Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 4 juni 2008 - Bryssel

27. Att genomföra handelspolitiken genom ändamålsenliga regler och förfaranden för import och export (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Jean-Pierre Audy, för utskottet för internationell handel, om genomförande av handelspolitiken med hjälp av effektiva regler och förfaranden för import och export (2007/2256(INI)) (A6-0184/2008).

  Jean-Pierre Audy, föredragande. – (FR) Fru talman herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Tullunionen, som firar sin 40- årsdag 2008, var en av den europeiska integrationens första etapper. Den har lett till att alla tullavgifter mellan EU-medlemsstaterna har avskaffats och en gemensam yttre tullsats införts. Tullunionen är avgörande för en väl fungerande inre marknad och en korrekt tillämpning av unionens handelsavtal. Det är avgörande att förfarandena för import och export inom tullunionen fungerar, för att unionen ska vara konkurrenskraftig och för att medborgarna ska skyddas.

Kommissionen offentliggjorde nyligen tulluppgifter för 2007 som visar på ”nya och oroväckande tendenser”. Ni sa då, herr kommissionsledamot, att förfalskningar fortsätter att hota vår hälsa, säkerhet och ekonomi. Det finns många punkter som rör konsumentskydd, och mitt betänkande innehåller förslag som gäller överensstämmelse med EU-standarder, särskilt i fråga om hälsa och säkerhet.

Ett annat exempel gäller cigarettsmuggling, som togs upp i parlamentet i september förra året. I denna fråga var jag föredragande för min politiska grupp. Där framhävdes omfattningen av problemet och svagheterna i vårt transiteringssystem i gemenskapen. Det är anledningen till att utskottet för internationell handel ifrågasätter kvaliteten i vårt tullsystem och dess förmåga att klara av de utmaningar som ligger i globaliseringen av handeln, på ett område där våra medborgare förväntar sig att unionen ska skydda dem. Detta är åtminstone vad som föreslås i Lissabonfördraget, som för närvarande håller på att ratificeras av medlemsstaterna. Där stadgas i artikel 1.4 att unionen i sina förbindelser med omvärlden ska bidra till skyddet av EU:s medborgare.

På internationell nivå består den främsta osäkerheten i utgången av WTO-förhandlingarna i Doharundan, där en överenskommelse förefaller avlägsen. Vi vet alla att om de multilaterala handelsförhandlingarna bryter samman så står vi där med bilateral konkurrens – som vi alla vet styrs av lagen om den starkastes överlevnad – och då kommer vi att behöva en stark och effektiv tullunion. Även inom Världstullorganisationen kan vi se att framstegen i fråga om effektivitet och global harmonisering av tullförfaranden är mindre, till följd av den oro för säkerheten som vuxit sedan den 11 september i Förenta staterna .

I betänkandet framhålls dock, när det gäller internationell handel, att om regler och förfaranden för import och export är alltför strikta så kan detta innebära ett icke-tariffärt handelshinder. Jag uppmanar kommissionen att särskilt inrikta sig på små och medelstora företag, som anser alltför betungande tullregler och -förfaranden som ett av de centrala hindren för internationell handel. Tullsystemet måste utnyttjas för att underlätta handel, och det föreslås i betänkandet att denna fråga blir föremål för ett internationellt avtal, som ska hanteras separat från agendan för Doharundan.

I betänkandet behandlas också de många frågor som hör samman med varors tullklassificering, värde och ursprung – både förmånsursprung och icke-förmånsursprung – med förhoppningen att kommissionen ska lyssna på kraven från de berörda branscherna.

Slutligen vill jag betona att den fortsatta bristande harmoniseringen förefaller vara en uppenbar orsak till försvagningen av det europeiska tullsystemet. Jag förstår, herr kommissionsledamot, att reformen av tullkodexen är en prioritet för kommissionen och det rör sig om en tillräckligt komplex uppgift i sig utan att man dessutom tillför en institutionell reform. Men jag vill ändå öppna för en debatt genom att föreslå en utredning av möjligheten att skapa en integrerad samordning av de nationella tullförvaltningarna, för att gå i riktning mot en gemensam förvaltning med ansvar för tullunionen. Tanken att fortsätta att driva på harmoniseringen av tullreglerna förutsätter att tullfunktionen blir identisk i hela unionen.

