, če bomo enakovredno obravnavali ukrepe znižanja izpustov in ukrepe prilagajanja izpustov, prilagajanja podnebnim spremembam.

Zahvaljujem se poročevalcu za odlično poročilo in pričakujem tudi v tem smislu nadaljevanje našega dela do naslednjega leta.

 
  
MPphoto
 
 

  Csaba Sándor Tabajdi (PSE). – Elnök úr, gratulálok Florenz úrnak a kiváló jelentéséhez. A klímaváltozás tudományos alapjairól folytatott vita rendkívül fontos, mert sajnos mi politikusok gyakran a tényeket se vesszük figyelembe, pedig a tények rendkívül makacs dolgok. Egyetértek Martin Schulzcal, hogy fejezzük be a hitvitát és vegyük figyelembe a tényeket.

Például a Duna–Tisza között Magyarországon, a magyar pusztán 30–40 év alatt 3–4 méterrel csökkent a talajvízszint, komoly elsivatagosodás ment végbe, ami azt jelenti, hogy a tudósok felmérték, hogy 50%-ban a klímaváltozás és 50%-ban az emberi rossz tevékenység okozta ezt az elsivatagosodást.

Vagyis igenis vegyük figyelembe azt, amit a tudósok mondanak. És azzal is egyetértek, hogy az Unió önmagában nem oldja meg a problémát, ha az USA, Japán, Kína, Brazília és a fejlődő világ ehhez nem partner. Köszönöm a figyelmet.

 
  
MPphoto
 
 

  Anneli Jäätteenmäki (ALDE). – Arvoisa puhemies, ihminen on syypää ilmastonmuutokseen ja ihminen siis pystyy vaikuttamaan myös toiseen suuntaan.

EU:n tavoite on nostaa biopohjaisten polttoaineiden osuus liikenteestä kymmeneen prosenttiin. Se on tavoite, joka täytyy myös saavuttaa. Tämän tavoitteen saavuttamiseksi on otettava käyttöön kaikki keinot, mukaan lukien myös turpeen käyttö biodieselin raaka-aineena.

Tutkimukseen on lisättävä rahaa, jotta tehokkaimmat menetelmät voidaan ottaa käyttöön. Esimerkiksi levän energiatuotanto on joidenkin tutkimusten mukaan jopa 15 kertaa suurempaa hehtaarilta kuin viinirypäleiden, palmuöljyn ja soijan tuotanto, eli tätä koskevaa tutkimusta tarvitaan lisää ja muun muassa täten voimme vähentää palmuöljyn käyttöä ja toivottavasti myös lopettaa sen kokonaan, koska se ei ole millään tavalla ympäristöystävällistä toimintaa. Tarvitaan siis toimenpiteitä yhdessä Yhdysvaltojen, Kiinan, Intian ja Venäjän kanssa.

 
  
MPphoto
 
 

  Péter Olajos (PPE-DE). – Köszönöm szépen, elnök úr. Amennyiben sikert akarunk elérni Koppenhágában 2009 végén, azt hiszem, hogy két dolgot feltétlenül figyelembe kell vennünk, amit az elmúlt hónapokban Indiában, Bangladesben, Kínában, illetve Kaliforniában tett látogatás során is volt alkalmam megtapasztalni.

Egyrészt az, hogy tényleges erőfeszítéseket kell tennünk. Tehát nem elég az öndicséret, nem elég itt 10–20–30–40%-okról beszélnünk. Az Európai Környezetvédelmi Ügynökség kimutatása szerint 2000 óta nemhogy csökkent volna a szén-dioxid-kibocsátás az Európai Unióban, de egy picit, 1%-kal még növekedett is. Az ETS nagy siker, a reformja éppen folyik, de azt hiszem, hogy a nem ETS-rendszerben is hasonló reformokat érdemes életbe léptetni, lehet, hogy a két rendszert össze is kell vonni. Én nagyon támogatom a Tanácsnak az 1990-es évet mint alapot meghatározni és nem a 2005-öst.

A másik nagyon fontos dolog az adaptációs alap. Ha sikert akarunk elérni Koppenhágában, létre kell hozni az adaptációs alapot. A Stern-jelentés mutatta, hogy adaptációs alap nélkül a világ többi részének nagyon kis esélye van arra, hogy megússza az éghajlatváltozás kellemetlen következményeit. Köszönöm.

 
  
MPphoto
 
 

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). – Schimbările climatice afectează deja Uniunea Europeană. România, de exemplu, a fost afectată în ultimii ani de secetă, inundaţii şi de perioade de caniculă. Unele zone din regiunea de sud şi sud-est a României au început să se deşertifice. Uniunea şi-a asumat un rol important în lupta împotriva schimbărilor climatice atât în ceea ce priveşte diminuarea cauzelor, cât şi în ceea ce priveşte adaptarea la schimbările climatice.

Tratatul de la Lisabona menţionează prevederi în domeniul schimbărilor climatice şi apreciez aici şi clauza de solidaritate în caz de dezastre naturale. Din păcate, guvernanţa mondială în materie de protecţie a mediului este descentralizată şi uneori lipseşte coerenţa unor decizii de ansamblu; 18 instituţii multilaterale sunt responsabile de monitorizarea a aproximativ 500 de acorduri internaţionale, dintre care 300 la nivel regional. Uniunea Europeană trebuie să aibă un rol de lider în acest domeniu.

