Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 18 juni 2008 - Strasbourg

16. Transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt på föredragningslistan är en andrabehandlingsrekommendation (A6-0227/2008), för utskottet för transport och turism, om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (06920/3/2008 - C6-0160/2008 - 2006/0278(COD)) (föredragande: Bogusław Liberadzki).

  Bogusław Liberadzki, föredragande. − (PL) Herr talman! Jag skulle vilja ta detta tillfälle i akt att välkomna kommissionsledamot Tajani till kammaren i sin nya roll. Jag röstade till er fördel herr kommissionsledamot, och jag är säker på att det var rätt att göra det.

Direktivet om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar uppdaterar fyra kommissionsbeslut och kombinerar dem i en enda rättsakt. Direktivets räckvidd omfattar transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar, vilket hittills inte har omfattats av EU-lagstiftningen. Genom förslaget införlivas också internationella regler för transport av farligt gods i gemenskapslagstiftningen och deras tillämpning utvidgas till att omfatta nationella transporter. Förhoppningen är att detta kommer att leda till en hög säkerhetsnivå, samtidigt som det förbättrar driftskompatibiliteten för transporter av farligt gods.

Jag vill påminna om att parlamentet vid första behandlingen antog 42 ändringsförslag. I dessa ändringsförslag föreskrivs i grunden att medlemsstater som inte har något järnvägssystem är undantagna från skyldigheten att införliva och tillämpa detta direktiv. I ändringsförslagen införs också en övergångsperiod på två år för att förbereda en effektiv tillämpning av dessa bestämmelser. Dessutom infördes principen att medlemsstaterna får fastställa särskilda krav på att nationell och internationell transport av farligt gods inom deras territorier ska beakta den särskilda karaktären hos fordon, vagnar och fartyg i inlandssjöfart. Medlemsstaterna kan också föreskriva vissa rutter eller särskilda transportsätt och fastställa särskilda regler för transport av farligt gods på deras territorium i passagerartåg.

Rådet och kommissionen godkände dessa ändringsförslag. Rådet ansåg det nödvändigt att införa ytterligare två ändringsförslag. För det första föreslås en ny punkt i artikel 1. Detta skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att reglera eller förbjuda transport av farligt gods på sitt territorium, men endast av andra skäl än säkerheten under transport. För det andra föreslår rådet att en ny punkt ska läggas till i artikel 8, där det föreskrivs att kommissionen ska ge finansiellt stöd till medlemsstaterna för översättningen till deras respektive språk av ADR (europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg), RID (reglemente om internationell järnvägsbefordran av farligt gods) och ADN (europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar).

Som föredragande stöder jag rådets bägge förslag och begär att de ska antas. Slutligen vill jag säga hur glad jag blev över kommissionens och rådets verkningsfulla, effektiva och tillmötesgående strategi.

  Antonio Tajani, ledamot av kommissionen. − (IT) Herr talman! Mina damer och herrar! Innan jag går över till att tala om det direktiv som Bogusław Liberadzki är föredragande för vill jag tacka parlamentet för att de gett mig sitt förtroende i dag som kommissionsledamot med ansvar för transportfrågor. Jag framför min tacksamhet till det fåtal ledamöter som fortfarande är närvarande, men också jag har alltför ofta missat kvällsmöten. Tack för ert förtroende, och ett särskilt tack till ledamöterna i transportutskottet för att de är här.

Jag måste säga att jag känner mig något rörd. Jag talar för första gången inte så mycket från en annan plats i kammaren – jag sitter fyra säten bort – utan det är en verkligt stor ära för mig att få vara här, och jag tror att det är viktigt att parlamentet har en ledamot – för det är så jag fortfarande innerst inne ser mig själv – på kommissionsledamöternas bänk.

Jag ber om ursäkt för denna parentes herr talman, men jag tyckte inte att det var mer än rätt innan jag inledde mitt anförande att återigen tacka parlamentet för vad det gett mig under åren och för dess förtroende för mig, vilket bekräftades i morse.

