Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 16 juni 2008 - Strasbourg

18. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt

  Talmannen. − Nästa punkt är anföranden på en minut om frågor av politisk vikt.

  Georgios Papastamkos (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Jag har lyssnat mycket uppmärksamt till ert meddelande om Irlands nej i folkomröstningen. Jag stödjer helt och fullt ert uttalande om behovet av att gå vidare med ratifikationsförfarandet.

Det är verkligen paradoxalt att Irland röstar nej nu när EU blir alltmer demokratiskt, transparent och effektivt. Vi måste emellertid tyda budskapet i de faktorer som medverkade till nejrösten. De irländska medborgarna har fattat sitt beslut och utövat sin demokratiska rättighet, men i detta nej finns också en uppmaning till oss att ägna oss åt lite konstruktiv självkritik. Jag föreslår att vi inriktar oss på självkritik på följande två områden: Vi bombarderas av kommissionens överreglering. Vi i Europaparlamentet kan inte ägna oss åt varje liten detalj i denna legislativa teknikalitet och överreglering.

Herr talman, jag känner till ert engagemang för europeiska frågor, och jag uppmanar Europaparlamentet att visa vår duglighet som politisk enhet, som corps politique, och samlas kring de riktlinjer som tillkännagivits för det europeiska enhetsprojektet.

  Talmannen. − Tack för era uppmuntrande ord, Herr Papastamkos, men jag måste också be er respektera den tidsgräns på en minut som är satt till röstförklaringar. Enligt den information jag hade fått ville ni dessutom tala om ett annat ämne.

  Teresa Riera Madurell (PSE). – (ES) Herr talman! Även om tiden inte räckte till för mitt anförande vid förra sammanträdet och det har gått en månad sedan dess, måste jag få nämna att den 12 maj var den internationella dagen för fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom, två sjukdomar som huvudsakligen drabbar kvinnor.

Båda är könsspecifika sjukdomar som är svåra att diagnosticera och för vilka resurserna till forskning och behandling är knapphändiga. Vanligtvis orsakar de problem i arbetet, eftersom människor omkring inte förstår hur sjukdomarna minskar de drabbades kapacitet och gör det svårt för dem att arbeta.

Vi borde ta den här situationen på allvar och omedelbart försöka ta reda på orsakerna till dessa sjukdomar, tillhandahålla mer intensiv behandling och jämföra resultaten samt öka omgivningens medvetenhet och tillhandahålla mer information om dessa sjukdomars sociala, juridiska och sysselsättningsmässiga följder.

De drabbade ska inte behöva känna att de inte har något skydd. Det här är vi skyldiga våra medborgare.

  Metin Kazak (ALDE). - (BG) Det förestående franska ordförandeskapet i EU inleds vid en kritiskt tidpunkt för den europeiska integrationsprocessen på den gamla kontinenten. Frågor som en hållbar utvecklingsstrategi, en europeisk pakt för invandring och asyl, ett försvarets Europa och en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken har central betydelse för Europa. Men den viktigaste frågan just nu är hur vi ska gå vidare med reformen av unionen och fördjupa integrationsprocessen i efterdyningarna av Irlands nej.

Européernas gemensamma vilja att tillsammans övervinna globaliseringens svårigheter har ännu en gång satts på prov genom att Irlands har avfärdat Lissabonfördraget. Som ett av EU:s grundarländer har Frankrike och dess president, Nicolas Sarkozy, i uppgift att samla alla de tjugosju medlemsstaternas krafter igen och komma fram till ett sätt att skapa lagstiftning och en handlingsplan för att finna vägen ut ur Lissabonkrisen, för om vi inte övervinner den är risken att splittrande och nationalistiska intressen tar överhanden och fryser processen för ytterligare utvidgning av EU. Vi står vid en vattendelare och måste förstå dessa hot, ta vårt ansvar och uppfylla förväntningarna hos en majoritet av de europeiska medborgarna, som redan ser "Ode of Joy" som en andra nationalhymn.