Există soluţii. Trebuie să avem o coerenţă în materie de acţiuni privind schimbările climatice, să avem un transport mai ecologic, programe de cercetare şi dezvoltare, să adaptăm agricultura la un consum corespunzător al apei, să facem reîmpăduriri şi, mai ales, să avem o mai bună gestiune a deşeurilor. Felicit raportorul.

 
  
MPphoto
 
 

  Miroslav Mikolášik (PPE-DE). – Klimatické zmeny vážnym spôsobom ovplyvňujú nielen ekosystémy, ale aj hospodárstvo, verejné zdravie, bezpečnosť potravín a vody, ako aj migráciu. Najmodernejšie vedecké štúdie dokazujú, že trend globálneho otepľovania je aj ľudského pôvodu, a teda je na spoločnosti pripraviť účinné politické opatrenia.

Vítam predbežnú správu Výboru pre klimatické zmeny a ich odporúčania pre budúcu integrovanú politiku EÚ v oblasti klimatických zmien a silne podporujem názor, podľa ktorého by celosvetové zvýšenie priemernej teploty nemalo presiahnuť viac ako 2 °C. Navyše Európska únia by mala vynaložiť úsilie o zníženie emisií tak, aby teploty ostali hlboko pod touto dvojstupňovou hranicou. Dôležitým nástrojom v snahe o zmiernenie klimatických zmien by malo byť sprostredkovanie vedeckých dôkazov verejnosti, a tým prispieť k zvýšeniu informovanosti o tejto problematike.

 
  
MPphoto
 
 

  Άννυ Ποδηματά (PSE). – Κύριε Πρόεδρε, κύριε Επίτροπε, θα ήθελα κατ’ αρχας να χαιρετίσω και εγώ την ενδιάμεση έκθεση σχετικά με τα επιστημονικά δεδομένα για την αλλαγή του κλίματος, κυρίως διότι μέσα από αυτήν τονίζεται η σύγκλιση των απόψεων των επιστημόνων για την ύπαρξη του φαινομένου της κλιματικής αλλαγής, καθώς και τη σημαντική συμβολή στου ανθρώπινου παράγοντα και κυρίως των επιλογών του στην εμφάνιση του φαινομένου.

Η 4η έκθεση αξιολόγησης του IPCC αναφέρει ότι οι παγκόσμιες εκπομπές διοξειδίου του άνθρακα αυξήθηκαν κατά περίπου 80% στο διάστημα μεταξύ 1970 και 2004 και ότι αυτές οι αυξήσεις οφείλονται κυρίως στη χρήση των ορυκτών καυσίμων. Έχοντας λοιπόν ως αδιαμφισβήτητο δεδομένο τη στενή σχέση που υπάρχει μεταξύ του κλίματος και του ενεργειακού σχεδιασμού, θα ήθελα να τονίσω την ανάγκη δημιουργίας μιας ολοκληρωμένης μελέτης σε ευρωπαϊκό επίπεδο, που να υποδεικνύει τις πλέον ενδεδειγμένες και αποτελεσματικές ενεργειακές επιλογές.

 
  
MPphoto
 
 

  Marios Matsakis (ALDE). – Mr President, listening to the debate this morning I feel the need to make a couple of comments.

First of all, the scientific evidence. There is no doubt that establishing the presence of global warming and its causation is a very complicated business. This is not a test-tube situation where an experiment can be done in a laboratory to prove something one way or the other. The evidence is based on long-term observations and very complicated procedures and of course there are some doubters, some scientists who have a different opinion. This is not new. Scientists are well known for differing in their opinions: let us not forget that even the causation of cancer by smoking has been doubted extensively by many scientists and they are still doubting it today. We all know of course what the truth is. The same of course has happened with thalidomide and the causation of phocomelia in human embryos.

The second point is that emphasis should be placed on a global approach because we all know that the countries which pollute the most, i.e. the USA, China and India, are doing the least about combating global warming.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Podobnik, predsedujoči Svetu. − Z veliko pozornostjo sem sledil vaši zelo živahni razpravi, ki ji je bila podlaga zelo dobro vmesno poročilo poročevalca gospoda Karla Heinza Florenza, za kar se mu tudi zahvaljujem in mu ob temu poročilu čestitam.

Vaša razprava je bila taka, kot krasi vsak parlament. Bila je zelo angažirana, jaz sem jo razumel kot pozitivno kritičnost, kajti vsako mnenje je dragoceno, tudi tisto, ki je kritično.

Iz vaše razprave lahko povzamem dve osnovni ugotovitvi. Evropska unija je in bo ostala sila, ki se je sposobna soočiti in sama, seveda v sodelovanju z vsemi globalnimi partnerji, potiskati resno soočenje s podnebnimi spremembami naprej. In druga ugotovitev, podnebne spremembe niso samo problem, ampak so lahko tudi priložnost. Učinkovito pa jih lahko rešujemo predvsem z ukrepanjem na globalni ravni.

Rad bi še posebej povedal, da se v Evropski uniji uspešno in zelo poglobljeno pripravljajo v okviru podnebno energetsko podnebnega svežnja vsi tisti ukrepi, s katerimi se lahko na te posledice podnebnih sprememb učinkovito odzovemo.

Prehod na varno in trajnostno nizkoogljično gospodarstvo bo vplival na številne politike pa tudi na gospodarsko in vsakodnevno življenje ljudi, državljanov. Na številnih področjih Evropske unije so potrebni usklajeni politični ukrepi. Tukaj bi podprl vaše misli, da moramo ostati skupaj, ne samo v globalnih odločitvah, ampak tudi enotni v podrobnostih, ki so vezane na te politične ukrepe.