(FR) Herr talman! Mina damer och herrar! Mitt bidrag till denna debatt kommer tyvärr att få bli kort. Vid första behandlingen av denna text antogs ett antal ändringsförslag av parlamentet vilka fick stöd av rådet i dess gemensamma ståndpunkt. I den nuvarande texten, som gör det möjligt att anta förslaget vid andra behandlingen, läggs bara flera tekniska tillägg fram. Utskottet för transport och turism stödde enhälligt dessa tillägg och kommissionen samtycker helt och hållet till dem. De punkter som ska införlivas vid andra behandlingen kommer att utgöra pricken över i för förslaget till transport av farligt gods. Textens detaljer har därför gjorts mycket tydligare, vilket jag välkomnar.

Jag vill också ta detta tillfälle i akt att framföra mitt särskilda tack till föredragande Bogusław Liberadzki för hans effektiva arbete med detta förslag. Jag tackar honom också för hans förtroende för mig i dag och hoppas att jag kommer att få tillfälle att arbeta med honom och för den delen med alla kammarens ledamöter från och med i dag och under resten av parlamentsmandatperioden.

  Renate Sommer, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman! Jag vill börja med att tacka föredraganden för hans arbete och för hans outsinliga vilja att diskutera den aktuella frågan.

I förslaget till direktiv om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar införlivas internationella regler för transport av farligt gods i gemenskapslagstiftningen och deras tillämpning utvidgas till att omfatta nationella transporter. Förslaget uppdaterar de befintliga direktiven och fyra kommissionsbeslut om transport av farligt gods och slår samman dem i en förenklad rättsakt. Det är ett välkommet exempel på en europeisk lag som verkligen minskar byråkratin och som införlivar principen om bättre lagstiftning.

Det är viktigt för vårt transportsystem att reglera transport av farligt gods. Den totala mängd farligt gods som transporteras i unionen uppgår till ungefär 110 miljarder tonkilometer/år, och säkra transporter av dessa varor är väsentligt, både för trafiksäkerheten och av miljöskäl. Bestämmelserna garanterar en hög säkerhetsnivå för internationella och nationella transporter genom tillämpningen av harmoniserade regler, vilket kommer att ha en positiv effekt på den inre transportmarknaden. Samtidigt gör enhetliga regler saker och ting lättare för transportföretagen vilket ökar intermodaliteten. Multimodala transportprocesser uppmuntras.

Vad som är särskilt välkommet ur mitt perspektiv är utvidgningen av räckvidden till att omfatta inlandssjöfart. I framtiden kommer enhetliga säkerhetsbestämmelser att gälla för alla EU:s inre vattenvägar. Det kommer att förbättra arbetsvillkoren ombord och öka transportsäkerheten. Det kommer också att medföra fördelar i fråga om miljöskydd och minska kostnader. Detta kommer sannolikt att förbättra möjligheterna och marknadsutsikterna för inlandssjöfart, vilket i sin tur kommer att minska belastningen på våra vägar och återigen bidra till att skydda miljön.

Rådets gemensamma ståndpunkt, som antogs utan ändringar i utskottet för transport och turism, innehåller två ändringsförslag till parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen. För det första föreslås i den gemensamma ståndpunkten en bestämmelse som gör det möjligt för medlemsstaterna att reglera eller förbjuda transport av farligt gods på sitt territorium, men endast av andra skäl än säkerheten under transport. Denna bestämmelse är helt förklarande till sin natur och införlivas som förtydligande. Vi hade flera diskussioner om det.

För det andra tillåts genom den gemensamma ståndpunkten ekonomiskt stöd från kommissionen till medlemsstaterna för översättningen av ADR (europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg), RID (reglemente om internationell järnvägsbefordran av farligt gods) och ADN (europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar) och ändringarna av dessa till deras officiella språk. Jag måste erkänna att jag ursprungligen var skeptisk till denna ändring. Europeiska kommissionen har dock försäkrat mig om att denna strategi är nödvändig för att garantera översättningarnas kvalitet och därmed underlätta en korrekt tillämpning av bestämmelserna. Det blir faktiskt också billigare.

Kort sagt är alltså alla ändringsförslag godtagbara ur vår synvinkel, vilket innebär att vi nu slutligen kan slutföra denna viktiga och i allmänhet oomtvistade fråga.

