Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 2 september 2008 - Bryssel

17. Kloning av djur i livsmedelssyfte (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är en debatt om en muntlig fråga till kommissionen från Neil Parish, för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, om kloning av djur i livsmedelssyfte (O-0069/2008 – B6-0545/2008).

  Neil Parish, frågeställare. − (EN) Herr talman! Jag vill hälsa kommissionsledamot Androulla Vassiliou, som kommit hit i kväll för att lyssna på vår muntliga fråga, varmt välkommen, särskilt vid denna sena timma.

Kloning handlar inte bara om livsmedelssäkerhet – vi européer anser också att vi inom den gemensamma jordbrukspolitiken producerar livsmedel av mycket hög kvalitet och enligt mycket höga välfärdsnormer. Problemen med kloning handlar inte bara om djurens välbefinnande utan också om konsumenternas förtroende för livsmedel som kanske kommer från klonade djur.

För att få reda på hur man hindrar klonade djur från att släppas in i livsmedelskedjan behöver man bara kasta en blick över Atlanten, mot Förenta staterna. Om till exempel en klonad tjur är värd 1 000 euro i livsmedelskedjan när det är dags för slakt måste uppfödaren lägga en deposition, vilken är värd kanske 3 000 euro. När man slaktat djuret och försäkrat sig om att det inte släppts in i livsmedelskedjan betalas depositionen tillbaka. Det är ett relativt enkelt sätt att hålla klonade djur utanför livsmedelskedjan.

Jag menar att vi måste ta den här frågan på stort allvar och jag uppmanar kommissionsledamoten att se över den igen.

Jag kommer att ta upp en del av problemen med kloning, särskilt de som har med välfärd att göra. Kloning medför allvarliga hälso- och välfärdsproblem för klonerna och deras surrogatmoderdjur. Djurens hälsoproblem uppstår på grund av de kränkande metoder som krävs för att framställa en klon. Sedan har vi det lidande det innebär för surrogatmoderdjuren att bära klonade foster, samt låg hälsonivå och hög dödlighet tidigt i livet hos klonade djur.

I Scientific and Technical Review, som ges ut av Världsorganisationen för djurens hälsa, konstaterades att endast 6 procent av alla klonade embryon resulterar i friska kloner med lång livslängd.

I rapporten från EFSA noteras också en ökad förekomst av missbildningar och en allt större andel missfall bland de surrogatmoderdjur som bär klonade embryon. Missbildningarna och klonernas storlek gör att kejsarsnitt är vanligare bland kreatur som bär kloner än bland dem som befruktats på naturlig väg. Mortaliteten och morbiditeten bland kloner är högre än bland djur som kommit till via sexuell befruktning, och både surrogatmoderdjurets och klonens välfärd kan påverkas.

Europeiska gruppen för etik tvivlar på att kloning av djur i livsmedelssyfte är etiskt försvarbart. Den ser inte heller några övertygande argument som rättfärdigar livsmedelsproduktion från kloner och deras avkomma.

När man tittar på siffror som visar vad som händer med klonade djur kan man se att klonade kalvar ofta väger 25 procent mer än normalt, vilket leder till smärtsamma förlossningar, och 25 procent av de kor som bär på kloner utvecklar hydroallantois efter 120 dagars dräktighet. Rapporter från 2003 visar att bara 13 procent av de embryon som implanterats i surrogatmoderdjur resulterade i kalvar vid fullgången dräktighet, och endast 5 procent av alla klonade embryon som implanterats i kor överlevde. EFSA refererar till en studie där de 2 170 kor som implanterats med embryon endast födde 106 levande kalvar – 4,9 procent – och där bara 82 kalvar överlevde i mer än två dagar.

Vi måste också beakta de problem som uppstår inte bara i fråga om välfärd utan också i djurens genbank, vilket även är en produktionsfråga. Ta exemplet med Holstein Friesian – man tror att rasen bara har runt 50 genuppsättningar. Om vi börjar klona tjurar och därefter parar en klonad tjurs avkomma, en kviga, med faderns andra avkomma – de båda avkommorna har alltså samma far – minskar vi ytterligare den genetiska mångfalden. Detta medför problem med sjukdomar och med defekta gener som överförs till avkomman. Det är orsaken till att vi måste se till att ha hybridvigör (heterosis).

