Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 4 juni 2008 - Bryssel

28. Tvångsprostitution och handel med kvinnor för sexuellt utnyttjande (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är en debatt om en muntlig fråga till kommissionen från Anna Záborská, för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, om tvångsprostitution och handel med kvinnor för sexuellt utnyttjande (O-0062/2008 – B6-0160/2008).

  Corien Wortmann-Kool, frågeställare. − (NL) Fru talman, herr kommissionsledamot! Med dessa muntliga frågor vill utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ännu en gång be att man uppmärksammar det enorma problemet med handel med kvinnor och tvångsprostitution i Europeiska unionen. Exakta siffror finns inte, men enligt grova bedömningar berörs hundratusentals kvinnor och flickor av handel varje år via kriminella gäng och hamnar sedan i tvångsprostitution i våra medlemsstater. Detta är ett förnedrande problem, och tyvärr har Europeiska unionens och medlemsstaternas synsätt knappast någon effekt.

Det är ett välkänt faktum att storskaliga händelser, såsom stora fotbollsmästerskap, drar till sig kriminella gäng som tillämpar dessa nedvärderande metoder, och därför lanserade utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män en kampanj på internationella kvinnodagen den 8 mars 2006 för att uppmärksamma allmänheten på behovet av att förebygga och bekämpa handel med kvinnor och tvångsprostitution under fotbolls-VM 2006. Denna kampanj – ”Rött kort för tvångsprostitution” – var en stor framgång när det gällde att öka medvetandet inte bara bland publik och supportrar utan även i samhället om att handeln med kvinnor och tvångsprostitution måste bekämpas aktivt. Resultatet av Europeiska unionens och större delen av medlemsstaternas synsätt är tyvärr ändå fortfarande en besvikelse. Vi vill därför ta upp frågan igen och göra klart för publik och samhälle under fotbolls-EM 2008 den här månaden att denna typ av våld mot kvinnor och flickor är oacceptabelt.

Under 2005 antog kommissionen och rådet en detaljerad handlingsplan om utbyte av bästa praxis, standarder och förfaranden för att bekämpa och förebygga handel med kvinnor. Det är viktigt att medlemsstaterna verkligen genomför handlingsplanen. En av våra frågor är också inriktad på detta. En samordnad politik krävs trots allt inom intilliggande områden, såsom könsspecifika strategier för förebyggande, inbegripet i de länder som dessa kvinnor och flickor kommer ifrån, och även medvetandehöjande åtgärder och utvärdering av deras effektivitet. Kan kommissionen därför besvara följande frågor:

Har handlingsplanen genomförts när det gäller handeln med kvinnor för sexuellt utnyttjande, vilket är i så fall resultatet och hur effektivt har det varit? Vilka specifika åtgärder har rapporterats av medlemsstaterna för att bekämpa handeln med kvinnor för sexuellt utnyttjande? I vilken utsträckning har medlemsstaterna korrekt införlivat och genomfört direktiv 2004/81/EG, och vilka åtgärder har kommissionen vidtagit om detta inte har skett? Är den undersökning av kopplingar mellan lagstiftning om prostitution och omfattningen av handeln med kvinnor och flickor för sexuellt utnyttjande, som Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män krävt sedan 2005, nu tillgänglig? Kan kommissionen ange om och hur den avser att uppmuntra medlemsstaterna att bygga upp och ytterligare utveckla gränsöverskridande polissamarbete när det gäller kampen mot människohandel och tvångsprostitution? Hur kan kommissionen stödja utskottets kampanj ”Rött kort för tvångsprostitution”? Är behörig kommissionsledamot också beredd att skriva till regeringarna i Österrike och Schweiz för att uppmana dem att bekämpa handeln med kvinnor och tvångsprostitution under fotbolls-EM 2008 och stödja vår kampanj ”rött kort”?

Det är allmänt känt att stora fotbollsmästerskap är en källa till stort nöje och glädje för publik och supportrar, men detta är ändå ett problem som utgör en mörk sida av evenemangen och som måste uppmärksammas, och inte bara i ord, trots allt, för att citera en välkänd fotbollssång: ”geen woorden maar daden” [handling är viktigare än ord]. Jag hoppas att kommissionsledamoten också vill stödja detta.

  László Kovács, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Även om frågan inte hör till mitt bord känner jag mig privilegierad att kunna ersätta min goda vän och kollega Jacques Barrot och delta i debatten eftersom jag är övertygad om att detta är en mycket viktig fråga.

Jag vill försäkra er om att kommissionen är helhjärtat engagerad i kampen mot handeln med människor som är ett brutalt övergrepp mot mänskliga rättigheter och en mycket allvarlig straffbar gärning, och vi är särskilt engagerade i att bekämpa tvångsprostitution.

