Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 19 juni 2008 - Strasbourg

6. Röstförklaringar

Muntliga röstförklaringar

Resolution – EU:s insatskapacitet vid katastrofer (B6-0303/2008)

  Oldřich Vlasák (PPE-DE). - (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Jag skulle vilja förklara varför jag röstade som jag gjorde om Europaparlamentets resolution om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer. Dokumentet präglas av en anda av solidaritet och ömsesidigt bistånd, vilket är ett steg åt rätt håll. I sin rapport kräver Michel Barnier att vi vidtar praktiska åtgärder och i det avseendet anger kommissionens meddelande färdriktningen. Vi måste se till att räddningstjänststyrkorna i våra länder kan samordnas med varandra, och på olika nivåer förstärka samarbetet över gränserna. Jag kunde tyvärr inte stödja resolutionen, eftersom vårt muntliga ändringsförslag inte antogs. I ändringsförslaget motsätter vi oss skapandet av rättsligt bindande instrument för att påverka medlemsstaternas lagstiftning, politik och program och på så vis stärka solidariteten. Jag anser helt enkelt att vi skyddar oss bättre mot katastrofer om vi stöder de räddningstjänststyrkor som finns i medlemsstaterna genom samordning och investeringar i deras utrustning. Ny lagstiftning gagnar inte alls den här processen, och ökar bara byråkratin.

Resolution – 40-årsdagen för tullunionen (B6-0297/2008)

  Zita Pleštinská (PPE-DE). - (SK) Tullunionen har sedan 1968 spelat en avgörande roll för att bevara och utveckla den inre marknaden. Att tullunionen bestått i 40 år är en stor bedrift som har gagnat EU:s näringsliv och medborgare.

Jag välkomnar Arlene McCarthys resolution för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd om 40-årsdagen för tullunionen, och röstade för den.

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen leder till att tullunionen måste hantera utmaningar som piratprodukter, ökad import av farliga produkter och behovet av att inrätta elektroniska tullsystem. Marknaden i EU kan bara skyddas från import av farliga eller förfalskade produkter genom att tullmyndigheterna och övervakningsmyndigheterna samarbetar med varandra på internationell nivå. Detta bidrar även till att stärka konsumentskyddet. Jag blev övertygad om detta när jag besökte de nationella tullmyndigheterna och tullförvaltningarna i Prag, Antwerpen, Washington, Peking och Shanghai.

Fyrtioårsdagen är ett bra tillfälle att tacka tulltjänstemännen för deras krävande och ofta riskfyllda arbete, och för att uttrycka vår uppskattning för deras framgångsrika kamp mot farliga och förfalskade produkter och piratprodukter.

  Daniel Hannan (NI). - (EN) Fru talman! Fyrtioårsdagen är lämplig för att reda upp ett missförstånd. I vårt land har detta missförstånd existerat ända sedan era och mina väljare, för 35 år sedan eller så, röstade för att gå med i vad de trodde var den gemensamma marknaden. Missförståndet rör skillnaden mellan ett frihandelsområde och en tullunion.

Jag tror att de flesta britter såg den gemensamma marknaden som ett sätt för parterna att ömsesidigt godkänna varandras produkter. Om en vara kunde säljas i Storbritannien, skulle den också få säljas i Tyskland, Frankrike, Spanien och vice versa.

I stället har vi fått standardisering. Vissa ingredienser är obligatoriska i vissa produkter, och volymen får inte understiga X eller överstiga Y. Även om produkten aldrig var avsedd att exporteras och aldrig har passerat någon gräns kan den förklaras otillåten och förbjudas i sitt eget hemland. Det händer ofta när en konkurrent någonstans i EU (inte sällan hemma i Storbritannien) själv uppfyller samtliga krav och utnyttjar EU som ett sätt att flytta över en del av sina kostnader på konkurrenterna.

Det är tråkigt att vi har förlorat det ursprungliga målet om fri rörlighet för varor och tjänster ur sikte, och i stället har gått in för en harmonisering som leder till att konsumenternas valfrihet minskas.

  Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Fru talman, så trevligt att se er som talman!

När jag håller tal i min valkrets i London – ja, ni har kanske hört talas om London, världens mest fantastiska stad och huvudstad i världens mest fantastiska land – får jag ofta höra av väljarna att de trodde vi gick med i en tullunion 1973. Då brukar jag svara: ”Förstår ni inte vad som är pudelns kärna? Förstår ni inte vitsen med EU-projektet? Det handlar om att öka den politiska och ekonomiska integrationen.”

Under min första vecka i parlamentet reste sig gruppens ledare Hans-Gert Pöttering upp och förklarade att inget får hindra den europeiska integrationen; inget får tillåtas förhindra Europaprojektet. Uppenbarligen har man i min valkrets missuppfattat projektets karaktär.

Jag har följande vädjan till er i kammaren som stöder projektet: Snälla, var ärliga beträffande intentionerna. Om ni försöker förneka sanningen om projektet kommer människor att förkasta det den dag de blir tillfrågade – som de gjorde i folkomröstningen på Irland.

Resolution – Import av slaktkroppar av fjäderfä (B6-0309/2008)

  Marian Harkin (ALDE). - (EN) Fru talman! Även jag är glad att se er som talman.

Jag röstade för ändringsförslag 6 eftersom jag anser att importtillstånd för klorbehandlad kyckling skulle underminera EU:s standarder på dubbla fronter. För de första saknas det vetenskapliga uppgifter om vilka miljö- och hälsoeffekter de föreslagna ämnena har. Med tanke på de system som fjäderfäproducenterna arbetar inom är det för det andra orimligt att ha två olika standarder, både för producenternas del och, framför allt, för konsumenternas.

Föregående talare nämnde Irlands folkomröstning om Lissabonfördraget. En viktig fråga för de berörda som jag stötte på när jag var ute i min valkrets är att människor verkligen motsätter sig olika standarder. I parlamentet arbetar vi med just detta och jag är glad över att parlamentet har antagit resolutionen.

Gemensam resolution – Kris inom fiskesektorn till följd av det höjda priset på diesel (RC-B6-0305/2008)

  Marian Harkin (ALDE). - (EN) Fru talman! Jag stöder helhjärtat den resolution som parlamentet antagit. En av de saker vi ofta talar om i parlamentet är hur vi bemöter medborgarnas behov. Jag tycker att det här är ett tydligt fall där det krävs en reaktion.

Fiskerinäringen är i kris. Bränslepriserna har ökat med över 300 procent de senaste fem åren, medan priset på fisk är ungefär detsamma som för 20 år sedan. Slutresultatet blir att de fiskeverksamma inte kan överleva, de lägger ner sin verksamhet. Jag anser att några av våra förslag i resolutionen kan bidra till att förbättra situationen.