  Hanna Foltyn-Kubicka (UEN). - (PL) Herr talman! I dag vill jag berätta om en händelse som nyligen ägde rum i Warszawa. En person med nära anknytning till Kinas ambassad i Polen attackerade en kvinna som delade ut den oppositionella tidskriften The Epoch Times. Sedan en tid tillbaka har liknande händelser observerats i New York, där grupper som organiserats av det kinesiska konsulatet har attackerat anhängare av Falun Gong och människor som demonstrerat fredligt för att stödja Tibet.

Om liknande incidenter börjar inträffa i andra länder bevittnar vi ett flagrant brott mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser som antogs 1961. Dessutom fortsätter den kinesiska regimen, trots att den gör allt den kan för att visa sina positiva sidor under OS, att förfölja alla grupper som representerar icke-kommunistiska ideologier. Den har nu gått ännu längre genom att fördubbla sina ansträngningar och exportera verksamheten till demokratiska västländers territorier.

Därför ber jag nu EU:s myndigheter och medlemsstaterna att övervaka situationen noggrant och att reagera med bestämdhet om de incidenter som jag har beskrivit skulle upprepas.

  Kyriacos Triantaphyllides (GUE/NGL). – (EL) Herr talman! Rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser sammanträder i dag. Jag känner inte till resultatet ännu, men bland diskussionspunkterna finns förslaget om att förbättra EU:s förbindelser med Israel.

Dessutom demonstrerar fiskarna på Gazaremsan i dag mot de inhumana åtgärder som Israels regering inför mot dem. Israel förbjuder dem inte bara att fiska i de öppna havsvattnen utan förvägrar dem också lämpligt bränsle, så att de tvingas fiska på grunt vatten där orenat avloppsvatten släpps ut okontrollerat. Det finns en omedelbar och oroväckande risk för att den här situationen ska leda till epidemier.

Jag överlämnar till er, herr talman, en vädjan från dessa fiskare om att EU under sådana förhållanden inte ska gå vidare med att förbättra förbindelserna med Israel.

Ytterligare ett skäl till varför denna förbättring inte bör ske nu, särskilt för oss i Europaparlamentet, är att Israel nyligen än en gång visade att man inte ens respekterar våra mänskliga rättigheter. Israels styrkor försökte med våld stoppa fredliga demonstrationer mot att man bygger den rasistiska skiljemuren. Demonstranter blev skadade, och bland dem fanns vår kollega i parlamentet Luisa Morgantini.

  Dimitar Stoyanov (NI). − (BG) I parlamentet, vid kommissionen och i Bulgarien talas det mycket om att bekämpa korruptionen på högsta regeringsnivå. Men "korruption" är inte bara ett ord i sig som skapats av sig själv. Det är verkliga personer som ligger bakom den. Jag vill visa er hur den offentliga korruptionen på högsta nivå kan se ut i Bulgarien.

Igår publicerade Bulgariens största dagstidning bilder av ledaren för det turkiska etniska partiet, MRL, Ahmed Dogan, som för tre år sedan fick mandat att bilda regering i Bulgarien. De här skandalösa bilderna avslöjade att Dogan bor i ett enormt palats som är registrerat som fyrstjärnigt hotell, och där hänger han sig åt lyxlivet. Samma person, Ahmed Dogan, har gjort uttalanden som att hans parti är omgivet av en företagskrets och att det är rutin att köpa röster i Europa. Han berättade för dagstidningen Trud att hans huvudsyssla var att driva sitt företag, något han inte kunde göra på laglig väg medan han vara ledamot i Bulgariens parlament.

Herr talman, mina damer och herrar i Europaparlamentet, ärade kommissionsledamöter! Ahmed Dogan är en av ledarna för korruptionsmonstret i Bulgarien. För att undanröja detta monster måste man börja med att undersöka Ahmed Dogans företagskrets och hans affärer.

Herr talman, jag överlämnar tidningen till er så att ni själv kan läsa om det här..

