Talmannen. − Nästa punkt på föredragningslistan är anföranden på en minut om frågor av politisk vikt.
Emmanouil Angelakas (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Det har i EU hörts allt fler högljudda rop på sista tiden för en utvidgning av kärnenergi för fredliga ändamål, främst för att möta EU:s energibehov.
Problemet är den okontrollerade prisutvecklingen för olja, den ökande efterfrågan från ett antal länder med snabbt växande ekonomier, regionala störningar i oljeproducerande länder samt det faktum att förnybara energikällor eller naturgas endast kommer att täcka en bråkdel av EU:s energibehov. Därför har byggandet av kärnkraftverk tagits upp till diskussion.
Många frågor oroar EU-medborgarna. Kan man garantera en säker drift av kärnkraftverk? Finns det lämpliga system för tidig varning för att garantera tillräckliga förvarningar i händelse av driftproblem? Hur säker är slutligen hanteringen av kärnavfall? Av alla dessa skäl menar jag att med hjälp av Europaparlamentets initiativ och samarbete med kommissionen kan en meningsfull dialog föras som kan leda fram till tydliga, entydiga slutsatser för EU-medborgarna. Jag uppfordrar det franska ordförandeskapet att göra denna fråga till en verklig prioritet på sin dagordning.
Marusya Ivanova Lyubcheva (PSE). – (BG) Herr talman, bästa kolleger! Jag vill fästa er uppmärksamhet vid en fråga som gör oss ansvariga för EU:s och hela världens framtid. Det är handeln med barn.
Dessa problem kvarstår under 2000-talet, en era av avancerad teknologi och framsteg, och det är alltför inhumant och brutalt för att ignoreras eller sammanblandas med andra problem. Handel med barn existerar. Det är ett övergrepp inte bara på de mänskliga rättigheterna utan även på framtiden.
Varje barns liv är en välsignelse, och att förgöra det är ett brott mot mänskligheten. Handeln med barn får ohyggliga konsekvenser. Det kallas modernt slaveri. Följderna blir fysisk och psykisk misshandel, sexuellt utnyttjande, mord.
Vi behöver samla våra krafter och samarbeta inom en gemensam politik för att minska och minimera dess existens. Europeiska kommissionen bör ta fram ett särskilt program och en handlingsplan inom ramen för strategin för barn och vidta de åtgärder som behövs för att gemensamma strukturer och en gemensam politik ska inrättas.
Cristian Silviu Buşoi (ALDE). – (RO) Herr talman, kära kolleger! EU:s beroende av importerade vätebaserade bränslen har ökat, oljepriserna har nått en alarmerande hög nivå och EU är alltmer sårbart i förhållande till OPEC-länder och Ryssland.
Det finns ett behov av gemensamma ansträngningar i de yttre förbindelserna på energins område. De bilaterala avtalen mellan medlemsstaterna och tredjeländer måste syfta till att stärka den gemensamma EU-strategin och inte till att försvaga den. De avtal som Italien, Ungern och Bulgarien undertecknat med Ryssland om byggnationen av South Stream, en rörledning som är utformad för att undvika en medlemsstat, t.ex. Rumänien, utan några ekonomiska skäl inverkar allvarligt på en sammanhållen EU-energipolitik och är en politisk strategi som måste undvikas mellan medlemsstaterna. Jag väntade mig en starkare ståndpunkt från Europeiska kommissionen som kunde ha fördömt situationen.
Med tanke på lagstiftningen om energisäkerhet som ska antas under andra halvåret anser jag att vi bör ge prov på en ambitionsnivå som är jämförbar med den vi hade i fallet med lagstiftningen om energi och klimatförändringar. Principen att uppträda enat måste tillämpas i praktiken, och kommissionen bör föreslå en mekanism för avtal med tredjeländer, möjligen med inspiration hämtad från kärnenergiområdet. Om vi vill lyckas måste vi agera tillsammans.
