Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 17 juni 2008 - Strasbourg

14. Import av slaktkroppar av fjäderfä (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är kommissionens yttrande om import av slaktkroppar av fjäderfä.

  Androula Vassiliou, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag hade ingående diskussioner med mina kolleger i denna fråga som gäller godkännande av användning av antimikrobiella medel som en saneringsåtgärd för att rengöra ytan på slaktkroppar av fjäderfä under kommissionskollegiets möte den 28 maj. Som ni vet godkändes möjligheten att behandla ytföroreningar med andra ämnen än dricksvatten av rådet och parlamentet i hygienförordningarna 2004.

För att godkänna ämnen för dekontaminering av allt slags kött krävs i gällande lagar ett positivt, evidensbaserat konstaterande i ett kommittéförfarande som visar att användningen av ämnena inte utgör någon fara för hälsa eller miljö.

Låt mig påminna er om att det länge varit ett önskemål från USA att godkänna fyra antimikrobiella medel för dekontaminering av slaktkroppar från fjäderfän. Mot bakgrund av detta har vi begärt olika vetenskapliga uttalanden där riskerna med användningen av de fyra antimikrobiella medlen har analyserats med utgångspunkt från hälsa, miljö och antimikrobiell resistens.

Utifrån resultaten från de olika vetenskapliga uttalandena tog vi beslutet att presentera ett förslag. De vetenskapliga yttrandena gör att vi kan gå vidare med ett förslag till godkännande, men inte till vilket pris som helst. Enligt de vetenskapliga uttalandena krävs att ett antal villkor formuleras för riskhantering. I textförslaget är min slutsats mycket tydlig: oavsett vilken kommersiell partner det handlar om får inga internationella åtaganden åsidosätta principerna för livsmedelssäkerhet och hälsan hos EU:s konsumenter.

Därför måste vi garantera att all användning av sådana ämnen inte ersätter skyldigheten att uppfylla de hygieniska krav längs livsmedelskedjan som är fastställda av gemenskapens lagstiftning och att sådan användning inte kompenserar tidigare bristfälliga hygieniska förhållanden. I sitt yttrande har faktiskt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet visat att antimikrobiella medel kan ses som ett användbart verktyg för att komplettera de hygieniska metoder som redan har införts i Europeiska unionen.

Det är därför som jag har infört strikta, men ändå proportionella villkor. Med dessa förutsättningar kan vi garantera ett förslag som är försvarbart ur ett hälso- och säkerhetsmässigt perspektiv. De villkor som vi föreslår är följande: Först används ett enda ämne där exponeringstid och ämnets koncentration definieras. Slaktkroppen sköljs av med dricksvatten, och inga rester får finns kvar på den slutliga produkten när ämnet har använts. Att sköljningen varit effektiv kontrolleras för att garantera att inga rester finns kvar. Genom att sätta upp dessa villkor försäkrar vi oss om att användningen av antimikrobiella medel inte kommer att kompensera för bristfälliga hygieniska förhållanden och att inga rester finns kvar i slutprodukten.

Jag vill också betona att användningen av antimikrobiella medel enbart minskar antalet bakterier och inte ersätter goda hygieniska metoder som är ett grundläggande krav. Det används i samma grad i tredjeländer som i Europa och kan användas från dunet till bearbetningen av slaktkropparna från fjäderfän. Vi kommer att behålla det holistiska synsättet för att minska salmonella på alla stadier i tillverkningskedjan: foder, gårdar och slakthus.

Dessutom föreskrivs korrekt märkning i förslaget. På samma sätt som med andra godkända ämnen som tillsatser har konsumenten rätt att få information. Därför föreslår vi två alternativa beskrivningar. De lämpliga miljöåtgärder i fråga om kvalitetsstandarderna för utsläpp av avloppsvatten som föreslagits av generaldirektoratet för miljö bör genomföras. Här ingår villkor för uppsamling och behandling av avloppsvatten i slakthus.

Sist men inte minst föreskrivs i förslaget en revidering inom två år från godkännandedatumet, vilket ger möjlighet till ytterligare insamling av data från livsmedelsföretagare om användning av ämnena så att vetenskapliga frågor om antimikrobiell resistens kan tas upp. Denna revidering lägger bevisbördan på livsmedelsföretagarna istället för på kommissionens vetenskapliga organ.

När förslaget presenterades för Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa den 2 juni yttrade sig 26 medlemsstater negativt, och en lade ned sin röst. Kommissionen kommer nu att skicka förslaget till ministerrådet för beslut.