  Gerard Batten (IND/DEM). − (EN) Herr talman! Jag vill gratulera de 862 415 irländska personer som röstade nej till Lissabonfördraget i folkomröstningen i torsdags. De röstade för frihet, demokrati och sunt förnuft. Om det brittiska folket fick möjlighet till folkomröstning, skulle de tveklöst rösta nej i ännu större utsträckning än irländarna. Om andra europeiska nationer fick chansen skulle många av dem också rösta nej, precis som fransmännen och nederländarna gjorde 2005.

Med en arrogans som får en att tappa andan och med bristande respekt för demokratin tänker Europas politiska elit tvinga fram ett godkännande av fördraget. Fördraget är dött men EU vägrar att begrava det. EU:s kärlekshistoria med fördraget är ett uttryck för politisk nekrofili. Men liket börjar lukta illa och ju längre man låter det vara obegravt desto värre blir stanken. Vi måste begrava fördraget. Det förorenar den politiska luften.

  Talmannen. − Herr Batten! Er jämförelse är fullständigt olämplig, om jag får tillägga. Ni befinner er i ett parlament som är levande i allra högsta grad. Om det här parlamentet inte talade, skulle ni som levande varelse inte kunna tilltala det.

(Applåder)

  Pál Schmitt (PPE-DE). − (HU) Tack, Herr talman! Jag kommer att tala ungerska. I Slovakien har parlamentet antagit en ny lag om utbildning, och allt som behövs för att den ska träda i kraft är en underskrift av republikens president. Den nya lagen innebär att namn på platser och historiska personer i historieböcker avsedda för elever med ungerska som modersmål från och med nu måste anpassas till slovakiska stavningsregler, och därmed ignorerar man de historiska och lingvistiska traditioner som vi har haft i hundratals år. Den nya lagen är en allvarlig kränkning av det ungerska samhällets rätt att använda sitt språk i Slovakien. Slovakien undertecknade och godkände den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 2001. Kommissionsledamot Leonard Orban anser själv att det är en strategiskt viktig fråga att främja nationella minoriteters modersmål. I år är det europeiska året för interkulturell dialog och det är sorgligt och oacceptabelt att Slovakien agerar tvärtemot Europeisk kutym. I stället för att bredda minoriteternas rättigheter gör man tvärtom och inskränker dem. I och med Trianonfördraget hamnade flera tusen områden med ungersktalande befolkning utanför landets gränser, och vi har rätt att använda de ungerska namnen på dessa områden. Språklig mångfald är en del av Europas kulturarv och en unik skatt, och vi har alla ansvar för att skydda den. Tack för att jag fick tillfälle att uttala mig.

  Inés Ayala Sender (PSE). − (ES) Herr talman! Tidigt på morgonen den 8 juni attackerade terroristgruppen ETA kontoret till dagstidningen El Correo medan 50 anställda befann sig i byggnaden och höll på att arbeta med söndagsupplagan. Lyckligtvis blev ingen skadad men de materiella skadorna blev omfattande.

Jag vore tacksam om ni kunde sända ett solidaritetsbrev. Men jag vill också kommentera något som jag även har hört sägas i den här kammaren, nämligen det akuta behovet av att få bukt med det terroristvåld som ETA gör sig skyldigt till mot medierna och garantera rätten till yttrandefrihet. Detta ger européerna en god anledning att stödja Lissabonfördraget, som gör det möjligt att utveckla en gemensam politik för rättsliga frågor, säkerhet och kontraterrorism och inte enbart vara beroende av samarbete mellan länder och regeringar. Vi bör därför också uttrycka vår solidaritet för att stödja godkännandet av Lissabonfördraget.

  Talmannen. − Fru Ayala Sender! Eftersom ni har tilltalat mig personligen vill jag säga att vi är en gemenskap som bygger på solidaritet och att solidaritet gäller i varje enskilt fall, även i det aktuella fallet. Jag är tacksam för att ni sätter värde på detta.