Milan Horáček (Verts/ALE). – (DE) Herr talman! I söndags misshandlade reaktionära nationalister brutalt homosexuella under en fredsdemonstration i Moskva, vilket åter hamrar in bilden av ett ofritt Ryssland i vårt medvetande. Fortfarande diskrimineras homosexuella män och kvinnor på bred front. Volker Beck, politiker för De gröna i Tyskland, har misshandlats och gripits vid möten under senare år. Det kan inte ofta nog framhävas hur illa organiserat det civila samhället är i Ryssland.
I slutet av juni ska ett nytt avtal mellan EU och Ryssland slutligen förhandlas fram i Sibirien. Vi är skyldiga folket i Ryssland och i andra autokratiska regimer att inte låta frågan om energisäkerhet överskugga alla andra sektorer. Mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska friheter måste utgöra grunden för detta nya avtal.
Dariusz Maciej Grabowski (UEN). – (PL) Herr talman! Den polska varvsindustrin står under hot om total nedläggning på grund av att Europeiska kommissionen kräver återbetalning av avkastning på medel som utbetalats som statligt stöd. Följderna blir att tusentals anställda vid Östersjön förlorar sina jobb och att tiotusentals anställda i fabriker som arbetar med varven, både i Polen och andra EU-länder, också förlorar sina jobb.
Europeiska kommissionen hukar sig bakom mottot om fri konkurrens och vill inte medge att vissa delar av ekonomin behöver skyddas, som de asiatiska länderna gör, i tider av mycket kraftiga prisökningar i global skala. Europeiska kommissionen vill inte minnas att delstaterna i det forna Östtyskland fick över halvannan miljard mark i stöd från den tyska regeringen, däribland varv vid Östersjön.
Jag undrar om det folk och den plats där solidaritetsrörelsen startade – Berlinmurens fall, Europas befrielse – måste offras för godtyckliga beslut som fattas i Bryssel till förmån för personer som spekulerar och vill bli rika på varvens slitsamma arbete. Vi kräver att kommissionen fattar beslut som gör att varvsindustrin i Polen kan bärgas och utvecklas.
Věra Flasarová (GUE/NGL). – (CS) Mina damer och herrar! Jag skulle önska ert stöd för en översyn av kommissionens förordning (EG) nr 318/2007, eller för att man återgår till det ursprungliga materialet från 2005 på begäran av uppfödningsorganisationer som handlar med exotiska fåglar i Tyskland, Nederländerna, Belgien och Tjeckien. Ändringen gäller främst förbudet mot import av vilda exotiska fåglar till EU. Med tanke på den praktiska situationen för uppfödning av småfåglar är villkoren för import av dem svåra att uppfylla. Det är uppenbart att mediehysterin kring fågelinfluensan användes för att driva igenom denna standard. EU har ett system av karantänanläggningar som syftar till att förhindra att fågelsjukdomar som utgör ett hot mot människor sprids. Uppfödare har vid ett antal tillfällen hjälpt till med att återföra olika djurarter till ett liv i vilt tillstånd. De respekterar den lag som skyddar de mest hotade arterna enligt förteckningen i CITES. Ett förbud skapar endast motsättningar och försök att kringgå det. Den svarta marknaden kommer att ta fart, smugglingen blomstra och priserna på fåglar stiga. Det kan även resultera i hälsorisker. Om standarden och prövade och testade veterinära restriktioner respekteras, även Washingtonkonventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, behövs inte denna förordning.
Urszula Krupa (IND/DEM). – (PL) Herr talman! Jag vill använda Europaparlamentet som forum för att protestera mot fonden Narodowy Fundusz Ochrony Środowiska [nationella fonden för miljöskydd], som är ett underorgan till den polska regeringen, vilken på ett orättmätigt sätt upphävt sitt kontrakt med stiftelsen Lux Veritatis för att genomföra en geotermisk investering för Toruń, samtidigt som man meddelar att ingen återbetalning sker av de rundliga belopp som stiftelsen lagt ned på denna investering. Omständigheterna tyder på att beslutet har dikterats av politiska överväganden, och det strider mot inte bara nationell polsk lag men också gemenskapslagstiftningen, vilket bevisar att man med förevändning om kampen mot människor som uppfattas som politiska motståndare inte respekterar lagen och inte tillåter stöd för förnybar energi, något som också strider mot den grundläggande principen i EU om förbud mot diskriminering på politiska eller religiösa grunder. De tidigare styrande i fonden Narodowego Funduszu Ochrony Środowiska i Gospodarki Wodnej [nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning] hävdar att ansökan från stiftelsen Lux Veritatis noggrant kontrollerades och befanns helt oklanderlig.