  Nathalie Griesbeck, för ALDE-gruppen. – (FR) Herr talman! Herr kommissionsledamot! Mina damer och herrar! Nu är det min tur att hälsa er välkommen hit i kväll. Det här är i vissa avseenden ert elddop och som fransyska uppskattar jag framför allt att ni vid måndagens kvällsutfrågning och också i kväll talade franska och flytande dessutom. Det var ett verkligt nöje. Jag vill också tacka min kollega Bogusław Liberadzki för de diskussioner som han ledde i utskottet för transport och turism när vi granskade detta förslag till direktiv om transport av farligt gods.

Liksom just har förklarats framförde parlamentet sin åsikt om detta förslag till direktiv redan i september 2007 och jag i min tur välkomnar att en överenskommelse nåtts med rådet och kommissionen, vilket i slutändan innebär att kvällens diskussion om texten i många hänseenden endast är en formalitet. Jag vill dock ta detta tillfälle i akt, eftersom vi befinner oss bland vänner så att säga, att betona att enligt min åsikt utgör denna text ett avsevärt framsteg mot en bättre kontroll av transporten av farligt gods inom våra gränser, och också att problemet med att transportera gods, särskilt farligt gods, är en stor farhåga för våra medborgare och en viktig fråga för hållbar utveckling.

De volymer farligt gods som för närvarande transporteras inom Europeiska unionen utgör 10 procent av allt gods som transporteras, vilket verkligen är en mycket hög siffra. Detta uppgår till 110 miljarder tonkilometer per år, av vilket 58 procent transporteras på väg, vilket är en enorm mängd, 25 procent på järnväg och 17 procent på inre vattenvägar.

Detta direktiv, som syftar till att uppdatera de befintliga bestämmelserna, är desto mer förtjänstfullt i dessa svåra tider eftersom det också sammanför fyra direktiv i en rättsakt. Detta utgör ett tydligt steg mot ökad öppenhet och det är mycket viktigt att hela Europas folk uppfattar våra beslut som förståeliga.

Slutligen är också jag glad över att inlandssjöfart också har införlivats i direktivet. Mycket större uppmärksamhet måste fästas vid att transportera gods via vattenvägar, för detta är ett miljövänligt transportsätt som också kan utgöra ett svar på det kontinuerliga kravet på en återbalansering av Europas transportsystem. Att sammanföra direktiven i en enda rättsakt kommer också att medföra en större tydlighet och öppenhet i fråga om vilka regler som gäller i den nuvarande situationen, i vilken vi hoppas på och ber om en ökad transportintermodalitet. Jag välkomnar detta progressiva steg, särskilt för de som arbetar inom transportsektorn, vid en tidpunkt då EU:s verksamhet inte alltid förklaras tillräckligt väl och tyvärr ibland missförstås av våra medborgare.

  Eva Lichtenberger, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman! Herr kommissionsledamot! Mina damer och herrar! Det är inte direkt fullpackat här inne. Jag hade trott att det här skulle vara ett tillräckligt viktigt ämne för att locka större publik. Den andra behandlingen av direktivet om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar får mig återigen att uppmärksamma ett viktigt problem, nämligen att inget direktiv är bättre än dess kontroll.

Vi har en liten ökning i den mängd farligt gods som transporteras inom alla transportsätt. Vi ser också tyvärr att man blir allt mer vårdslös, enligt inspektörerna, framför allt när det gäller varudeklaration. En falsk deklaration av farligt gods som transporteras kan bokstavligen få dödlig utgång om en olycka sker. Om brandkåren till exempel inte kan fastställa vilket släckmedel de behöver för det gods som transporteras, kan det få dödliga följder. I Innsbruck, som nästan är min hemstad, undveks en omfattande katastrof med nöd och näppe enbart för att regionens chefschemist råkade vara brandman på deltid. Jag uppmanar er alltså att också komma ihåg frågan om kontroll och inspektioner. Detta är en central fråga, som faktiskt är den viktigaste frågan, och jag vädjar till medlemsstaterna om samma sak.

Jag ser dock en förbättring genom införlivandet av inlandssjöfart. En olycka vid transport av kemikalier vid en flod kan få extremt långa och dödliga konsekvenser för miljön.