  Viktória Mohácsi (ALDE). − (HU) Mina damer och herrar! Vid den förra plenarsessionen talade vår gruppledare, Graham Watson, till detta parlament i ett anförande på en minut med anledning av den förföljelse av romer som äger rum i Italien. Jag beklagar att ni även i dag måste få höra om liknande incidenter, den här gången i mitt hemland Ungern. För några veckor sedan i byn Pátka, som ligger 70 kilometer från Budapest, kastade tre medlemmar i ett medborgargarde ett dussin molotovcocktailar mot tre hus där det bor romer. Den 16 april kastade oidentifierade personer molotovcocktailar mot två bostadshus i byn Fadd i distriktet Tolna i Ungern. För en vecka sedan blev min egen kollega attackerad i Nyíregyháza av extremister som skrek "Smutsiga zigenare, ut ur vårt land!". De flesta invånarna i Pátka vidhåller att medborgargardet är oskyldigt, trots att en av de misstänkta har erkänt att han var inblandad. Trots detta höll ungefär 150 uniformerade personer en demonstration där de framförde nazistiska grundtankar, och senare försökte ett antal oidentifierade personer iförda huvor återigen att genomföra en attack med 100 kravallpoliser närvarande. Jag var också där. På samma gång mörklade polisen vem det var som skadades vid incidenten i Pátka. I Italien finns det EU-medborgare som bor i fängelser avsedda för flyktingar. De är förstås också romer. Herr kommissionsledamot Barrot! När ert nya kabinett väl har bildats hoppas jag att även vi romer ska få glädje av den säkerhet som EU:s demokrati ger, och att definitionen av EU-medborgarskapet ska gälla för mig och mina barn på samma sätt som för icke-romska medborgare. Tack så mycket.

  Ewa Tomaszewska (UEN). − (PL) Herr talman! Även i lägen när frågorna är helt tydliga bör man i de lösningar som ska antas ta hänsyn till sammanhang och förhållande mellan olika mål, den aktuella frågans vikt och de resurser som krävs för att man ska nå målen. Det är viktigt att i varje fråga, särskilt en som påverkar miljarder människors liv på det sätt som klimatförändringen gör, handla med besinning, sunt förnuft och en viss grad av rättvisa när man försöker lösa problemet.

Jag ser ingen rättvisa i förslaget om att minska koldioxidutsläppen. Det finns två lösningar som är särskilt stötande i detta avseende. Den första är att högutvecklade länder, som har stått för en stor del av koldioxidutsläppen hittills och för stora föroreningar men har bättre teknologisk kapacitet, behandlas på samma sätt som mindre utvecklade länder, särskilt de vars ekonomier bygger på kol. Den andra är att tillverkare av stora fordon, som har lättare att minska koldioxidutsläppen med 20 procent, behandlas på samma sätt som tillverkare av fordon med små motorer och låga utsläppsnivåer, som gör att en minskning kostar dem mer. Det ser inte ut att vara frågan om klimatförändring utan i stället affärsmässiga frågor som är viktigast här.

  James Nicholson (PPE-DE). − (EN) Herr talman! Bina i Europa hotas av utrotning inom ett årtionde. Sjukdomar och virus har redan slagit ut en tredjedel av bisamhällena i Amerika och nu är även våra egna hotade. Situationen i Amerika ger en farlig ögonblicksbild av vad vi eventuellt kan stå inför i Europa om vi inte agerar nu. Minst 70 grödor som bidrar markant till den övergripande ekonomin är direkt beroende av binas pollinering.

Förenta staterna måste nu importera bin för att kompensera för förlusterna. I det nuvarande klimatet frågar man sig på allvar om EU kan producera tillräckligt med livsmedel för att tillgodose behovet, och ett liknande utbrott här skulle få förödande konsekvenser.