När det gäller de verkligt relevanta frågorna, som omfattar hela den komplexa frågan, ska jag börja med fråga nr 1. EU:s handlingsplan från 2005 om bästa praxis, standarder och förfaranden som lanserades av rådet innehåller en mycket ambitiös samling åtgärder för att bekämpa människohandeln. Utifrån den information som medlemsstaterna har lämnat är vår uppfattning att även om vissa resultat har uppnåtts är situationen otillfredsställande både när det gäller brottsliga förfaranden och stöd till offer, vilket är särskilt viktigt.

Kommissionen kommer att lämna en rapport om genomförandet i slutet av året. Denna inventering skulle kunna utgöra en grund för att besluta om vilka åtgärder som ska genomföras i framtiden och i vilken form.

Fråga 2: Att skydda offren för människohandeln är en skyldighet enligt de mänskliga rättigheterna. Dessutom är det en förutsättning för att framgångsrikt kunna åtala människohandlare eftersom offrens vittnesmål är avgörande för en fällande dom. I direktiv 2004/81/EG följs denna linje genom att man erbjuder en reflektionsperiod som gör det möjligt för offret att hämta sig och komma undan människohandlarnas påverkan samtidigt som de kan få uppehållstillstånd.

Alla medlemsstater som omfattas av ovanstående direktiv har officiellt anmält till kommissionen att de fullständigt införlivat det rättsliga instrumentet, med undantag för Spanien och Luxemburg. Kommissionen har beslutat att hänskjuta dessa två medlemsstater till EG-domstolen.

När det gäller analys av det påtagliga införlivandet och genomförandet inledde kommissionen i januari 2007 en studie för att utvärdera införlivandet i nationell lagstiftning av tio direktiv inom området asyl och invandring, inklusive detta direktiv.

Slutresultatet av undersökningen, som inom kort kommer att göras tillgängligt för kommissionen, kommer att ligga till grund för en systematisk övervakning av befintligt regelverk inom detta område, i enlighet med artikel 226 i EG-fördraget.

Fråga 3: Kommissionen har även inlett en undersökning för att utvärdera medlemsstaternas lagstiftning och situationen för människohandeln. Resultatet av undersökningen förväntas i slutet av februari 2009.

Fråga 4: Tvångsprostitution och människohandel är en överträdelse av grundläggande rättigheter och en form av organiserad brottslighet. Ansträngningarna för att bekämpa kriminella nätverk måste absolut vara internationella. Gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaternas polisstyrkor har en privilegierad kanal i Europol. Dessutom är kampen mot människohandel ett prioriterat område i det finansiella programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott” som stöder gränsöverskridande samarbetsprojekt som innefattar myndigheter som upprätthåller lag och ordning, liksom icke-statliga organisationer.

Fråga 5, avslutningsvis. Kampanjen ”Rött kort för tvångsprostitution” som lanserades inför fotbolls-VM 2006 var ett bra steg i riktning mot att höja medvetandet om människohandel för sexuellt utnyttjande. Även om den bedömning som genomfördes av Tyskland visar att rädslan för att tvångsprostitution och människohandeln skulle öka inte förverkligades under 2006 välkomnar vi alla initiativ för att informera allmänheten, öka medvetenheten, förebygga sådana avskyvärda brottsliga fenomen och hjälpa offren.

  Manolis Mavrommatis, för PPE-DE-gruppen. – (EL) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! På lördag börjar fotbolls-EM i Österrike och Schweiz. Detta är det näst största idrottsevenemanget efter VM. Det har visat sig att ungefär 2,5 miljoner idrottsfans från hela Europa kommer att bevista matcherna. Det har emellertid också rapporterats att, vilket inträffar vid sådana stora händelser, ett stort antal kvinnor, uppskattningsvis 25 000, kommer att resa från andra delar av världen till de städer där matcherna spelas, tyvärr inte i första hand för att stödja fotbollslagen utan för att de tvingas till prostitution. Jag är säker på att det internationella samfundet, och särskilt EU och Europaparlamentet, inte kan förbli oberörda av detta.

Som vi har hört åstadkom Europaparlamentets ingripande 2006 i samband med VM i Tyskland positiva resultat. Vid det tillfället var antalet kvinnor som rapporterades ha tvingats till prostitution mellan 40 000 och 60 000. Det skulle därför vara värt besväret för oss att vidta åtgärder igen, som vi gjorde 2006, som ett resultat av den muntliga frågan från Corien Wortmann-Kool. Jag föreslår att Europaparlamentets talman och behörig kommissionsledamot sänder en skrivelse, i likhet med den skrivelse som Franco Frattini sände till Angela Merkel 2006. Den ska vända sig både till organisationskommittén och till Uefa, och redogöra för vår oro när det gäller den fara som hotar att omvandla idrottsevenemang till okontrollerad underhållning med kvinnor som offer.

Jag är säker på att om vi står enade och fäster allmänhetens uppmärksamhet på det vi säger kommer vi att avvärja faror som varken gör oss eller samhället något gott, utan snarare tillåter att mänskligt lidande utnyttjas.