Med hänsyn till de långa tidsfrister som krävs för en utveckling på EU-nivå, särskilt när den rör medlemsstaternas befogenheter, anser jag att det är dags att ta itu med denna fråga – en fråga som är både symbolisk, eftersom den kröner 40 år av ständigt närmare integration på tullområdet, och pragmatisk, eftersom den ställs i syftet att skapa en effektivare tullorganisation i en värld som blir alltmer komplex, som utvecklas snabbt och som inte väntar på oss.

  László Kovács, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Jag är tacksam över tillfället att få yttra mig över det betänkande som utarbetats av Jean-Pierre Audy och enhälligt antagits av utskottet för internationell handel den 6 maj. Jag gratulerar föredraganden, som på ett förträffligt sätt har framhållit den stora betydelsen av tullagstiftningen och tullförvaltningarna för ett effektivt genomförande av vår gemensamma handelspolitik, och som också har pekat på de viktiga utmaningar som unionen står inför på detta område.

Kommissionen gör sitt bästa för att se till att man i förordningar eller avtal om internationell handel fullt ut beaktar begrepp och förfaranden på tullområdet, som innebär en viktig insats men också utgör begränsningar. Kommissionen försvarar också aktivt gemenskapens intressen i internationella organisationer som hanterar tullfrågor, särskilt Världstullorganisationen och Världshandelsorganisationen (WTO).

Detta gäller särskilt ursprungsreglerna, både de som omfattas av förmånsbehandling och de som inte gör det. Den 27 maj informerades utskottet för internationell handel om läget när det gäller reformer av dessa regler för det allmänna preferenssystemet (GSP). Jag är säker på att kommissionen, på grundval av de olika insatser som gjorts, kommer att kunna finna stöd från medlemsstaterna för att genomföra denna reform.

Detta gäller även för WTO-förhandlingarna om underlättande av handel. Kommissionen är i detta läge fortfarande övertygad om att ett avtal om underlättande av handel bör förbli en av grundpelarna för slutsatserna från Doharundan och inte separeras därifrån. Självfallet bör de resultat som hittills uppnåtts i förhandlingarna om underlättande av handel tas till vara.

Viktiga steg har tagits för att bemöta hoten i form av förfalskningar, piratkopior och farliga produkter. Nya förfaranden har införts i tullagstiftningen för att garantera säkerhet och garantier. Den moderniserade tullkodexen, som offentliggörs i dag, och beslutet om elektronisk tull från januari, utgör viktiga milstenar i den ständigt pågående, dynamiska insatsen från tullagstiftningen både för skyddet av EU-medborgare och för vår ekonomis konkurrenskraft genom att underlätta legitim handel. De utgör exempel på ett gott interinstitutionellt samarbete.

I betänkandet framhålls också, med rätta, behovet av ytterligare harmonisering och enhetlig tillämpning av tullagstiftningen samt av ytterligare förbättringar av tullförvaltningarnas organisation och arbetsmetoder.

Enligt min åsikt kan vidare harmonisering av tillämpningen av tullagstiftningen uppnås genom följande initiativ: Det pågående arbetet med genomförandet av den moderniserade tullkodexen och det s.k. e-tullbeslutet, ett nytt program för riktad övervakning av en korrekt och enhetlig tillämpning av tullagstiftningen samt en bedömning, i samarbete med medlemsstaterna, av behoven och möjligheterna att föra tullbrott och sanktioner närmare varandra. Åtgärdsprogrammet Tull 2013 utgör också ett viktigt verktyg i detta avseende.

Slutligen vill jag ta upp det som sägs i betänkandet angående det amerikanska initiativet om hundraprocentig genomsökning. Kommissionen använder alla tänkbara kanaler för att få de amerikanska myndigheterna att förstå att de har slagit in på fel väg för att säkra leverantörskedjan. Kommissionen överlämnade i april en gedigen rapport till den amerikanska regeringen, som utarbetats tillsammans med medlemsstaterna. Där betonas den negativa inverkan av denna åtgärd för de europeiska hamnarna, den internationella handeln och sjöfarten.