Biodlare i hela Europa känner redan till det hot som utgörs av varroakvalster som har decimerat bisamhällena. De måste handskas med Colony Collapse Disorder, (CCD), ett fenomen som innebär att bikupor systematiskt överges och bina praktiskt taget försvinner spårlöst.

Vi behöver se till att det finns finansiering och tillbörlig vetenskaplig forskning inom detta område. Förenade kungarikets regering anslår för närvarande endast 250 000 brittiska pund till forskning om bin. Det är en droppe i havet för en sådan viktig fråga. Bin är en nödvändig del av livsmedelskedjan. Det skulle få negativ inverkan för biodlare och på grödor, frukt och nötter om bina försvann.

  Gérard Onesta (Verts/ALE). − (FR) Herr talman! Jag ser i föredragningslistan att vi ska behandla en kodifierad version av direktivet om skyddsbågar på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (statisk provning). Efter Dublins röst tycker jag att historien kräver att vi ägnar oss åt andra, viktigare frågor. Vi kan inte lämna över till Europeiska rådet att ensamt hantera en sådan viktig fråga som Lissabonfördraget. Vi ledamöter i Europaparlamentet kan med rätta blanda oss i, särskilt om vi känner till vad som behövs för att vi ska hitta lösningar.

Först och främst måste huvudfrågorna gälla vissa avgörande institutionella aspekter och inte ta upp flera hundra sidor. Vi behöver ett godkännande genom en europeisk folkomröstning med en möjlighet att stå utanför för länder som inte vill gå samma väg, och till sist, som talmannen sade, behöver vi ett mycket snävt tidsschema − 2009 − annars blir det omöjligt att genomföra valkampanjen. Låt nu ingen säga till mig att ett sådant scenario är omöjligt. Det är inte omöjligare än det som man nu arbetar med i kanslierna. Hur som helst är jag redo för egen del.

  Richard Corbett (PSE). − (EN) Herr talman! Kommissionen håller på att undersöka klagomål från vissa privata företag i Spanien, Frankrike och Italien mot kooperativ och mot den kooperativa rörelsen när det gäller dess stadga och skattebehandling.

Jag vill uppmana kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till de kooperativa rörelsernas särskilda behov och egenskaper när den undersöker det här klagomålet. De är inte som vinstdrivande organisationer med aktieägare. Ett kooperativ ägs av dess medlemmar och vinsterna fördelas lika mellan medlemmarna. De betalas inte ut endast till aktieägare.

EU uppmärksammade den kooperativa rörelsens särskilda karaktär i och med antagandet av en förordning om stadga för europeiska kooperativa föreningar 2003. Jag skulle vilja uppmana kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till detta och därigenom göra sig förtjänt av tacksamhet från de 55 miljoner som är anställda av kooperativ i Europa och de 163 miljoner som är medlemmar i kooperativen.

  Milan Horáček (Verts/ALE). − (DE) Herr talman! Förra veckan begärde Kina att protesterna om Tibet skulle upphöra som villkor för fortsatta samtal med representanterna för Dalai Lama. Enligt Kinas utrikesminister måste tibetanerna ge upp sina försök att förstöra OS.

Men man kan säkerligen inte förvänta sig att de protesterande tibetanerna så beskedligt accepterar att deras demonstrationer slogs ned i mars. Den kinesiska regeringen har nu tillfälle att förändra situationen radikalt i Tibet. Om man för en ärlig dialog utan förutbestämda villkor, kommer det tibetanska folket att delta i en konstruktiv förändringsprocess. Det viktigaste nu är att ge en tydlig signal, inte minst genom att släppa in utländska observatörer i landet så att de själva kan bedöma läget.

  Talmannen. − Tack, Herr Horáček! Får jag också hänvisa till vår resolution av den 10 april, i vilken vi uppmanade alla EU-politiker att inte närvara vid öppningsceremonin den 8 augusti om inte tibetanernas rättigheter hade garanterats. Jag rekommenderar er alla än en gång att följa uppmaningen från den 10 april.