Nu undrar ni varför kommissionen gick vidare med detta förslag trots att EU-länderna var emot det. För det första för att det inom den rättsliga ramen finns möjlighet att godkänna sådana ämnen. För det andra för att det har funnits en begäran om ett godkännande som måste besvaras, också med tanke på våra internationella åtaganden. Till sist förelåg också vetenskapliga yttranden som visade att vi kunde gå vidare med godkännandet förutsatt att det åtföljs av ett antal stränga villkor, vilket vi gjorde. Kommissionen var därför tvungen att ta sitt institutionella ansvar och lägga fram förslaget.

Vad som händer härnäst är del av beslutsprocessen. I detta avseende har jag lagt stor vikt vid er starkt befästa ståndpunkt. Rådet kommer nu att ombes att tolka texten. Som ni vet kommer inte förslaget att antas om en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna är emot förslaget. Vi kommer att få slutresultatet under det franska ordförandeskapet.

  Robert Sturdy, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Herr talman! Kommissionsledamoten sa att detta kemiska klor inte är farligt. Varför är det i så fall förbjudet att använda på kycklingar i Europeiska unionen?

För det andra, fru kommissionsledamot, sa ni att vi har skyldigheter gentemot Förenta staterna. Vi ingår i WTO-förhandlingarna och är en del av WTO, men – rätta mig om jag har fel – det finns inget förbud mot kycklingkött som kommer från Förenta staterna, förutsatt att det uppfyller EU:s normer. Varför i hela friden stiftar vi lagar i Europeiska unionen när det i själva verket är tidsslöseri?

Vi har just nu antagit ett betänkande om ett direktiv om säkert vatten. Vi har tagit bort ett antal kemikalier ur texten, och sedan tar vi tillbaka kloren. Ni nämnde helt riktigt att omröstningen den 2 juni resulterade i 21 röster mot och en röst för. Den som lade ned sin röst var Storbritannien. Ni måste komma ihåg att Storbritannien styrs av livsmedelskedjornas penningbegär, och jag vill påminna er om att anledningen till varför Storbritannien lade ned sin röst var påtryckningar från livsmedelskedjorna om billig mat. Jag tror att det i själva verket har en negativ inverkan.

Ni säger att inga rester finns kvar på produkterna. Kan ni, fru kommissionsledamot, med handen på hjärtat säga att ni kommer att kunna kontrollera detta, med tanke på de problem som vi har haft tidigare med produkter som kommer in i EU? Jag var ansvarig för betänkandet om kemikalier i livsmedel som importeras till Europeiska unionen och livsmedel inom unionen, och vi hade stora problem med att kontrollera dem.

Jag tror att ni utsätter er för en stor risk, inte bara när det gäller folkhälsan. Det handlar inte om handel – det handlar om folkhälsan och om allmänhetens förtroende för produkten. Det sista vi vill ha är brist på förtroende bland allmänheten i Europeiska unionen och för den mat som vi producerar.

  Anne Ferreira, för PSE-gruppen. – (FR) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Först vill jag tacka de ledamöter som bidragit till detta resolutionsförslag. Jag vill påpeka att det har stöd från alla politiska grupper. Varför en sådan enighet? För att det helt klart återspeglar vårt missnöje med kommissionens attityd och strategi, vilket härstammar från den brist på demokrati som Europaparlamentet har mött i denna fråga under flera veckors tid.

Kommissionens beslutsamhet att ignorera de åsikter som parlamentsledamöter och experter har i frågan om import av klorerad kyckling är verkligen förfärande. Ja, Günter Verheugen är ansvarig för förhandlingar med sin amerikanska motpart för att främja handeln mellan våra två regioner, men får det ske på bekostnad av europeiska hälsonormer? Hur kan kommissionen ha gett klarsignal till denna typ av projekt, enbart genom att föreslå obligatorisk märkning och en revidering av reglerna om två år etc.? Efter att ha erkänt att det saknades information om dessa ämnen, kan kommissionen förklara varför den inte antar en försiktighetsmetod? Bristen på referenser till slutsatserna från det amerikanska CDC-nätverket för förebyggande och kontroll av sjukdomar är också besynnerlig, eftersom man för fem veckor sedan upptäckte en ökning av kontaminering och infektioner från salmonella, listeria och andra bakterier. Varför ska vi importera en metod som inte har prövats och testats?

