Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 17 juni 2008 - Strasbourg

5. Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009 (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av David Casa, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om förslaget till rådets beslut i enlighet med artikel 122.2 i EG-fördraget om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009 (KOM(2008)0249 – C6-0198/2008 – 2008/0092(CNS)) (A6-0231/2008).

Mina damer och herrar! Jag vill gratulera Slovakien och våra slovakiska ledamöter till denna framgång för deras land och för euroområdet.

  Vladimír Špidla , ledamot av kommissionen. − (FR) Fru talman! Jag vill först och främst, på kommissionens vägnar, tacka utskottet för ekonomi och valutafrågor och föredraganden David Casa för det utmärkta arbete som de har gjort med att bedöma Slovakiens uppfyllande av konvergenskriterierna för ett antagande av den gemensamma valutan.

I och med Slovakiens anslutning till euroområdet kommer det att ha 16 medlemmar, varav fyra hör till den grupp av länder som anslöt sig till Europeiska unionen 2004.

Detta är den femte utvidgningen av euroområdet sedan den gemensamma valutan infördes 1999. Det är ett tydligt bevis på att det står öppet för alla medlemsstater som uppfyller de villkor som fastställs i fördraget.

Slovakiens anslutning till euroområdet är kronan på verket för de anmärkningsvärda framsteg som gjorts inom den slovakiska ekonomin under det senaste decenniet. Den kommer att göra det möjligt för landet att dra fördel av de betydelsefulla fördelar som erbjuds av Ekonomiska och monetära unionen och som fastställs i den rapport som antogs av kommissionen i maj om Ekonomiska och monetära unionens 10-årsjubileum.

Detta betänkande visar också att det är nödvändigt att driva en sund makroekonomisk politik för att skydda landets konkurrenskraft när växelkursen väl har fastställts oåterkalleligt, för att man ska dra full nytta av fördelarna med euron. Detta omfattar skattedisciplin, en ansvarsfull lönepolitik och strukturella reformer, i synnerhet när det gäller arbetsmarknadens funktion.

Utan ett tydligt åtagande till detta riskerar inflationen att bli ett verkligt och betydande problem. Detta nämns uttryckligen i Casabetänkandet, som kommissionen ställer sig helt bakom.

Ekofinrådet den 3 juni godkände kommissionens rapport om Slovakiens uppfyllande av konvergenskriterierna. Vid Europeiska rådets möte i Bryssel på torsdag och fredag bör, när parlamentets yttrande har mottagits, det politiska stödet för Slovakiens införande av den gemensamma valutan, som kommer att godkännas av Ekofinrådet i juli, bekräftas.

Nästa vecka kommer kommissionen att rekommendera den slutliga växelkursen mellan den slovakiska korunan och euron, som också kommer att godkännas formellt av Ekofinrådet i juli.

I detta avseende vill jag tacka utskottet för ekonomi och valutafrågor och David Casa för det arbete som inleddes för några månader sedan för att ge parlamentet möjlighet att framföra sin ståndpunkt inom de snäva tidsgränser som våra tre institutioner ges för att göra en sund bedömning av uppfyllandet av kriterierna av den aktuella medlemsstaten, och för att ge den tillräckligt med tid för att slutföra de praktiska arrangemangen för ett införande av euron den 1 januari 2009.

ORDFÖRANDESKAP: MARTÍNEZ MARTÍNEZ
Vice talman

  David Casa, föredragande. − (MT) Vi har ett viktigt ögonblick framför oss, för nu diskuterar vi återigen en utvidgning av euroområdet i parlamentet, som ska omfatta ett f.d. kommunistiskt land, ett land som, liksom mitt eget land Malta, anslöt sig till Europeiska unionen 2004, ett land som var tvunget att förändra sin ekonomi för att kunna uppfylla de kriterier som fastställs i fördraget. Detta var inte någon lätt uppgift. Vi har diskuterat i månader med kommissionen, med Europeiska centralbanken, med den slovakiska regeringen samt med hela det slovakiska civila samhället för att se till att detta förfarande verkligen kan hjälpa Slovakien att uppfylla alla de kriterier som fastställs i fördraget.

Sedan kommissionen presenterat sin rapport gick vi i parlamentet igenom ett förfarande med diskussioner och samråd som verkligen var viktigt, också för mig, eftersom jag förstod vad kommissionen sa, inte bara vad Europeiska centralbanken eller den slovakiska regeringen sa, utan jag förstod på det slovakiska folket hur de uppfattar det historiska steg som de, om allt går som det ska, kommer att ta i januari.

I dag har Slovakien ett ansvar, som kommissionsledamoten sa alldeles nyss, för det står en rad länder bakom, av vilka majoriteten, precis som Slovakien, precis har lagt kommunisttiden bakom sig, som vill ansluta sig till detta område som är så viktigt för Europeiska unionen. Därför har det land som vi talar om i dag ett ansvar att förbli hållbart i fråga om konvergens, och framför allt i fråga om den inflationstakt som är ett stort diskussionsämne också i mitt betänkande. Utifrån den statistik som vi har framför oss i dag framgår det dock tydligt att vi har ett problem i hela området, och vi kan inte särskilt framhålla Slovakien i detta sammanhang, för vi talar i nuläget om en inflationstakt som faktiskt ökade i 21 länder i Europeiska unionen. Därför måste vi inte bara se till att Slovakien upprätthåller en hållbar inflationstakt, utan också undersöka hur inflationstakten skulle kunna minska så mycket som möjligt i alla de länder som redan tillhör euroområdet. Vi känner till de problem som vi står inför i nuläget, oljeproblemet som inte påverkar oss på något positivt sätt, och därför måste vi överväga hur vi ska hantera denna mycket viktiga fråga.

Parlamentet har, som jag redan nämnt, för första gången besökt Slovakien, och jag vill be att delegationer från parlamentet sänds till alla länder som ska ansluta sig till euroområdet, för detta ger möjlighet att höra och lära mer om hur det verkligen står till med ekonomin i det aktuella landet.

Vad gäller kommissionen är jag lite besviken på den omprövning som man utförde efter det att konvergensrapporten hade presenterats officiellt. Jag anser inte att parlamentet borde behandlas på det sätt som kommissionen behandlat oss, för vi borde åtminstone ha rådfrågats. Jag förstår att omprövningen inte kan presenteras så långt i förväg på grund av risken för spekulationer, men parlamentet kräver att vi i egenskap av parlament ska rådfrågas när sådana här åtgärder vidtas efter att konvergensrapporten har sammanställts, även om det inte är förrän i sista stund innan beslutet fattas.