Jag tycker att det är viktigt att bevara och stärka bestämmelserna om föreskrivande av vissa rutter för transporten av farligt gods. Där det finns branta backar och sluttningar, kanske i kombination med mycket tung trafik vid vissa tidpunkter på året eller i början av semestrarna, är det grundläggande att skydda mot allvarliga faror. Det vore enligt min åsikt rätt och riktigt att utvidga kravet på eskort för i synnerhet farligt gods här, som exempelvis frätande ämnen eller sprängämnen. Vi måste göra ytterligare framsteg i denna fråga eftersom andra transportanvändare också kan utsättas för risk och stora problem skulle uppstå vid en olycka. De inspektioner som utförs visar också tyvärr ofta att det använda fordonets skick inte är särskilt gott.

Jag vill därför avsluta med en vädjan till kammaren: inspektioner och kontroller behövs för att garantera detta direktivs effektivitet.

  Jaromír Kohlíček, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Jag vill välkomna den nya kommissionsledamoten. Herr talman! Mina damer och herrar! Farligt gods måste transporteras inom Europeiska unionen, precis som vanligt gods, oavsett om vi gillar det eller inte. I dag står farligt gods för ungefär 8 procent av all godstrafik och det är bra att betänkandet syftar till att slå samman de fyra befintliga direktiven, i enlighet med de tillämpliga internationella avtalen. Harmoniseringen av godstransporter, i synnerhet när det gäller multimodala transporter, är ett absolut avgörande och logiskt steg som borde ha en positiv inverkan på EU:s inre marknad. Transportsäkerheten nås bäst genom att slå samman reglerna. Dessa regler måste tydligt definiera märkning av varor och klassificera det transporterade godset utifrån farlighetsgrad.

Jag ser behovet av detta tekniska direktiv och håller med min kollega Eva Lichtenberger om att det är nödvändigt att granska det mycket noga för att se till att innehållet motsvarar beskrivningen. Rådet antog alla ändringsförslag som parlamentet antog vid första behandlingen. Den gemensamma ståndpunkten innehåller endast två mindre ändringsförslag. Dessa rör ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för översättningen av direktivet till deras respektive officiella språk, och en möjlighet för medlemsstaterna att besluta om de ska tillämpa kraven i Bilaga III i särskilda fall eller inte. Direktivet bidrar till att ge en tydlig tolkning av lagstiftningen och förenklar lagstiftningen om transport på järnväg, väg och inre vattenvägar. Jag tror att vägtransporter ofta är det farligaste transportsättet, snarare än transport på vattenvägar. GUE/NGL-gruppen kommer därför att rösta för förslaget till direktiv.

  Robert Evans (PSE). - (EN) Herr talman! Jag vill först och främst tacka min vän och kollega Bogusław Liberadzki för hans arbete med detta viktiga ärende. Jag vill också gratulera vår nya kommissionsledamot till hans debut här i kväll. Jag ska vara ärlig mot Antonio Tajani: jag röstade inte för honom tidigare i dag. Jag röstade inte emot honom, jag lade inte ned min röst, men jag deltog inte i omröstningen. Jag vill att Antonio Tajani ska förstå att det inte var personligt, utan mer en protest mot systemet och mot de italienska förfarandena.

Jag respekterar dock hans utnämnande och är säker på att han under de kommande månaderna kommer att försöka att göra allt i sin makt för att övertyga mig och andra om hans stora förtjänster och kvaliteter och förvisso kompetens i den roll som han tillför kammaren.

Under de senaste dagarna anser jag att de irländska väljarna visat oss att långt ifrån alla européer helt har skrivit under på eller förstått Europeiska unionens roll och fördelar, Europasamarbete och varför Europaomfattande regler behövs till att börja med.

Jag tror dock att alla dessa människor, även de som röstade ”nej”, kommer att förvänta sig att deras nationella regeringar och även Europeiska unionen ska ta hand om dem. Samtidigt som detta särskilda ämne kanske inte står högst upp på deras lista över saker som de bryr sig om, så är faktiskt transporten av farligt gods en allvarlig fråga, ett allvarligt ansvar och en fråga som det anstår oss alla att hantera.

Det är inte förrän nu som vi med detta direktiv faktiskt har Europaomfattande regler som täcker transporten av farligt gods vid resor från ett land till ett annat över kontinenten.