Jag är glad över att det slovenska ordförandeskapet har lovat att beakta detta. Jag skulle vilja uppmana fiskeriministrarna i rådet som möts nästa vecka att särskilt uppmärksamma den här resolutionen.

  Talmannen. − Så, Syed Kamall, ska ni berätta om fiskare i London?

  Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Jag tror inte att det finns några kvar – på grund av den gemensamma fiskepolitiken!

Tack så mycket för att jag på det här sättet får chans att förklara hur jag röstade i den här viktiga debatten. Först skulle vilja säga till mina kolleger i parlamentet att vi faktiskt måste förstå vad problemet egentligen handlar om. Så fort vi har en internationell kris försöker vi skylla på den när vi talar om problemen i fiskerinäringen. Det är faktiskt inte de höjda bränslepriserna som är det verkliga problemet inom fisket. Det är den gemensamma fiskepolitiken, ett system med centralplanering som skulle ha glatt det gamla Sovjetunionen. Det är fascinerande att kolleger i parlamentet så villigt ansluter sig till den sovjetiska ekonomiska modellen.

Låt oss se närmare på ett par exempel från världens mest framgångsrika fiskevårdssystem. Om vi tittar på systemen i till exempel Island och Nya Zeeland ser vi att de bygger på rättssäkerhet, på egendomsrätt och på överförbara egendomsrättigheter. Om vi verkligen vill lösa problemet inom fiskesektorn är det därför dags att förlita sig på rättssäkerheten; det är dags att förlita sig på egendomsrätt; det är dags att lita på den fria marknaden.

Resolution – Import av slaktkroppar av fjäderfä (B6-0309/2008)

  Peter Skinner (PSE). - (EN) Fru talman! Jag vill inte uttala mig i den här frågan, utan i den förra. Jag försökte göra er uppmärksam på detta.

Jag lade ner min röst i ärendet om slaktkroppar av fjäderfä, framför allt på grund av att jag anser att det finns skäl att tillbakavisa påståendena om att vi måste behålla förbudet. Framför allt anser jag att det finns vetenskapliga bevis för att kunna häva förbudet. I vilket fall har inte den diskussionen aktualiserats.

Vi har istället en mycket kostsam process i Europa för att behandla slaktkroppar från fjäderfä. Det är det egentliga problemet, eftersom alla slaktkroppar som kommer in i EU verkar vara billigare. Följaktligen blir de fortare sålda och tilltalar uppenbarligen konsumenterna.

Det här handlar inte om hälsoskäl, det handlar om protektionism. Jag tycker det är en sorgens dag för Europa att debatten blir så kort och hafsig när parlamentet hastar igenom en resolution den här veckan.

Därför lade jag ner min röst. Jag anser att våra kontakter med USA och andra länder har påverkats negativt av detta.

Gemensam resolution – Toppmötet EU–Ryssland i Khanty-Mansiysk den 26–27 juni 2008 (RC-B6-0235/2008)

  Miroslav Mikolášik (PPE-DE). - (SK) Toppmötet EU–Ryssland uppmärksammas med all rätt. Med tanke på Rysslands viktiga geopolitiska ställning och långa historiska och kulturella band till Europa stöder jag insatserna för att skapa ett starkt politiskt partnerskap mellan EU och Ryska federationen.

Partnerskapet bör omfatta ömsesidig hjälp i säkerhetsfrågor, det vill säga bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet, och syfta till att övervinna hinder mot fri handel och fria resor. Vi får dock inte bortse från att det finns flera problematiska aspekter i förbindelserna mellan EU och Ryssland. Det är i det hänseendet viktigt att EU har en enad front.

Ingen medlemsstat som tar den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på allvar kan bygga upp sina bilaterala förbindelser med Ryssland så att medlemsstaternas berättigade intressen skadas. EU och Ryssland borde kunna uppnå ett samförstånd i känsliga internationella frågor som bygger på respekt för folkrätten och territoriell integritet, till exempel i fallet Serbien och Kosovo.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att EU borde hjälpa Ryssland att utveckla och stärka demokratin, rättssäkerheten och skyddet av de mänskliga rättigheterna.

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Fru talman! Toppmötet EU-Ryssland närmar sig. Det är en viktig händelse. Därför var vår debatt i parlamentet om förberedelserna inför mötet så viktig.

Förbindelserna mellan EU och Ryssland har enormt stor betydelse för stabiliteten, den ekonomiska tillväxten och säkerheten i Europa och i världen i övrigt. Förbindelserna har fått en ny dimension sedan EU utvidgats med ytterligare tolv länder, framför allt från Central- och Östeuropa. Det är länder som tidigare var tätt knutna till gamla Sovjetunionen i ekonomiskt, politiskt och militärt hänseende.

Hittills har de bilaterala handelsförbindelserna med enskilda länder överförts till EU-nivå. Ryssland försöker dock hela tiden ingå avtal med enskilda länder och gå förbi EU. Detta bilaterala samarbete brukar motiveras med att det råder exceptionella omständigheter.

Ryssland är ett enormt land med höga politiska och militära ambitioner, med stora energiresurser som kan avgöra dess ställning i Europa och i världen. Ryssland har ratificierat Kyotoprotokollet och därmed blivit en viktig part som borde inlemmas i åtgärder för att hejda klimatförändringar liksom i miljöskyddsåtgärder.

  Tunne Kelam (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Punkt 29 slutar med orden ”samt att erbjuda ökat EU-deltagande i konfliktlösningsprocessen”. Jag stöder den ursprungliga versionen med tillägget ”inbegripet möjligheten att ha en fredsbevarande styrka från EU på plats och ersätta trupperna från CIS och Ryssland”.

Det är mycket viktigt för EU att i dag skicka en tydlig signal om att vi är beredda att göra ett konkret åtagande i form av en fredsbevarande styrka i Abchazien.

- Betänkande: Liam Aylward (A6-0196/2008)

  Jim Allister (NI). - (EN) Fru talman! Jag röstade ja till betänkandet eftersom jag för den här branschens del, liksom för andra branscher, är oroad över EU:s minskade fårköttsproduktion i förhållande till en ökande importvåg.

Det handlar inte bara om jordbruksinkomser, utan om viktiga miljöaspekter eftersom får antagligen är det djur inom jordbruket som bidrar mest till en naturnära vård av mindre bördiga områden och till att behålla den biologiska mångfalden.

Minskad fårskötsel ger försämrad miljö i många inlandsområden och mindre gynnade områden. Därför är det viktigt att stödja branschen och överväga att införa miljörelaterade anslag som stöd för näringen.