  Zuzana Roithová, för PPE-DE-gruppen. – (CS) Fru talman! Jag välkomnar initiativbetänkandet från min kollega Jean-Pierre Audy, där betydelsen av en strikt tillämpning av tullförfaranden för den inre marknadens funktion behandlas. Tyvärr blir vår marknad alltmer snedvriden på grund av olaglig import av varor från tredjeländer. Detta rör inte bara smuggling, förfalskning och undandragande av tullavgifter, utan vår marknad översvämmas också av varor som inte uppfyller EU-standard i fråga om säkerhet, även om många av dem har överensstämmelsemärkning. Tullmyndigheterna har tyvärr inte tillräckliga resurser för att genomföra tillräckliga gränskontroller. Vårt utskott kunde i Antwerpen se hur bara en halv procent av containrarna kontrolleras varje dag. Allt detta urholkar tilliten till den inre marknaden och skadar konsumenterna samt också EU:s tillverkare, som inte klarar av sådan illojal konkurrens på egen hand. Trots att vår tullunion har funnits i 40 år så tillämpar medlemsstaterna fortfarande inte tullförordningarna på ett tillräckligt enhetligt sätt. Det finns exempelvis stora skillnader mellan reglerna om varors tullklassificering, värde och ursprung – både förmånsursprung och icke-förmånsursprung. Jag instämmer med föredraganden i att situationen skulle gagnas av en mer omfattande harmonisering. Kommissionen borde också bemöta de motiverade invändningarna avseende enhetlig tillämpning av mervärdeskriteriet, bland annat invändningarna från textilindustrin. Överdrivet strikta och komplicerade tullförordningar hindrar särskilt små och medelstora företag från att få tillgång till internationell handel. Det är uppenbart att EU:s konkurrenskraft skulle gagnas av förenkling, modernisering och harmonisering av regler och förfaranden avseende import och export av varor.

  Francisco Assis, för PSE-gruppen. – (PT) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill börja med att gratulera Jean-Pierre Audy till den utmärkta kvaliteten på det betänkande han har utarbetat, både när det gäller idéer och förslag.

Precis som det sägs i betänkandet är tullen faktiskt i dag ett flerfunktionellt verktyg. Dess ursprungliga roll gäller skatter, men den spelar också en ekonomisk roll som blir allt större när det gäller att skydda europeiska företags och konsumenters säkerhet.

Ur ekonomisk synvinkel måste tullen naturligtvis underlätta internationell handel, och Europeiska unionen har allt intresse av att detta sker. Men tullen behöver även koncentrera sig på sin säkerhetsroll genom att hindra och bekämpa förfalskning och piratkopiering, bekämpa situationer med fullständigt orättvis konkurrens som underminerar viss europeisk verksamhet, särskilt i svagare sektorer och när det gäller att skydda miljön och folkhälsan – tillgångar som våra samhällen i allt större utsträckning uppskattar. Vi måste därför se till att göra framsteg.

Vi anser att föredragandens förslag är bra eftersom det följer linjen med att främja harmonisering av tullsystemet. Vi har en handelspolitik i gemenskapen liksom en tullpolitik, men vi har också en rad nationella myndigheter som inte alltid samarbetar på lämpligaste sätt. För att skydda europeiska producenters och kunders intressen skulle det vara en fördel om vi kunde göra större framsteg för att snabbare nå en harmonisering, framsteg genom nya tillämpningar som leder till bättre samordning och skapar förutsättning för en effektiv harmonisering av tulladministrationen på gemenskapsnivå. Vi ska därför göra de europeiska medborgarna en bra tjänst, både ur producenters och konsumenters synvinkel.

Det finns en annan fråga som jag anser är mycket viktig och som har att göra med små och medelstora företag, och den tas också upp i betänkandet och nämndes av föregående talare. Våra små och medelstora företag är särskilt sårbara i situationer av otillbörlig konkurrens, och vårt tullsystem är inte alltid berett att framgångsrikt hantera sådana risker. Vi behöver därför göra stora investeringar i detta och förbättra samordningen med de små och medelstora företagen själva. De är inte alltid experter på regler och förfaranden, vilket är en nackdel för dem när det gäller deras möjligheter att få tillgång till internationell handel.

Jag ska sluta som jag började genom att gratulera betänkandets författare som jag anser har gjort Europa en tjänst inom detta specifika och mycket viktiga område av tullsystemet.

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, för UEN-gruppen. – (PL) Fru talman! När jag nu får ordet för UEN-gruppens räkning i den här debatten vill jag uppmärksamma tre frågor.