Vad som också är viktigt att komma ihåg är att införandet av den europeiska livsmedelssäkerhetslagstiftningen krävde åratal av arbete och samarbete med branschspecialister som gick med på att investera för att uppfylla förväntningarna hos europeiska medborgare. Denna strategi som omfattar hela livsmedelskedjan är det mest hållbara sättet att minska patogennivån. Vi gjorde detta val, så tror ni verkligen att man kan bygga en förtrolig relation och ett starkt och ansvarfullt partnerskap om vi inte kan hålla fast vid våra egna principer och värderingar inför våra amerikanska partner? Jag har ytterligare en fråga: Kommer samma regler att gälla för de importerade produkterna som för europeiskt fjäderfä?

Till sist vill jag poängtera att detta beslut är ännu mer omöjligt att förstå eftersom Europeiska kommissionen har bestämt sig för att gå till motattack mot WTO om beslutet från dess tvistlösningsorgan om hormonbehandlat nötkött. Jag tror att det råder stor förvirring och osäkerhet bland konsumenter som står inför denna diametralt motstridiga ståndpunkt. Här ifrågasätts verkligen den politiska linje som Europeiska kommissionen har valt när det gäller livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet.

Europeiska rådet kommer inom kort att yttra sig om kommissionens förslag. Vi ber rådet att beakta de synpunkter som parlamentet och Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa har: att prioritera hälsan framför handelsintressen.

  Bart Staes, för Verts/ALE-gruppen. – (NL) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag kan bara skriva under på vad Robert Sturdy och Anne Ferreira har sagt. Jag förstår inte varför kommissionen envisades med att lägga fram dessa förslag den 28 maj. Trycket från Förenta staterna måste ha varit enormt. Detta tryck är av ekonomisk karaktär. Förenta staterna förlorar marknader här i unionen – möjligen också i de nya medlemsstaterna som anslöt sig 2004.

Vad kan jag konstatera från alla studier som har genomförts? Jag kan konstatera att Förenta staternas försök att använda antimikrobiella medel inte är särskilt effektivt. Antalet fall som har smittats av salmonella eller campylobakter har inte minskat. Vår strategi är däremot mycket effektiv. Vi har konceptet ”från producent till konsument” som täcker alla stadier från gården till konsumenternas matbord. Sedan kommissionens vitbok 2000 har vi haft en sträng livsmedelslagstiftning, och jag vill inte vara med om att den undergrävs.

Det vill inte heller jordbrukarna eftersom de har investerat i detta koncept. De vill inte ha orättvis konkurrens från konkurrenter i andra delar av världen. De står heller inte ensamma utan har stöd från konsumenter och miljörörelser. Jag skulle därför vilja be att kommissionsledamoten tänker över detta igen och drar tillbaka detta förslag. Hon har inget stöd för det i rådet och inte heller i parlamentet.

  Janusz Wojciechowski, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Som talesman för gruppen Unionen för nationernas Europa stöder jag fullt ut det förslag till resolution som har lagts fram. Jag identifierar mig med hela innehållet i de förslag som finns i resolutionsförslaget. Ett mycket viktigt ämne har lyfts fram i detta dokument. I våra debatter om situationen inom jordbruket, men också inom internationell handel, har vi flera gånger uppmanat till respekt för principen att kraven måste vara lika för alla producenter i Europeiska unionen och för de enheter som exporterar sina produkter till den europeiska marknaden. Denna princip iakttas inte generellt och i synnerhet inte inom jordbruksproduktionen. Vi måste uttryckligen kräva att denna princip efterlevs. Vi kan inte fortsätta med tillvägagångssättet där vissa normer krävs av producenter i Europeiska unionen och andra normer krävs av dem som exporterar sina produkter till den europeiska marknaden.

Situationen inom fjäderfäindustrin är mycket besvärlig i många europeiska länder. Mitt hemland, Polen, är ett av dem. Jag har personligen haft möjlighet att delta i många diskussioner i detta ämne. Fjäderfäorganisationer har påpekat att konkurrensvillkoren är ojämlika och att den europeiska marknaden är utsatt för ojämlik konkurrens i förhållande till andra länder i världen. Jag är tacksam över att detta initiativ har tagits, eftersom det är just i den riktningen som det är på väg: att främja jämlika konkurrensvillkor, vilket är vad den elementära rättvisan kräver. Jag stöder därför detta resolutionsförslag.

  Konstantinos Droutsas, för GUE/NGL-gruppen. – (EL) Herr talman! Genom att ta bort förbudet mot import av kyckling från Förenta staterna visar Europeiska kommissionen återigen att den sätter de multinationella livsmedelsföretagens intressen framför medborgarnas och arbetstagarnas hälsa.

I årtionden har Förenta staterna kämpat för import av hormonbehandlat kött. Nu gör de detsamma för sina kycklingar. Under tidigare år grundade sig förbudet på riskerna med klor och kycklingtvätt. Enligt forskarvärlden är klorerade kycklingar en hälsofara för konsumenter och arbetstagarna på slakthusen och ger farligt avfall med cancerogena rester.