  Lissy Gröner, för PSE-gruppen. – (DE) Fru talman! Några dagar innan fotbolls-EM startar visar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män – och jag hoppas hela Europaparlamentet – rött kort för tvångsprostitution ännu en gång. Upp till 800 000 kvinnor i hela världen faller offer för människohandel för sexuellt utnyttjande varje år. Detta är en av de värsta överträdelserna av mänskliga rättigheter i dag, och till och med vid stora idrottsevenemang är snabbsex kring fotbollsarenorna också kopplade till detta slaveri av i dag.

Vid fotbolls-VM i Tyskland för två år sedan inledde vi en bred debatt här i parlamentet och lanserade en kampanj för att säkerställa att den stora vågen av tvångsprostitution som experterna inledningsvis fruktade och motsvarande negativa spin-off-effekter kunde förebyggas tack vare stödet från fans via den välunderrättade allmänheten. Frågan försvinner emellertid därefter ur sikte.

Vi har infört rättsliga initiativ, och med vår erfarenhet från den tyska kampanjen, som stöddes mycket omfattande av kvinnoorganisationerna, har vi lyckats införa åtgärder för att skydda offren och visa på belägenheten för de kvinnor som vanligtvis kommer från Central- och Östeuropa. De befinner sig i en förfärlig situation som brottslingar å ena sidan eftersom de inte har något uppehållstillstånd och som offer å andra sidan eftersom de obarmhärtigt utnyttjas av människohandlare.

Vi har gått ett steg längre med åtgärder för att skydda offren, genom samarbete över gränserna och legitimt utfärdande av uppehållstillstånd. Vi vill nu använda allmänheten vid matcherna i Österrike och Schweiz för att belysa frågan igen. I Tyskland har den socialdemokratiska justitieministern aviserat mycket stränga straff för tvångsprostitutionens kunder.

Det finns emellertid fortfarande många kryphål, och parlamentet måste se till att de täpps igen. Jag skulle vilja be kommissionen att stödja oss i detta.

  Siiri Oviir, för ALDE-gruppen. – (ET) Herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det verkar finnas en symbolisk betydelse i att vi diskuterar ljuskänsliga frågor en mörk natt. Varje år utnyttjas hundratusentals kvinnor i den europeiska sexindustrin. Det är en snabbt växande industri som sammanför ny teknik, brottslighet, narkotika och stora pengar, även om dess beskaffenhet kan sammanfattas i ett enda ord: våld.

Det är allmänt känt att de flesta kvinnorna lockas in i sexhandeln på grund av dåliga sociala förhållanden, framför allt fattigdom och arbetslöshet. De flesta prostituerade kommer från just de områden där arbetslösheten är högre, vilket för Europeiska unionens del innebär de fattigaste östeuropeiska länderna. Det visar att Europeiska unionen och medlemsstaterna enskilt måste agera i första hand för att förbättra de yrkesmässiga kunskaperna hos kvinnor i riskgrupper och använda aktiva arbetsmarknadsåtgärder för dem.

Det råder inga tvivel om att kampanjer för att öka medvetenheten om frågan om prostitution, såsom ”Rött kort för tvångsprostitution” är viktiga och att de under en viss period påverkar samhällets medvetenhet om frågan. Jag anser emellertid att målsättningen för tvångsprostitution och det kommersiella sexuella utnyttjandet av kvinnor hela tiden behöver stå i främsta ledet i samhällets och allmänhetens fokus. Ganska ofta är det effektivare och billigare för ekonomin att finansiera förebyggande åtgärder än att konstant hantera konsekvenserna av problemet.

Utöver förebyggande åtgärder är det viktigt att göra polissamarbetet mellan medlemsstaterna effektivare, särskilt inom Schengenområdet. Jag uppmanar kommissionen och de politiska partierna som finns företrädda här att vara bestämda och bidra till att göra prostitutionen till något som hör till det förgångna samt stödja ett förbud mot köp av prostitutionstjänster i hemländerna. Att frysa efterfrågan kommer också att leda till att vi uppnår vår slutliga målsättning. Avslutningsvis är det också viktigt att betona att det måste finnas en nolltoleranspolitik i hela Europeiska unionen för prostitution och människohandel. Vi borde börja fatta beslut och agera.

  Hiltrud Breyer, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Fru talman! Vi vet att handeln med kvinnor för sexuellt utnyttjande måste kriminaliseras och bekämpas i hela världen. Det är en skandal som inte är värdig ett Europa med värderingar och mänskliga rättigheter. Vi vet också att handeln med kvinnor inte längre slutar vid gränserna. Vi behöver därför en europeisk global lösning på problemet, men en som måste gå betydligt längre än enbart gränskontroller och tvångsåtgärder.