För de första: många länder som bidrar till att underlätta internationell handel, även de som är medlemmar i WTO, misslyckas med att respektera sociala och miljömässiga standarder, vilket leder till att deras tillverkningskostnader sjunker avsevärt samtidigt som de utestänger rättvis konkurrens. När vi ökar tillträdet till den europeiska marknaden för varor från sådana länder måste vi beakta denna aspekt, annars kommer mycket tillverkning i Europa att rutinmässigt elimineras.

För det andra: den europeiska marknadens ökande öppenhet för jordbruksvaror från tredjeländer i utbyte mot att dessa länder öppnas för export av europeiska industrivaror och tjänster innebär egentligen att vi genomför kommissionsledamot Peter Mandelsons idé om att Europeiska unionen måste göra eftergifter till andra länder som en del av WTO-förhandlingarna, eftersom Europeiska unionen tjänar mer på export av industrivaror än vad den lägger ut på sitt svaga försvar av jordbruket. Tyvärr innebär detta emellertid att Europas jordbrukspotential fortsätter att försvagas.

För det tredje och sista: Europeiska kommissionen måste agera mycket mer bestämt än hittills mot överträdelser som begås av tredjeländers exportörer när det gäller avtal om tillträde till den europeiska marknaden, och om export från sådana länder stävjar europeisk produktion måste kommissionen reagera utan dröjsmål och inte först efter att flera månader har förflutit.

  Jean-Claude Martinez (NI). – (FR) Fru talman, herr kommissionsledamot! Det är som en tullkväll här i kväll med Helmuth Markovs betänkande om Allmänna preferenssystemet (GSP) och Jean-Pierre Audys betänkande om icke-tariffära handelshinder, med andra ord dessa import- och exportregler och förfaranden som vi kallar administrativ protektionism, våra självrättfärdigande tullhinder. Även om WTO talar mycket om att sänka Gatt-tarifferna har vi också en obestämbar protektionism i form av kvoter, höga tariffer – Europa har över 110 höga tariffer, Canada har visserligen 430 – och gradvisa importavgifter som hindrar små länder från att bli industrialiserade, för att inte tala om en förteckning över känsliga produkter och GSP som är beroende av respekt för mänskliga rättigheter och den subjektiva situationen för tullregler när det gäller ursprung, värde eller tullposition. Europa har över 5 000 tullpositioner. Enbart inom jordbruket har vi 2 726. Japan har visserligen 1 890 och USA 1 799, så vad gör vi med varor när det gäller tullpositioner? Hur klassificerar vi exempelvis en mumie som kommer hit från Egypten för en utställning? Jo, vi klassificerar den som torkad fisk!

Jean-Pierre Audys betänkande omfattar alla dessa problem, och där erkänns att USA har återgått till McCarthyism när det gäller tullen, med en häxjakt inom säkerhet/osäkerhet. Epoken med ett fredligt synsätt som hos påven Johannes Paulus II med sin berömda predikan 1978 (”Öppna staternas gränser, politiska och ekonomiska system, bredda utrymmet för civilisationer och kulturer till hans ära. Var inte rädda!”) är över, och Doharundan pågår fortfarande, 10 år efter att den inleddes, medan Uruguayrundan bara tog 8 år, om jag får vara så djärv och säga det.

Vad är då roten till problemet? Jo, det hela beror på att tullavgifter är 2 000 år gamla och går tillbaka till det gamla Rom, till Roms tullar. Det här är emellertid 2000-talet, och vi behöver därför en ny tullteknik, herr kommissionsledamot. Lyckligtvis har denna nya tullteknik tagits fram av vetenskapsmän och innefattar avdragsgilla tullavgifter som kan anpassas i förhållande till produktionskostnadsdifferensen, är återbetalningsbar, kan handlas med som utbyte och ändras för att hjälpa utvecklingsländer.

Detta, herr kommissionsledamot, är vad ni borde lägga på WTO:s förhandlingsbord – denna nya tullteknik – så att vi kan överge vårt ålderdomliga tullsystem.

  Marusya Ivanova Lyubcheva (PSE). – (BG) Fru talman, herr kommissionsledamot, kära kolleger! Vi diskuterar ett mycket viktigt betänkande i dag. Den effektiva handelspolitiken är ett instrument för att uppnå regional eller bredare integration.