De ämnen som används i Förenta staterna har uppenbarligen inte upphört att vara cancerogena och inte heller har forskarvärlden ändrat sin uppfattning. Frågan är då vad som har gjort att kommissionen inte kan stå emot trycket från Förenta staterna och de multinationella företagen, och vad får den i retur för att ändra sin inställning?

De multinationella livsmedelsföretagen håller i ökad omfattning livsmedelsproduktionskedjan i ett strypgrepp. Bara ett par dagar efter skandalen med solrosoljan som var blandad med mineralolja och upptäckten att lagstiftningen tillåter transport av olja i samma tankar som används för att frakta hälsofarliga vätskor tog Europeiska kommissionen bort förbudet mot klorerade kycklingar utan att blinka.

En livsmedelsskandal efter den andra. I EU lägger man nu ansvaret för inspektioner över på dem som ska inspekteras, man avsäger sig eget ansvar precis som regeringarna i medlemsstaterna och man lägger över ansvaret på konsumenter med motiveringen att de har rätten att välja, förutsatt att produkterna är märkta.

Arbetstagarna kräver regelrätt inspekterad och hälsosam mat till överkomliga priser. Motståndet bland arbetstagare, deras organisationer och forskarvärlden mot att ta bort förbudet måste göra att kommissionen ändrar sitt beslut. Förbudet mot klorerade kycklingar för konsumtion måste fortsätta att gälla.

  Daniel Caspary (PPE-DE). - (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Transatlantisk handel är för närvarande värd runt 600 miljarder euro per år. Nu föreslår kommissionen att vi öppnar marknaden för fjäderfä som har desinficerats med klorlösning. Jag säger med eftertryck: jag beklagar verkligen att kommissionen inte har klarat av att begära – eller få – tillträde till den amerikanska marknaden för våra oklorerade fjäderfän. Jag vill ändå säga att jag i princip stöder kommissionens förslag, eftersom de vetenskapliga experternas rapporter är avgörande. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet tillhandahöll ett mycket avgörande sakkunnigutlåtande; vi behöver inga fler utlåtanden.

Här precis som på andra sidan Atlanten vill ingen att människors hälsa sätts på spel på grund av livsmedel, men om det verkligen finns betänkligheter om de ämnen som används i Förenta staterna frågar jag mig: varför är dessa ämnen tillåtna i Europeiska unionen som tillsatser i djurfoder, dricksvatten och annan mat?

Jag vet hur stor vikt många EU-medlemsstater lägger på livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet, och det är bra. Vad skulle till exempel Frankrike vara utan sitt coq au vin? Denna produkt som är exporterad från Frankrike och känd över hela världen är också färdigställd för export till Förenta staterna med en klorbehandling enligt den amerikanska metoden. Tydligen är den här metoden så bra att den anses vara lämplig vid export av kvalitetsprodukter från Europa.

Ur mitt perspektiv är då detta en ganska oärlig diskussion. Kommissionen har lagt fram tydliga förslag för att garantera de europeiska konsumenternas säkerhet. Jag anser att speciellt märkningen måste vara tydlig och synlig så att konsumenterna verkligen vet vad de köper, men jag vet också att konsumenterna kommer att välja europeiska fjäderfän i vilket fall som helst.

Jag uppmanar dock alla att sluta gömma sig bakom skenbara miljö- och hälsomässiga argument och tydligt förklara vad det verkligen handlar om. Det är en fråga om ärlighet, och ärlighet inom politiken är livsviktigt, speciellt när det gäller att diskutera ett ämne med vänner som Förenta staterna.

  Francisco Assis (PSE). – (PT) Jag inser behovet av att förbättra handelsförbindelserna med Förenta staterna, och i det avseendet vill jag berömma kommissionen för arbetet på detta område. Det finns emellertid gränser som inte får överskridas, och en av dessa gäller skyddet av de europeiska producenternas och konsumenternas legitima intressen. Jag tror att vi i detta specifika fall står inför en situation där dessa gränser tydligt överskrids.

Det finns två olika idéer här, kanske även motsägelsefulla idéer, avseende hälso- och miljöskydd. Ur ett europeiskt perspektiv finns det ett centralt intresse, nämligen att garantera säkerheten i hela livsmedelskedjan. Ur ett amerikanskt perspektiv är tanken att ta itu med denna fråga först i slutskedet av processen.