Irena Belohorská (NI). – (SK) Mina damer och herrar! Jag vill informera er om en sak som inträffade nyligen i Storbritannien. En slovakisk medborgare som arbetade lagligt överskred tidsgränsen för omregistrering av sitt fordon med fyra dagar, och den brittiska polisen hotade att förstöra hans fordon på grund av överträdelsen. När polisen företog sina undersökningar gav man prov på ett främlingsfientligt och förolämpande beteende och drog fördel av hans begränsade kunskaper i engelska språket. Alla hans dokument beslagtogs utan anledning, han fick en pappersbit utriven ur en tidning i stället för ett officiellt intyg på fordonsbeslaget och hans handlingar, t.ex. hans europeiska bilförsäkring (grönt kort) eller slovakiska tillstånd godtogs inte heller av de brittiska myndigheterna. För denna förseelse, och då menar jag verkligen förseelse, hotade den brittiska polisen och myndigheterna att skrota hans fordon.
Jag vill tacka min kollega Chris Davies för hans hjälp i undersökningarna av detta olyckliga fall och även andra brittiska ledamöter som intresserat sig för fallet. Jag utgår ifrån att sådana handlingar från den brittiska polisens sida är en isolerad händelse och att denna inställning mot medborgare som lagligen arbetar i Storbritannien snarare är ett undantag än en regel. Tidsgränsen för återlämnande av fordonet var igår, och ännu vet vi inte om fordonet har förstörts eller inte. Hur som helst har vår medborgare inte sitt fordon, trots att de brittiska myndigheterna mottagit all nödvändig dokumentation.
Petya Stavreva (PPE-DE). – (BG) Herr talman, ärade parlamentsledamöter! Om tio dagar, den 14 juni 2008, hedrar Bulgarien minnet av Aleksandăr Stambolijskis livsgärning, en statsman, samhällsförbättrare och ledare för jordbruksrörelsen i landet.
Han kom till makten i Bulgarien 1919 efter två landsomfattande katastrofer och ägnade sin kraft åt nationens sak, moderniseringen och förnyelsen av demokratin i landet. Han störtades i en statskupp 1923. Han mördades på brutalaste sätt men vann odödlighet genom sina tankar om ett fritt och oberoende Bulgarien på vägen till uppbyggnad och integration i Europa.
Lärdomarna från Stambolijskis statsmannaskap är särskilt relevanta i dag, 85 år efter hans tragiska död, när Bulgarien är medlem av EU. Skyddet av nationella intressen i den stora europeiska familjen, bevarandet av den nationella identiteten jämte den snabba anpassningen till en ny verklighet bör ge stadga åt allas våra ansträngningar, vi medborgare av ett enat Europa för vilka värderingarna inte bara är tomma begrepp utan en samling regler för förhållningssätt, inställning och socialt gensvar.
Iliana Malinova Iotova (PSE). – (BG) Herr talman! De bulgariska operativa programmen inom ramen för EU-fonderna var bland de första att godkännas av kommissionen för perioden 2007–2013.
Vi måste medge att som ny medlemsstat ställs vi inför olika svårigheter som gäller deras specifika genomförande. Problemen sträcker sig från otillräcklig information till oegentligheter och även missbruk av EU-medlen – ”oordning” som inte någon EU-medlemsstat är förskonad från.
Den bulgariska regeringen betraktar absorptionen av medel som en mycket stor uppgift. Detta har föranlett radikala reformer i alla institutioner som ansvarar för EU-medlen. En vice premiärminister har utsetts att tillse att hela processen samordnas.
De otillfredsställande resultaten av absorptionen av medel hittills blir till argument i en häftig kampanj från oppositionen i landet som upprepade gånger har försökt misskreditera landet även här, i Europaparlamentets kammare.