Še posebej bi rad omenil sinergije med podnebnimi spremembami in energetiko. Tukaj je potrebno, da se oblikujejo skladne evropske in nacionalne politike na področju raziskav in razvoja in inovacij; da spodbujamo trajnostni prometni sistem, ki bo državam članicam omogočal, da sprejmejo potrebne ukrepe v boju proti podnebnih spremembam; da izboljšamo energetsko učinkovitost, še posebej energetsko učinkovitost v stavbah pa tudi vseh drugih virov v vseh sektorjih, in da obveščamo potrošnike o učinkoviti rabi energije, da bi s tem zmanjšali družbene posledice in tudi izkoristili nove priložnosti.

Kot je že omenjeno v poročilu gospoda Florenza, je znanost o podnebnih spremembah trdno osnovana in tudi priznana, dejstvo, da je sedanje globalno segrevanje posledica človekovega delovanja, pa je znanstveno neizpodbitno.

Dovolite mi, da samo na kratko komentiram vaše različne poglede na znanstveni okvir IPCC-ja. Jaz se tukaj zavzemam za to, da spoštujemo polje politike. Evropski parlament je eminentni prostor politike. Da seveda spoštujemo tudi polje znanosti, ki pa je zavezano načelom raziskovalne etike in znanstvene korektnosti.

In da ob tem ne pozabimo na prostor državljana, preprostega človeka, ki se ga bodo posamezni ukrepi dotikali v njegovi kvaliteti življenja, tudi ko bo načrtoval svoj družinski proračun in svojo prihodnost.

Rad bi še posebej povedal, da se nam zdi pomembno, da je Začasni odbor za podnebne spremembe, za katerega je gospod Sacconi povedal, da je v njem dobro, pozitivno vzdušje, da je torej poglobljeno razpravljal o vprašanjih podnebnih sprememb na svojih tematskih zasedanjih in da je tudi z veliko večino sprejel vmesno poročilo o znanstvenih dejstvih v zvezi s podnebnimi spremembami.

Še posebej pa pozdravljamo odločitev Evropskega parlamenta, da se je Začasnemu odboru za podnebne spremembe podaljšal mandat do februarja 2009. V tem vidimo še poseben dodaten dokaz, da je Evropski parlament, gospod predsedujoči, s svojo dejavnostjo podprl ambiciozno politiko Evropske unije na področju podnebnih sprememb v mednarodnem okviru in da skrbi, da so politične odločitve podprte z najnovejšimi izsledki znanosti.

Veseli smo tudi napovedi, iz današnje razprave, da bo temu ritmu sledila tudi obravnava podnebno energetskega svežnja, ki naj bi pomenil resno realizacijo zavez Evropskega sveta iz marca 2008.

 
  
MPphoto
 
 

  Σταύρος Δήμας, Μέλος της Επιτροπής. − Κύριε Πρόεδρε, θα ήθελα να ευχαριστήσω όλους τους ομιλητές της σημερινής συζήτησης για τις πολύ ενδιαφέρουσες παρεμβάσεις τους.

Θα ήθελα, ιδιαίτερα, να τονίσω ότι η Ευρωπαϊκή Ένωση, είτε ως ΕΕ-15 είτε ως ΕΕ-27, θα επιτύχει το στόχο στου Κιότο. Δεν υπάρχει καμία αμφιβολία. Και επειδή θα είμαι Επίτροπος ή ελπίζω να είμαι Επίτροπος για άλλους 18 μήνες, σας διαβεβαιώνω ότι δεν θα υπάρχει τρόπος να μην επιτύχουμε το στόχο στου Κιότο. Το λέω αυτό, διότι και τα μέτρα τα οποία έχουμε πάρει αλλά και τα μέτρα τα οποία παίρνουμε, εξασφαλίζουν ότι ο στόχος του Κιότο θα επιτευχθεί. Αλλά αυτό είναι το λιγότερο που πρέπει να κάνουμε τα επόμενα χρόνια και για να σας πληροφορήσω, είναι σωστά τα νούμερα τα οποία δώσατε προηγουμένως, και πρέπει να πούμε ότι η Ευρωπαϊκή Ένωση μειώνει τις εκπομπές αερίων του θερμοκηπίου τη στιγμή που άλλες χώρες, όπως οι Ηνωμένες Πολιτείες, τις αυξάνουν και κατά πολύ μάλιστα έναντι του 1990. Το 2005, όπως είπατε, ήμασταν 2% κάτω από το επίπεδο του 1990, το 2006 λίγο λιγότερο από 3% για τις 15 χώρες της Ευρωπαϊκής Ένωσης που έχουν το συλλογικό στόχο, αλλά και ως Ευρωπαϊκή Ένωση των 27 είμαστε ακόμη καλύτερα, περίπου στο 8% λιγότερο απ’ ό,τι το 1990. Στο τέλος της περιόδου που προβλέπεται από το Πρωτόκολλο του Κιότο για την εκπλήρωση των υποχρεώσεών μας, η Ευρωπαϊκή Ένωση ως ΕΕ-15 θα έχει τουλάχιστον 8% λιγότερο και ως ΕΕ-27 περίπου 11% λιγότερο από το 1990. Σημειωτέον, το γεγονός ότι θα έχουμε λίγο παραπάνω μείωση από 8% είναι πολύ θετικό, γιατί θα μας διευκολύνει στην επίτευξη του στόχου για το 2020 και μετά.