Vi får inte avsvära oss våra övertygelser, vanor eller standarder på detta område, och vi får inte bara eftersträva att de ska respekteras i Europa utan snarare försöka projicera dem internationellt. Europeiska unionen kommer att stå på en mycket lös grund när det gäller att projicera sina standarder internationellt om den ger upp skyddet inom Europa.

Av detta skäl anser jag att vi måste betona betydelsen av att uttrycka vårt klara motstånd mot kommissionens förslag på detta område.

Det är avgörande frågor som står på spel, som gäller miljöskydd, folkhälsa och de europeiska konsumenternas grundläggande rättigheter. Men de handlar också om de europeiska producenterna, eftersom de europeiska producenterna har tvingats följa dessa standarder och de senaste fem åren varit tvungna att genomföra betydande investeringar för att garantera att kraven efterlevs. Nu skulle det med ens bli fullständigt omöjligt för dem att motstå konkurrensen på denna nivå.

Det är därför vi, även av hälsoskäl och för att få en rättvis konkurrens, anser att Europeiska unionen måste göra skyddet av de europeiska producenterna till en viktigare angelägenhet. Med detta i åtanke, och utan att ifrågasätta ansträngningarna för att förbättra handelsförbindelserna med Förenta staterna (som är livsviktiga för Europeiska unionen), anser jag att detta förslag är dåligt, och jag vill naturligtvis uttrycka mitt stöd för resolutionsförslaget.

  Frédérique Ries (ALDE). – (FR) Herr talman, fru kommissionsledamot! Beslutet att häva vetot för nästan alla avseende import till Europeiska unionen av klorerade kycklingar är ett verkligt skolboksexempel på vad kommissionen, som man förmodar ska skydda de europeiska medborgarnas viktiga offentliga intressen, inte längre får eller bör göra.

Som inom alla livsmedelsbranscher har fjäderfäuppfödarna, och särskilt kycklinguppfödarna, gjort enorma insatser de senaste decennierna. De har gjort stora investeringar för att uppfylla standarder och är underställda inte mindre än 70 förordningar, direktiv och andra EU-beslut.

Branschen är som vi vet också utsatt för hård konkurrens i Europa men också från Brasilien och USA. Behöver vi påminna om, eftersom ingen ännu har nämnt det, utbrottet av fågelinfluensa i Europa för bara tre år sedan då konsumtionen av fjäderfäkött sjönk med mer än 20 procent? Varför skulle vi nu utsätta branschen för en sådan konkurrenssnedvridning i förhållande till de amerikanska jordbrukarna, som inte på något sätt är underställda samma hälso- och säkerhetskrav?

Syftet med denna korta genomgång är att understryka det väsentliga i denna fråga. Detta är kanske inte en miljö- och hälsofråga, eller det är åtminstone vad jag har hört folk säga. Jag skulle dock vilja ha mer klarläggande och forskning om detta ämne.

Vårt avslag, fru kommissionsledamot, är i huvudsak ett beslut utifrån näringslivs- och kulturintressen och är i sista hand ett politiskt beslut.

Det är ett kulturellt beslut eftersom de europeiska medborgarna har rätt att välja sin livsmedelsmodell. Som vi vet är de mycket fästa vid sina traditioner och vid mångfalden, vilket den franske jordbruksministern, Michel Barnier, nyligen påminde oss om.

För det andra är det ett beslut utifrån näringslivsintressen. Jag har redan nämnt de produktionsmetoder, lagar och höga standarder som följs i Europa. Ett bra handelsavtal måste också vara rättvist. Kommissionen har ingen möjlighet att övertyga oss om att en import av 300 000 ton klorerad kyckling utan någon ersättning skulle vara bra nyheter för den europeiska fjäderfäindustrin.

Slutligen är det ett politiskt beslut. Nu kommer jag till stötestenen i denna fråga eftersom det är framför allt en fråga om förtroende: förtroende bland producenterna och bland konsumenterna. Kan verkligen kommissionen, med tanke på det rådande klimatet, och med detta slutar jag, herr talman, kosta på sig att håna åsikterna hos rådet, parlamentet, de lokala aktörerna och ett stort antal av era egna medlemmar? Jag tror att bara genom att frågan ställs är den besvarad.

  Carl Schlyter (Verts/ALE). - Tack herr talman! EFSA:s uppgift är att bedöma om någonting är farligt. Kommissionens och parlamentets uppgift är att bedöma om någonting är i enlighet med allmänpolitiska principer som bra djurhållning, att inte vilseleda konsumenten, att upprätthålla en hög miljö i enlighet med försiktighetsprincipen. Då är detta förslag oetiskt och olämpligt och en oönskad metod att behandla kyckling på. I detta fall är dessutom veterinärkommittén nästan enhälligt emot metoden. Jag vill lägga till en dimension: bedragare har länge använt klorering av kyckling för att få den att se mer rosa och färsk ut. Ska vi gynna bedragare till förmån för de bönder som har investerat miljoner, inte minst i mitt eget land, för att förbättra situationen?