Import och export gör, mot bakgrund av tillförlitliga regler och förfaranden, att vi kan skydda det europeiska inre ekonomiska området. Betänkandets anda är objektiv och kritisk, men ändå konstruktiv. Det är inriktat på flera teorier, bland annat bilaterala, regionala och multilaterala ömsesidiga fördelar, de gemensamma regionala framtidsutsikterna och en förbättrad konkurrenskraft för Europeiska unionen genom marknadsbaserade instrument för att förebygga undanträngandet av europeiska produkter från marknaden.

Handeln påverkar en stor del av den ekonomiska tillväxten i flera länder. I den meningen är import- och exportregler av överlägsen betydelse. Deras genomförande och kontroll har särskild betydelse, särskilt för vissa nya medlemsstater som Bulgarien, där högre exportnivåer påverkar handelsunderskottet.

I detta fall blir tillträdet till tredje marknader avgörande. Det svåra med att ta in varor från de nya länderna till externa marknader, även när dessa produkter helt uppfyller alla krav, bidrar till en orättvis behandling. Vad vi behöver är därför en fullständigt konsekvent lagstiftning och regler för dess genomförande.

Arbetet inom de nationella tullmyndigheterna är avgörande för att ett effektivt handelssystem ska fungera korrekt, särskilt i samband med deras utökade uppgift att bekämpa förfalskning och bedrägeri, och skydda immaterialrättigheter och konsumenter.

Nationella tullmyndigheter behöver samarbeta på ett välorganiserat sätt. Det är lika viktigt att vidta åtgärder för korrekt motivering av tullmyndigheterna inom ramen för de administrativa lösningarna i respektive medlemsstat, som att skydda och stödja tullmyndigheternas uppdrag.

Det är möjligt att överväga inrättandet av specialiserade center i länder av nyckelbetydelse för handeln med tredjeländer respektive regioner. Detta borde vara användbart för att främja en effektiv handelspolitik i Europeiska unionen.

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) Fru talman! Det finns en fråga som ännu inte har diskuterats. Jag vill fråga kommissionsledamoten vilka steg Europeiska unionen hittills har tagit när det gäller förordningarna som tillämpas av USA. Vilka är, enligt honom, de bästa sätten att samordna handelsförfaranden inom ramen för transatlantiska förbindelser, och kan han egentligen se någon möjlighet att uppnå en god balans mellan säkerhetsåtgärder och behovet av mer flexibla ekonomiska förbindelser mellan Europa och USA? Jag tänker på kraven för containrar, vilka också nämns i betänkandet av min kollega Jean-Pierre Audy.

  László Kovács, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Jag vill till att börja med tacka för ert intresse och ert bidrag till att förbättra vår lagstiftning och vår praxis på tullområdet. Jag vill betona att de två rättsliga dokumenten – den moderniserade tullkodexen och beslutet om e-tull – kommer att göra att Europeiska unionens tulltjänster fungerar bättre, snabbare och till och med billigare. Jag står naturligtvis till parlamentets förfogande när det gäller att hålla er informerade om den viktigaste utvecklingen inom tullagstiftningen och dess genomförande.

Den 1 april antog kommissionen ett nytt meddelande om en strategi för utveckling av tullunionen, med stöd av en resolution från rådet. Det framtida tullinitiativet som härrör ur detta meddelande kommer att stödja tullen när det gäller att tillhandahålla lämplig och balanserad respons på den dubbla utmaning den står inför – å ena sidan garantera säkerhet och säkerhetskontroll för varor vid de yttre gränserna och å andra sidan underlätta handeln. För detta ändamål planerar man att inom initiativet övergå från det nuvarande transaktionsbaserade synsättet på tullformaliteter och kontroller till ett systembaserat synsätt som är inriktat på de ekonomiska aktörernas interna kontrollsystem och leverantörskedjor. Ett sådant nytt synsätt innebär nya arbets- och kontrollmetoder och en förvaltningsstrategi för framtida tullrisker. Det kommer också att erbjuda en plattform för samarbete med medlemsstaterna om de lämpligaste operativa strukturerna som kan inrättas i framtiden för att tullunionen ska fungera effektivt.