I princip är det ett positivt tecken att denna fråga har varit på dagordningen i närmare tio år, men fokus ligger alltför ensidigt på gränskontroller. Förebyggande och skydd av offer försummas tyvärr alltför mycket. Vi kan inte heller blåsa faran över. Fler och fler människor – flickor och kvinnor – blir offer för sexuellt utnyttjande även om, som Lissy Gröner redan har nämnt, det inte fanns några tecken på den fruktade ökningen vid VM 2006. Vad vi däremot vet är att det uppskattade antalet oanmälda fall är högt. Det förekommer alltför få kraftåtgärder mot människohandlare och alltför få rättegångsförfaranden mot samvetslösa brottslingar. Europeiska kommissionen har också bekräftat detta i sitt svar på en fråga som jag tog upp i parlamentet.

Vi fokuserar på bättre skydd av offren, inte bara i Tyskland utan i hela Europa. I detta hänseende är det beklagligt att kommissionen uppenbarligen endast kan hitta vackra ord att säga och egentligen inte gör något för att förbättra situationen. Kommissionens agerande för att genomföra direktivet om skydd av offren för människohandel i medlemsstaterna är inte öppet, och genomförandet övervakas inte heller. Det är högst beklagligt att kommissionen snarare pekar på en undersökning som svar på min andra fråga i parlamentet om hur direktivet om skydd av offren för människohandel genomförs i Tyskland.

Jag vill avslutningsvis be kommissionen att inta en mycket bestämd ståndpunkt när det gäller om direktivet har genomförts korrekt, inte bara i Tyskland, utan även i övriga medlemsstater. Det kan därför inte vara sant att kommissionen inte vet om dess egen lagstiftning har genomförts korrekt! Det skulle vara ett tecken på otillräcklighet.

När det gäller migration borde vi titta inte bara på den påföljande förflyttningen av familjemedlemmar utan även på möjligheterna för kvinnor att flytta lagligt så att de inte måste hamna i händerna på människohandlarna.

  Eva-Britt Svensson, för GUE/NGL-gruppen. – Fru talman! Hundratusentals kvinnor och barn transporteras som varor inom EU. De utnyttjas sexuellt, misshandlas, hotas, förbrukas och fråntas allt människovärde. Vad är då deras brott som dömer dem till en sådan tillvaro? Jo, det är fattigdom och brist på sociala rättigheter och att det finns män som anser att de med sina pengar har rätt att förbruka kvinnor och barn som varor. Oftast luras unga flickor med falska förespeglingar om arbete och goda inkomster men sedan börjar mardrömmen.

Det är en skam för EU och medlemsstaterna att denna handel fortsätter och dessutom ökar. Ingen kan längre urskulda sig med att vi ingenting visste. Vi vet, men alltför lite görs. Därför måste vi nu få svar från kommissionen på våra frågor med anledning av kampanjen ”rött kort mot tvångsprostitution”.

Jag påstår att sexslavhandeln är en form av terrorism. EU och medlemsstaterna har varit synnerligen effektiva i att besluta om mer eller mindre bra åtgärder mot terrorismen. Men den terrorism som pågår och drabbar kvinnor och barn har inte fått denna prioritet, varken av EU eller medlemsstaterna.

Vi behöver också att allt fler män engagerar sig i denna tragiska handel. Män måste inte bara själva avstå från att köpa sexuella tjänster. De måste också visa andra män att det inte är okej att köpa kvinnors kroppar. Det är männen som ska se till att efterfrågan minskar och därmed också handeln med kvinnors kroppar. Så länge det finns en efterfrågan och en marknad med stora ekonomiska vinster så kommer handeln att fortsätta. Jag återupprepar: Kvinnor är inte till salu. Vi måste stoppa det här.

  Ivo Belet (PPE-DE). – (NL) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! I resolutionen om framtiden för professionell fotboll, som antogs förra året här i kammaren, uppmanar vi uttryckligen rådet att vidta åtgärder för att bekämpa brottslig verksamhet inom professionell fotboll, exempelvis tvångsprostitution. Vi sa det uttryckligen i texten. Låt mig uttrycka mig tydligt: det är inte fotbollsmyndigheternas fel att dessa företeelser uppstår i utkanten av stora turneringar. De är nästan karaktäristiska för alla storskaliga internationella evenemang. Idrottsvärlden har emellertid alla skäl att vilja hantera detta problem effektivt och noggrant eftersom det inte spelar så stor roll om vi argumenterar för och arbetar i riktning mot ett mer rättvist spelande på stadion och argumenterar mot och bekämpar rasism på arenorna om man samtidigt på och kring dessa tolererar slaveri. Kampanjen ”Rött kort för tvångsprostitution” fungerade utmärkt under VM i Tyskland 2006. Omkring 1 000 lokala och regionala aktionsgrupper och föreningar var inblandade i denna förebyggande kampanj, och det hade en tydlig effekt på människohandlare och andra brottsliga nätverk. Resultatet – och kommissionsledamoten har redan nämnt detta – var att tvångsprostitution under VM 2006 i Tyskland begränsades till endast några tiotal fall, och dessa var i allmänhet inte direkt kopplade till VM.