Τα επιστημονικά πορίσματα, σύμφωνα με την ενδιάμεση έκθεση, θα παίξουν σημαντικό ρόλο στο πλαίσιο των διεθνών διαπραγματεύσεων, καθότι θα αποτελέσουν τη βάση για τη λήψη τολμηρών μέτρων. Θα χρησιμεύσουν ως κριτήριο για την αξιολόγηση της καταλληλότητας των προτάσεων που θα τεθούν στο τραπέζι των διαπραγματεύσεων στο διάστημα μέχρι τη Διάσκεψη της Κοπεγχάγης.

Το ψήφισμα υπενθυμίζει τους κινδύνους που συνεπάγεται η ανεξέλεγκτη πορεία της κλιματικής αλλαγής, η οποία θα επηρεάσει τις ανθρώπινες κοινωνίες κατά ποικίλους τρόπους και θα πλήξει τις οικονομίες μας και τις πολιτισμικές μας παραδόσεις.

Πολύ σωστά τονίζεται στο ψήφισμα, πόσο σημαντικό είναι να αποφευχθούν μείζονα σημεία ανατροπής της ισορροπίας, όπως η στέρευση των παραποτάμων του Αμαζονίου και η κατάρρευση μεγάλων όγκων πάγου στους δύο Πόλους.

Θεωρώ, ότι είναι εξίσου σημαντικό να αναδείξουμε τις πιθανές συνέπειες που θα επιφέρει η κλιματική αλλαγή όσον αφορά τη διεθνή ασφάλεια από την έλλειψη τροφίμων και νερού, από διενέξεις για τον έλεγχο πόρων ή από μεταναστευτικά ρεύματα. Η πίεση την οποίαν υφίσταται η Διεθνής Κοινότητα από έκτακτες καταστάσεις που οφείλεται σε ακραία καιρικά φαινόμενα ή βίαιες συγκρούσεις λόγω της κλιματικής αλλαγής, αυξάνεται συνεχώς. Η πρόσφατη κρίση που αφορά τις τιμές των τροφίμων αποτελεί την πιο απτή, μέχρι στιγμής, ένδειξη του τι μπορεί να συμβεί δεδομένου ότι η μειωμένη συγκομιδή σε πολλά μέρη του κόσμου οφείλεται σε ακραία καιρικά φαινόμενα. Δυστυχώς η κατάσταση αυτή δεν φαίνεται να είναι προσωρινή ή έκτακτη, αλλά τείνει να καταστεί διαρθρωτική και επαναλαμβανόμενη ως φαινόμενο, το οποίο δεν θα αντιμετωπίζεται χωρίς δραστικές αλλαγές στη γεωργική πολιτική και τις αγροτικές πρακτικές.

Στο σημείο αυτό επιτρέψτε μου να αναφερθώ σε ορισμένα ακόμη θέματα για τα οποία γίνεται μνεία στην έκθεση. Θα ήθελα πρώτα να αναφερθώ στη μείωση των αερίων του θερμοκηπίου με κατάλληλες δράσεις σε εθνικό επίπεδο στις αναπτυσσόμενες χώρες. Χρειάζεται η υποστήριξη, οι δυνατότητες που προσφέρει η τεχνολογία και η σχετική χρηματοδότηση που είναι αναγκαία για την μεταφορά της τεχνολογίας καθώς και η ενίσχυση των διοικητικών ικανοτήτων των χωρών αυτών κατά τρόπο που θα καθίσταται δυνατή η μέτρηση, η καταγραφή και η επαλήθευση των σχετικών μειώσεων. Η έννοια αυτή βρίσκεται στο επίκεντρο των διαπραγματεύσεων για το σχέδιο δράσης του Μπαλί. Όπως έγινε αντιληπτό στο Μπαλί, οποιαδήποτε κίνηση από την πλευρά των αναπτυσσόμενων χωρών θα είναι συνάρτηση όχι μόνον της ανάληψης σοβαρών δεσμεύσεων για τη μείωση των εκπομπών εκ μέρους των αναπτυγμένων χωρών, αλλά και ουσιαστικών προσπαθειών από την πλευρά τους για τη χρηματοδότηση κατά κύριο λόγο της μεταφοράς τεχνολογίας και της δημιουργίας των απαραιτήτων διοικητικών ικανοτήτων.

Είναι σημαντικό για την Ευρωπαϊκή Ένωση να εκμεταλλευτεί όλες τις δυνατότητες διαλόγου που υπάρχουν με τις κυριότερες αναπτυσσόμενες χώρες, ώστε να υπάρξει συνεννόηση για το τι ακριβώς σημαίνει αυτό και για το πώς θα μπορούσε η Ευρωπαϊκή Ένωση να υποστηρίξει τέτοιες δράσεις, είτε μέσω της συνεργασίας στη χάραξη πολιτικής, της τεχνικής συνδρομής, της μεταφοράς τεχνογνωσίας και της παροχής κινήτρων στην αγορά διοξειδίου του άνθρακα, είτε μέσω της χρηματοδοτικής συνδρομής. Μέτρα θα πρέπει να ληφθούν σε όλους τους τομείς περιλαμβανομένων των εκπομπών από τη χρήση ενέργειας, καθώς και από την αποψίλωση των δασών.