Branschen kan inte själv förklara varför ett klonat djur bär på förälderns cell, en äldre cell, varpå risken att föda upp ett djur som inte är tillräckligt starkt och friskt åter uppstår.

Därför uppmanar jag kommissionen att lägga fram förslag som förbjuder kloning av djur i livsmedelssyfte och utsläppande på marknaden av kött eller mejeriprodukter som härrör från klonade djur.

  Androulla Vassiliou, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag vill tacka Neil Parish för att han tar upp den här viktiga frågan, som kommissionen har beaktat noga och som verkligen sysselsätter oss. Europeiska kommissionen har – som Neil Parish nämnde – bett EFSA yttra sig om livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välfärd, samt miljökonsekvenserna av användningen av levande djurkloner.

Det slutliga yttrandet antogs den 15 juli i år och kommissionen är nu i färd med att utvärdera nödvändiga åtgärder. I yttrandet hänvisas till oklarheter i fråga om riskbedömningen på grund av att antalet tillgängliga studier är begränsat. Det hänvisas också till att hälsan och välfärden hos en stor andel av klonerna har konstaterats vara negativt påverkad, ofta så allvarligt att det lett till döden.

Kommissionen är medveten om att kloning fortfarande kan ge negativa effekter på djurens hälsa och välfärd, även om förbättringar i kloningsförfarandet har skett på senare år. Det finns tecken på att postnatal mortalitet och morbiditet bland kloner är högre än bland djur som kommit till via sexuell befruktning. Undersökningar, såväl psykologiska och kliniska som beteendemässiga, har dock visat att de flesta överlevande kloner är normala och friska.

Kommissionen följer noggrant den vetenskapliga utvecklingen på området. Under 2004 finansierade kommissionen också ett alleuropeiskt forskningsprojekt, ”Cloning in Public”, som tog upp etiska, rättsliga och andra samhälleliga aspekter på kloning av kreatur. Projektet samordnades av Danish Centre for Bioethics and Risk Assessment (CeBRA) och syftade till att främja en öppen debatt om biotekniken.

Allmänheten involverades under hösten 2007 när kommissionen inledde ett offentligt samråd om etiken runt kloning av djur i livsmedelssyfte, och i september 2007 organiserade kommissionen en öppen rundabordskonferens i samma ämne med representanter från den akademiska världen, näringslivet, icke-statliga organisationer, det civila samhället, internationella organisationer, industrin osv. I syfte att öka allmänhetens deltagande sändes konferensen på Internet och man har publicerat en redogörelse från mötet.

Sist men inte minst har kommissionen nyligen inlett en Eurobarometerundersökning om konsumenternas syn på kloning i livsmedelssyfte. Syftet är att ta reda på allmänhetens åsikter och medvetenhet kring kloning och livsmedel som kommer från klonade djurs avkomma. Resultaten kommer att offentliggöras inom kort.

Kommissionen beaktar till fullo de etiska aspekterna när så känsliga frågor som kloning behandlas. Kommissionen har uppmärksammat de etiska frågorna kring kloning av djur sedan 1997, då Rådgivande gruppen för etik på det biotekniska området utarbetade ett yttrande om de etiska aspekterna kring kloning. På grund av den tidens tekniska nivå tog man i yttrandet inte upp kloning i livsmedelssyfte. Det är orsaken till att kommissionen har bett Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik, som är kommissionens oberoende rådgivande organ på området, att yttra sig om de etiska aspekterna kring kloning av djur i livsmedelssyfte. Yttrandet offentliggjordes i januari i år. På grund av det lidande och de hälsoproblem som surrogatmoderdjur och djurkloner i dagsläget utsätts för ifrågasätter Europeiska gruppen för etik huruvida det är etiskt berättigat att klona djur i livsmedelssyfte. Gruppen anser att det i dagsläget inte finns några övertygande argument som rättfärdigar livsmedelsproduktion från kloner och deras avkomma. Kommissionen tar nu ställning till de farhågor som gruppens uttryckt.