Avslutningsvis vill jag tacka alla dem som har hjälpt till att utarbeta detta betänkande, däribland skuggföredragandena från alla politiska grupper, min samordnare och ordförandena för utskotten, som genomgående har varit mycket samarbetsvilliga när det gäller detta betänkande. Slutligen vill jag tacka det slovakiska folket och önska dem lycka till med det historiska steg som de nu ska ta. Vi bör rösta för detta betydelsefulla steg, inte bara för deras skull, utan för hela Europeiska unionens skull.

  Alexander Radwan, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Också jag vill tacka föredraganden. Under de senaste dagarna har jag haft några ytterligare tankar om Slovakiens anslutning till euroområdet.

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater kommer att rösta för detta betänkande. Vi lade återigen fram relevanta ändringsförslag och kompromissförslag, baserade på händelserna runt övergången från korunan till euron, för denna övergång, som överskred den fluktuation på 15 procent som är tillåten, ledde också till en tvist i parlamentet. Allt vi kan göra är att be kommissionen – och inte bara be, utan verkligen insistera på – att man hjälper till här, så att de kriterier som redan är fastställda i fördraget klargörs inför framtida införanden av den gemensamma valutan.

Sedan jag blev ledamot av Europaparlamentet har jag varit närvarande varje gång ett nytt land har infört den gemensamma valutan. Varje gång har det framförts nya argument, inklusive argumentet att ”de tidigare länderna när allt kommer omkring också kunde göra det på detta sätt”, och så kommer det att fortsätta i all evighet. Enligt min uppfattning är det viktigt att vi betraktar en anslutning till euroområdet mindre som en nationell ära och mer som ett mål för att göra kriterierna mer objektiva, vilket är positivt för den stat som ansluter sig.

Uppskrivningen av korunan med mer än 17 procent är verkligen ekonomiskt berättigad. Huruvida det var rätt att kombinera tidpunkten för uppskrivningen med anslutningen till euroområdet är en annan fråga. Därför bör vi göra allt vi kan för att se till att det uppnås något bra på området för euron och ekonomin i stort, snarare än att begränsa oss till ståndpunkten i en politisk situation som pågår under en begränsad tid, vare sig den är europeisk eller nationell.

Låt mig kort nämna vad som skedde i torsdags. Jag tycker inte att Europaparlamentet gör rätt i att bortse från detta upprepade gånger, och vi kommer att föra en stor debatt om detta i morgon. I dag kommer vi att rösta om huruvida Slovakien bör anslutas till euroområdet, och Ekofinrådet kommer att göra det i juli. Vi hörde i torsdags hur en medlem av euroområdet sa att man inte ville att Europeiska unionen skulle vara som den är. Sedan instämde höga representanter för ert hemland i detta, herr kommissionsledamot.

Euron var aldrig ett mål i sig självt. Euron var aldrig någonting annat än en station längs vägen mot ytterligare utveckling av Europeiska unionen. Nu ställer alla – fastän rådet olyckligtvis inte är här – samma fråga: i vilken riktning ska Europa gå nu? Vilket är nästa steg? Vissa talar om Europas kärna, andra om alternativ, ytterligare andra säger att vi borde upphöra med utvidgningarna, medan andra uppför sig som om ingenting kommer att förändras. Därför kommer vi att försöka igen med euron, och ännu en gång efter det.

När vi fattar dessa beslut får vi emellertid inte glömma de politiska realiteterna i Europeiska unionen. När vi röstar i dag kommer jag följaktligen att hysa mycket blandade känslor i fråga om huruvida det verkligen är rätt att bara strunta i omröstningen – realiteten i Europa.

  Dariusz Rosati, för PSE-gruppen. – (PL) Herr talman! Jag vill börja med att tacka David Casa för utarbetandet av ett utmärkt betänkande. Jag vill tala om att PSE-gruppen kommer att stödja detta betänkande.

Jag vill också betona att vi för första gången har att göra med anslutningen av ett centraleuropeiskt land, ett postkommunistiskt land från det gamla sovjetblocket, till euroområdet. Jag ser inte detta bara som en symbolisk händelse, utan också som ett viktigt steg på vägen mot en europeisk integration. Detta är en framgång för den monetära unionen, eftersom en dynamisk och konkurrenskraftig ekonomi utan statsskulder ansluts till den, och detta kommer utan tvekan att stärka euroområdet. För det andra är det en framgång för Slovakien, som med framgång uppfyllde alla kriterier för ett medlemskap och som kommer att gynnas av fördelarna med en gemensam valuta. Denna framgång är särskilt viktig och nödvändig i dagens läge, när resultaten av den misslyckade folkomröstningen på Irland har rubbat tron på framtiden för den europeiska integrationen. Slovakiens anslutning till euroområdet visar att processen med att fördjupa den europeiska integrationen går framåt, och jag tror inte att ens de största euroskeptikerna kommer att kunna hindra den.

Välkomnandet av Slovakien in i den klubb av stater som använder den gemensamma valutan är en bekräftelse på att ekonomiska och strukturella reformer genomgående lönar sig och ger positiva resultat när de införs. Dagens Slovakien är en av de stater som utvecklas snabbast i Europeiska unionen. Kommissionsledamot Špidla talade om detta. En källa till dessa framgångar är faktiskt reformer, och i detta avseende är vi skyldiga både Mikuláš Dzurindas regering, som införde dessa svåra reformer, och Robert Ficos nuvarande regering, som driver dem vidare, ett tack och erkännande.

Slovakiens införande av euron är också en stor utmaning. Den slovakiska regeringen måste framför allt se till att valutaförändringen sker på ett organiserat sätt, så att det inte blir några prisökningar och så att den slovakiska allmänhetens stöd för den nya valutan vidmakthålls i framtiden.

Som polsk ledamot av Europaparlamentet vill jag också, när jag gratulerar mina slovakiska kolleger till denna framgång, uttrycka min förhoppning om att mitt land snart kommer att ansluta sig till dem.