Όσον αφορά τώρα την επιστημονική πτυχή αυτής της συζήτησης, η Επιτροπή συμφωνεί πλήρως ότι θα πρέπει να δημοσιοποιηθούν τα επιστημονικά πορίσματα στο ευρύ κοινό. Να ευαισθητοποιηθούν και να συνειδητοποιήσουν καλύτερα οι καταναλωτές πόσα αέρια του θερμοκηπίου παράγει ο τρόπος της ζωής τους και οι καταναλωτικές τους συνήθειες. Αυτή η αυξημένη ευαισθητοποίηση των πολιτών θα πρέπει, ωστόσο, να συνοδεύεται από ισχυρά οικονομικά κίνητρα για τις επιχειρήσεις, ώστε να μειώσουν τις εκπομπές αερίων του θερμοκηπίου από τα προϊόντα και τις υπηρεσίες που παράγουν.

Απαιτείται μετάβαση σε μια οικονομία χαμηλών εκπομπών διοξειδίου του άνθρακα σε παγκόσμια κλίμακα και αυτό μπορεί να επιτευχθεί μόνο με συστηματικά και συντονισμένα μέτρα για την μείωση των εκπομπών σε όλους τους τομείς.

Η δέσμη μέτρων για την κλιματική αλλαγή και την ενέργεια, η οποία βρίσκεται στη διαδικασία της συναπόφασης, μας δίδει το προβάδισμα σε αυτήν την μετάβαση. Επίσης μας δίδει τη δυνατότητα να αποδείξουμε ότι μια φιλόδοξη πολιτική για το κλίμα είναι όχι μόνο εφικτή, αλλά και ευρύτερα ωφέλιμη για τις οικονομίες μας και τις κοινωνίες μας.

Θα συνεχίσουμε την πολύ εποικοδομητική συνεργασία μας σε αυτήν τη σημαντική δέσμη μέτρων πολιτικής και θα καταλήξουμε σε συμφωνία, ελπίζω, το συντομότερο δυνατό μέσα στο τρέχον έτος.

Ολοκληρώνοντας θα ήθελα να συγχαρώ το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο για τη σημαντική συμβολή του στην προσπάθεια αντιμετώπισης του προβλήματος της κλιματικής αλλαγής, αλλά και τον κ. Florenz για την εξαιρετική εργασία του.

Εύχομαι το Κοινοβούλιο να συνεχίσει με αυτό τον εποικοδομητικό τρόπο και να συνεχισθεί η μεταξύ μας ανταλλαγή απόψεων και συνεργασία, τόσο για τη δέσμη μέτρων για το κλίμα και την ενέργεια, όσο και για τις διεθνείς διαπραγματεύσεις εν όψει του Πόζαν και της Κοπεγχάγης.

 
  
MPphoto
 
 

  Karl-Heinz Florenz, Berichterstatter. − Herr Präsident, verehrter Herr Kommissar, verehrter Herr Ratspräsident! Herzlichen Dank für die aufmunternden Schlussworte. Ich glaube, dass wir hier in diesem Hause schon einen Konsens erkennen konnten, und dieser Konsens verpflichtet uns selbstverständlich, weitere wissenschaftliche Studien zu betreiben und die noch bestehenden Zweifel – und in welchem Bereich gibt es eigentlich keine Zweifel – auszuräumen. Das ist auch ausdrücklicher Wille des Berichterstatters.

Ich möchte mich bei allem Lob, das ich heute gehört habe, auch gerne an die Mitarbeiter wenden, die im Hintergrund eine Menge Arbeit an diesem Bericht geleistet haben. An dieser Stelle noch einmal herzlichen Dank.

Heute hatte man den Eindruck, dass wir über CO2 streiten. Ich möchte Ihnen sagen: Wir werden noch über ganz andere Dinge streiten, denn CO2 ist nur die Spitze des Eisberges, und das ist ein seriöses Thema, gar keine Frage. Aber die wirkliche Herausforderung ist die Frage, wie wir mit unseren Nachhaltigkeitsstrategien umgehen. Wie gehen wir mit dem um, was wir im Moment für unsere Kinder verwalten, nämlich diese Erde? Die Energie, die wir im Moment verbrauchen, ist über Jahrmillionen zusammengekommen, und wir verfeuern sie in vielleicht tausend Jahren. Die Herausforderung ist die, mit einem Liter Treibstoff in Zukunft doppelt so weit zu kommen wie bisher. Wenn wir das überall hinkriegen, dann haben wir unsere Aufgabe erfüllt. Da liegt jetzt die große Aufgabe: die Effizienz in Europa zu steigern, modernste Technologien zu entwickeln, und diese moderne Technologie selbstverständlich bei uns einzusetzen, aber eben auch ökonomisch weltweit zu verkaufen, um Arbeitsplätze zu schaffen. Darin sehe ich die Chance. Ich möchte Sie sehr herzlich bitten, an dieser Chance mitzuarbeiten.

Ich möchte nochmals allen danken, will aber mit Blick auf die Geschäftsordnung nochmals auf eines hinweisen: Von Anbeginn der Debatte hat es einen hundsmiserablen Übersetzungsfehler in Artikel 10 gegeben, wo steht, dass ich irgendetwas verurteile. Das ist überhaupt nicht mein Naturell. Ich missbillige das eine oder andere, aber ich verurteile niemals etwas. Ich möchte Sie darauf aufmerksam machen, dass das ein ganz schlechtes Übersetzungsproblem in diesem Hause ist. In dem gesamten Bericht! Ich nehme da kein Blatt vor den Mund und möchte Sie auf die richtigen Änderungsanträge aufmerksam machen, die in diesem Bereich hier in diesem Hause gestellt worden sind.