Det är därför uppenbart att kampanjer för att öka medvetenheten och förebygga fungerar. De är mycket effektiva, och vi måste därför använda dem ännu en gång, alltså även under det EM som inleds denna vecka. Vi ber därför Europeiska kommissionen, herr kommissionsledamot, att i detta ärende skriva till aktuella regeringar, Österrike och Schweiz, vilket Corien Wortmann-Kool nyss med rätta slog fast. Jag upprepar vår fråga. Kan ni uppfylla vår begäran och bekräfta här och nu att ni kommer att stödja detta initiativ?

Jag har ytterligare en kommentar: enbart förebyggande kommer inte att räcka. Medlemsstaterna kom 2005 överens om att de skulle förebygga och bekämpa människohandel, men på nationell nivå är den handlingsplan ni hänvisade till, herr kommissionsledamot, mer död än någonsin. Nu är det därför dags att erinra myndigheterna om denna handlingsplan. Så långt tillbaka som för två år sedan sa den dåvarande kommissionsledamoten Franco Frattini att Europols och Eurojusts roll i detta hänseende behövde stärkas, och parlamentet krävde uttryckligen samma sak i sin resolution. Vi förlitar oss därför på, herr kommissionsledamot, att kommissionen och rådet inför denna turnering anstränger sig mer än någonsin för att omsätta dessa löften i praktiken.

  Christa Prets (PSE). – (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot! Människohandeln är som vi har hört ett brott mot mänskligheten, särskilt mot kvinnor – en ny form av slaveri och en högst lönsam verksamhet som är mycket utvecklad med en årlig omsättning på över 44 miljarder euro enligt OSSE. Det är värt att diskutera detta utförligare och även betona de olika sidorna av detta.

Vi har i dag att göra med kvinnohandel och tvångsprostitution efter kampanjen som vi bedrev vid VM i Tyskland 2006. Vi hade också ett betänkande här i parlamentet som jag hade nöjet att utarbeta och som handlade om tvångsprostitution, och där vi krävde olika åtgärder från kommissionen. Responsen var just handlingsplanen. Frågan om genomförande har redan ställts flera gånger i dag, och jag vill betona att det gäller uppehållstillstånd för offer och utbildningssatsningar vid skolor för polisutbildning, institut för sociala studier och liknande. Det gäller även undervisning i ursprungsländerna och undervisnings- och utbildningsmöjligheter för kvinnor lokalt, men även för unga män. Även de påverkas i allt högre grad.

Den 18 oktober är visserligen EU- dagen mot människohandel, en dag som vi första gången genomförde förra året. För övrigt kan jag fortfarande inte se många tecken på kampanjen. Uppmärksamheten för frågan har också minskat sedan kampanjen med rött kort vid VM. Vi vill därför ge den en ny skjuts. Det handlar inte om förbud mot prostitution eller diskriminering av sexarbetare. Tvärtom! Det är fråga om att öka medvetenheten och även här försöka tillbakavisa stigmatisering och bygga upp ett socialt nätverk för att också skydda sexarbetare i deras verksamhet.

Övertygelsen om tvångsprostitution är våldsam. Fotbolls-EM i Österrike och Schweiz ger oss möjlighet att uppmärksamma detta. Jag kan garantera att de österrikiska myndigheterna vidtar lämpliga åtgärder. De är glada att inbjuda er till ett stort EM och hoppas på fair play och fair sex.

  Milan Horáček (Verts/ALE). – (DE) Fru talman! Många är överlyckliga över fotbolls-EM i juni 2008. Vi ska emellertid inte glömma att utöver matcherna ökar människohandel, tvångsprostitution för kvinnor och utnyttjande av barn, och de brott som begås av människohandlare överstiger alla gränser.

Matcherna kommer att äga rum i Österrike och Schweiz, och närliggande centraleuropeiska länders roll som transitländer ökar för denna extremt lukrativa brottsliga handel. EU ombeds här vidta förebyggande åtgärder, övervaka gränserna och förstärka lagen för att vara bättre organiserat och samordnat. De europeiska mekanismerna för gemensam undersökning måste förbättras. Samtliga medlemsstater ombeds skydda offren effektivare och aktivt utnyttja dessa instrument. Detta är det enda sättet för oss att kunna ta fast förövarna och visa dem rött kort.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL). – (PT) Det är grundläggande att vi utnyttjar fotbolls-EM 2008 för att ännu en gång informera allmänheten om att prostitution och den högst lukrativa människohandeln med kvinnor för sexuellt utnyttjande är oacceptabel, eftersom det handlar om våld mot kvinnor, flickor och barn.