  Wolf Klinz, för ALDE-gruppen. – (DE) Herr talman! Slovakien har verkligen åstadkommit enastående saker bara på några få år. Vem hade kunnat föreställa sig att Slovakien skulle bli en av de första nya medlemsstaterna som fick möjlighet att delta i eurosamarbetet? Det hårda arbetet är emellertid inte över – det har i själva verket bara börjat. I sin bedömning och analys klargjorde kommissionen och Europeiska centralbanken att frågan om huruvida inflationen kan hållas på den önskade nivån på lång sikt förblir öppen. Slovakien är förvisso medvetet om detta problem. I annat fall är den exempellösa åtgärden att skriva upp landets valuta, korunan, med över 17 procent för att matcha euron meningslös. Jag kan bara vädja till Slovakien att inte ge oss anledning att erfara ytterligare ett Slovenien, där inflationen skenade iväg nästan omedelbart efter det att landet hade gått med i eurosamarbetet.

Den åtgärd som ni har vidtagit genom att skriva upp korunan visar att ni tar inflationen på allvar. Visserligen kan den importerade inflationen, särskilt när det gäller energiprodukter, i viss mån hållas i schack genom denna åtgärd. Detta innebär emellertid inte att åtgärder på andra områden slutar att vara mycket viktiga – det kommer de alltid att vara. Som kommissionsledamot Vladimír Špidla nämnde är restriktiv skattepolitik, löneökningar som fortsätter att inriktas på att öka produktiviteten och inte på att tillmötesgå arbetstagarna på arbetsmarknaden alla en del av det. Vi känner alla till att förhållandena varierar väldigt mycket mellan regionerna i Slovakien. Arbetslösheten ligger över genomsnittet i vissa regioner, medan det finns för få utbildade arbetstagare i andra.

Alexander Radwan har helt rätt. Att gå med i eurosamarbetet är inte bara en ekonomisk åtgärd, utan även en politisk. På den tiden var det utformat som inträde till en fas som skulle slutföras genom en mycket mer omfattande integration. Jag hoppas att Slovakien, genom en måttlig, lämplig och strukturorienterad politik, i slutänden kommer att bidra till att göra sitt inträde till en framgång.

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! När jag nu gör mitt inlägg på UEN-gruppens vägnar vill jag rikta uppmärksamheten på följande frågor. Återigen påminner oss Europeiska kommissionen om att det är viktigt att de nya medlemsstaterna uppfyller alla Maastrichtkriterier innan de deltar i eurosamarbetet. Samtidigt väljer kommissionen att inte säga något när det gäller det faktum att många av de gamla medlemsstaterna inte uppfyllde dessa kriterier vid tidpunkten för eurons införande.

För det andra, trots ändringar i stabilitets- och tillväxtpakten som gynnar länder som t.ex. Tyskland och Frankrike, har kommissionens karakteristiska överseende inställning till de största länderna i euroområdet när det gäller deras uppfyllande av Maastrichtkriterierna inte förändrats. Kommissionen har tidigare tolererat både avsevärda budgetunderskott och, i synnerhet, offentliga skulder som överstiger 60 procent av BNP, och det ser ut som att man fortfarande tolererar detta. År 2006 var de offentliga skulderna i EU-15 i genomsnitt 63 procent av BNP, och så många som hälften av länderna i euroområdet hade offentliga skulder som översteg 60 procent. I detta sammanhang är Slovakiens resultat i form av ett underskott på 2,2 procent, eller offentliga skulder på bara 29 procent, med en inflation på 2,2 procent särskilt värt att nämnas.

Slovakiens deltagande i eurosamarbetet kommer att bli en viktig erfarenhet för de nya medlemsstaterna. De har alla ganska låga BNP-nivåer, stora inkomstskillnader mellan medborgarna, en låg välståndsnivå eller en förhållandevis låg övergripande prisnivå. Konsekvenserna med att införa euron i Slovakien, särskilt ...

(Talmannen avbröt talaren.)

  Hanne Dahl, för IND/DEM-gruppen. – (DA) Herr talman! Slovakien vill delta i eurosamarbetet, och jag klandrar inte landet för det, men jag vill ändå ta tillfället i akt och uppmana till besinning. Man kan ju trots allt säga att euron håller på att testas. Av olika skäl ser vi hur priserna ökar, inte bara i EU utan över hela världen. Inflationen stiger, och det har uppkommit inflationsförväntningar. Euron som valuta har inte testats på detta sätt tidigare. Europeiska centralbanken bedriver sin verksamhet på grundval av en maximal inflationsnivå på 2 procent. Den har inga andra medel för att upprätthålla detta tak än att höja räntan för att minska aktivitetsnivån i hopp om att få ned inflationen. Om den gör det finns det inga skäl att frukta en lågkonjunktur. Stabilitets- och tillväxtpakten inriktas uteslutande på att se till att det offentliga underskottet inte överstiger 3 procent av BNP. Detta återhållande av ekonomisk stimulering ger oss skäl att frukta en djupare lågkonjunktur i EU. Jag råder Slovakien att i varje fall skjuta upp avskaffandet av valutan för att ersätta den med euron fram till dess den senare har klarat av första testet under en ekonomisk kris.

  Sergej Kozlík (NI). - (SK) Herr talman, mina damer och herrar, herr kommissionsledamot! Vi kan lära oss mycket av historien. Under 1990-talet hade de dåvarande medlemmarna i euroområdet inte förmågan att följa konvergenskriterierna. De flesta av dessa länder hade problem med alltför stora underskott, offentliga finanser och inflation.

Under referensåret 1997 hade Tyskland problem med att följa kriterierna i samband med nivån på den offentliga upplåningen, och som ett resultat av detta blev till och med de länder som på ett betydande sätt hade överskridit taken enligt kriterierna ostraffade, t.ex. Belgien och Italien. Vissa länder i det begynnande euroområdet hade till och med använt så kallad kreativ bokföring, dvs. förfaranden som gjorde att deras ekonomiska resultat såg bättre ut än vad det var. Efteråt, även om det fanns vissa problem, löste de flesta länder i euroområdet dessa problem genom eurosamarbetet eftersom euron är en stark, gemensam valuta. Jag måste påpeka att dessa länder ännu inte har uppfyllt alla underskottskriterier. De som pekar finger åt de länder som ansöker om tillträde till euroområdet bör vara försiktiga så att de inte kastar den första stenen.