I enlighet med internationella regler måste restriktionerna på produktimport grundas på väl motiverade åsikter, vara icke-diskriminerande och stå i proportion till det eftersträvade målet. Enligt globala handelsregler kan import av livsmedelsprodukter från tredje land avbrytas om den innebär ett allvarligt hot mot djur- eller folkhälsan. På grundval av de genomförda studierna och EFSA:s yttrande kommer kommissionen att besluta om vilka restriktioner man bör införa. Säkerligen kommer detta att ske inom kort.

  Agnes Schierhuber, för PPE-DE gruppen. – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Dagens diskussion är av yttersta vikt i arbetet med att uppmärksamma de faror som är förenade med kloning. Jag tackar Neil Parish för att han har ställt denna muntliga fråga till kommissionen. En sak är helt klar – djurens hälsa är a och o för livsmedelssäkerheten.

Som vi vet finns det olika slags kloningsprocesser: terapeutisk och reproduktiv kloning liksom DNA-kloning. I dag pratar vi om reproduktiv kloning. Med reproduktiv kloning menas att man skapar en genetiskt identisk kopia av någonting: en växt, ett djur och i framtiden – om vi känner oss mogna att överskrida alla gränser – kanske till och med en människa.

Men när man använder sig av kloning inom djuravel i syfte att framställa livsmedel uppstår problem. Det första av dessa är de höga förlusttalen – uppgifter från Förenta staterna visar ju att endast ett fåtal kloner överlever. Följaktligen är inte kloning i livsmedelssyfte ekonomiskt hållbart. Från första stund har klonen samma genetiska ålder som originalet. Om man klonar en sex år gammal ko så blir alltså klonen en kalv vars gener är sex år gamla. Det är ofrånkomligt att klonens kromosomuppsättning skadas i kloningsprocessen, vilket gör den mottaglig för sjukdomar och parasiter.

Fru kommissionsledamot! När kloning utförs över flera generationer sker en kumulativ utarmning av den genetiska mångfald som arter behöver för sin överlevnad, och som gör att de kan anpassa sig till förändringar i sin naturliga miljö.

Frågan är om människan bör tillåtas att mixtra med de mest naturliga av biologiska processer, även om hon gör det med aldrig så goda intentioner? Behöver vi verkligen ändra på något som har fungerat i miljontals år? Hur som helst så är människans livstid alltför kort för att hon ska kunna uppleva följderna av sina handlingar på lång sikt. Jag hoppas att vi inte kommer att sluta som trollkarlens lärling i Goethes dikt, han som inte kunde bemästra de krafter han satt i rörelse.

  Csaba Sándor Tabajdi, för PSE-gruppen. – (HU) Herr talman! Jag är helt enig med Neil Parish om att vi behöver införa två typer av nolltolerans. För det första bör inte klonade djur släppas in i livsmedelskedjan över huvud taget – det är vi alla överens om. Vi är också överens om att, och bör uppmana kommissionen att se till att, klonade djur från Argentina, Brasilien eller andra länder utanför EU inte importeras till eller förs in i EU över huvud taget. Detta är de områden inom vilka jag tror att Neil Parish vill ha nolltolerans och som utgör kärnan i hans förslag. Både Agnes Schierhuber och Neil Parish har sagt att det fortfarande föreligger stora risker, att det inte finns några riktigt lämpliga kontrollmetoder, och att det gjorts bristfälliga tester och bristfälliga försök – som alla bara gäller grisar och nötkreatur. Så det finns alltså stora risker. Sammanfattningsvis kan man säga att dessa djur inte ska släppas in i livsmedelskedjan, men det vore naturligtvis absurt och idiotiskt att försöka hämma forskningen inom genteknik och bioteknik. Forskning är en sak, livsmedelskedjan en annan. Slutligen behövs både långsiktiga, pålitliga kontroller, oberoende av branschorganisationer, och oberoende övervakning under fler och längre tidsperioder. Tack för er uppmärksamhet.