Det är därför grundläggande att åtgärder vidtas för att bekämpa denna människohandel effektivt och samtidigt stödja offren för denna situation i de olika medlemsstaterna, med information om resultatet av de åtgärder som vidtas.

Vi ska ändå inte förlora ur sikte de allt värre skillnaderna, farligt och dåligt betalt arbete, arbetslöshet och fattigdom som tvingar tusentals kvinnor och unga flickor in i prostitution och som gör människohandlarens liv enklare. Detta leder därför till en annan fråga: hur kommer EU:s ledare att bekämpa de grundläggande orsakerna till dessa allvarliga överträdelser av de mänskliga rättigheterna för hundratusentals kvinnor och unga människor och sätta stopp för dessa nya former av slaveri?

  Emine Bozkurt (PSE). – (NL) Fru talman! Under VM 2006 uppmärksammades också en hjälptelefonlinje för offren för handeln med kvinnor och tvångsprostitution. I Turkiet har exempelvis redan en hjälptelefonlinje varit aktiv i några år, och kvinnor kan ringa dit för att rapportera fall av kvinnohandel. Under 2006 bad Europaparlamentet att en sådan hjälptelefonlinje skulle inrättas där man kunde tala med offren för människohandeln på flera språk och erbjuda stöd. Fortfarande, två år senare, har ännu ingen sådan hjälptelefonlinje inrättats.

För två veckor sedan deltog jag i kommissionsledamot Meglena Kunevas lansering av en hjälptelefonlinje för besvikna konsumenter under fotbolls-EM 2008. Vilket bra initiativ att inrätta ett enda telefonnummer! Det kan alltså genomföras, men varför erbjuder man hjälp till konsumenterna men inte till offren för kvinnohandeln? Denna nya konsumentlinje visar hur snabbt åtgärder kan vidtas och hur lite ansträngning som kan behövas. Nu är det dags att kombinera dessa initiativ och ge offren för kvinnohandeln en möjlighet att be om hjälp. För att använda Barack Obamas ord: ”Vi kan göra det; ja det kan vi.”

  Anna Hedh (PSE). - Fru talman! På lördag är det avspark igen för fotbolls-EM och festen kan börja. Men medaljen har en baksida. Vid sportarrangemang av den här storleken ökar alltid den illegala handeln med kvinnor och unga flickor till prostitution. Därför är det viktigt att vi reagerar och agerar precis som vi gjorde för 2 år sedan med kampanjen ”rött kort mot tvångsprostitution”. Det är mycket viktigt att vi tillsammans i EU ser till att vi får en nollvision gällande människohandel. Därför vädjar jag till alla EU:s regeringar som ännu inte har gjort det att omedelbart implementera den handlingsplan som EU tog fram 2005 för att bekämpa sexslavhandel.

Jag skulle önska att fler länder hade en sexköpslag, för det är helt klart en preventiv åtgärd för att minska sexslavhandeln. Dessutom ser jag fram emot utredningen som kommissionen ska presentera om hur prostitution ser ut i medlemsländerna, och hoppas att vi snart kan få ta del av den.

Jag vill att fotbolls-EM både på planen och utanför ska präglas av de värderingar som idrottsrörelsen andas, nämligen kamratskap, hälsa och rent spel. Att inte ta avstånd från den vedervärdiga människohandeln för prostitution är att ge den sitt indirekta stöd.

  Gabriela Creţu (PSE). - (EN) Fru talman! Människohandeln må vara en illegal marknad, men det är ändå en marknad med både utbud och efterfrågan. Ett land där efterfrågan är betydande spelar en lika aktiv roll i människohandeln som ett ursprungsland. Utöver att vara en rest från slaveriet i vår tid utgör människohandeln en fortsatt utmaning och överträdelse av lagen och är kopplad till annan olaglig verksamhet såsom penningtvätt, våld, smuggling, prostitution, skatteflykt, bedrägeri och tvångsarbete.

Människohandeln åstadkommer farliga omsvängningar när det gäller värderingar i vårt samhälle, bevarar gammal ojämlikhet – kvinnor och barn ses som varor – och skapar nya. De pengar människohandlarna tjänar underminerar tron på värdet av arbete och rättvis verksamhet.

Samtliga medlemsstater måste snarast ratificera Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel och tillämpa de åtgärder de samtyckt till, och börja med att bekämpa roten till människohandel för prostitution, vilket är en manlig efterfrågan på kvinnor och flickor.

  Zita Pleštinská (PPE-DE). - (SK) I och med Uefas fotbolls-EM 2008 som börjar i Österrike och Schweiz nu på lördag påminns vi återigen om frågan om tvångsprostitution. De som uppskattar bra fotboll kommer definitivt att ha roligt. Tyvärr innebär dessa idrottsevenemang även en grogrund för maffiaverksamhet och innebär en högre risk än vanligt för ökad människohandel för sexuellt utnyttjande.