Slovakien följer inte bara konvergenskriterierna; man uppfyllde dem även långt i förväg. Utvecklingen i samband med de slovakiska parametrarna hade övervakats under lång tid och redovisades helt öppet. Fruktan för framtida inflation, som uttrycks av Europeiska centralbanken, kan tillämpas rent allmänt på alla länder i euroområdet eftersom EU:s ekonomi inte utvecklas i ett vakuum. Den aktuella globala prisexplosionen är bevis på detta.

Jag välkomnar sålunda Europeiska kommissionens och Europaparlamentets positiva ståndpunkt, som betonades i betänkandet av föredraganden David Casa om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009. Denna ståndpunkt är inte bara en teknisk utan även en betydande politisk gest som signalerar till andra länder som vill delta i eurosamarbetet att deras ansträngningar kan leda till ett påtagligt resultat.

  Ján Hudacký (PPE-DE). - (SK) Jag vill börja med att tacka föredraganden David Casa för hans utmärkta och välavvägda betänkande och för hans pragmatiska förhållningssätt avseende utvärdering av enskilda ändringsförslag.

Slovakiens tillträde till euroområdet har inte bara skett av en slump. Det är den naturliga höjdpunkten på väldiga insatser av de slovakiska myndigheterna som skapade, särskilt mellan 1998 och 2006, en solid ekonomisk grund med hjälp av genomgripande ekonomiska reformer inom finans- och skatteområdet samt det sociala området.

Dessa reformer, tillsammans med direkta utländska investeringar, har skapat en konstant och hög ekonomisk tillväxt i Slovakien. Fortsatta ansträngningar för att nå målet, såväl som de slovakiska myndigheternas och centralbankens ansvarsfulla beteende, gjorde det möjligt att uppnå alla Maastrichtkriterier som var nödvändiga för att få tillträde till euroområdet utan extra påverkan som t.ex. dold inflation eller ett konstgjort stärkande av den slovakiska valutan, korunan.

Vissa ledamöter i utskottet för ekonomi och valutafrågor har luftat sina farhågor om dessa kriteriers långsiktiga hållbarhet, särskilt en låg inflation. Jag är emellertid övertygad om att Slovakien har allt som krävs för att uppfylla dessa kriterier på lång sikt, under förutsättning att man åtminstone använder en grundläggande finanspolitik och genomför ytterligare strukturreformer. Utvecklingen när det gäller energi- och livsmedelspriser är, och kommer fortsätta att vara, ett globalt problem. Slovakien kommer absolut inte att bli ett land som går utanför de överenskomna ramarna.

Avslutningsvis vill jag särskilt tacka det slovakiska folket som accepterade dessa grundläggande och genomgripande reformer och därför verkligen bör hedras för att man har åstadkommit detta positiva resultat.

  Pervenche Berès (PSE). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag anser att vi tack vare vår föredragande David Casa har fått ett välavvägt betänkande för att välkomna det politiska beslut vi kommer att fatta: Slovakiens inträde i euroområdet. Detta är det första av ”Visegradländerna” som inträder i området, och jag anser att det ur politisk synvinkel har en stor betydelse som måste understrykas.

För slovakerna är det slutet på ett äventyr och början på ett nytt. Vi har nu sett slutet på förberedelserna och försöken att uppfylla Maastrichtkriterierna. Erfarenheterna visar att när ett land går med i eurosamarbetet så har det ofta det hårdaste arbetet framför sig. I Slovakiens fall kan vi se att det fortfarande återstår mycket att göra när det gäller att kontrollera inflationen och nå balans samt att få ordning på den sociala sammanhållningen och genomföra strukturreformer. För att åstadkomma detta anser jag att man kan använda mekanismerna för hur Ekonomiska och monetära unionen i framtiden på ett bättre ska kunna stödja och samarbeta med medlemsstaterna när det gäller användningen av deras valuta.

Vi kommer inte att ändra de ofta diskuterade Maastrichtkriterierna. Ingen har uppmanat till att de ska ändras, men de måste tolkas och bedömas i ett förändrat sammanhang. Ekonomiska och monetära unionen är nu 10 år gammal, och vi vet vad som fortfarande är fel med den när det gäller balansen mellan ekonomisk politik, penningpolitik och t.o.m. dess externa representativitet. Det är denna ekonomiska och monetära union som Slovakien ska bli medlem i. Situationen är inte densamma som för 10 år sedan, och vi måste alla ta hänsyn till detta.

  Olle Schmidt (ALDE). - Vem kunde tro när Mečiar styrde Slovakien att landet inte bara skulle bli medlem i EU utan också införa euron drygt 10 år senare. Det är ett slovakiskt under med sanning. Föredraganden pekar ut de fördelar som euron innebär, men också de risker och problem som kan uppstå. Det är bra att Slovakien tagit till sig ECB:s syn på risken av en ökad inflation med inträdet i euron och jag tror att det var nödvändigt att man därför efter samråd skrev upp kronan. Det visar både på insikt och tillförsikt för en kommande god ekonomisk politik som medlem i eurogruppen.

Talman, jag hoppas att mitt eget land också inom en snar framtid inser vikten, både ekonomiskt och politiskt, av att vara delaktig inom EU-samarbetet fullt ut. Även om folkomröstningar i dessa dagar inte är helt populära hoppas jag att vi under 2010-2011 ska kunna genomföra en folkomröstning och kunna rösta för att införa euron i Sverige.

Finanskrisen visar vad en stark europeisk valuta och en effektiv centralbank innebär för att skydda EU:s tillväxt och ekonomi. Genom att fortsatt ha strikta kriterier för inträde och konstruktivt hjälpa alla som vill bli medlemmar i eurogruppen kommer EU:s ekonomi att bli än starkare.

  Zsolt László Becsey (PPE-DE). - (HU) Tack för att jag får möjlighet att uttala mig. Detta är ett stort ögonblick eftersom parlamentet, och senare rådet i det formellt rättsliga avseendet, ska fatta beslut om det första av de länder som tidigare ingick i Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd (SEV) och Warszawapakten kommer att beviljas tillträde till euroområdet. Jag vill gratulera David Casa till ett utmärkt utfört arbete.