Bogusław Liberadzki gjorde helt rätt i att påpeka att i många länder fanns inga regler varken internt eller nationellt. Så genom detta betänkande kommer ansvaret att läggas på de nationella regeringarna. Men ingen lagstiftning är bättre än dess genomförande. Så i sin strävan att vinna mitt fulla förtroende hoppas jag att Antonio Tajani, genom sitt bona officia, kommer att göra allt han kan för att uppmuntra medlemsstaterna att se till att denna lagstiftning övervakas och genomförs ordentligt och ändras om nödvändigt, och att beslutsamma åtgärder vidtas mot de som överträder detta direktiv.

  Silvia-Adriana Ţicău, för PSE-gruppen. – (RO) Ärade talman! Herr kommissionsledamot! Jag vill också gratulera er och önska er lycka till i ert arbete och säga att vi förväntar oss mycket av er.

Jag vill gratulera vår kollega Bogusław Liberadzki till hans betänkande, som ingår i processen med bättre lagstiftning och som faktiskt samlar och uppdaterar texten i fyra direktiv till ett enda. Den tidigare EU-lagstiftningen omfattade inte sjötransporter av farligt gods, vilket styrdes av regler som fastställts i flera multilaterala avtal som medlemsstaterna ingått.

Därför är det viktigt att vi kommer att få gemenskapslagar med gemensamma regler för alla medlemsstater för transport av farligt gods och för alla transportslag. Befintligheten av dessa regler gör att farligt gods kan flyttas över från ett transportslag till ett annat. Förutom bestämmelserna i detta direktiv kan medlemsstaterna införa särskilda krav i den nationella lagstiftningen för fordon, vagnar och fartyg som är avsedda för transport på inre vattenvägar.

I rådets ändringsförslag infördes två nya inslag: i det första införlivas medlemsstaterna, vilka får möjlighet att reglera eller förbjuda transport av farligt gods på sitt territorium, men endast av andra skäl än säkerheten. I det andra ändringsförslaget påförs kommissionen ansvaret för att ge finansiellt stöd till medlemsstaterna för översättningen till deras respektive språk av de europeiska avtalen om transport av farligt gods på vägar, järnvägar och vattenvägar.

Jag anser dock att alla medlemsstater också borde genomföra informationskampanjer för att informera berörda personer om bestämmelserna i det nya direktivet. Förenlighet med dessa regler är grundläggande. De ansvariga myndigheterna måste se till att transporten av farligt gods endast sker i förenlighet med de fastställda gemensamma reglerna och restriktionerna.

  Reinhard Rack (PPE-DE). - (DE) Herr talman! Herr vice ordförande för kommissionen! Jag vill varmt gratulera er till er nya tjänst. Vi kommer tveklöst att få många tillfällen att diskutera transportfrågan med er i framtiden, och jag ser verkligen fram emot det. Jag vill också tacka föredraganden för att han sett till att vi har en bra juridisk text. Vi måste nu se till att denna juridiska text genomförs snarast möjligt i medlemsstaterna, och vad som är ännu viktigare – liksom redan sagts i dag – är att vi måste se till att den berörda nationella lagstiftningen och de berörda nationella reglerna tillämpas korrekt på lokal nivå. De berörda myndigheterna måste i detta sammanhang göra ett åtagande och gå mycket noggrant tillväga. Vad vi inte behöver är likgiltighet eller att de som ansvarar för övervakningen låtsas inte se.

Det är också viktigt – liksom tidigare talare sagt – att deklarationen av farligt gods sker på ett sådant sätt att inspektioner och eskorter kan genomföras på lämpligt sätt. Det skulle öka säkerheten på våra vägar och på våra inre vattenvägar.

  Wiesław Stefan Kuc (UEN). - (PL) Herr talman! För nästan ett år sedan åkte jag på motorvägen när jag såg en tanklastbil med flytande gas välta. Det var omöjligt att lämna motorvägen, och snart hade en lång kö bildats. Alla höll andan av rädsla för en explosion. Situationer som denna uppstår i unionens vägnät varje dag. Det är bra att vi äntligen antar lagstiftning i frågan och att våra väg- och järnvägsnät följaktligen kommer att bli säkrare. Det direktiv som vi diskuterar är ytterligare en åtgärd avsedd att öka våra medborgares säkerhet, minska antalet olyckor och införa en enda uppsättning rättsliga bestämmelser.