Hänvisningarna till anonyma källor som förutspår en apokalyptisk rapport från kommissionen om Bulgarien i juli innan den ens börjat skrivas är enbart antydningar för nationella politiska syften, men de bidrar inte till att lösa problem. Beklagligt nog svärtar det bara ned mitt lands goda namn. Jag vill mycket klart deklarera att den bulgariska staten vidtar radikala åtgärder på respektive område och är fast besluten att komma till rätta med problemen.
Marios Matsakis (ALDE). – (EN) Herr talman! Ni vet säkert att Europaparlamentets byggnader i Strasbourg innehåller asbest i större omfattning än vad man räknat med från början. Moderniseringsarbeten och avlägsnande av asbest nyligen har utförts sedan 2004 – uppenbarligen medan byggnaderna varit i bruk. Detta är både oklokt och riskabelt att göra eftersom allt arbete med material som innehåller asbest oundvikligen frigör cancerframkallande fibrer i luften.
Jag anser att Europaparlamentet i Strasbourg inte får användas såvida inte och tills all asbest avlägsnats på lämpligt sätt och byggnaderna grundligen sanerats. Jag begär att talmannen i folkhälsans och öppenhetens intresse avger ett tydligt uttalande i frågan om avlägsnande av asbest från Europaparlamentet i Strasbourg så snart som möjligt.
Willy Meyer Pleite (GUE/NGL). – (ES) Herr talman! Hela EU står inför en omfattande fiskekris som kräver ett snabbt agerande från EU:s institutioner. Jag anser att vi måste bilda en trepartskommitté där offentliga myndigheter, fackförbund och skeppsredare deltar.
Om vi ska kunna ta itu med krisen en gång för alla får vi inte skyla över bristerna. Vi måste formulera ett färdigt strukturellt förslag som omfattar varje aspekt av krisen inom sektorn. Vi förespråkar naturligtvis ansvarsfullt fiske, vi måste lösa saluförandet av produkten, ta itu med bristen på besättningar inom flottan och se till att arbetstagarna erbjuds rättvisa anställningsvillkor och en väg ut ur sin ovissa situation.
Jag anser att det är mycket viktigt att Europaparlamentet nu hjälper till att hitta en väg ut ur denna kris eftersom den även påverkar kvalitativ sysselsättning, och vi måste kunna hantera de omständigheter som uppstår.
Gerard Batten (IND/DEM). - (EN) Herr talman! En invånare i min valkrets i London, Budd Margolis, gjorde mig uppmärksam på att en litauisk släkting till honom, Rachel Margolis, hade publicerat sin självbiografi där hon berättar om sina erfarenheter av andra världskriget. Hon flydde från gettot i Vilnius och arbetade sedan med partisanerna som bekämpade nazisterna. De litauiska myndigheterna använder nu hennes självbiografi som bevis för att åtala överlevande judiska partisaner som krigsförbrytare. Bland dem märks Yitzhak Arad, den tidigare föreståndaren för Israels centrum för forskning kring förintelsen, och Fania Brancovskaja, bibliotekarien vid institutionen för jiddisch vid universitetet i Vilnius.
Litauen är skyldigt att åtala överlevande krigsförbrytare från andra världskriget, men har hittills inte lyckats få en enda fälld inför domstol. Judiska partisaner som kämpade mot tyskarna och deras kollaboratörer betraktas av somliga i Litauen som förrädare.
På många av de judiska och icke-judiska invånarnas vägnar i min valkrets frågar jag: Hur kan det vara rättvist att förfölja judiska partisaner som kämpade mot nazisterna samtidigt som många av dem som mördade judar förblir obestraffade?
Jim Allister (NI). - (EN) Herr talman! Över hela Europa har det förekommit berättigade protester från fiskare angående det skyhöga priset på bränsle. Vissa regeringar har agerat ansvarsfullt och tagit itu med detta medan andra, som regeringen i mitt hemland, inte har gjort det.
Det är meningen att vår fiskeripolitik ska vara gemensam, men i många regioner i Europa är den strategi som används långt ifrån gemensam. I min lokala valkrets har ägarna till små trålare bränsleräkningar som uppgår till mer än 2 000 euro per dag. När de vädjat om kortsiktigt stöd har de mötts av döva öron, trots att det faller inom den lokala ministerns behörighet att betala stöd av mindre betydelse enligt de statliga reglerna. Hon har skamligt nog vägrat att göra detta. I Frankrike och Spanien har regeringarna emellertid vidtagit åtgärder.