  László Tőkés (Verts/ALE). − (HU) Herr talman! När påven Benedictus XVI talade till de ungerska biskoparna om den tunga arvet från den långa eran av kommunistiskt styre var det mycket träffande. Hans kommentarer är särskilt aktuella i dag, på dagen 50 år efter avrättningen av Imre Nagy, premiärministern som blev martyr, och på dagen 60 år efter det att man inledde de våldsamma religiösa förföljelserna och fängslade kardinal József Mindszenthy. Spöket från denna plågsamma era, när statsvåldet kombinerades med militanta anti-religiösa åsikter, uppenbarade sig genom Magda Kósáné Kovács, före detta kommunist och ledamot i Europaparlamentet, i hennes insats här i plenum helt nyligen, då hon försökte försvara europeiska värderingar mot påven Benedictus eller snarare mot den katolska kyrkan. För några år sedan framförde den före detta partiordföranden Magda Kósáné Kovács en ärekränkande anklagelse mot Vatikanen om att den under dåvarande ledning av påven Johannes Paulus var angelägen om att få grepp om och ta kontroll över hela Europa. Som biskop i den reformerta kyrkan tar jag avstånd från alla manifestationer av anti-religiös ideologi och intolerans, och jag vet att de kristna kyrkorna själva har hjälpt till att skapa grundläggande europeiska värderingar i EU, som har sina rötter i den kristdemokratiska rörelsen. Låt oss bjuda in påven Benedictus till Europaparlamentet.

  József Szájer (PPE-DE). − (HU) Herr talman, mina damer och herrar! I dag för femtio år sedan i Ungern, den 16 juni 1958, blev Imre Nagy, premiärminister i Ungern efter revolutionen och kampen för frihet 1956, dömd och avrättad efter en summarisk uppvisningsrättegång tillsammans med försvarsminister Pál Maléter och kollegorna Miklós Gémes och József Szilágyi. Géza Losonczi mördades däremot medan han fortfarande befann sig i fängelset. Deras kroppar bands med ståltråd, virades in i papper och begravdes med ansiktet nedåt. Rättegången mot dem var en av de mest skamlösa händelser och största orättfärdigheter som ägt rum under 1900-talet. Imre Nagy var en entusiastisk kommunist, och ändå valde han att låta sitt land återgå till det fria Europa hellre än att låta det stanna kvar i Sovjetlägret. Detta gjorde honom till en landshjälte, en revolutionens martyr, en ansedd politiker i Europa. Hans moraliska avtryck gjorde honom till ett emblem för frihet och för ett europeiskt Ungern. Den begravning som Imre Nagy förtjänade ägde inte rum förrän den 16 juni 1989, men vid det laget var kommunistregimen tvungen att ge upp och Ungern kunde åter ingå i den europeiska familjen av fria nationer. Dessa händelser ger ett tydligt budskap: Det var frihet och nationellt oberoende som Ungern eftersträvade när man gjorde sig av med kommunismen. De som dog för femtio år sedan gav sina liv för detta, och deras uppoffring var inte förgäves.

  Martin Schulz (PSE). − (DE) Herr talman! Jag har lyssnat mycket uppmärksamt till ledamoten som talade före József Szájer och angrep min kollega Magda Kósáné Kovács på ett fullständigt olämpligt sätt.

Magda Kósáné Kovács är min ställföreträdande i ledningen av den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet. Hon är inte här nu, vilket innebär att hon inte kan försvara sig mot angreppet. Jag vet att Magda Kósáné Kovács är en övertygad demokrat och en hängiven förkämpe för den europeiska enheten. Hon förtjänar verkligen inte att någon ledamot missbrukar sin plats i detta parlament för att göra upp i någon intern konflikt som de möjligen har i Ungern. Jag anser att de aktuella påståendena är fullständigt olämpliga och är en grov kränkning av Magda Kovács person, en kränkning som jag avvisar med yttersta avsky.