  Mojca Drčar Murko, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Erfarenheter av att handskas med andra frågor kring livsmedelssäkerhet, liksom av att ta upp ämnen som rör relationen mellan människan som överordnad art och djuren, har visat att den allmänna uppfattningen i hög grad avgörs av specifik kunskap på området. Konsumenterna är mer och mer medvetna om det lidande och de skador som produktionsdjur utsätts för. De bör därför hållas informerade om de risker som kloning av djur innebär. En utbildningskampanj som förklarar vilket otroligt slöseri med resurser kloningsprocessen hittills har varit är på sin plats.

Att EFSA inte skulle hitta några tydliga säkerhetsproblem i samband med livsmedel från klonade produktionsdjur, i jämförelse med konventionellt uppfödda djur, var väntat. EFSA poängterade dock i den aktuella rapporten att förfarandet starkt påverkar djurens hälsa och välfärd.

De samhälleliga problem som uppstår pekar starkt på att vi bör förbjuda kloning av djur i livsmedelssyfte, liksom import av klonade djur och deras avkomma.

  Janusz Wojciechowski, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Vårt samhälle lever på att utnyttja djur och kommer säkert att göra så under lång tid framöver. Vi dödar djur för att tillfredställa en mängd behov, men vi drar också vissa gränser. Åtminstone vi européer sätter gränser för hur mycket djuren ska behöva lida och är måna om deras välmående. Vår lagstiftning slår fast att djur inte är objekt.

Konsten att klona djur är en kontroversiell vetenskaplig framgång. Att däremot klona djur för ekonomisk vinning är ett etiskt övergrepp. Det är inte djurhållning utan djurproduktion, vars grundprincip är kopiatorn – inte produktionslinjen. Vi bör avstå av moraliska skäl, av respekt för djuren men också för vår egen mänsklighet. Från att behandla djur som objekt är steget inte långt till att behandla människor på samma sätt. I dag är steget från att klona djur till att klona människor inte långt. Som företrädare för gruppen Unionen för nationernas Europa stöder jag resolutionen.

  David Hammerstein, för Verts/ALE-gruppen. – (ES) Herr talman! Jag undrar vad vi hoppas kunna uppnå med ett moratorium för kloning av djur i livsmedelssyfte? Vad vill vi uppnå genom att tillämpa försiktighetsprincipen och stoppa importen av klonade djur? Vad hoppas vi uppnå genom att sluta behandla djur som objekt och utsätta dem för onödigt lidande?

Fåret Dolly dog sjukt och vanskapt. Experimentet med fåret Dolly misslyckades, men vi verkar inte ha lärt oss något av det.

Kloning kan innebära en reducering av den genetiska mångfalden och större sårbarhet för djursjukdomar, och kan orsaka situationer där kännande varelser, våra vänner djuren – som kan förnimma och uppleva smärta –, får utstå mycket lidande.

  Kartika Tamara Liotard, för GUE/NGL-gruppen. – (NL) Herr talman! Jag vill uppriktigt tacka Neil Parish och jag stöder hans åsikter till fullo. Det finns bevis för att kloning innebär lidande för djuren – EFSA kom också fram till den slutsatsen. Om vi tillåter kloning av djur i livsmedelssyfte kommer vi att ställas inför fler problem än djurens lidande och annan etisk problematik: det är mycket tveksamt om konsumenterna vill äta klonat kött över huvud taget, vi vet inte vilka risker det kan medföra, och dessutom har inte den allmänna debatten om klonade livsmedel startat på allvar ännu.