Hur kan man ha en genomförbar gemensam fiskeripolitik om skillnaderna i fråga om en sådan basvara som bränsle är så stora? Jag anser att minister Michelle Gildernews likgiltighet är förkastlig och efterlyser inte bara kortsiktigt stöd utan en långsiktig bränslestrategi för vår fiskerinäring.
Jim Higgins (PPE-DE). - (GA) Herr talman! Den irländska regeringen är i färd med att lansera ett nationellt bredbandssystem. Bredband är otillgängligt i 10 procent av landet, och den största delen av dessa 10 procent ligger i den region jag kommer ifrån, dvs. de västra och centrala delarna. Bredbandsanvändningen ökar visserligen, men ökningstakten är inte tillfredsställande och överensstämmer inte med genomsnittet för EU.
I Irland är tillgången till bredband 86 procent i tätorterna, men tillgången till bredband är mycket lägre i landsbygdsområdena. Någonting måste göras. Vi avundas de norra delarna av landet där bredband är tillgängligt i alla områden. Jag vill att Europeiska kommissionen utövar påtryckningar mot den irländska regeringen så att vi kan uppnå målen med Lissabonagendan.
Cătălin-Ioan Nechifor (PSE). – (RO) Inom kort kommer Europeiska kommissionens rapporter om de framsteg Rumänien och Bulgarien har gjort när det gäller reformen av rättsväsendet att publiceras.
Idag, ett och ett halvt år efter införlivandet, säger allt fler som är missnöjda sin mening på EU-nivå, vilket har lett till att de framsteg som uppnåtts hittills betraktas som obetydliga i jämförelse med de mål som ställdes upp. Trots att vissa experter anser att Rumänien och Bulgarien borde ha blivit godkända som medlemmar i EU mycket tidigare anser jag att dessa två nya medlemsstater behöver ytterligare hjälp och stöd från kommissionen och parlamentet.
Med tanke på att valet till Europaparlamentet äger rum nästa år är jag övertygad om att de kommande månaderna kommer att vara nödvändiga för att Bulgarien och Rumänien fullt ut ska kunna bevisa att de förtjänar ett EU-medlemskap.
Marco Cappato (ALDE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill ta upp en fråga som rör språklig diskriminering inom parlamentet, nämligen det faktum att gränssnittet på parlamentsledamöternas datorer endast fungerar på engelska. Det är endast möjligt för oss att navigera oss fram i våra operativsystem och få tillgång till filer på våra datorer om vi behärskar det engelska språket.
Jag upplever detta som mycket diskriminerande för de parlamentsledamöter som, trots att de inte behärskar engelska, vill sköta sitt arbete direkt på sina egna datorer. Detta är ett problem som rör språkligt erkännande som våra vänner i esperantorörelsen försöker ta itu med i FN, och det skulle inte förvåna mig om de fransktalande även hanterar denna fråga. Jag hoppas att detta problem kan åtgärdas och att det även finns en åtgärd mot den tekniska diskriminering jag utsattes för när jag lade fram en skriftlig fråga den 2 juni i ett öppet format – ODF-format (Open Document Format) – som skiljer sig från det Microsoftformat som för närvarande används. Från den ansvariga avdelningen fick jag då svaret att det inte är möjligt att lägga fram frågor i ett öppet format.
Jag hoppas att denna form av språklig och teknisk diskriminering snabbt kan åtgärdas.
Georgios Toussas (GUE/NGL). – (EL) Herr talman! Priset ökar på alla konsumtionsvaror, transporter och tjänster på massmarknaden samtidigt som låga löner och pensioner samt drastiska nedskärningar av sociala förmåner gång på gång påverkar medborgarnas inkomster negativt medan företagskoncerner med monopol gör stora vinster.