Ich danke allen Beteiligten und lade Sie ein, bei dem demnächst viel schwierigeren Teil, nämlich der Frage, wie wir jetzt auf diese wissenschaftlichen Fakten antworten, mitzuarbeiten.

 
  
MPphoto
 
 

  El Presidente. − Se cierra el debate.

La votación tendrá lugar hoy a las 12.00 horas del mediodía.

Declaraciones por escrito (artículo 142)

 
  
MPphoto
 
 

  Neena Gill (PSE) , in writing. – To successfully tackle climate change, markets need to adapt so they reflect the environmental cost of carbon. Polluters must pay. We must use every type of policy instrument including VAT reductions, emissions trading, and subsidies to change the behaviour of consumers and businesses so they have more incentives to take eco-friendly options. As Sir Nicholas Stern has pointed out, the economic and social costs of climate change will be catastrophic.

Therefore, I strongly disagree with those in the House who deny climate change. They only need to look at the increasing number and frequency of natural disasters worldwide to see its impact. These disasters are clearly a wake-up call for us to take greater action.

The EU has a legitimate role in tackling climate change and it needs to set an example and provide guidance to other countries. We need greater dialogue with emerging economies India and China to ensure that their growth contributes less to global emissions than EU and US’s has done over the last century. There is a strong case for technology transfer from the EU to developing countries so they can avoid carbon intensive industrial development and leapfrog directly to a low carbon economy.

 
  
MPphoto
 
 

  András Gyürk (PPE-DE) írásban. – A klímaváltozás tudományosan alátámasztott jellemzőinek figyelembevétele nélkülözhetetlen az ezen a téren hozott döntések meghozatalához. A téves következtetéseken alapuló helytelen döntések kockázata ugyanis legalább akkora, mint a tétlenségé. Egyvalamit érdemes megállapítanunk: az éghajlat változása tudományosan is igazolható tény, orvoslása gyors és hatékony megoldásokat sürget.

A tudományos tények higgadt figyelembevétele abban is segítségünkre lehet, hogy felmérjük: a piaci alapú környezetvédelmi eszközök hogyan járulhatnak hozzá a környezeti minőség fejlesztéséhez. Úgy véljük, hogy a piacbarát ösztönzők népszerűsítése érdekében további erőfeszítésekre van szükség a tagállamok részéről. Üdvözölendő fejlemény az emissziókereskedelmi rendszer megteremtése, amely piaci mechanizmusokra alapozva közelíti meg a kibocsátáscsökkentés kérdését. A rendszer működése bizonyíték arra, hogy a piac, a verseny és a környezetvédelem nem egymást kizáró fogalmak.

Magyarországon számos példa támasztja alá, hogy a téves következtetések helytelen döntésekhez vezethetnek. A biomassza-gazdálkodás valójában szálfák égetését jelenti, a bioüzemanyagok erőltetett támogatásának káros következményei pedig egyre inkább nyilvánvalóak. Az ezen a két téren hozott intézkedések nem felelnek meg a fenntarthatósági követelményeknek, mindemellett nem nyújtanak piacbarát választ a problémára.

Szeretnénk hangsúlyozni, hogy az éghajlat változása olyan intézkedések meghozatalát követeli meg, amelyek a tudományos megalapozottság mellett nem hagyják figyelmen kívül a piaci mechanizmusokat sem.

 
  
MPphoto
 
 

  Eija-Riitta Korhola (PPE-DE) , kirjallinen. – Arvoisa puhemies, päätöslauselmamme ilmastonmuutokseen liittyvistä tieteellisistä tosiasioista sisältää useita tärkeitä huomioita, joihin on helppo yhtyä. On pakko kuitenkin todeta, että se sisältää kiusaannuttaviakin seikkoja. Tieteen historiassa on varoittavia esimerkkejä. Filosofina en näe aivan vaarattomana ajatusta poliitikosta tulkitsemassa tieteen tuloksia, vetämässä niiden mutkia suoriksi tai jopa holhoamassa niitä – puhumattakaan että "tuomitaan" joitakin tulkintoja. Mistä tämä tarve nousee, miksi sellaista pitää ylimalkaan todeta? Kysymys on uskottavuudestamme, jota tulemme kipeästi tarvitsemaan ilmastonmuutosta torjuessamme.

5 kohdassa esitetään, että ihmisen ensisijainen osuus on "todistettu" tieteellisesti. IPCC ei missään kohdin väitä näin; raportissa puhutaan todennäköisyyksistä. Ihmisen osuudella viime vuosikymmenen lämpenemisessä on huomattava todennäköisyys.

7 kohta korostaa tieteellisten tulosten "osoittavan selvästi, miten ilmastonmuutos tapahtuu lähitulevaisuudessa noudattaen erilaisia alueellisia malleja". Juuri tätä emme vielä tiedä – viime viikolla ilmastomallintajat vetosivat Readingissä julkilausumassaan supertietokoneiden tarpeesta. Kysymys siitä, millaiset ovat ilmastonmuutoksen alueelliset vaikutukset, on nykyisen ilmastotieteen vastauskeinojen ulottumattomissa, osittain riittämättömän tietokonekapasiteetin vuoksi.