Jag tror också att ett system med märkning av ursprungsland i hög grad skulle bidra till att öka konsumtionen av lokalproducerat lammkött, särskilt när importen ökar.

Slutligen medför kommissionens brådska med att införa elektronisk identifiering ytterligare kostnader i en bransch som redan är i nedåtgående på grund av dålig avkastning. På sin höjd skulle sådan identifiering kunna vara frivillig för de enskilda medlemsstaterna och regionerna.

  Marian Harkin (ALDE). - (EN) Fru talman! Jag håller med föregående talare i fråga om elektroniska identifieringssystem. De borde verkligen vara frivilliga.

Jag gav mitt stöd till ändringsförslag 4 eftersom jag ville uppmana kommissionen och rådet att överväga om någon typ av gemenskapsfinansiering av systemet med elektronisk identifiering kan införas. Get-, får- och lammbranschen är krisdrabbad och klarar verkligen inte av att bli påprackad ytterligare kostnader.

Jag skulle faktiskt ha föredragit ändringsförslag 1 – som förstås utgick när ändringsförslag 4 antogs – där vi rekommenderar att införandet av elektroniskt identifieringssystem skjuts fram till tidigast 2012. Som jag sa, håller jag med föregående talare om att byråkratin och kostnaderna med råge överskuggar fördelarna.

  James Nicholson (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Som jag sa i gårkväll är det här ett mycket bra betänkande. Tyvärr uteslöt i går kommissionsledamoten kommissionens möjlighet att samtycka till föredragandens förslag om att låta en arbetsgrupp se över branschen.

Jag är visserligen inte någon stor anhängare av arbetsgrupper eftersom det kryllar av dem: varje gång vi har ett problem tillsätter vi en arbetsgrupp som man sedan aldrig hör talas om mer.

Men jag tycker att om vi hade samarbetat bättre innan vi gick till kammaren kunde vi ha lagt fram ett starkt förslag som hade hjälpt branschen och arbetat för den.

Nu fick vi ingenting. Vi fick elektronisk identifiering. Vi fick inte det vi bad om, alltså att den senareläggs till 2012. Branschen har inte råd med det här. Jag anser dock att vi ska ta upp frågan igen. Sista ordet är inte sagt, eftersom vi måste försvara fårbranschen inom hela EU.

Skriftliga röstförklaringar

- Betänkande: Boguslaw Liberadzki (A6-0227/2008)

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Transporter av farligt gods har diskuterats många gånger och säkerhetsnormerna har till följd av detta gradvis klargjorts och förenklats. Med Boguslaw Liberadzkis betänkande blir därför den befintliga lagstiftningen om farliga godstransporter en bra bas för direktivets räckvidd, eftersom det har utvidgats till att även omfatta inre vattenvägar. Jag gratulerar förhandlarna som lyckats nå en överenskommelse som betyder att vi kan avsluta ärendet vid andra behandlingen.

Utvidgningen av direktivet till att även gälla inre vattenvägar innebär att medlemsstaterna får en tvåårig övergångsperiod för anpassning. De kan därmed reglera eller förbjuda transporter av farligt gods på sitt territorium av andra skäl än säkerhet.

Det bör därför betonas att lagstiftningen speglar våra insastser för att göra farliga godstransporter inom EU ännu effektivare och säkrare genom att slopa onödig byråkrati, tilläggskostnader och bestämmelser som inte bidrar till effektivare handläggning.

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. − (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Det finns sanningen att säga inte mycket att ifrågasätta i Boguslaw Liberadzkis utmärkta betänkande om inlandstransporter av farligt gods. Jag röstade ja till betänkandet i utskottet och bekräftar nu min ståndpunkt.

Ju mer den inre handeln ökar, som den mellan medlemssaterna i unionen, desto större nytta har vi enligt min uppfattning av att sådana flöden är jämförbara, särskilt i fråga om säkerhet, men även i fråga om inspektioner och tillhörande administrativa rutiner. Det skulle inte heller vara logiskt att kritisera eller ännu värre att förkasta en sådan teknisk text där samrådet har varit brett och gett kvalitativa bidrag från många experter i medlemsstaterna.

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig. − (NL) Jag stöder betänkandet fullt ut. Varje år transporteras enorma mängder farligt gods som klor och bensin på EU:s inre vattenvägar. Inga bestämmelser har hittills tagits fram för detta, trots att det finns lagstiftning för transport av farligt gods på vägar och järnvägar.

Lagstiftningen om transport av farligt gods med fartyg behövs verkligen, inte bara av säkerhetsskäl, utan också för att reglera miljöskyddet och folkhälsan på EU-nivå. En stor del av den här typen av transporter går över gränserna. Dessutom gynnar EU-bestämmelserna näringslivet som i dagsläget måste följa de olika medlemsstaternas skiftande nationella krav. Transporter på inre vattenvägar ger också mindre utsläpp av växthusgaser. Det är därför av största vikt att kraven på olika transportformer harmoniseras. Det blir då mer lockande att kombinera olika transportsätt, till exempel där delar av en sträcka går via järnväg och en med fartyg. Det blir effektivt, och framför allt hållbart. Därför hoppas jag att transportföretagen i realiteten oftare väljer en kombination av olika transportmedel.

- Betänkande: Helmuth Markov (A6-0050/2008)

  Stanisław Jałowiecki (PPE-DE), skriftlig. − (PL) Jag lade ner min röst om Helmut Markovs betänkande om vägtrafiksäkerhet. Skälet är att betänkandet på ett upprörande sätt går tvärtemot subsidiarietsprincpen som går ut på att en större enhet inte ska ha funktioner som kan ligga på lägre nivåer. Principen borde följas med all tänkbar omsorg. Tyvärr har jag flera gånger upplevt hur principen överträds även här i parlamentet. Jag hoppas att vi den här gången kan följa principen åtminstone delvis – men hur mycket tid har inte lagts på detta! Vårt lagstiftningsarbete var inte inriktat på att skapa bra lagar, utan på att ändra ett dåligt lagstiftningsförslag. Jag har dock inga illusioner om att det här skulle vara det sista angreppet på subsidiaritetsprincipen. Det är verkligen en paradox, eftersom angreppen kommer från samma håll som den mest högljudda kritiken mot Irland, ett land som för några dagar sedan röstade nej till Lissabonfördraget. Människor ser helt enkelt inte kopplingen att medborgarna i det landet sade nej eftersom det är vida känt att EU regelbundet bryter mot principen. Det är faktiskt det exemplet, alltså Irland, som borde göra oss medvetna om att vi inte kan bortse från subsidiariteten eller offra den för vad vi förmodar är högre mål, till exempel vägsäkerhet. Förr eller senare, troligen förr, kommer det tillbaka och hemsöker oss.