Jag instämmer med övriga talare i att kampanjen ”Rött kort för tvångsprostitution” som lanserades av utskottet för kvinnors rättigheter och lika möjlighet för kvinnor och män i mars 2006 var framgångsrik eftersom den förde fram en av de mest brännande sociala frågorna i ljuset.

Jag är övertygad om att endast en bra informationskampanj under fotbolls-EM 2008 om behovet av att förebygga kvinnohandel och tvångsprostitution kommer att öppna allmänhetens ögon och exponera denna horribla typ av våld mot flickor och kvinnor.

  Britta Thomsen (PSE). – (DA) Fru talman! Jag har en direkt fråga till kommissionen när det gäller vilka specifika initiativ som tagits för att förebygga kvinnohandel i anslutning till fotbolls-EM 2008 i Österrike och Schweiz. Vi har trots allt hört här i kväll, och tidigare erfarenheter har också visat det, att kvinnohandel äger rum i anslutning till detta slag av stora idrottshändelser. Jag har följande frågor. För det första: har regeringarna i de två länderna kontaktats och uppmanats att stödja parlamentets kampanj ”Rött kort för tvångsprostitution”? För det andra: har de uppmärksammats på behovet av att intensifiera polisens ansträngningar i anslutning till mästerskapet? Avslutningsvis: har de två regeringarna uppmanats att vidta åtgärder för att stödja offren?

  László Kovács, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Såsom många talare har sagt – och jag också har nämnt – har liknande initiativ och förslag lagts fram och åtgärder antagits av parlamentet och kommissionen före VM 2006 i Tyskland. Som tur var blev inte de tyska myndigheternas och de europeiska institutionernas oro och rädsla verklighet.

Men det är definitivt inget skäl att dra slutsatsen att vi inte bör göra någonting nu och att vi kan sitta passiva. Det är mer än rimligt att vi har den här debatten eftersom det definitivt är bättre att vara på den säkra sidan och vara bättre förberedd än nödvändigt. Det är också rimligt att utnyttja denna möjlighet för att intressera sig för åtgärder och göra det möjligt för parlamentet att lämna förslag till kommissionen, och det är också en bra möjlighet att öka allmänhetens medvetenhet.

Jag förstår att många talare är besvikna. I mina inledande kommentarer nämnde jag hur många konkreta rapporter som kommissionen har inlett, och vi väntar på utredningar och slutsatser som är under utarbetande och utifrån vilka ytterligare åtgärder och handlingsprogram kan byggas.

Emine Bozkurt nämnde frågan om telefonjourer, och jag tycker att det är en bra idé, även om den inte är så lätt att uppnå. När det gäller den andra telefonjouren för konsumentskydd är det en helt annan fråga. Jag tror därför inte att den telefonjour som inrättats eller initierats av min kollega kommissionsledamot Meglena Kuneva kan användas, exempelvis för att skydda offer, eftersom det är en helt annan fråga. Det är mycket mer komplicerat.

Hiltrud Breyer nämnde också skydd av offer, vilket jag tycker är en mycket viktig nyckelfråga. Jag skulle vilja påpeka att det kommer att finnas ett separat kapitel om stöd till offer i utvärderings- och övervakningsrapporten rörande handlingsplanen, vilken kommer att vara färdig i oktober eller november 2008, och vi kommer att bedöma det verkliga genomförandet av åtgärder för att skydda offren.

Den första EU-dagen mot människohandel som inföll den 18 oktober 2007 utfärdade GLS rekommendationer om identifiering av offer och remitteringstjänster. Jag vill försäkra er om att vi är fast beslutna att följa upp detta på lämpligt sätt, och jag vill försäkra parlamentets ledamöter om att kommissionen är beredd att intensifiera kampen mot människohandel, tvångsprostitution och den organiserade brottsligheten bakom detta.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag kl. 11.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Urszula Gacek (PPE-DE), skriftlig. – (EN) När nu fotbollsfans över hela Europa väntar på att fotbolls-EM 2008 ska börja är det dags att reflektera över farorna för kvinnor, särskilt från de f.d. Sovjetrepublikerna, som faller offer för människohandel och riskerar tvångsprostitution för att möta efterfrågan på sexuella tjänster i anslutning till fotbollsmatcherna.

Det som blir ett härligt firande av de bästa europeiska idrottstraditionerna för många kommer också att bli en tid av fysiskt och psykiskt lidande för de olyckliga unga kvinnor som i sin naivitet tror att de attraktiva arbeten de erbjuds inom servicesektorn är begränsade till att arbeta som värdinna eller på en bar.

Det är dags att upprepa uppmaningen till de återstående 17 medlemsstater i Europeiska unionen som hittills inte har ratificerat Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel att utan ytterligare dröjsmål göra det.