Några märkningsregler kommer inte att fungera, framförallt inte på t.ex. restauranger.

Vänd detta till en seger nu, ta tillbaka förslaget och gå med stöd av enhällighet i parlamentet och enhällighet i rådet och säg till USA: Nej, vi accepterar inte era metoder.

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (UEN). – (PL) Herr talman, fru kommissionsledamot! När jag har fått ordet i debatten om import av fjäderfä till EU:s marknad har jag tre frågor jag vill uppmärksamma er på.

För det första är de jordbruksprodukter som produceras i EU underställda mycket stränga miljö-, hygien- och hälsokrav. Genom att följa dessa krav ökar produktionskostnaderna avsevärt, vilket gör att de europeiska jordbruksprodukternas konkurrenskraft blir förhållandevis låg i förhållande till priserna på världsmarknaden. För det andra, med tanke på omständigheterna måste Europeiska kommissionens förslag till förändring av regelverket för att tillåta import av klorerade fjäderfä ses som ett fullkomligt oacceptabelt förslag, särskilt för de europeiska konsumenterna. För det tredje och sista måste vi påpeka att kommissionens förslag i denna fråga ska antas vara en slags gest från unionens sida för att säkerställa en god atmosfär i samtalen och ett förberedande av vänligare kontakter inför toppmötet i juni mellan EU och Förenta staterna.

Jag är för att ha varmare relationer, men jag skulle föredra att detta inte sker på bekostnad av många EU-medborgares hälsa.

  Georgios Papastamkos (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Experter inom EU:s medlemsstater har nästan enhälligt gått emot kommissionens förslag att häva förbudet mot import av klorerade fjäderfän.

Denna import går, även under de villkor som kommissionen föreslår, tvärtemot de ständiga kraven från EU:s medborgare på leveranser av säkra, högkvalitativa produkter med högt näringsvärde.

EU:s sektor för fjäderfäuppfödning har genomfört kraftiga investeringar för att kunna uppfylla unionens stränga regelverk som tillämpas på hela livsmedelskedjan från produktion till leverans. Helt fristående står frågan om konkurrenskraften för EU:s sektor för fjäderfäuppfödning under granskning, och vi vet att kommissionens förslag är ett uttryck till stöd för Förenta staternas intressen i transatlantiska ekonomiska rådet.

Som medlem av utskottet för internationell handel är jag i grunden för att plana ut skillnaderna gentemot våra handelspartner. Men jag kan inte under några omständigheter acceptera lösningar som sätter medborgarnas hälsa på spel och som på ett negativt sätt påverkar EU:s livsmedelsmodell. Detta gäller både det fall vi nu diskuterar och den pågående Euroatlantiska tvisten inför WTO avseende import av genmodifierade organismer.

EU måste uppfylla de stränga reglerna om livsmedelskvalitet, hygien och säkerhet. Vi motsätter oss varje lindring av dessa regler. Vad vi behöver är en förstärkning av de internationella standarderna och produktionsmetoderna.

Vi uppmanar därför rådet att bibehålla förbudet mot import av klorerade fjäderfän.

  Rosa Miguélez Ramos (PSE). – (ES) Herr talman, fru kommissionsledamot! EU:s fjäderfäuppfödning genomgår tillsammans med andra sektorer för djurproduktion en besvärlig period. I detta sammanhang är det ännu mer uppseendeväckande att kommissionen har haft så bråttom att be EU tillåta att fjäderfäkött behandlat med klorerade produkter släpps in på dess marknad, ett önskemål som uteslutande förefaller syfta till att tillfredsställa Förenta staternas handelsbehov och ambitioner.

Jag behöver inte påminna er om att fjäderfäsektorn i Europa inte har fått något direktstöd från den gemensamma jordbrukspolitiken, trots att våra producenter sedan 1997 har förbjudits använda samma ämnen som kommissionen nu vill godkänna. De är dessutom underställda omfattande kontroller i hela produktionscykeln för att förhindra bakterieutveckling och för att följa gemenskapens hygienstandarder.

Men när det gäller producenter i tredjeland anser kommissionen att det är mer än tillräckligt med enbart en klortvätt. Enligt min mening innebär detta att de ansträngningar som gjorts av våra producenter är och har varit fullständigt meningslösa.