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. − (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Jag kommer att rösta ja till Helmut Markovs betänkande. Det är enligt min uppfattning ett mycket omfattande förslag som tar upp en rad säkerhetsaspekter längs alla etapper av väginfrastruktur, från planering till formgivning och användning.

Jag samtycker till att man i förslaget anger att subsidiaritetsprincipen ska följas – det är upp till medlemsstaterna att avgöra hur ingående trafiksäkerhetsanalyserna, trafiksäkerhetsrevisionen och säkerhetsinspektionerna ska genomföras.

Antagandet av ett lagstiftningsinstrument som genom en inte alltför rigid strategi ska ge en säker utveckling av vägnätet måste ses som ett positivt resultat. Dess inverkan avgörs av hur ingående det kommer att genomföras. Jag anser dock att det är mycket viktigt att fastställa bindande minimistandarder som ska tillämpas i samtliga medlemsstater, men från vilka undantag kan medges.

Resolution – Förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer (B6-0303/2008)

  Richard James Ashworth (PPE-DE), skriftlig. − (EN) De brittiska konservativa ledamöterna känner till vilka förödande konsekvenser naturkatastrofer kan få. Efter fjolårets översvämningar i Storbritannien är vi medvetna om vilka humanitära, ekonomiska och miljömässiga skador som kan uppstå. Vi inser också vilka konsekvenser sådana naturkatastrofer får i andra länder.

Trots detta anser vi att de enskilda medlemsstaterna är bäst lämpade att snabbt agera på lämpligt sätt vid katastrofer på deras eget territorium. Vi anser att inrättandet av en europeisk civilskyddsstyrka bara skulle fördröja förmågan att ingripa eftersom extra byråkrati tillkommer. Vad de berörda kräver är nödvändiga insatser som sätts in snabbt, inte mer byråkrati.

Slutligen kan vi inte samtycka till ytterligare EU-lagstiftning om katastrofförebyggande insatser och insatser. Vi anser att det redan finns lämplig lagstiftning, både på medlemsstats- och EU-nivå, och att ekonomiskt stöd redan finns via solidaritetsfonden som, precis som avsett, används för att lindra strukturella och långsiktiga skador.

Genom att stödja resolutionen i slutomröstningen vill vi klargöra att vi också har röstat ja till de ändringsförslag där man vill stryka hänvisningen till civilskyddsstyrkan och ytterligare EU-lagstiftning på området.

  Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Jag röstar absolut ja till förslaget till resolution om att stärka EU:s insatskapacitet vid katastrofer.

Jag har i egenskap av ledamot i parlamentets utvecklingsutskott kunnat besöka några av världens fattigaste och mest katastrofdrabbade områden, i vissa fall (till exempel tsunamin) på grund av förödande naturkatastrofer. Jag vill gärna utnyttja det här tillfället till att betona det försklassiga arbete som utförs av Louis Michel, kommissionsledamot med ansvar för utveckling. Han har alltid agerat snabbt och effektivt och visat solidaritet och erbjudit samarbete vid dessa tragiska händelser.

Enligt vad som framgår av resolutionen är dock de förfaranden som anges i vår lagstiftning fortfarande alltför invecklade: mekanismer måste rationaliseras och avsevärda resurser avsättas för nödsituationer som tyvärr kommer att uppstå även framöver. Parlamentet ger en tydlig signal i rätt riktning. Nu måste vi gå från ord till handling.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Trots att vi röstade ja beklagar vi att några av våra förslag inte antogs, särskilt det som gällde vikten av att särskilt uppmärksamma de mindre gynnade regionerna, eller ”konvergensregionerna”, vid naturkatastrofer och i samband med regleringen av Strukturfonderna. Samma gäller för förslagen om vikten av att kunna bevilja medel ur europeiska solidaritetsfonden vid katastrofer på regional nivå och av att fonden anpassas till de särskilda omständigheterna vid naturkatastrofer som torka och bränder i fråga om tidsgränser och stödberättigade åtgärder.

Vi tycker dock det är positivt att andra ändringsförslag antogs om erkännandet av naturkatastroferna i Medelhavsområdet, det vill säga torka och skogsbränder. Det krävs stödmekanismer för drabbade människor och återplantering av skog. Men mekanismen måste också täcka förebyggande insatser mot större katastrofer. Det behövs dessutom ett EU-finansierat offentligt försäkringssystem som garanterar jordbrukare en minimiinkomst vid nationella katastrofer som torka, bränder och översvämningar.

Den gemensamma jordbrukspolitiken måste ändras radikalt så att små och medelstora jordbruk och familjejordbruk kan stödjas och den biologiska mångfalden, jordbruksproduktionen och markanvändningen stimuleras.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Vi anser att en ram måste inrättas för samarbetet mellan medlemsstaterna för att förebygga, bekämpa och minimera konsekvenserna av katastrofer. Vi samtycker inte heller till inrättandet av en europesk civilskyddsstyrka (i synnerhet inte om den har militär anknytning), eftersom kapaciteten och de operativa resurserna måste ligga under medlemsstaternas jurisdiktion. Det är de som ska garantera att det finns resurser och strategier för en (snabb) reaktion på uppkomna behov och som känner till sitt territorium bättre.

Vi ser positivt på att följande av våra förslag har antagits:

- Erkännande på gemenskapsnivå av den särskilda karaktären på Medelhavsområdets naturkatastrofer som torka och skogsbränder, och följaktligen antagandet av gemenskapistrument för förebyggande insatser, forskning, riskhantering, civilskydd och solidaritet för att kunna förbättra de enskilda medlemsstaternas reaktioner.

- Behovet av ökad gemenskapsfinansering av förebyggande åtgärder.

Vi beklagar dock att föjande förslag förkastats:

- Vikten av att regionala katastrofer blir behöriga till anslag ur Europeiska solidaritetsfonden.

- Förespråkandet av att Europeiska solidaritetsfonden anpassas till de särskilda omständigheterna vid naturkatastrofer som torka och bränder i fråga om tidsgränser och stödberättigade åtgärder.

  Margie Sudre (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag välkomnar kommissionens initiativ för att äntligen ta fram ett dokument om att öka samstämmigheten och effektivisera och skapa insyn i EU:s hantering av naturkatastrofer eller katastrofer som orsakas av människor.

Jag beklagar samtidigt att det här inte är ett särskilt praktiskt förslag som kan tänkas höja EU:s kapacitet inom civilskyddet, däribland förebyggande och snabba insatser vid större kriser inom eller utanför EU.

Jag tackar de ledamöter som gett sitt stöd till mitt ändringsförslag om att utnyttja expertkunskap om geografiska förhållanden i yttre randområden och utomeuropeiska länder och territorier.