EU:s medlemsstater som kämpar för mänskliga rättigheter har definitivt inga ursäkter för att inte anta denna konvention som antogs i Warszawa för över tre år sedan.

  Neena Gill (PSE), skriftlig. – (EN) Kan kommissionen förklara för parlamentet vilka framsteg som har gjorts när det gäller 2005 års plan för att bekämpa och förebygga människohandel i Europa?

När det gäller medlemsstaternas försenade genomförande av denna plan ber jag kommissionen att ange hur detta kan påverka kampanjen ”Rött kort för tvångsprostitution” i medlemsstaterna. Kan kommissionen även informera oss om vilken kampanj den inrättar för att höja medvetenheten om människohandel i prostitutionssyfte under Uefas fotbolls-EM 2008?

Jag är mycket oroad över att även om idrottsevenemang gör miljoner lyckliga över hela värden används de också obarmhärtigt som ett tillfälle att utnyttja kvinnor och flickor.

Jag är chockad över att cirka 100 000 kvinnor omfattas av människohandel i prostitutionssyfte i Europa varje år. Det jag fördömer mest är att flickor så unga som 14 år omfattas av detta.

Vi kan helt enkelt inte låta denna form av modernt slaveri fortsätta. Sexuellt utnyttjande är inte bara ett brott; det är också en grov överträdelse av mänskliga rättigheter.

  Katalin Lévai (PSE), skriftlig. – (HU) Unionen är ansvarig för att på varje möjligt sätt förebygga sexuellt utnyttjande och människohandel som uppstår i anslutning till idrottsevenemang som arrangeras på vårt territorium. Fotbolls-EM 2008 är ett idrottsevenemang som samlar ett betydande antal människor och där det förekommer en tillfällig ökning av efterfrågan på sexuella tjänster. Det är därför av grundläggande betydelse att vi skyddar oss genom att använda tillfälliga kampanjer i likhet med den som initierades av Anna Záborská under VM i fotboll 2006, vilket också förtjänar att fortsätta denna gång. För att initiativet ska nå så många som möjligt tycker jag emellertid att det behövs mer omfattande publicitet i medier (inklusive på den officiella webbplatsen för EM) med deltagande av politiker, idrottschefer och supportrar (enligt modellen för programmet ”Ungdom mot rasism”).

En tillfällig kampanj är emellertid inte nog i sig själv. För att kunna vidta avgörande åtgärder mot människohandel behöver direktiv skapas, men framför allt är det nödvändigt att så snart som möjligt instämma i dem som redan finns. Jag vill fästa kommissionens uppmärksamhet på att många länder brister när det gäller att införliva och tolka direktiv, och genomförandet försenas ytterligare. Av detta skäl är det särskilt viktigt att vi får ett korrekt svar på Anna Záborskás fråga om direktiv 2004/81/EG.

Även om gränskontroller spelar en viktig roll när det gäller att filtrera ut sexuellt utnyttjande och människohandel från idrottsevenemang som äger rum inom unionen anser jag att vi kan uppnå detta, inte genom att göra inre gränskontroller mer stringenta, utan genom att förstärka externa kontroller i lämpligt samarbete med gränsvakter. På så sätt försvårar vi inte för laglydiga medborgare att delta i europeiska evenemang

  Lívia Járóka (PPE-DE), skriftlig. – (HU) Mina damer och herrar! Tillåt mig att följa upp Anna Záborskás fråga genom att återigen fästa er uppmärksamhet på romska kvinnors försvarslöshet när det gäller människohandel och tvångsprostitution. Social utslagning och ofta en brist på officiella handlingar göra romska flickor särskilt sårbara och ”lätta mål” för dem som utnyttjar människohandel. Deras situation förvärras av de rasfördomar de möter från hela samhället, de sexuella fördomar som uppstår i deras egna samhällen och romers allmänna misstro mot rättssystemet.

Individuella program krävs för att hjälpa dem som har blivit offer för människohandel, liksom deras familjer, och hindra tonårsflickor från att tvingas att leva och arbeta i en utnyttjande miljö. Skapandet av mer rådgivande nätverk och centrum är nödvändigt, både från icke-statliga organisationer och medlemsstater liksom insamling och analys av tillförlitliga statistiska uppgifter om förhållandet mellan romska samhällen och människohandel. Inom det senare området kan vissa icke-statliga organisationer och internationella organisationer visa en del resultat, men Europeiska kommissionen och medlemsstaterna behöver också spela en större roll.

Den huvudsakliga grund där människohandel och sexuellt utnyttjande kan frodas är emellertid den fattigdom som förminskar människors liv till en daglig kamp för överlevnad och där faran för olaglig verksamhet ökar avsevärt på grund av bristen på ekonomiska och utbildningsmässiga möjligheter. Vår viktigaste gemensamma skyldighet är därför att, utöver program för att öka medvetenheten och hjälpa dem som redan har fallit offer, sätta stopp för människors fattigdom.