Om ni ursäktar att jag säger det så är det inte möjligt för oss att vara så enfaldiga och de så kloka. Enligt min åsikt måste vi motsätta oss kommissionens krav.

  Esther de Lange (PPE-DE). – (NL) Herr talman! Vi har redan hört en hel del i denna debatt, och jag vill absolut inte upprepa alltihop. Men jag anser att två grundläggande frågor står på spel här.

Den första är rättvis konkurrens – lika villkor – mellan europeiska producenter och producenter från tredjeland. På grundval av EU:s regelverk har EU:s fjäderfäsektor investerat miljontals euro i en avancerad kontroll av salmonella och andra föroreningar i hela produktionskedjan. Att godkänna produkter som inte uppfyller dessa krav hotar den rättvisa konkurrensen, vilken måste vara en hörnsten i vår handelspolitik. Det som duger åt den ene duger åt den andre, som de säger. Om vi nyligen krävde detta av kött från Brasilien måste vi också kräva det av kyckling från Förenta staterna.

Den andra är försiktighetsprincipen. När allt kommer omkring visar fortfarande rapporterna om konsekvenserna av denna teknik för både hälsa och miljö att det finns skäl att tvivla på den. Kommissionens förslag att godkänna detta under två år, följt av en utvärdering på grundval av nya uppgifter, går naturligtvis stick i stäv mot denna försiktighetsprincip. Vi måste få klarhet om säkerheten först och därefter hålla debatten, inte tvärtom. Även tanken på en märkning av klorerade fjäderfä från Förenta staterna är oacceptabel, eftersom det fortfarande råder skillnader mellan uppfödare här och uppfödare där. Dessutom kan sannolikt behandlade produkter undgå denna märkning. Bland dessa behandlade produkter ingår en betydande andel chicken nuggets och kycklingklubbor som kommer att konsumeras framför tv:n varje kväll av nederländska, rumänska, franska och italienska fotbollsfans.

Jag vill därför avslutningsvis uppmana kommissionen att fortsätta hålla fast vid dessa två grundläggande EU-principer, de lika villkoren och försiktighetsprincipen, för att respektera önskemålen från en stor majoritet i förvaltningskommittén och parlamentet genom att överge detta olyckliga förslag.

  Esther Herranz García (PPE-DE). – (ES) Herr talman, fru kommissionsledamot! Kommissionen vill nu tillåta kyckling från Förenta staterna, behandlad med klor. Den vill dessutom få oss att acceptera detta utan klagomål i syfte att förbättra handelsförbindelserna med Förenta staterna.

Kommissionens lättsinnighet i denna fråga skiljer sig mycket från dess allvar när den tar fram nya texter om livsmedelssäkerhet, vilka ibland lägger på gemenskapsproducenterna så många restriktioner att det ibland inte längre är möjligt för dem att fortsätta bedriva sin verksamhet.

Kommissionen förlorar trovärdighet hos konsumenter och allmänheten med denna typ av förslag, och jag anser att vi inte ska ge efter för trycket från medlemsstaterna eller för handelspåtryckningar från Förenta staterna, även om Europeiska kommissionen ber oss om detta.

I januari 2008 avslöjade en studie publicerad i den amerikanska tidskriften Consumer Report en 70-procentig ökning av förekomsten av zoonos i kycklingar som genomgått antimikrobiell behandling i Förenta staterna, jämfört med 2003. Även resistensen mot antibiotika hos smittade personer har ökat.

Samtidigt minskade förekomsten av zoonos i kyckling inom EU, utan att de amerikanska metoderna användes.

Europeiska unionen fullföljer sin plikt eftersom den kontrollerar zoonos från början av produktionskedjan och för att principen om ”att förebygga är bättre än att bota” tillämpas, vilken följs rigoröst till en mycket hög kostnad för EU:s producenter och industri.

När det gäller det specifika fallet med bekämpandet av zoonos kom 2003 en mycket strikt förordning som tog en hel del tid att föra ut och som ökar kontrollen av sjukdomar som kan överföras till människor.

Resultatet av genomförandet av denna förordning är en minskad förekomst av dessa sjukdomar. EU:s producenter och EU:s industri i allmänhet måste följa dessa bestämmelser; i annat fall kan de bestraffas.

Varför inte fortsätta med att strikt kontrollera de amerikanska producenterna?

  Françoise Grossetête (PPE-DE). – (FR) Herr talman! Frågan om klorerad kyckling illustrerar den klyfta som tyvärr existerar mellan Europeiska kommissionen och medborgare som förväntar sig att kunna tro på Europa. Den är ett slag mot vår livsmedelspolitik med dess höga säkerhetsnivå för konsumenterna. Detta visar på en total brist på förståelse.