Tack vare dessa utomeuropeiska samhällen är EU representerat utanför Afrikas kust (Kanarieöarna, Madeira), i Indiska oceanen (Réunion), nära den amerikanska kontinenten (Guyana, Guadeloupe, Martinique, Azorerna), och Stillahavsområdet (Franska Polynesien, Nya Kaledonien).

EU:s utomeuropeiska territorier skulle kunna utgöra basen för utpositionering av viktiga produkter och logistik. Det skulle underlätta planeringen av tillgängliga europeiska mänskliga och materiella resurser vid behov av snabba insatser utanför unionen.

  Geoffrey Van Orden (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Det finns uppenbarligen ett stort värde av förbättrad samordning och beredskap till ömsesidig assistans från katastrofhanterande organisationer i EU-länderna. Som så många gånger tidigare utnyttjar dock Europeiska kommissionen möljigheten att utvidga sina egna befogenheter och ansvarsområden – i det här fallet för att ”utveckla kunskapsbas” och definiera brister och så vidare. Mot de brittiska konservativas vilja innehåller betänkandet också en uppmaning om att inrätta rättsligt bindande instrument. Av de skälen lade jag ner min röst.

Resolution – Europeiska tullunionen 40 år (B6-0297/2008)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Trots att betänkandet innehåller positiva omdömen om tullunionens 40 år har många produktionsbranscher, särskilt i Portugal, en annan uppfattning. Tvärtom, faktiskt. De vet att de helt öppna gränserna i konkurrensens namn har skapat djupt orättvisa förhållanden och förvärrat strukturella brister på grund av att utvecklingen länder emellan varit ojämn.

Utöver den här ojämlika produktionskapaciteten och utvecklingen av produktionsprocesser finns andra åtgärder, politiska beslut och instrument som har försämrat situationen, inte minst inrättandet av den inre marknaden, den internationella frihandeln, stabilitetspakten i den ekonomiska och monetära unionen och Lissabonstrategins nyliberalism.

Även om betänkandet innehåller några positiva förslag om att stärka samarbetet är det följaktligen oacceptabelt. Därför röstade vi nej till betänkandet.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Vi ställer oss positiva till denna resolution, eftersom vi stöder den gemensamma handelspolitiken och tullagstiftningen som en förutsättning för att den inre marknaden ska fungera. Vi vill dock påpeka att vi är djupt kritiska till många av de handelsavtal som faktiskt har ingåtts mellan EU och tredjeland.

  Kartika Tamara Liotard, Erik Meijer, Søren Bo Søndergaard och Eva-Britt Svensson (GUE/NGL), skriftlig. − (EN) Vi stöder fullt ut samarbetet mellan medlemsstaterna för att förhindra importen av farliga leksaker, narkotika och andra olagliga eller farliga produkter. Vi ger också vårt fulla stöd till samarbetet med våra handelspartner för detta ändamål. Men vi kan ändå inte rösta ja till resolutionen eftersom tullunionen alvarligt har påverkat utvecklingsländernas handel.

EU använder tullunionen som ett verktyg för att förhandla fram gynnsamma handelsavtal med utvecklingsländerna, samtidigt som höga avgifter införs på produkter som ses som oönskad konkurrens mot EU:s egna produkter. Det är en politik som hämmar utvecklingsländernas potential för ekonomisk tillväxt.

- Betänkande: Mia De Vits (A6-0202/2008)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skrftlig. − (PT) Betänkandet inleds med ett uttalande till stöd för en rad frihandelspaket på el- och naturgasmarknaderna och med en plädering för privatisering av dem, trots att de är strategiska branscher för utveckling och samhällets framsteg. Tillämpningen av dessa paket i Portugal har, vilket alla känner till, förvärrat försörjningsproblemen och höjt priserna för konsumenterna. De har också ökat arbetslösheten och otryggheten i branschen.

Genom att lägga fram en europeisk stadga för energikonsumenternas rättigheter vill nu Europeiska kommissionen skyla över de problem som dess strategi har orsakat. Trots att bara ett begränsat antal rättigheter anges samtycker vi till stadgan. Frågan är huruvida branschens dominerande ekonomiska grupper, vars intressen i allt högre grad gynnas av gemenskapspolitiken, ansluter sig till den. Därför lade vi ner vår röst i slutomröstningen om betänkandet.

  Małgorzata Handzlik (PPE-DE), skriftlig. − (PL) Det antagna betänkandet om en europeisk stadga om konsumenternas rättigheter på energiområdet ökar markant konsumenternas rättigheter på energiområdet. Konsumenterna kommer att få tillgång till mer information, vilket gör det enklare att välja mellan leverantörer och olika försörjningsalternativ. Stadgan utgör ett mycket viktigt steg i liberaliseringen av energimarknaden.

Jag är övertygad om att tydligare och läsvänligare information till konsumenterna kommer att göra det möjligt för konsumenterna att göra de bästa valen. Detta är särskilt viktigt i en tid då energipriserna hela tiden höjs och utgör ett allt större orosmoment för konsumenterna.

Som ett resultat av den accepterade lösningen blir det enklare att jämföra olika erbjudanden och den verkliga energiförbrukningen, och detta kommer att uppmuntra konsumenterna till att byta leverantör om de inte är nöjda med den erbjudna tjänsten. Resultatet av detta blir verklig konkurrens mellan energileverantörerna, större intresse för att kunderna ska vara nöjda och större möjligheter för konsumenterna att påverka energibolagens beslut.

Jag anser att stadgan om konsumenternas rättigheter på energiområdet långsamt men säkert kommer att bidra till att förändra energimarknaden, vilket vi länge har sett fram emot. Låt oss inte glömma bort att konsumenterna är den viktigaste delen av den inre marknaden, och de förväntar sig att vi genomför verkliga förändringar.

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE), skriftlig. − (RO) Jag röstade ja till Mia De Vits betänkande om en europeisk stadga om konsumenternas rättigheter på energiområdet. Med tanke på de allt högre energipriserna är det nödvändigt att se till att medborgare med lägre inkomster och befolkningen i avlägsna regioner, där energimarknaden är mindre och inte konkurrensutsatt, får energiförsörjning. Medlemsstaterna borde så fort som möjligt vidta åtgärder för att tydligt avgränsa dessa kundgrupper och främja och stödja åtgärder, exempelvis sociala tariffer, för att se till att de utan avbrott har tillgång till elektricitet och naturgas.