Jag vill tacka Bogusław Liberadzki för hans arbete, som kommer att gynna oss alla.

  Antonio Tajani, ledamot av kommissionen. − (IT) Herr talman! Mina damer och herrar! Jag anser att ett bra arbete har gjorts med att förbättra en lagstiftningstext som kommer att bidra till att göra vägarna i Europeiska unionen säkrare för medborgarna.

Transporten av farligt gods kan medföra risker, vilket vi mycket väl känner till. Därför är det rätt att Europeiska unionen åtar sig att garantera säkerheten för alla sina medborgare. För att upprepa vad jag sa vid sammanträdet för två kvällar sedan är en av mina prioriteringar att skydda medborgarnas rättigheter. Alla initiativ som vidtas av kommissionen kommer att tjäna till att skapa garantier för medborgarna och att bemöta deras farhågor på ett praktiskt sätt.

Vid kvällens debatt har jag fått en stark känsla av att parlamentet vill bidra till antagandet av lagstiftning som gör det möjligt för medborgarna att resa säkrare på vägarna. Kommissionen lovar förvisso att hålla ett öga på medlemsstaternas genomförande av lagstiftningen, vilket den gör för all lagstiftning. Kommissionen är fördragens väktare, och vad mig beträffar avser jag att utföra min plikt ytterst noggrant i detta hänseende. Jag kommer att göra mitt yttersta för att se till att det direktiv som vi antar för närvarande och även andra genomförs, och jag kommer att kontrollera att alla EU-medlemsstater genomför det i EU-medborgarnas allt överskuggande intresse.

Tack, herr talman! Jag vill återigen tacka föredraganden för hans utmärkta arbete och för att han vid andra behandlingen också kunnat bidra till att göra lagstiftningstexten bättre och tydligare.

  Bogusław Liberadzki, föredragande. − (PL) Herr talman! Jag vill tacka skuggföredragandena, nämligen Renate Sommer och Nathalie Griesbeck, samt Robert Evans och Silvia-Adriana Ţicău, för deras uttalanden, samarbete och stöd.

Jag ska nu ge två svar på Eva Lichtenbergers kommentarer om övervakning av genomförandet av de två bestämmelserna. Övergångsperioden på två år har införts för att tillåta medlemsstaterna att förbereda de nya åtgärderna effektivt. Jag vill betona att endast åtta av de 27 medlemsstaterna hittills samtidigt har godkänt alla tre internationella rättsakter, nämligen ADR, RID och ADN. Vi bör därför sträva efter ett fullständigt genomförande av dessa regler, både när det gäller internationella transporter och reglernas införande för nationella transporter. Jag är säker på att vi gör goda framsteg i det hänseendet.

Herr kommissionsledamot! Jag vill återigen tacka er för er förståelse och be er att framföra mitt tack till ert team. Det var ett nöje att arbeta med kommissionen och rådet.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum torsdagen den 19 juni 2008.

Skriftliga uttalanden (artikel 142)

  Magor Imre Csibi (ALDE), skriftlig. – (EN) Det här framtida direktivet innebär ett stort steg framåt för att skydda vår säkerhet och miljö eftersom det inför europeiska regler för transport av farligt gods inte bara på väg och järnväg utan också på inre vattenvägar.

Olyckor på inre vattenvägar har omfattande effekter och får allvarliga följder, såsom förgiftade vatten, ödeläggelse av djur- och växtliv och hälsoproblem för människor. Sammantaget motiverar detta att man försöker minska riskerna genom att skapa gemensamma regler för även denna typ av transporter.

Dessutom stöder jag med eftertryck att en bestämmelse införs om att medlemsstaterna kan reglera eller förbjuda transport av farligt gods av andra anledningar än säkerhetsskäl. Om vi tar exemplet med cyanid – ett extremt giftigt ämne – orsakas 14 procent av cyanidutsläppen i miljön av transportolyckor. Dessa siffror visar hur känsliga cyanidtransporter är och behovet av striktare miljö- och säkerhetsnormer. Jag uppmanar därför medlemsstaterna att vidta strängast möjliga åtgärder för att reglera transport av cyanid och vid behov förbjuda bulktransport av cyanid på sina territorier. Att minimera transport av farligt gods är just det säkraste sättet att minimera riskerna.