För vanliga familjer i medlemsstaternas arbetarklass har priserna ökat på ett okontrollerbart sätt. De som försöker skylla de höga priserna på några dåliga spekulanter lurar folket. De döljer det faktum att höga priser understöds av de vinster monopolföretagen gör, av bestämmelserna för den fria marknaden och konkurrens, som är mycket centrala för EU och dess politik som har formats och genomförts av medlemsstaterna och deras regeringar. De höga priserna har sitt ursprung i monopol på tillverkning och handel som domineras av de företagskoncerner som stjäl människors inkomster och krossar tusentals små företag.
Vi uppmuntrar arbetstagarna att intensifiera sin kamp för riktiga löneökningar, pensioner, sociala förmåner och avskaffandet av mervärdesskatt på vanliga konsumtionsvaror, tjänster av allmänt intresse och bränsle, i ett försök att sänka priserna för samhällsservice.
ORDFÖRANDESKAP: COCILOVO Vice talman
Péter Olajos (PPE-DE). - (HU) Den 15 maj upprättades en lag i USA som blivit en milstolpe i den kris med olaglig skogsavverkning som förekommer över hela världen. Den amerikanska kongressen var först i världen med att anta en lag av denna typ som innebär att importen av olagligt avverkad skog förbjuds. År 2006 uppgick 10 procent av importen till USA av olagligt avverkad skog. Analyser som genomförts sedan lagen antogs visar tydligt att lagen främjar de amerikanska fabrikernas konkurrenskraft, skyddar arbetstillfällen och sänder ut ett tydligt budskap som skogssamhällena kommer att lyssna på.
Jag skulle vilja ställa följande fråga: Hur länge ska Europeiska unionen vänta, och vad väntar man på? Det är skamligt och skandalöst att vi bara sitter och väntar med armarna i kors. Men det finns något vi parlamentsledamöter kan göra. Jag rekommenderar att alla undertecknar framställning 23, som presenterades för några månader sedan och vars syfte är att övertyga kommissionen om att i likhet med USA äntligen införa lagstiftning på detta område, medan vi ännu har skogar kvar. Tack så mycket.
Neena Gill (PSE). - (EN) Herr talman! Jag vill uppmärksamma er på den belägenhet en invånare i min valkrets, Alan Jones, från Knighton, en stad på landsbygden i West Midlands, befinner sig i. Han är ett tydligt exempel på en entreprenör i Europa som drabbats av bristen på höghastighetsbredband i landsbygdsområden. Han vill starta ett litet webbföretag som erbjuder inramning av foton. För honom, som har ett funktionshinder och arbetar hemifrån, vore det idealiskt att starta ett företag. Det finns emellertid bara en Internetleverantör i staden, och denna leverantör har följaktligen monopol på bredband där, och trots att företaget växer är uppkopplingen mycket långsam och inte lämplig för företag.
Kommissionen har en plan för att överbrygga den digitala klyftan och utöka bredbandsmöjligheterna i landsbygdsområdena, och den måste skyndsamt lösa problemen med Internetleverantörerna och se till att det finns tillräckliga resurser så att inga områden hamnar på efterkälken när det gäller kvalitet, hög hastighet och låga kostnader.
Det jag vill att ni, herr talman, ska göra är att se till att kommissionen garanterar att entreprenörer som Alan Jones inte hindras eller motverkas från att starta företag eftersom det leder till att mycket efterfrågade sysselsättningstillfällen i landsbygdsområdena hindras.
Danutė Budreikaitė (ALDE). – (LT) Europeiska kommissionen och medlemmarna i Världshandelsorganisationen försöker snabbt slutföra Dohasamtalen om jordbruk och marknadstillträde för icke-jordbruksprodukter (Nama). Det stora inflytande den aktuella situationen med valet i USA har är uppenbar. Jämfört med uppskjutandet av Doharundan 2006 innebär Nama naturligtvis ett steg bakåt. Industriländerna lyckas upprätthålla en nästan oförändrad miljösituation. EU:s tullavgifter på textil och beklädnad kommer att minska från 12 till 4 procent. Marknaderna i tillväxtekonomier kommer inte att öppnas eftersom det inte är tullavgifterna utan kraven på maximitullar som bör sänkas. Dessutom kommer en 18 år lång övergångsperiod att tillämpas för Kina, det land som överöst Europa och resten av världen med varor av låg kvalitet. Det Nama-projekt som lagts fram är oacceptabelt för Litauen och andra EU-länder eftersom det kan äventyra deras konkurrenskraft. Det råder en uppenbar balans mellan jordbruk och Nama. EU bör inte gå för skyndsamt fram när det gäller att slutföra Dohasamtalen bara av ekonomiska skäl. Jag vill uppmana kommissionen att ta sig tid och företräda EU-ländernas intressen på ett rättvist sätt.