  Brigitte Fouré (PPE-DE). − (FR) Herr talman! Jag vill börja med att välkomna kommissionens initiativ att bevilja fiskare akut stöd. Även om detta stöd verkligen inte räcker till för att lösa problemen i sektorn framstår det åtminstone som nödvändigt i det här läget. Det nuvarande läget är verkligen kritiskt. Inom loppet av ett år har priset på dieselolja stigit från 35 till 73 cent per liter. Så det är en dryg räkning att betala för prisökningen på olja, och i min valkrets, Sommebukten, ser yrkesfiskarna med stor oro på utvecklingen och är mycket bittra. Bortsett från frågan om oljepriser vill fiskarna framför allt sälja sin fisk till rätt pris och motsätter sig mellanhändernas omotiverade marginaler. Detta är mer än en kris. Det är en strukturell fråga för fiskesektorn som vi måste tackla på gemenskapsnivå. Som vi har sett har proteströrelsen nu fått europeiska dimensioner. Det är bara logiskt med tanke på att fiskepolitiken är ett av gemenskapens äldsta politiska områden. Vi måste hjälpa fiskesektorn att moderniseras, så att den kan frigöra sig från de hinder som oljepriset innebär, och samtidigt fullgöra vår skyldighet att skydda miljön och förvalta fiskeresurserna. Med detta i åtanke hoppas jag att plenardebatten på onsdag ska sluta med en resolution som gynnar det europeiska fisket som nu är hotat.

  István Szent-Iványi (ALDE). − (EN) Herr talman! För två dagar sedan frigavs Chee Soon Juan från Queenstownfängelset i Singapore. Han har dömts och fängslats flera gånger under de senaste åren. Chee Soon Juan är ingen brottsling. Hans "brott" är mycket enkelt. Han är nämligen ledare för den demokratiska oppositionen. Han kämpar ständigt för frihet och demokrati i sitt land.

Sedan han frigavs förra gången har de statskontrollerade medierna i Singapore börjat misskreditera honom genom ogrundade personliga angrepp och karaktärsmord för att undergräva hans trovärdighet. Vi känner stor solidaritet med Chee Soon Juan och hans kollegor, som kämpar och slåss för demokrati och mänskliga rättigheter i Singapore.

Vi uppmanar myndigheterna i Singapore att sluta trakassera den demokratiska oppositionen, att sluta kränka de mänskliga rättigheterna och att börja respektera den grundläggande yttrandefriheten. Det är vår stora förhoppning att Singapore ska gå med på vårt starka önskemål och börja respektera de grundläggande rättigheterna.

  Eoin Ryan (UEN). − (EN) Herr talman! Förra veckan fattade det irländska folket ett demokratiskt beslut om Lissabonfördraget, och deras beslut måste respekteras fullt ut. Även om många av oss som röstade eller propagerade för ett ja är besvikna på resultatet, tror jag att det är viktigt att vi tänker över detta resultat.

Som svar på Gerard Battens kommentar vill jag betona att Irland inte är anti-europeiskt. Irland hyser fortfarande ett fullständigt engagemang för den europeiska idén. Vi ger akt på att Irland är en av 27 medlemsstater, men det här är inte bara ett irländskt problem. Det är ett problem för alla medlemsstaterna. Europa har stått inför många utmaningar i historien och Europa har övervunnit svårigheterna med hjälp av moget och klokt ledarskap. Jag efterfrågar samma sak här i denna fråga och i de utmaningar som vi möter. Vi befinner oss på jungfrulig mark, och jag tror att det är mycket viktigt att vi undviker reflexartade reaktioner och förhastade beslut. Vi behöver eftertanke och mognad för att vara säkra på att vi kan bemöta den nuvarande situationen helt och fullt och försöka få Europa tillbaka på spåret, så att vi tar vårt fulla ansvar inför medborgarna i Europa.