8 kohdassa mainitaan ilmastonmuutoksen käännekohdiksi mm. Grönlannin ja Etelänapamantereen jääpeitteen sulaminen. Jääpeitteen sulamista koskeva tieto on toistaiseksi hyvin ristiriitaista, sillä sekä Grönlannin että Etelämantereen ydinosissa jään paksuus lisääntyy.

Itse en myöskään olisi syyllistämässä ja tuomitsemassa ilmastonmuutoksen epäilijöitä tai kriitikoita kuten 10 kohdassa on tehty. Varsinkaan poliitikkojen ei tulisi tällaista harjoittaa vaan jättää asia tieteen toimijoiden keskusteltavaksi.

 
  
MPphoto
 
 

  Marian-Jean Marinescu (PPE-DE) , în scris. – CLIM poate să efectueze recomandări şi să ofere soluţii pentru viitoarele politici ale Uniunii Europene în domeniu, recomandări şi soluţii bazate pe dovezi ştiinţifice clare şi, mai cu seamă, pe susţinerea fermă din partea cetăţenilor europeni.

Dovezile ştiinţifice sunt indubitabile. Raportul lui Karl-Heinz Florenz este deosebit de exhaustiv, demonstrând că datele ştiinţifice sunt suficiente pentru luarea de decizii politice ferme şi declanşarea de acţiuni concrete nu numai la nivel european, ci şi la nivel mondial, pentru reducerea drastică a fenomenelor antropice responsabile de schimbările climatice şi pentru atenuarea efectelor acestora.

Eforturile de cercetare trebuie continuate, în special în domeniul noilor tehnologii, a energiilor regenerabile şi a biocarburanţilor, pentru a găsi echilibrul necesar în vederea menţinerii competitivităţii economice, a dezvoltării sociale şi a asigurării securităţii alimentare şi energetice, esenţiale pentru bunăstarea cetăţenilor europeni.

Comunitatea ştiinţifică şi reprezentanţii politici trebuie să-şi unească forţele în susţinerea activităţilor de sensibilizare a opiniei publice şi pentru antrenarea cetăţenilor în activităţi concrete, deoarece schimbul de bune practici, cooperarea şi dialogul la nivel internaţional, regional şi mai cu seamă transfrontalier, precum şi directa implicare a cetăţenilor reprezintă modalităţile cele mai eficiente în lupta împotriva schimbărilor climatice.

 
  
MPphoto
 
 

  Sirpa Pietikäinen (PPE-DE) , kirjallinen. – Arvoisa puhemies, hyvät kollegat,

Euroopan Unioni on viime vuodet ollut kansainvälisten toimijoiden etujoukoissa maapallon kannalta kestävämmän ilmastopolitiikan kehittämisessä. Tämä asema EU:n tulee säilyttää myös tulevaisuudessa.

Kiitän raportööriä sekä valiokuntaa onnistuneesta mietinnöstä. Tämän mietinnön kautta vahvistetaan edelleen näkemystä siitä tieteellisestä pohjasta, jolle ilmastonmuutoksen hillitsemiseksi tehtävä työ tulee perustaa. Huomionarvoista on, että tiede ja sen tuottama tieto muuttuvat jatkuvasti uusien teknologioiden ja huomioiden kautta. Tästä johtuen meidän tulee pysyä avoimina kaikelle ilmiötä koskevalle tiedolle ja kunnioittaa myös eriäviä mielipiteitä.

On äärimmäisen tärkeää reagoida ilmastonmuutokseen päättäväisesti. Tähän mennessä järjestetyistä neljästä hallitustenvälisestä ilmastopaneelista jokainen on joutunut tarkistamaan edeltäjänsä arvioita ilmastonmuutoksen etenemisen nopeudesta: ilmiö on edennyt yhteisön aiempia arvioita nopeammin. Myös nyt näyttää olevan tarvetta tarkistaa edellisen IPCC:n arvioita. Mm. Yhdysvaltain avaruusjärjestön NASA:n tutkimukset osoittavat ilmastonmuutoksen hillitsemisen vaativan radikaalimpia toimenpiteitä: ilmastonmuutosta aiheuttavien kaasujen pitoisuuksia ilmakehässä tulee rajoittaa merkittävämmin, jotta radikaaleilta muutoksilta voidaan välttyä.

EU:ssa tulee ottaa huomioon kasvava tieteellinen yhteisymmärrys siitä, että ilmaston lämpenemisen hidastamiseksi hiilidioksidipäästöjä tulisi katkaista huomattavammin, kuin mitä IPCC suositti. Tähän kehitykseen peilattuna pelkään, että EU:n ilmastopaketin tavoitteet eivät ole tarpeeksi kunnianhimoisia. Unionin tulisi jo nyt panostaa huomattavasti päättäväisemmin keinoihin, joilla Unionin alueelle luotaisiin ekotehokkaita yhteiskuntia. Ekomodernisaation tulee olla kaikki EU:n politiikka-alueet kattava pääperiaate. Kyky muuntua tämän vallankumouksen paineessa tulee olemaan myös tärkein EU:n kansainväliseen kilpailukykyyn vaikuttava tekijä.