Därför invänder jag med kraft mot att kommissionen ens överväger att låta kloning täckas av definitionen i den nya förordningen om livsmedel. Det skulle innebära att kommissionen indirekt visar att den kan stödja kloning av djur i livsmedelssyfte. Jag uppmanar därför på nytt kommissionen att ändra sin ståndpunkt. Mot bakgrund av alla dessa invändningar uppmanar jag också kommissionen att utan dröjsmål lägga fram förslag om ett totalförbud mot kloning av djur.

  Jim Allister (NI). - (EN) Herr talman! Det är rätt och riktigt att vilja förbättra kvaliteten på kreatursbestånden genom att använda de finaste djuren för avel, och det gör man med hjälp av konstgjord befruktning och överföring av embryon. Men kloning är någonting annat – det är, som brittiska Food Standards Agency har noterat, att gå mycket längre än att hjälpa moder natur på traven.

Förutom andra etiska frågeställningar och risken för att man börjar experimentera även på människor är djurens välfärd en viktig fråga. Det förtida åldrande och de hälsoproblem som vi sett i de i media uppmärksammade kloningsfallen – exempelvis fåret Dolly – är en bra tankeställare när det gäller dessa välfärdsfrågor. Vi skulle vara mer betjänta av att avsätta större summor till att bekämpa djursjukdomar än att experimentera med naturen.

Från konsumenternas synvinkel är det här också en fråga om livsmedelskvalitet eftersom alla djur i en klonad besättning skulle vara lika mottagliga för samma sjukdomar, medan genetisk mångfald innebär ett bra skydd mot våldsamma sjukdomsutbrott. Hur jag än vrider och vänder på saken så hittar jag ingenting som övertygar mig om att kloning av djur är riktigt, nödvändigt eller av allmänintresse.

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Om bevarandet av den biologiska mångfalden är prioriterat av Europeiska kommissionen behöver man inte diskutera kloning över huvud taget. Jag skulle vilja höra argumenten för kloning av djur i livsmedelssyfte. Är det de ekonomiska intressena som ska styra? Hur blir det med de etiska, sociala och hälsomässiga frågorna?

Innan vi tillåter att sådana livsmedel säljs på EU-marknaden måste medborgarna ha gett sitt tillstånd. Jag är själv inte säker på att jag skulle kunna få i mig en fläskkotlett från en klonad gris eller mjölk från en klonad ko.

I stället för att hålla på med genmodifierade livsmedel och livsmedel från klonade djur borde vi vidta åtgärder för att återgå till naturliga livsmedel som är ekologiska, nyttiga och fria från kemikalier. Kloningsverksamheten bör stanna mellan forskarnas väggar. Jag anser att vägen från labbet till EU-konsumenternas middagsbord fortfarande är lång – det kvarstår alltför många frågetecken. Och just för att så många frågor ännu är obesvarade är jag övertygad om att vi bör skynda mycket långsamt.

Inte heller bör kommissionen agera i strid med EU-medborgarnas vilja. Även om livsmedelsprodukter från klonade djur skulle tillåtas på den europeiska marknaden är jag säker på att de, om de var ordentligt märkta och människor var tvungna att göra ett aktivt val för att köpa dem, inte skulle locka särskilt många köpare bland EU:s konsumenter.

Om vi börjar sälja produkter från klonade får, fjäderfä, getter och nötkreatur så förstör vi bilden av den europeiska jordbruksmodellen, där så stor vikt läggs vid att skydda miljön och måna om djurens välfärd.

  Andrzej Tomasz Zapałowski (UEN). - (PL) Herr talman! Också jag stöder Neil Parishs förslag om ett förbud mot att använda klonade djur för livsmedelsproduktion. Men jag har under en längre tid lagt märke till hur kommissionen strävat mot att medlemsstaterna ska införa rättsliga åtgärder som kommer att leda till att man introducerar genmodifierade livsmedel för massproduktion och i framtiden kanske också kött från klonade djur.