Det gläder mig att Slovakien har uppfyllt alla de kvantitativa kriterier som har angetts i EG-fördraget som villkor för tillträde till euroområdet. Denna prestation är resultatet av tio års arbete. Jag anser att det är viktigt att uttrycka en åsikt om huruvida ansökarlandet har uppfyllt kriterierna, eftersom vi annars skulle verka diskriminerande bland medlemsstaterna med hänsyn till om de gick med i eurosamarbetet tidigare eller kommer att göra detta framöver. Slappt definierade hållbarhetskriterier – särskilt när det gäller inflation eller skulder – eller verklig konvergens kan inte vara ämne för en separat kvantitativ analys i betänkandet, eftersom alla medlemsstater i euroområdet måste få samma förtroende från det ögonblick de deltar för att genomföra hållbarhet. Detta gäller i synnerhet om medlemsstaterna i fråga har låga och minskande skulder i jämförelse med sina kolleger i ”euroklubben”. Detta är en viktig fråga i samband med den framtida utvidgningsprocessen.

Den slovakiska regeringen tar på sig ett enormt ansvar. När väl växelkursen har fastställts, dvs. från och med juli och framåt, måste landet visa att det inte bara är intresserat av sitt eget medlemskap i euroområdet, utan även tar ansvar för de övriga länderna i regionen. Mot denna bakgrund måste Slovakien använda alla till buds stående medel för att hålla inflationen under kontroll, dvs. inom referensramarna. Genom att göra detta visar landet att de förståeliga och berättigade farhågor som flera Europaparlamentsledamöter och Europeiska centralbanken uttrycker – att Slovakien efter den stora förändringen av växelkursen inte kan eller är ovilligt att hålla tillbaka det inflationstryck som härrör från ökade importpriser och från avlägsnandet av prisskillnaderna – inte bottnar i en oansvarig inställning.

Detta är dessutom inte rätt tid eller plats att ta upp andra olösta frågor som har att göra med euroområdets utvidgning. Frågor som t.ex. att se till att ansökarländerna lämnar in sin begäran i tid, att definiera vad vi avser med disciplin avseende tiden mellan då kommissionen bildar en åsikt och ett beslut fattas, att definiera begreppet verklig konvergens eller hur länge vi rent realistiskt kan förvänta oss att upprätthålla växelkursstabiliteten i händelse av appreciering, måste tas upp separat. Dessa frågor bör inte tas upp här, på ett selektivt och diskriminerande sätt, och detta är skälet till att jag lägger ned min röst i dag vid omröstningen om dessa frågor. Tack så mycket, herr talman, för att jag fick tillfälle att yttra mig.

  Monika Beňová (PSE). - (SK) Under de senaste åren har Slovakien gått igenom många svåra reformer, och den nuvarande regeringen har framgångsrikt kompenserat de fattigare delarna av samhället som har påverkats av dem. Eftersom regeringen på ett ansvarsfullt och samvetsgrant sätt inte bara tog itu med kompensationen i samband med reformerna, utan även uppgiften att uppfylla de obligatoriska kriterierna och garantera en friktionsfri övergripande process som kulminerar i antagandet av euron den 1 januari 2009, har Slovakien i dag en av de mest framgångsrika ekonomierna (inte bara i EU), och vi har även lyckats med att få fler personer i arbete. Allt detta antyder att det nya kriteriet med permanent hållbar inflation inte heller framöver kommer att bli ett oöverstigligt problem för Slovakien.

Det är den slovakiska regeringens uppriktiga önskan att antagandet av euron den 1 januari 2009 inte kommer att få allvarliga konsekvenser för samhällets fattigaste medlemmar. Regeringen är alltså redan i färd med att vidta åtgärder för att skydda dessa personer och skapa möjligheter för dem att anpassa sig under förberedelsefasen för den nya valutan och senare när denna används.

Den slovakiska regeringen kommer t.ex. snart att diskutera ett moratorium för priserna på vissa baslivsmedel. En annan liknande åtgärd är regeringens försök att nå ett samhällsomfattande samförstånd om frågan avseende övergången till euron. Regeringen har inbegripit regionala och lokala myndigheter, vissa yrkeskretsar och det civila samhället, såväl som kyrkor, i detta program.

Låt mig avsluta med att säga att samarbete och ömsesidig respekt, snarare än ogrundad och ofta populistisk kritik, är det enda sättet att gå vidare för EU i alla avseenden.

  Ivo Strejček (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Det är en ganska underlig dag för oss. Vi brukade bo i samma land, dvs. Tjeckoslovakien, och nu i dag kan vi tjecker önska slovakerna lycka till med anslutningen till euron.

Slovakien fick godkännandet att inträda i euroområdet för några veckor sedan. Den slovakiska regeringen och centralbanken är mycket medvetna om att uppfyllandet av de nödvändiga kriterierna, inte på kort sikt utan på medellång och lång sikt, kommer att bli en krävande uppgift.

Den slovakiska ekonomin är i färd med att hinna ifatt resten av Ekonomiska och monetära unionen. Detta kan resultera i ett uppåttryck på priser och inflation, och jag är säker på att slovakerna kommer att klara av det. Men det är inte detta jag vill tala om nu.

I dag vill jag betona något annat, något som jag personligen skulle kalla den slovakiska historien, vägen till euron. Det faktum att Slovakien kommer att inträda i euroområdet är grundat på sunda fundament och de anmärkningsvärda resultaten i den slovakiska ekonomin. Det är rättvist att betona den positiva roll som den f.d. slovakiska center-högerregeringen har haft, en regering som leddes av den skickliga premiärministern Mikuláš Dzurinda. När man nu har genomfört alla viktiga strukturreformer har den slovakiska ekonomin sålunda uppfyllt alla viktiga kriterier: minskning av de offentliga skulderna och inflationsövervakning. Upphovsmännen till dessa reformer var regeringen och Mikuláš Dzurindas kabinett. Jag önskar slovakerna lycka till i euroområdet.

  Vladimír Maňka (PSE). - (SK) Under de senaste sex åren har den slovakiska ekonomin vuxit i genomsnitt med mer än 6,5 procent per år. Tillväxten i fjol överskred t.o.m. 10 procent. Enligt alla indikatorer uppfyller Slovakien alla kriterier med marginal.