  Manolis Mavrommatis (PPE-DE). − (EL) Herr talman! Europaparlamentets representationskontor i medlemsstaterna är parlamentets kommunikationslänk till medborgarna. Ett av huvudsyftena med dessa kontor är att genom olika aktiviteter informera den allmänna opinionen om vad som händer i Europaparlamentet. I en sådan aktivitet ingår att bjuda in journalister till Strasbourg för att bevaka det som sker under plenarsammanträdena.

Herr talman! Den 24 januari 2008 skickade jag en fråga till Europaparlamentet om beslutet att minska budgeten för pressinbjudningar. Trots detta har fem månader gått och jag har ännu inte fått något svar. Liknande saker händer i andra utskott, så att berättigade frågor från parlamentsledamöter förblir obesvarade. Jag undrar om denna strategi kan få någon positiv effekt på hur Europaparlamentets institutioner och behöriga avdelningar fungerar nu när EU är i behov av förfaranden som fungerar fullt ut och förlöper enligt bestämmelserna.

  Hélène Flautre (Verts/ALE). − (FR) Herr talman! Jag vill uppmärksamma parlamentets ledamöter på utvisningen av Sami Essid från Italien till Tunisien den 3 juni, som står i strid med Italiens åtaganden enligt den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, särskilt artikel 3 i denna. Varför? Därför att Sami Essid är anklagad för terrorism och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har ställt utom allt rimligt tvivel att alla som anklagas för terrorism utan undantag blir torterade i Tunisien.

Det var därför som Europadomstolen bad Italien att upphäva utvisningsåtgärden. Ändå utvisades han från Italien den 3 juni helt i strid med Italiens åtaganden. Jag begär dels att man påminner Italien om dess skyldigheter i och med den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och som medlemsstat i EU, dels att man försäkrar sig om att Sami Essid som nu deporterats till Tunisien inte utsätts för inhuman eller förnedrande behandling där.

(Applåder)

ORDFÖRANDESKAP: ROTHE
Vice talman

  Bairbre de Brún (GUE/NGL). − (GA) Fru talman! Irlands röst i torsdags mot Lissabonfördraget var inte en röst mot Europa. Irland hör hemma i EU, där man har gynnats socialt och ekonomiskt, både i norr och i söder, genom sitt medlemskap.

Folket oroade sig över att Irlands och andra små länders ställning skulle försvagas i EU, över neutralitet och militära frågor, över arbetarnas rättigheter och offentliga tjänster. Denna oro kom inte bara fram vid dörrknackning, utan den framgick också av de opinionsundersökningar som offentliggjordes under hela kampanjen. Deras automatiska rätt till folkomröstning om framtida omfattande förändringar är också viktig.

Vissa av dessa frågor har redan väckts i Frankrike och Nederländerna. Vi måste bemöta denna oro.

  Csaba Sándor Tabajdi (PSE). − (HU) Fru talman! Jag yttrar mig nu i egenskap av ledamot som representerar ett land vars parlament med stöd av alla politiska partier var det andra som godkände fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och det första som godkände Lissabonfördraget. Ur denna synvinkel vill jag påminna er om att den största faran i Europa i dag är nationell egoism eller nationalism. Vi måste tänka efter om vi borde belöna dem som ständigt kräver mer, eller om vi i stället borde sanktionera den här typen av beteende. Att skydda nationella intressen är en grundläggande plikt för regeringar i alla länder och dess representanter i Europaparlamentet, men EU kan inte fungera om man inte når raka kompromisser bland de olika nationella intressena, och om det inte finns solidaritet bland dess nationer och folk. Därför uppmanar jag bestämt våra polska vänner att ge sitt stöd, som övriga tjugosex medlemsländer har gjort, till att inrätta Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) i Budapest. När det gällde Frontex i Warszawa framstod det som om Ungern under en tid var inne på andra vägar, men man använde aldrig sitt veto. Därför vore det orättvist om våra polska vänner inte svarade med en liknande gest. Ungrare och polack är goda vänner, som talesättet lyder "polack och maygar är bröder två, med sabeln, med glaset i handen de stå".

  Talmannen. − Punkten är härmed avslutad.