Jag röstade ja till ändringsförslagen 3, 4, 5, 6 och 7, som lades fram av den socialdemokratiska gruppen. I dem fastslogs behovet av att införa sociala tariffer, att kvartalsvis informera konsumenterna om deras egen energiförbrukning och där begärdes även att allmänheten blir informerad om bestämmelserna i den europeiska stadgan om konsumenternas rättigheter på energiområdet. Jag beklagar att dessa ändringsförslag inte antogs.

Skyddet av konsumenter på energiområdet borde även i framtiden vila på gemensamma åtgärder från unionens och medlemsstaternas sida. Den europeiska stadgan om konsumenternas rättigheter på energiområdet är ett sätt att stödja medborgarna, så att de kan få information om sina rättigheter på ett effektivare och enklare sätt.

  Geoffrey Van Orden (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag är starkt för att konsumenterna ska kunna få trygga, pålitliga och hållbara leveranser av gas och elektricitet till rimliga priser. De nationella tillsynsmyndigheterna borde spela en viktig roll här. Jag motsätter mig dock Europeiska kommissionens ansträngningar att utsträcka sitt inflytande över detta område, utvidga sina befogenheter och genom ”studier” lägga fram en ”stadga” och ”harmonisering”, och jag erkänner inte begreppet ”unionsmedborgare”. Av dessa skäl lade jag ned min röst.

– Import av slaktkroppar av fjäderfä (B6-0309/2008)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Vi anser att det är bra att Europaparlamentet är kritiskt till Europeiska kommissionens förslag, i vilket man försöker ändra reglerna för försäljningen av fjäderfäkött genom att endast tillåta försäljningen av sådant fjäderfäkött som genomgått bakteriedödande behandling för att användas som livsmedel.

I praktiken strävar man i Europeiska kommissionens förslag endast efter att uppfylla USA:s önskemål om att EU ska tillåta import av dess fjäderfäkött, som har behandlats med kemiska eller bakteriedödande ämnen.

Europeiska kommissionen tar därför inte hänsyn till försiktighetsprincipen och tar inte hänsyn till antagandet och skärpningen av normerna för livsmedelssäkerhet och hygien som redan existerar på EU-nivå. Dessa är mycket strängare än i USA, där man endast använder en billig slutlösning som de nu vill att EU ska acceptera så att de kan sälja sina produkter i Europa.

Vi hoppas därför att rådet inte godkänner Europeiska kommissionens förslag.

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Klordoppning av kyckling har inte visats vara skadligt för hälsan eller skadligt på annat sätt, och våra ställningstaganden bör alltid vara evidensbaserade. Jag har därför i frihandelns namn röstat nej till detta betänkande, som jag betraktar som protektionistiskt motiverat.

Med tanke på den vitt spridda oron bland allmänheten i EU vad gäller klordoppad kyckling är det dock av yttersta vikt att vi får lagstadgade krav på märkning så att varje individ kan välja att undvika denna produkt t.ex. i handeln eller på restauranger.

  Mairead McGuinness (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag röstade ja till den här resolutionen eftersom den framhäver en av de mest trängande frågorna som EU ställs inför både till det inre och yttre.

Vi har inom EU beslutat att arbeta för höga standarder inom livsmedelsproduktion – medvetna om behovet av livsmedelssäkerhet och kvalitet.

Vi tillåter inte klorering av kyckling inom EU för produkter som konsumeras i EU och därför vore det inte logiskt att tillåta import av amerikansk kyckling som är behandlad på detta sätt, till EU.

Under de senaste månaderna har vi haft ett liknande problem med import av nötkött från Brasilien – där spårbarhetsstandarderna ligger långt under dem i EU.

Vi kan komma att ställas inför ett liknande problem när vi förbjuder produktion av ägg från burhöns i EU, men till slut importerar äggpulverprodukter från burhönsanläggningar utanför EU.

Om EU håller fast vid inre normer måste man vara beredd att försvara dem och stoppa import som inte lever upp till våra inre normer.

  James Nicholson (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Kommissionens förslag att häva förbudet för import av fjäderfä behandlat med bakteriedödande ämnen som klor är ytterst oroande. Man måste erkänna att dessa förfaringssätt helt enkelt inte lever upp till EU:s normer vad gäller livsmedelssäkerhet.

Förslaget verkar vara politiskt motiverat och ignorerar på ett påfallande sätt EU-medborgarnas berättigade oro vad gäller hälso- och säkerhetsfrågor. Försäkringar om att detta fjäderfä kommer att märkas och vara tydligt igenkännbart av konsumenten räcker helt enkelt inte.

Användningen av bakteriedödande ämnen i behandlingen av fjäderfä bör inte på något sätt främjas av EU. Förbudet gäller i mer än tio år och infördes från början av goda skäl. Olyckligtvis representerar därför kommissionens förslag att häva det ett stort steg bakåt och är fullkomligt oacceptabelt.

  Dimitrios Papadimoulis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Kommissionen måste se över sitt ursprungliga beslut, som uteslutande är grundat på kommersiella hänsynstaganden och leder till ett brott mot folkhälsa och konsumentskydd. Vi kan inte ignorera gällande EU-lagstiftning genom att göra eftergifter till amerikanerna och prioritera kommersiella intressen framför folkhälsa. Vi inväntar svaret från den behöriga kommissionsledamoten för hälsa, Androulla Vassiliou, och svaret från den grekiska regeringen.

– Krisen i fiskerisektorn till följd av de stigande bränslepriserna (RC-B6-0305/2008)

  Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Tack, fru talman. Resolutionen är ett första svar på den mycket allvarliga kris som unionens fiskerisektor befinner sig i, som en följd av det stigande oljepriset. Under de senaste dagarna har jag personligen besökt olika hamnar i mitt hemland och har bevittnat en mycket svår och komplicerad situation, som vi måste kunna bemöta snabbt och effektivt.

Den exempellösa höjningen av oljepriserna hotar att tvinga en hel sektor på knä. Unionen har extraordinära fiskerifonder som kan användas i särskilt allvarliga situationer. Jag föreslår att kommissionsledamot Joe Borg omedelbart skrider till handling för att ta reda på om sådana åtgärder av kommissionen är att rekommendera. Handling och inte ord. Åtgärder och inte löften. Bland arbetarna fann jag en växande misstro mot EU-institutionerna. Vår uppgift är att fylla det mellanrummet och i synnerhet att axla vårt ansvar ställda inför en ekonomisk och social utveckling som mycket väl kan framkalla en allvarlig kris.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Som det betonades i ett pressmeddelande stöder vi inte resolutionen, på grund av följande:

- Den bemöter inte det akuta problemet med arbetarnas löner och klargör inte att fiskarna (arbetarna) betalar för bränslet, och att det är orsaken till att problemet påverkar dem direkt (på samma sätt som en klar majoritet av ägarna till mindre fartyg).