De slovakiska myndigheterna är medvetna om situationen när det gäller den reella och nominella konvergeringen av den slovakiska ekonomin och dess potentiella påverkan på den framtida utvecklingen när det gäller ekonomin och inflationen. De anser att den slovakiska konsolideringen är förenlig med stabilitets- och tillväxtpakten. I enlighet med den godkända treårsbudgeten är det främsta finanspolitiska målet att få ett underskott på 0,8 procent senast 2010, så detta innebär att man uppfyller det finanspolitiska målet. I enlighet med de data man har kommit överens om är målet att få en budget i jämvikt senast 2011. Detta innebär ett budgetöverskott på 1,3 procent om man bortser från den andra pelaren.

Den slovakiska regeringen har vidtagit åtgärder för att hålla inflationen under kontroll. I juni godkände den ett moderniseringsprogram med strukturella reformer av arbetsmarknaden, konsolidering av de offentliga finanserna och stöd för utbildning, vetenskap och forskning. Låt mig betona att företrädare för näringslivet, entreprenörer, arbetsgivare, fackföreningar, pensionärer, slovakiska kommuner och banker alla stöder antagandet av euron i Slovakien. Arbetsmarknadens parter har undertecknat en förklaring enligt vilken de åtar sig att hålla löneökningarna i linje med produktivitetstillväxten. Detta kommer på ett avsevärt sätt att bidra till en hållbar inflation i Slovakien.

Jag vill tacka föredraganden och skuggföredragandena för deras lämpliga metoder som grundas på siffror, fakta och analyser. De slovakiska regeringstjänstemännen och det slovakiska folket vill bidra till utvecklingen av EU:s ekonomi och sålunda till eurons stabilitet och pålitlighet.

  Zita Pleštinská (PPE-DE). - (SK) Eftersom euron är en viktig symbol för avlägsnande av hinder och sammanförande av européer, är Slovakiens antagande av euron ännu ett historiskt steg i den europeiska integrationsprocessen.

Förberedelserna för Slovakiens antagande av euron påbörjades redan före Slovakiens inträde i EU. Den tidigare slovakiska regeringen, som leddes av premiärminister Mikuláš Dzurinda, godkände strategin för antagandet av euron så tidigt som 2003. Man genomförde viktiga reformer som banade väg för slovakiska ekonomiska och politiska framgångar.

Eftersom inflationen har ökat i Slovenien sedan landets antagande av euron skapar frågan om hållbar inflation och hållbart offentligt underskott oro i Slovakien. Jag håller emellertid inte med en del av mina kolleger som anser att det krävs kompletterande kriterier för övervakning av den ekonomiska stabiliteten i Slovakien.

Slovakien uppfyller alla Maastrichtkriterier, vilket krävs för att kunna anta euron. Det är för sent med en diskussion om fastställande av Maastrichtkriterierna för snabbväxande ekonomier. Jag skulle istället vilja nämna skälet till ändringen av den centrala jämvikten, som de tyska ledamöterna framförde som ett negativt fenomen. Ändringen av den centrala jämvikten speglade vid två tillfällen landets ekonomiska utveckling som främst stöddes av produktivitetstillväxten.

Jag uppmanar Slovakiens regering att trappa upp medborgarkampanjen, särskilt tillhandahållandet av information till sårbara grupper. Jag anser att dubbel prisinformation bör vara obligatorisk inte bara sex månader före inträdet i euroområdet, utan även minst ett år efter eurons antagande. Detta kommer att hjälpa konsumenterna att vänja sig vid europriserna.

Jag är övertygad om att ett sunt, konkurrenskraftigt näringslivsklimat kommer att leda till större valmöjligheter för konsumenterna, vilket är det bästa medlet mot stigande priser. Jag tror också att Slovakien kommer att dra nytta av erfarenheterna i de länder som redan har antagit euron.

Avslutningsvis vill jag gratulera min kollega David Casa till hans stöd för Slovakiens inträde i euroområdet. Jag tror att hans namn kommer att bli historiskt i Slovakien.

  Elisa Ferreira (PSE). – (PT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Tio år efter dess födelse har euron blivit en obestridlig framgång och är i dag ett av de ting som inger förtroende för medborgarna i det europeiska projektet. Jag välkomnar därför utvidgningen av euroområdet. Till följd av identiska beslut avseende andra stater kommer nu även Slovakien att omfattas.

När jag nu nämner eurons 10-årsjubileum måste vi inbegripa de kunskaper som vi har fått efterhand, kunskaper om processens hållbarhet och effekterna av verklig konvergens som är kopplade till den gemensamma valutan. Det kanske finns ett visst utrymme för att förbättra tillämpningen av anslutningskriterierna, och både gamla och nya medlemsstater kanske bör värdera hållbarheten och fastheten i processen. När det gäller Slovakien är den 17-procentiga apprecieringen av valutan, som emellertid planerades och ligger i linje med fördragskriterierna, en tankeställare.

Som jag sa förtjänar dessa frågor en seriös diskussion i vilken Europaparlamentet måste få delta aktivt, och den socialdemokratiska gruppens önskan är att euron ska bidra till mer än bara ekonomisk stabilitet. Den måste också vara ett instrument som verkar för att främja EU:s verkliga konvergens, sysselsättning och framsteg. Vi kommer att föreslå att man fortsätter denna diskussion mer ingående under EMU@10-debatten, dvs. firandet av tio år med euron.

För tillfället vill jag bara gratulera föredraganden och skuggföredragandena och erkänna och lovorda de extraordinära insatser som Slovakien, dess regering och arbetsmarknadens parter har gjort, och de framgångar som redan har nåtts. Jag hoppas att de kommer att bli framgångsrika under det kommande deltagandet i projektet med den gemensamma valutan, och jag önskar dem lycka till i just detta avseende.

  Hans-Peter Martin (NI). – (DE) Herr talman! Det är bra att Slovakien har möjlighet att inträda i euroområdet. Man kan bara föreställa sig hur det skulle ha sett ut i EU under det senaste året utan euron. De enskilda ländernas valutor skulle ha varit ett mål, precis som under George Soros dagar. Men som Italien har visat är det inte alltid så bra att vara så tryggt bunden till euron. Om det vore möjligt att ge råd till Slovakien – som naturligtvis måste fatta ett självständigt beslut – så skulle det handla om att överväga införandet av en utträdesklausul, särskilt på grund av det som händer på europeisk nivå. Vi löper risken att man på EU-toppmötet inte kommer att tolka tidens tecken och gå vidare som om det vore ”business as usual”. Avståndet mellan medborgarna och EU-eliten växer på ett sådant sätt att hela EU-projektet äventyras, då alla istället skulle arbeta för verklig demokrati.