Det innebär en orättvis konkurrens för våra jordbrukare som har gjort enorma ansträngningar för att förbättra produktionen och våra slakthus som måste foga sig efter mycket hårda regler. Allt detta kostar pengar, så denna konkurrens är orättvis. Det här kommer att tillåta att billig kyckling tas in i EU, något som olyckligtvis kommer att drabba de sämst ställda som handlar på lågprisvaruhus, och vi kommer att få se dessa klorerade kycklingar i behandlade produkter, på cateringfaten och i skolmatsalar. Inget av detta är acceptabelt. Det är otänkbart att vi skulle kunna tillåta det. Och säg inte att märkning kommer att lösa problemet, för tyvärr ger inte märkning av behandlade produkter någon information.

Därför måste medborgarna med tanke på senare tiders larmrapporter kunna lita på livsmedelskedjan. Följaktligen måste vi säga ett kategoriskt nej till klorerad kycklingimport.

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). – (PL) Herr talman! I april skickade jag en skriftlig fråga till kommissionsledamoten där jag kraftfullt motsatte mig det planerade tillträdet på EU:s marknad av kemiskt desinficerad kyckling från Förenta staterna. Lyckligtvis har detta förslag stött på motstånd från medlemsstaterna.

Fru kommissionsledamot! Våra uppfödare och bearbetningsföretag uppfyller standarder som är bland de strängaste i världen. Dessa ser till miljön, djurens välfärd och upprätthållandet av den biologiska mångfalden. Att anpassa sig till dessa standarder ökar kostnaderna och försvagar konkurrensläget. Det är därför jag är förvånad över kommissionens förslag. Det amerikanska sättet att producera kyckling uppfyller inte dessa standarder. Den europeiska konsumenten har ingen lust att se sådan mat på sin tallrik. Om vi är intresserade av att värna säkerheten för våra EU-konsumenter får vi inte tillåta att mat av låg kvalitet importeras.

  Marios Matsakis (ALDE). – (EN) Herr talman! Om vi accepterar klorering av amerikansk kyckling, hur ska vi då kunna stoppa krav på klorering av andra produkter i framtiden, till exempel andra köttprodukter, nöt eller fläsk, antingen importerade eller producerade inom EU? Och när det gäller ägg, ost, grönsaker eller frukt? Alla de villkor som kommissionsledamoten har nämnt skulle gälla på precis samma sätt för alla de produkter jag har räknat upp.

Och när det gäller användningen av andra antimikrobiella medel? Kanske kommer vi i framtiden att få krav från Förenta staterna på att de ska få använda penicillin eller andra antimikrobiella medel i våra importerade kycklingar.

Hur som helst, även om provtagningar på utsidan visar att det inte finns några mikrober på kycklingens yta, så kan det kanske finnas mängder av mikrober på insidan av kycklingen, och vi kommer inte att kunna upptäcka dem eftersom ytan felaktigt skulle visa att kycklingen är fri från salmonella eller andra mikrober.

  Androula Vassiliou, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Först av allt vill jag som inledning säga att jag respekterar ledamöternas åsikter, och jag vill upprepa att detta beslut inte har tagits lättsinnigt. Vi har fört en uttömmande diskussion i kommissionskollegiet.

För det andra vill jag än en gång klargöra att vi inte åsidosätter våra hygienbestämmelser. Som jag tror att jag nämnde har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet sagt att denna sanering med antimikrobiella medel endast får användas om de hygieniska bestämmelserna tillämpas av vem som än producerar kycklingen. Så tillsammans med förebyggande åtgärder på jordbruksnivå, rena djur när de sänds till slakt, hygienåtgärder och kontrollförfaranden som grundas på HACCP-principerna på slakterinivå, måste alla dessa tillämpas.

Jag måste säga att när Förenta staterna hörde om alla dessa villkor blev de missnöjda, men vi sa att vi omöjligen kan dra tillbaka dessa villkor.

Det andra jag vill klargöra är att de föreslagna åtgärderna inte bara skulle tillämpas på amerikanska kycklingar, utan också skulle tillåtas för våra producenter, så vi gör ingen skillnad på utländska producenter och våra egna.

Som jag sa ligger nu beslutet hos rådet, och genom min erfarenhet i rådet (jordbruk) där jag var närvarande verkar det inte särskilt sannolikt att vi ska få ett positivt svar.

  Talmannen. − Jag har mottagit ett resolutionsförslag⁽¹⁾, som ingivits i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum torsdagen den 19 juni 2008.

(1) Se protokollet.