- Den fäster inte avseende vid EU:s overksamhet och vägran att fatta de nödvändiga besluten.

- Den lägger inte fram några konkreta förslag med avseende på bränslepriser (bensin och diesel) och vad gäller prissättning på fisk vid första försäljningstillfället.

- Den beklagar inte en politik som utnyttjar de stigande bränslepriserna för att ytterligare inskränka och trycka samman sektorn, vilket skapar större arbetslöshet, garanterar produktionssektorns förfall och försämrar livsmedels- och handelsbalanserna.

- Den lever inte alls upp till de ståndpunkter som tidigare antagits av Europaparlamentet och föreslagits av Portugisiska kommunistpartiet (PCP).

I enlighet med de senaste förslagen som tillkännagivits av Europeiska kommissionen, och oaktat en eller två synpunkter som om de tillämpas skulle kunna ha positiva effekter på sektorn, syftar i grund och botten resolutionen till att fartygen skrotas och att fiskarna måste överge sitt yrke.

Eftersom fiskerierna har en framtid efterlyser vi att åtgärder i linje med förslagen i resolutionen vi presenterade så fort som möjligt antas.

  James Nicholson (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Fiskeindustrin har stått inför många kriser under årens lopp, men ingen har varit större än den nuvarande, med stigande oljepriser som pressar industrin över gränsen till en punkt där den inte längre kan överleva.

De fortsatt stigande oljepriserna kan komma att bli förödande för många industrier, men ingen är mer känslig än fiskeindustrin, där arbetstillfällen till havs och på land är i fara.

Vi måste undersöka alla alternativ som vi har till förfogande. En väg som borde undersökas är att sänka skatterna för att se till att bränslekostnaderna går ned.

Får jag ställa följande fråga: om vi inte har några fiskare, varifrån ska vi ta fisken som vi behöver? Ska vi luta oss tillbaka och låta utländska importprodukter ta över våra marknader och konkurrera ut vår industri?

Att rädda våra fiskeflottor och industrin i stort kommer att bli en enorm utmaning. Jag är dock säker på att det med god vilja och samarbete över hela linjen är möjligt. Jag välkomnar gårdagens uttalande från kommissionen, i vilket man tillkännager sin avsikt att förse fiskeflottorna med krishjälp. Jag hoppas innerligen att dessa åtgärder formellt kommer att antas av rådet för fiskeministrar i nästa vecka och sedan snabbt genomföras.

  Margie Sudre (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Den dramatiska höjningen av priset på dieselolja, 300 procent sedan 2003, har slagit med full kraft mot fiskerisektorn. I och med den hela tiden förvärrade krisen är många fiskeföretag nu i ett mycket bräckligt ekonomiskt tillstånd.

Fiskerinäringen är i själva verket en särskilt viktig grundval i de yttre regionernas ekonomiska och sociala utveckling. De drabbas dessutom desto hårdare av höjningen av bränslepriset genom sitt avlägsna geografiska läge. Det är en oacceptabel situation. EU är skyldigt att finna en kompromiss.

Europaparlamentet har precis sänt en stark signal till fiskarna. Genom att begära att det officiella biståndstaket höjs till 100 000 euro per fartyg och inte per företag, genom att begära omedelbar tillämpning av kris- och socialstödsåtgärder och slutligen genom att kräva en omorganisation av EU-fondernas utgifter för fiskerinäringen, har parlamentsledamöterna gjort klart för fiskarna att de har blivit bönhörda.

Rådet för europeiska fiskeministrar kommer att diskutera dessa förslag den 23 och 24 juni 2008. EU har inget annat val än att återupprätta fiskarnas förtroende, för att fylla det stora tomrum som nyligen har visat sig.

– Toppmötet mellan EU och Ryssland i Chanty-Mansijsk den 26–27 juni 2008 (RC-B6-0235/2008)

  Adam Bielan (UEN), skriftlig. − (PL) Herr talman! Jag skulle än en gång vilja poängtera att det inte finns något bolag i väst som är så nära förbundet med staten som Gazprom är med Kreml. För närvarande har vi att göra med kylig politisk beräkning. Gazproms dominans inom energisektorn kommer att leda till ännu en höjning av energipriserna i Europa. Ryssland kommer att kunna driva igenom ännu större politiska eftergifter för försörjningen med gas och olja. Vi ser redan följderna av de höga priserna i de allt tätare protesterna i Europa. Vi har även den upprepade avstängningen av gasförsörjningen till våra grannar i öst i färskt minne.

Herr talman, jag stödde resolutionen eftersom jag anser att EU måste börja tala med en röst i relation till Ryssland, eftersom vi endast på det sättet kan garantera att EU kommer att vara effektivt.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Det är välkänt att Ryssland är en viktig strategisk partner för EU, och vårt geografiska läge gör oss beroende av varandra. Diplomati måste därför användas för att finna de bästa lösningarna för denna oundvikliga närhet. Behovet av att samarbeta får dock inte tvinga oss in i en verklig eller maskerad blindhet i fråga om de allvarliga problem som Ryssland innebär.

Till det inre kan man inte bortse ifrån att Ryssland inte är en fullvärdig demokrati och att rättssäkerheten inte garanterar verklig respekt för mänskliga rättigheter. Till det yttre är det omöjligt att bortse ifrån bruket av energi som ett vapen i yttre relationer, i synnerhet genom att främja splittringen inom EU på det här området, den tvetydiga roll landet har spelat i fråga om Iran, och dess ovillighet att tvinga Kina att engagera sig för mänskliga rättigheter, bland annat.

EU:s röst i förhållande till Ryssland måste vara rösten hos en seriös partner som är beredd att samarbeta, men som inte är beredd att kompromissa i kärnfrågor om demokrati, mänskliga rättigheter och säkerhet.

  Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. − (PL) De komplicerade relationerna mellan EU och Ryssland kräver väl hanterade och enhetliga diplomatiska åtgärder.

Det annalkande toppmötet mellan EU och Ryssland väcker många känslor, eftersom avtal som är av stor vikt för både Ryssland och EU ska förhandlas fram. Före detta toppmöte måste vi göra klart för oss hur viktigt det är för EU:s framtid att den talar med en röst på den internationella scenen. Av det skälet är det synd att Irlands befolkning satte ett frågetecken vid ratificeringen av Lissabonfördraget i förra veckans omröstning, eftersom det är just detta fördrag som innehåller regelverket som gör EU till en trovärdig partner i internationella relationer.