  Milan Gaľa (PPE-DE). - (SK) Jag vill tacka föredraganden David Casa för hans arbete med betänkandet. Under det senaste årtiondet, särskilt under åren med Mikuláš Dzurindas regering, har det postkommunistiska Slovakien genomfört krävande socioekonomiska reformer som gjort det möjligt för ekonomin att uppfylla Maastrichtkriterierna.

Slovakiens antagande av euron kommer att föra med sig förändringar. Det är nödvändigt att förbereda medborgarna på förändringarna och övertyga dem om att tillträdet till euroområdet kommer att gynna dem. Det är nödvändigt att skapa en känsla av förtroende för den nya valutan och tillhandahålla tillräcklig information. Åtskilliga slovakiska företag har frivilligt lovat att följa den s.k. affärsetiska koden i samband med bytet till euron. De har erbjudit sig att ge kunder, partner och medborgare tillräcklig information och lovat att inte missbruka valutakonverteringen på något sätt som syftar till personlig ekonomisk vinning.

Jag anser att dessa åtgärder kan hjälpa oss att lita på det gemensamma europeiska projektet. Jag tror också att Europaparlamentet i dag kommer att rösta för Slovakiens antagande av EU:s valuta.

  Miloš Koterec (PSE). - (SK) Den nya valutan är en vändpunkt för samhället och dess invånare. Precis som när det gäller alla förändringar finns det vissa farhågor angående resultatet. Eftersom jag känner till situationen i Slovakien är jag säker på att allt kommer att bli bra och att alla farhågor kommer att försvinna några månader efter nyårsdagen 2009.

Mitt förtroende grundas på två huvudpunkter. För det första är det allmänt känt att Slovakien fullständigt har uppfyllt de makroekonomiska Maastrichtkriterierna, vilket är bevis på Slovakiens formella beredskap att anta euron. Slovakien kommer också att garantera kriteriernas hållbarhet. Regeringen, parlamentet, arbetsmarknadens parter och hela samhället håller dessutom på att utarbeta seriösa planer för lösningar på de praktiska problem som kan följa med valutabytet.

Dubbel prissättning kommer att införas överallt, och den ordinarie övervakningsmekanismen finns tillhands så att bytet till euron inte kan missbrukas. Ett antal andra åtgärder har också vidtagits för att ge medborgarna information och hjälp med vardagliga svårigheter när de använder euron. Jag tror att Slovakien från nästa år och framåt kommer att bli en mycket stabil medlem av euroområdet, ett problemfritt exempel för EU.

  Danutė Budreikaitė (ALDE). – (LT) Jag vill gratulera kommissionen till att ha gett Slovakien klartecken att gå med i euroområdet från och med den 1 januari nästa år. Slovakiens antagande av euron är ett utmärkt exempel för andra stater och ett incitament för dem att öka sina ansträngningar och anta kompletterande åtgärder för att uppnå konvergenskriterierna.

Slovakien kommer att gå med i euroområdet vid en tidpunkt då EU och hela världen går igenom en mycket komplicerad ekonomisk situation med stigande bränslepriser och inflation. Alla länder som söker medlemskap i euroområdet eller redan är etablerade medlemmar bör därför lära sig av Slovakiens exempel.

Jag vill också påpeka att, nu när Slovakien är i färd med att bli euroområdets sextonde medlem, det är nödvändigt att garantera ett effektivt beslutsförfarande för ECB-rådet. Tråkigt nog har man ännu inte fattat något slutligt beslut om rotationssystemet. Jag vill påpeka betydelsen av att inte skjuta upp införandet av rotationssystemet fram till dess antalet styrelseledamöter uppgår till 18, utan se till att det genomförs så snart som möjligt med hänsyn till båda de förberedelser som Slovakien måste genomföra för att få inträda i euroområdet och den ytterligare utvidgningen av det senare.

  Simon Busuttil (PPE-DE). – (MT) Jag vill gratulera min kollega David Casa som jag vet lade ned mycket arbete vid utarbetandet av detta betänkande, och jag hoppas att det blir en framgång. Jag vill också gratulera Slovakien som är i färd med att anta euron. Jag kommer från ett land som införde euron i år, och jag kan försäkra alla att, trots svårigheterna och de uppoffringar som ett land måste göra för att få tillträde till euroområdet, det utan tvekan är en källa till tillfredsställelse och stolthet för dessa länder.

Jag måste säga att det börjar bli tydligt i denna diskussion att det är möjligt att ha ett EU med ”två hastigheter”. Jag säger detta eftersom det i förra veckan hölls en folkomröstning på Irland. Alla känner till resultatet. Jag anser att det är viktigt att visa att EU kan gå vidare i en annan hastighet, och det är också viktigt att vi börjar överväga denna möjlighet för den framtida utvecklingen av den europeiska integrationen.

  Margarita Starkevičiūtė (ALDE). – (LT) Litauen åtog sig i anslutningsfördraget att anta euron. Varje gång – dvs. fyra gånger under vår mandatperiod – vi fattar ett beslut om huruvida vi ska ge klartecken till ett land att anta euron försöker vi uppdatera Maastrichtkriterierna eller förklara dem på ett annat sätt.

Detta tenderar att bekräfta det faktum att vi fortfarande är tveksamma när det gäller genomförandet av dessa kriterier. Inledningsvis föreslog vi, i likhet med företrädare för Litauen och företrädare för andra länder, att dessa frågor skulle hanteras på parlamentets och rådets vägnar och på denna nivå. Dessa förslag har emellertid ständigt förkastats. Istället för att sätta oss ned och försöka förtydliga de nyanser och teknikaliteter som hindrar en framgångsrik utvidgning av euroområdet, höll vi istället på att fatta separata, mer eller mindre slumpmässiga beslut för respektive land.