 
  
MPphoto
 
 

  Daciana Octavia Sârbu (PSE) ) , în scris. – Lupta împotriva schimbărilor climatice a devenit un subiect din ce în ce mai des întâlnit pe agenda de lucru a organizaţiilor internaţionale. Începând cu Summitul din 2007 prin care s-a decis stabilirea unei ţinte de 20% pentru reducerea emisiilor cu gaz de seră şi utilizarea resurselor regenerabile de energie până în 2020, încălzirea globală a devenit o prioritate pentru toate statele lumii.

Această decizie a fost urmată de alte evenimente internaţionale importante precum Summit-ul G8 din Heiligendamm, dezbaterea Consiliului Naţiunilor Unite privind schimbările climatice sau planul de acţiune Bali. Ca urmare a acestor acţiuni la nivel internaţional, s-a creat un consens ştiinţific conform căruia tendinţele de încălzire globală au la bază activităţile de origine umană., iar rezultatele cercetării şi culegerii de date sunt suficiente pentru a declansa acţiunea si luarea de decizii politice de urgenţă în vederea reducerii emisiilor de gaze. Este esenţial crearea Fondului pentru adaptarea şi includerea pădurilor într-un nou acord de protejare a climei care să vizeze evitarea continuării despăduririlor şi a emisiilor de carbon cauzate de incendiile forestiere.

Sesnsibilizarea opiniei publice prin comunicarea dovezilor ştiinţifice ale impactului uman asupra climei globale va juca un rol cheie în obţinerea sprijinului cetăţenilor UE pentru măsurile politice de reducere a emisiilor de carbon.

 
  
MPphoto
 
 

  Andres Tarand (PSE) , kirjalikult. – Kliima muutub ja selle taga on inimtegevus. Kui ma 40 aasta eest Antarktika uurimisjaamas jääproove võtsin, siis me seda veel ei teadnud. Täna on tuhandete teadlaste tööd koondav IPCC kliimamuutuste olemasolu piisavalt tõestanud ja meie asi on jätkuva tõestamise asemel tegutseda. Ses mõttes olen täiesti nõus raportöör Florenzi lähenemisega.

Euroopa Liit peab olema ambitsioonikas ja võtma eesmärgi pigem 30%-lisele kasvuhoonegaaside emissioonide vähendamisele aastaks 2020. Vastasel juhul on keerukas oodata teistelt riikidelt tõsist panust. On kummaline, et ülemkogus valitseb üldiste eesmärkide osas üksmeel, aga kui jutuks tuleb autode heitgaaside CO2 sisaldus või mõni teine konkreetne meede eesmärkideni jõudmiseks, siis ei julgeta enam ambitsioonikaid sihte seada. Nii ei saa kliimamuutustega efektiivselt võidelda.

Toetan muudatusettepanekuid, mis juhivad tähelepanu vajadusele põhjalikumalt uurida ja modelleerida ookeanide ja merede seisundit ning kliimamuutuste mõju kalastikule. Ma ei saa kuidagi nõustuda mõnede muudatusettepanekutega, milles väljendatakse kahtlust kliimamuutuste toimumise küsimuses, rõhutatakse fossiilkütuste ja tuumaenergia tähtsust ning naeruvääristatakse taastuvenergia arendamist.

Usun, et parlamendi ajutisest kliimamuutuste komisjonist on olnud abi, et erinevate elualadega tegelevate saadikute seas teadlikkust tõsta ja ühispositsiooni sõnastada. Kompromissina on komisjoni mandaadi pikendamine 9 kuuks ehk Poznani kohtumiseni mõistlik. Pikem tähtaeg oleks võinud meie olulise töö teha liigselt valimiste-lõhnaliseks.

 
  
MPphoto
 
 

  Gabriele Zimmer (GUE/NGL) , schriftlich. – Ich habe dem Bericht zugestimmt. Wissenschaftlich belegte Fakten müssen der dringend benötigten Debatte um den Klimawandel unterlegt werden. Das leistet der Zwischenbericht des Kollegen Florenz. Dieser Bericht sollte eine wichtige Funktion sowohl in der Öffentlichkeit als auch in Rat und Kommission spielen. Naturwissenschaftliche Erkenntnisse zum „Treibhauseffekt“ liegen seit mehr als 180 Jahren vor.

Es waren konkrete gesellschaftliche Verhältnisse, die dieses Wissen um die Bedrohung unserer natürlichen und klimatischen Existenzbedingungen ignorierten, ein rechtzeitiges Gegensteuern verhinderten und auch weiter behindern. Entweder wir handeln nunmehr international kooperativ, um weiteren Schaden zu begrenzen und jene prognostizierten Katastrophen zu stoppen, die in aller Brutalität zuerst die global Ärmsten treffen, oder wir verhalten uns zerstörerisch. Die Fakten unterstreichen überzeugend, dass sofortiges Handeln bei der Senkung der Treibhausgasemissionen geboten ist, wir durch Lebensweise und Verbraucherverhalten, durch politische und gesellschaftliche Vorgaben und Rahmenbedingungen deutlich unter dem Zielwert von 2°C Erwärmung bleiben müssen. Ich unterstütze den Berichterstatter darin, dass es nicht nur um den Streit um die Emissionswerte geht, sondern um eine gesellschaftliche Nachhaltigkeitsdebatte.

Die Europäische Nachhaltigkeitsstrategie muss diesen Problemen Rechnung tragen und endlich nachhaltig Politik bestimmen. Das verlangt eine Änderung der politischen Prioritäten. Jeder verlorene Tag ist verheerend und durch nichts zu legitimieren.

 
Aviz juridic - Politica de confidențialitate