Pedro Guerreiro (GUE/NGL). – (PT) Herr talman! Jag vill lyckönska fiskarna från olika EU-länder, framför allt Portugal, i deras kamp för att skydda den strategiska fiskerinäringen och värna om arbetstillfällen, drägliga löner och levnadsförhållanden för tusentals fiskare och deras familjer.
Fiskarna, som upplever hur den gemensamma fiskeripolitiken och EU är likgiltiga inför den långvariga kris denna sektor genomgår, en kris som har blivit alltmer akut på grund av prisökningarna och de ekonomiska spekulationerna när det gäller bränsle – diesel och bensin – har slutligen visat att det finns lösningar och åtgärder som borde ha vidtagits för länge sedan. Lösningar och åtgärder som innebär att Europeiska unionen inte längre kan slå dövörat till utan måste anta ny politik som skyddar och främjar fiskerinäringen, i stället för dess utdragna lidande och undergång. Det finns en framtid för fisket.
Jag kan inte avsluta detta korta inlägg utan att nämna de tusentals arbetstagare som imorgon demonstrerar i Lissabon för att försvara sina resultat och rättigheter som arbetstagare.
Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) Herr talman! Utvidgningen av Schengenområdet var en fantastisk nyhet för medborgarna i mitt land, en symbol för att de tjeckiska medborgarna har samma värde som de andra EU-ländernas medborgare. Dessvärre är dagens tidningar fulla av rubriker om tjeckiska förare som trakasseras av den tyska och österrikiska polisen. Sedan april har systematiska och noggranna kontroller av bussar och privatbilar med tjeckiska nummerplåtar genomförts i Tyskland och Österrike. Efter bara en månad av allmänna kontroller meddelade Österrike att landet avsåg att genomföra kontroller med början i juni i samband med Europamästerskapet i fotboll. Det är rimligt. Jag vänder mig emellertid starkt mot att allmänna kontroller av tjeckiska förare genomförs i Tyskland. Detta är ett ensidigt beslut som är svårt att motivera och som skadar förbindelserna mellan länderna. Jag får brev från medborgare som ber de tjeckiska myndigheterna att ge igen. Detta är ingen lyckad situation, och den kommer även att påverka det politiska klimatet före ratificeringen av Lissabonfördraget. Jag har redan lämnat in ett överklagande, och jag ber nu mina tyska kolleger att undersöka ärendet hemma i Tyskland.
Rovana Plumb (PSE). – (RO) Ärade kolleger! Jag välkomnar det program som Europarådet tagit initiativ till, vars syfte är att få slut på alla former av våld mot barn, och jag är övertygad om att fysisk bestraffning kommer att förbjudas över hela världen under 2009.
Jag vill trots detta understryka behovet av att genomföra en gemensam kampanj på EU-nivå för att göra barnen medvetna om det faktum att våld mot dem är ett brott mot lagen och att de måste berätta om de utsätts för någon form av illa behandling. I vissa EU-medlemsstater betraktar föräldrarna fysisk bestraffning som en del av en normal uppfostran och även barnen tror att detta är något normalt.
EU:s framtid är beroende av hur barns rättigheter respekteras, och i deras uppfostran måste alla inslag av våld vara förbjudna.
Ilda Figueiredo (GUE/NGL). – (PT) Eurofound rapporterade nyligen att 25 procent av friställningarna i Portugal mellan 2003 och 2006 berodde på omlokaliseringar av företag. Det finns register som visar att flera multinationella företag har genomfört omlokaliseringar efter att ha mottagit miljontals euro i gemenskapsstöd och efter att ha gjort miljonvinster, vilket är oacceptabelt.