Så till Zuzana Roithovás fråga om den amerikanska kongressens hundraprocentiga skanningsinitiativ: till och med innan det antogs av kongressen hade vi gjort ett stort antal ansträngningar för att ändra förslaget, men lyckades inte göra det. Den amerikanska administrationen visade stor förståelse eftersom de också insåg att införandet av sådana åtgärder skulle vara ett ensidigt steg och därmed strida mot vårt bilaterala och multilaterala synsätt. Den amerikanska administrationen förstod att det definitivt inte skulle öka säkerheten utan tvärtom skapa en falsk känsla av säkerhet, vilket skulle leda bort resurser och uppmärksamhet från de verkliga säkerhetsåtgärderna.

Vårt koncept är ett framtida erkännande av säkerhetsstandarder, säkerhetskontroller, resultatet av säkerhetskontroller och även ömsesidigt erkännande av partnerskapet inom tullhandel: tull- och handelspartnerskapet mot terrorism på amerikansk sida och ”godkänd ekonomisk aktör” på EU:s sida. Jag nämner detta eftersom det, i anslutning till små och medelstora företag, hänvisades till att denna godkända ekonomiska aktör är ett mycket bra system för att göra livet bättre och enklare för små och medelstora företag.

Vi lämnade helt nyligen information till den amerikanska administrationen när vi i april lade fram en rapport för Michael Chertoff och för Customs and Border Protection i USA där vi förklarade vilka slags svårigheter vi räknar med på grund av införandet av hundraprocentig skanning: avbrott i handeln, störningar i sjötrafiken och även i de bilaterala handelsförbindelserna. Jag ska bara ge er en siffra: under ett enda år tar USA emot över tio miljoner sjöcontainrar. Vi sänder cirka två miljoner containrar från EU, och detta system kommer, om det införs, att omfatta över 700 hamnar över hela världen, så ni kan tänka er vilka slags problem det kommer att skapa. Vi hoppas att inte bara den amerikanska administrationen utan även lagstiftarna, steg för steg, kommer att förstå att det definitivt inte kommer att öka säkerheten utan skapa mycket allvarliga problem i bilateral och multilateral handel.

Avslutningsvis är 2008 det år tullunionen firar sitt 40-årsjubileum, något som också betonas i betänkandet. Det kommer också att bli året för en nystart för gemenskapen och medlemsstaterna på detta område.

  Jean-Pierre Audy, föredragande. – (FR) Fru talman, kommissionsledamot Kovǎcs! Tack för era svar. Jag vill utvidga vårt tack till kommissionens personal som jag har samarbetat med, liksom tjänstemän inom utskottet för internationell handel, exempelvis Philippe Musquar, och föredragandena från de politiska grupperna, bland andra Francisco Assis. Jag är också glad att se hans kollega Marusya Ivanova Lyubcheva här i dag, eftersom vi nyligen samarbetat i en annan fråga.

Fru Roithová! Ni gjorde rätt i att fästa uppmärksamheten på problemet med hundraprocentig skanning, och jag vill tacka er, herr kommissionsledamot, för den föresats ni visat när det gäller att försvara oss. Det är inte första gången som EU attackeras av Förenta staterna i dessa frågor eftersom vi också var tvungna att försvara vårt tullsystem i ett fall som togs upp av WTO:s tvistlösningsorgan och som vi vann, delvis på grund av er personals ansträngningar, herr kommissionsledamot. Ni gjorde alltså rätt i att försvara oss.

Jean-Claude Martinez har förklarat sin teori om inverterade tariffer för oss. Han förklarade också detta för mig i december 2005, när vi var i Hongkong tillsammans. Jag förstår dem fortfarande inte, men jag lever på hoppet att jag en dag ska kunna se hur dessa inverterade tariffer tillämpas på mumier och torkad fisk.

Jag vill tacka alla politiska grupper för det stöd de visat för detta betänkande. Jag tror att människorna i dag kan se att världen, som blir allt mer komplicerad och går allt snabbare, tidigare skulle ha löst konflikten genom ett militärt krig. I dag har vi ett ekonomiskt och socialt krig, snarare än ett militärt. I stället för döda har vi arbetslösa. I vilket fall som helst vet vi inte längre riktigt vem fienden är. Det är i detta klimat av världsomspännande ekonomiskt och socialt krig som vi behöver ha en stark tullunion och import- och exportmekanismer som skyddar – och jag talar om skydd, inte protektionism – våra företag, medborgare och Europeiska unionen rent generellt.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 11.00.