- Betänkande: Aylward (A6-0196/2008)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Vi röstade ja till det här betänkandet, som innehåller en rad viktiga förslag för att skydda får- och getprodukter, särskilt i mindre gynnade områden och bergsregioner. Vi hade dock gärna sett att det hade gått ännu längre, särskilt i fråga om att skydda inhemska raser och traditionell osttillverkning. Inte desto mindre är det väsentligt att Europeiska kommissionen och rådet tar hänsyn till dessa förbättrade förslag och debatten i plenum, där vi också förklarade vår ståndpunkt i denna mycket viktiga fråga.

Revisionen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), som för närvarande pågår, måste rätta till problemen som uppstod genom 2003 års reform, särskilt vad gäller frikopplingen av direktbetalningar. Jag vill också betona vikten av en ytterligare betalning till producenterna för att särskilt stödja avel av inhemska får- och getraser. Denna betalning måste stärkas i bergsområden och andra konkreta områden för att upprätthålla den biologiska mångfalden inom jordbruket, bevara dessa djur i känsliga områden och bruka jorden på ett naturligt sätt – ett viktigt bidrag till miljöskyddet och förebyggandet av skogsbränder i södra Europa.

  Mairead McGuinness (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag röstade ja till betänkandet eftersom det tar itu med problemen inom fårsektorn, som är på slutlig tillbakagång om inte åtgärder vidtas.

Parlamentet har röstat ja till att EU bekostar elektronisk övervakning av får och även om detta är välkommet så skulle jag ha föredragit att den elektroniska övervakningen hade tagits bort från dagordningen tills den framtida livskraften hos fåruppfödningen säkras.

Avseende förslaget på en projektarbetsgrupp, vilket avslogs av parlamentet, åligger det nu kommissionen att öka sin fokusering på fårsektorn och att rapportera framsteg till parlamentet eller i övrigt att genomföra förslagen i betänkandet.

- Betänkande: Gurmai (A6-0169/2008)

  Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Tack, fru talman, jag röstar ja till betänkandet av Zita Gurmai och skulle vilja gratulera henne till hennes utmärkta arbete.

Jag stöder i synnerhet eSafety-initiativet (www.esafetysupport.org) inom ramarna för vilket Europeiska kommissionen, myndigheterna, industrin och andra berörda parter alla samarbetar för att försöka snabba på utvecklingen och införandet av integrerade, intelligenta säkerhetssystem för fordon. Dessa system använder informations- och kommunikationsteknik för att öka trafiksäkerheten och minska antalet olyckor på våra vägar. Med eSafety har första steget tagits inom ramen för initiativet ”Den intelligenta bilen”, som startades av Europeiska kommissionen 2006. Jag anser att detta är vägen som vi snabbt bör följa för att främja den framtida tillväxten av transport som med kommissionens ord kommer att vara ”smartare, säkrare och renare”.

  Zita Pleštinská (PPE-DE), skriftlig. − (SK) Vårt beroende av transport växer för varje dag. Alla medborgare har rätt till säker och hållbar rörlighet. Dagens framsteg inom informations- och kommunikationsteknik gör att vi kan tillverka och köpa fordon som är smartare, säkrare och renare. Konsumenterna måste ha tillgång till information som gör det möjligt för dem att göra initierade val till förmån för intelligenta bilar, och det är viktigt att dessa bilar har ett överkomligt pris.

Eftersom betänkandet av föredraganden Zita Gurmai ger EU-medborgarna möjlighet att dra nytta av den potentiella trafiksäkerheten inom en nära framtid, röstade jag för betänkandet.

Trafikolyckor orsakas både av den mänskliga faktorn och av fordonens dåliga skick. Genom att införa intelligent teknik kan 16 procent av olyckorna förhindras. Moderna system kan minska antalet förolyckade i trafikolyckor med så mycket som en tredjedel. Galileo-programmet representerar också ett viktigt bidrag på det här området.

Vad gäller den fullständiga spridningen av det europeiska fordonssystemet för nödsamtalstjänster, eCall-systemet, har EU:s medlemsstater ett stort ansvar. Målet är att ett fullständigt införande av eCall ska äga rum senast 2010. Därför uppmuntrar jag de medlemsstater som ännu inte har undertecknat samförståndsavtalet för eCall att göra det nu under 2008.

Med hänsyn till att, enligt statistiken, 41 600 människor dödas i den europeiska trafiken varje år, behöver vi starta en ny era inom vägsektorn. Genom att rädda vilket antal människoliv som helst kommer vi att åstadkomma mycket för medborgarna i EU.

  Brian Simpson (PSE), skriftlig. − (EN) Min kollega Zita Gurmai har åstadkommit ett utmärkt betänkande och måste gratuleras för sitt detaljerade arbete och hängivenheten som hon har visat.

Det första betänkandet om intelligenta bilar är ett flaggskeppsprojekt inom ramen för kommissionens strategiska politik för informationssamhället och media, och vår föredragande gör rätt i att erkänna att de intelligenta fordonssystemen skulle kunna minska den årliga dödssiffran, för närvarande omkring 42 000, i trafiken inom EU. Hon gör också rätt i att påpeka att många människor för närvarande inte har råd med de nya systemen, så behovet av att sänka kostnaderna måste prioriteras.

Tekniken för elektronisk stabilitetskontroll, bruket av bärbar och nomadisk utrustning och arbetet för att åstadkomma renare fordon är ämnen som alla behandlas av föredraganden.

Detta är ett utmärkt betänkande, och det har mitt fulla stöd.

  Bernard Wojciechowski (IND/DEM), skriftlig. − (PL) Initiativet Den intelligenta bilen är ett mycket värdefullt initiativ. Det är viktigt att i mesta möjliga mån använda modern teknik för att göra transporterna säkrare och mer effektiva. Bedömningar antyder att om alla bilar vore utrustade med elektronisk stabilitetskontroll (ESC) skulle antalet dödsolyckor i EU kunna minskas med så många som 4 000 per år. Ett annat viktigt säkerhetsattribut, som ännu inte har införts generellt, är det europeiska fordonssystemet för olycksunderrättelse, känt som eCall. Forskning visar att dess införande i hela EU skulle kunna minska antalet förolyckade i trafiken med två och ett halvt tusen varje år. Den sista frågan som bör tas upp är den stora mängden koldioxid och växthusgaser som produceras av bilar, vilket utgör 12 procent av de totala koldioxidutsläppen i EU. Jag anser att bilar med de lägsta koldioxidutsläppen borde marknadsföras med hjälp av sociala kampanjer. Vi borde även införa restriktivare regler för att minska de skadliga utsläppen från bilar.

  Talmannen. − Röstförklaringarna är härmed avslutade.

(Sammanträdet avbröts kl. 12.45 och återupptogs kl. 15.00.)

ORDFÖRANDESKAP: ONESTA
Vice talman