Det finns exempel på arbetstagare som fortfarande inte har fått den ersättning de har rätt till. Så är till exempel fallet i Vila Nova de Gaia och Brax, vars arbetstagare igår vände sig till domstolen för att begära den ersättning de hade haft innestående i fem år.
Arbetslösheten fungerar också som motivering för ännu mer osäkra anställningsvillkor, vilket regeringen hanterar genom att göra fler försök att inskränka arbetstagarnas rättigheter. Därför välkomnar jag den aktion som CGTP (Allmänna portugisiska arbetarförbundet) anordnar imorgon i Lissabon i Portugal.
Mairead McGuinness (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag vill bara uppmärksamma kammaren på den konferens om den globala livsmedelskrisen som äger rum i Rom. Här i kammaren har vi uttryckt vår oro när det gäller denna fråga i den resolution om livsmedelspriser som nyligen upprättades.
Ett av de största problemen är bristen på investeringar inom jordbruket, i både industriländerna och utvecklingsländerna. Problemets omfattning blev tydlig för mig vid en konferens i Irland så sent som förra veckan, när missionären syster Nora MacNamara från en romersk-katolsk orden berättade att när hon var engagerad i jordbruk för många år sedan i Afrika så gjordes investeringar där. Hon påpekade även att Afrika – eller snarare jordbruk – senare blev ett fult ord när man ansökte om finansiering för att stödja projekt i detta område. Vi måste gå tillbaka till våra rötter när det gäller investeringar i jordbruk.
Låt mig bara säga att detta fördrag i debatten om Lissabonfördraget i Irland faktiskt kommer att förbättra Europeiska unionens roll i utvecklingsländerna och, enligt min åsikt, bidra till att vi kan ta itu med den livsmedelskris som vi nu står inför inte bara i Europa, utan även globalt.
Csaba Sándor Tabajdi (PSE). - (HU) I februari i år höll Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan ett mycket kontroversiellt tal i Köln där han kallade assimilation ett brott mot mänskligheten. Utifrån perspektivet att individen är fri att välja sin identitet är detta uttalande oacceptabelt. Det är ett viktigt mål att bevara den kulturella mångfalden, men individen får inte fråntas beslutsrätten.
För turkarna i Västeuropa kanske den naturliga situationen är en slags dubbelidentitet. Erdogans krav på ett universitet för turkisktalande i Tyskland är orealistiskt eftersom det i många av unionens länder finns infödda nationella minoriteter som levt där i flera hundra år och som fortfarande inte har något eget statligt universitet, till exempel ungrarna i Transsylvanien som förvägrades ett oberoende statligt universitet under kommunistdiktaturen.
Det är viktigt att Turkiet inte manipulerar de invandrarminoriteter som lever i Västeuropa av inrikespolitiska skäl. Det vore även bra om premiärminister Erdogan fick ordning på sitt eget parlament när det gäller kurdernas situation, erkännandet av det armeniska folkmordet och lika rättigheter för kvinnor.
Silvia-Adriana Ţicău (PSE). – (RO) Herr talman! De europeiska socialdemokraterna hoppas att Europa ska bli en förebild för hela världen när det gäller livskvalitet. De 27 medlemsstaterna bygger nu ett nytt socialt Europa som kommer att skapa välstånd för alla medborgare i Europeiska unionen.
Av EU:s budget för 2008 anslås nästan 45 procent till tillväxt, innovation, skapande av sysselsättning samt ekonomisk och social sammanhållning, och 42,6 procent anslås till jordbruket. Landsbygdsområdena utgör 90 procent av Europeiska unionens territorium.
Trots att 41 miljoner euro anslogs till jordbruket under 2008 ledde de ökade kostnaderna för jordbruket och de ökade energipriserna till att även priserna på jordbruksprodukter ökade, vilket i sin tur resulterade i att den ekonomiska situationen försämrades. Jag anser att stödpolitiken för jordbruket och tillräckliga villkor för främjande av investeringar på området är en del av lösningen på de utmaningar unionen kommer att ställas inför under de kommande åren.
Ett utvecklat jordbruk kommer att innebära att alla europeiska medborgare kan få tillgång till nyttiga livsmedel i tillräcklig mängd och till överkomliga priser. Sund näringstillförsel är en grundläggande aspekt av livskvaliteten.