Jag vill påpeka att det är mycket tydligt att vi måste tillämpa en bestämd finanspolitik och att vi inte på något sätt kan ändra …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) Herr talman! Skälet till förseningarna i samband med det europeiska projektet för enande, som sker i samband med ratificeringen av det nya fördraget, är förmodligen att det välstånd som européerna har fått genom den gemensamma inre marknaden redan tas för givet. Det är tråkigt att vår hyllning av tullunionens framgångar, som nu firar sitt 40-årsjubileum, är så lågmäld. De tio åren av framgångar och goda resultat när det gäller den gemensamma valutan ger också skäl att fira. Genom att tvinga regeringarna att hålla budgeten i balans har man i euroområdet skapat en beundransvärt stabil makroekonomi som är immun mot alla chocker trots globaliseringen. I egenskap av tjeckisk parlamentsledamot vill jag gratulera Slovakien till dess tillträde till euroområdet. Lejonparten av denna framgång kan tillskrivas Mikuláš Dzurinda och de reformer han genomförde för fem år sedan. Vänstern kan nu fira sin framgång därför att den, när den trädde i regeringsställning, fastställde att tillträdet till euroområdet var ett nationellt intresse. Förhoppningsvis kan detta lära de tjeckiska euroskeptikerna en läxa, och en dag kommer slovakerna att gratulera oss. Tråkigt nog kommer detta att ta ytterligare minst fem år och kanske ännu längre.

  Werner Langen (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Slovakien har erfarit ett ekonomiskt uppsving, och efter denna mycket kontroversiella debatt om landets uppfyllande av kriterierna kommer vi att rösta om huruvida det bör gå med i euroområdet.

Jag vill tacka föredraganden David Casa för att han i sitt betänkande tog hänsyn till våra invändningar. Reformprocessen och reflexionerna över denna slutar inte när ett land tillträder euroområdet; det är snarare då den verkliga utmaningen börjar. Inflationen är och kommer att fortsätta att vara ett problem i Slovakien. Det är inte utan anledning man redan har skrivit upp valutan två gånger – senaste gången med 17,65 procent – och jag säger redan nu att man kommer att skriva upp den slovakiska korunan en gång till innan den slutliga kursen fastställs. Vi måste alla därför spela vår roll för att säkra verklig konvergens. Jag hoppas att rådet och finansministrarna tar parlamentets farhågor på allvar och att kommissionen har en öppen diskussion om processen i framtiden.

  Vladimír Špidla, ledamot av kommissionen. − (CS) Mina damer och herrar! Slovakien har nu möjlighet att gå med i euroområdet. Detta har möjligen att göra med landets socioekonomiska resultat. Beröm för detta resultat ska också ges till Slovakiens tidigare regeringar för deras bestämda inriktning på denna fråga. Jag anser att det slovakiska ledarskapet rent allmänt har visat sin vilja och förmåga att ta itu med de nödvändiga förändringarna. Denna möjlighet är också ett resultat av EU:s konsekventa politik och igångsättandet av det europeiska projektet, eftersom Slovakien har godtagit och uppfyller alla de nödvändiga kriterierna. Detta faktum har öppnat dörren för antagandet av euron, och ingen ytterligare tvekan uttrycktes. Jag anser att detta är en mycket viktig aspekt. En utvidgning av euroområdet för att inbegripa ett nytt land, Slovakien, kommer absolut att leda till en djupare europeisk integration. Det kommer inte bara att bli Slovakien utan hela EU som gynnas av denna djupare integration när denna mycket framgångsrika och snabbt växande ekonomi blir medlem.

Man nämnde rädslan för inflation under debatten. Denna rädsla är naturligtvis berättigad i vissa avseenden. Å andra sidan finns det lika slagkraftiga argument som visar att den slovakiska regeringen för en konsekvent politik och att det i vilket fall som helst inte ligger i någon regerings intresse att elda på inflationen. Risken för inflation finns naturligtvis, och man har gjort den slovakiska regeringen uppmärksam på detta i alla dokument och debatter. När det gäller uppskrivningen av den slovakiska valutan måste jag säga att denna alltid ägde rum inom de förväntade ramarna med den flexibilitet som varje regering, varje land har rätt till i denna process för att kunna reagera på bästa möjliga sätt på det unika tillfälle då euron har antagits. Detta är inte något som händer varje dag. Det är sannerligen en extraordinär situation, och medlemsstaterna måste få ett visst manöverutrymme. Även om det slutliga fastställandet av värdet kommer att bli ett mycket seriöst mål och en seriös uppgift och även om det är en extraordinär händelse, så är det inte första gången det äger rum. Euroområdet har utvidgats tidigare, och denna komplicerade händelse för experter har genomförts många gånger på ett tillräckligt framgångsrikt sätt.

Låt mig gratulera Slovakien när man nu tar detta stora steg och till att man har nått denna stora framgång. Jag vill också betona att detta uppenbarligen är resultatet av det arbete som olika slovakiska regeringar har utfört och av det slovakiska folkets förståelse och önskan.

  David Casa, föredragande. − (MT) Jag vill tacka alla mina kolleger bland ledamöterna för diskussionen. Jag håller med om att det här i parlamentet råder samförstånd om (det faktum) att vi alla menar att Slovakien är redo att ansluta sig till euroområdet. Faktum är att det har förekommit några ändringsförslag som har bidragit till samförståndet mellan flera politiska grupper.

Som talare står vi inför – står jag inför, närmare bestämt – ett historiskt ögonblick. Vi har också, vilket flera ledamöter har sagt, en klubb som inte bara accepterar de största och mest utvecklade länderna, utan som välkomnar alla som är förberedda och redo att acceptera EU:s regler. Därför har vi i dag ett område som accepterar alla som lever upp till alla de kriterier som fastställts i fördraget. Mina kolleger har med rätta påpekat att det säkerligen inte var lätt för Slovakien, och det kommer inte att vara lätt för landet under de månader som kommer.

Jag kommer att slutföra mitt anförande genom att än en gång tacka alla som har hjälpt mig att uppnå detta, och jag hoppas verkligen att Slovakiens befolkning kommer att kunna bygga vidare på den framgång som de hittills har uppnått. Jag hoppas att samma framgång som deras land nu uppnår inom ett antal sektorer under kommande månader och år också kommer att uppnås av dessa folk som har arbetat så hårt för att uppnå denna mycket viktiga nivå.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Vi fortsätter nu med omröstningen.

ORDFÖRANDESKAP: PÖTTERING
Talman