I många länder, däribland Polen, har lokala myndigheter fattat beslut om krav på att hela regioner, och även ett helt land, ska hållas fria från genetiskt modifierade organismer (GMO). Under påtryckningar från lobbygrupper som företräder industrin ignorerar kommissionen dessa beslut och arbetar för ett införande av genetiskt modifierade livsmedel på marknaden. EU:s medlemsstater är skyldiga allmänheten ett entydigt svar: vill de ha hälsosam, naturlig mat eller genetiskt modifierade och klonade livsmedel? Vi måste sluta hyckla om detta.

Jag vill också fråga kommissionsledamoten hur hon avser att skydda allmänheten från att oavsiktligt köpa de livsmedel som i framtiden kanske kommer från klonade djur? De livsmedlen kommer inte att ha någon märkning eftersom exportörerna kommer att försöka föra in dem på den europeiska marknaden medelst smuggling.

  John Purvis (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag har en annan syn på saken och detta på grund av att människan i alla tider har manipulerat med avel av djur och ökat produktiviteten i syfte att tillgodose sina behov. Vi ser ett tydligt mönster: från naturlig betäckning till artificiell insemination, till överföring av embryon, till delning av embryon, provrörsbefruktning, blastomer kärnöverföring, fosterkärnöverföring och nu somatisk kärnöverföring.

Varje nytt steg i utvecklingen har ansetts vara alltför drastiskt, men varje gång har man kunnat förbättra och förfina tekniken, insett fördelarna och småningom kunnat avskriva farhågorna.

Nu har jordbruksorganisationerna börjat inse att kloning kan gagna djurens hälsa och välfärd. EFSA menar att det inte finns någonting som tyder på att det, när det gäller livsmedelssäkerhet, finns några skillnader mellan livsmedelsprodukter från å ena sidan friska ko- och griskloner och deras avkomma och å andra sidan friska djur uppfödda på konventionellt sätt. Man ser heller inte några miljörisker. Och det finns fördelar: man kan trygga särskilt värdefulla djur och deras gener, bevara och även återinföra hotade arter, utrota farliga patogener och spridningen av dessa världen över, öka produktiviteten och konkurrenskraften, och uppmuntra till forskning och utveckling i Europa hellre än på andra platser.

Så varför misstror vi européer alltid den nya utvecklingen? Varför är vi så snabba med att förbjuda nya saker? Tänk på hur det gick med de genetiskt modifierade organismerna. Låt oss diskutera och debattera – och grunda våra argument på vetenskapliga fakta. Jag uppmanar kommissionen att noga följa utvecklingen, att uppmuntra till forskning, att förtydliga vetenskapen bakom kloning, att försvara kalla fakta – men inte att förbjuda. Låt oss avslå den här felaktiga, ologiska och missvisande resolutionen.

  Mairead McGuinness (PPE-DE). - (EN) Herr talman! För att John Purvis inte ska tro att han står helt ensam ska jag försöka att gå en gyllene medelväg här. Debatten är mycket värdefull och det är synd och skam att den hålls så sent på dagen. Jag lyssnade till första delen på mitt kontor och satt, eftersom debatten är praktiskt inriktad, som fastklistrad – vilket är ovanligt vid debatter i Europaparlamentet.

Jag har några punkter som jag skulle vilja ta upp. Det viktiga i debatten är sambandet mellan genetiskt modifierade livsmedel och kloning av djur. Jag tillhör inte dem som vill förbjuda genetiskt modifierade organismer eftersom vi på Irland använder stora mängder genmodifierade ingredienser för djurfoder, vilket vi behöver göra även i fortsättningen. Den oro som kloningen medför, och som ordföranden för jordbruksutskottet, Neil Parish, gav väl uttryck för, handlar om välfärden och det finns en oro för att djuren utsätts för lidande. Det är en fråga som vi måste titta närmare på.

Att kräva ett förbud mot klonade djur i livsmedelsproduktionen kanske medför att den frågan inte behandlas, om fokus läggs på själva forskningsprocessen. Det gläder mig att frågan har tagits upp och jag tackar utskottet och dess ordförande för det. Även om jag i egenskap av medlem i jordbruksutskottet först tänkte stödja resolutionen säger nu magkänslan att John Purvis kanske är inne på rätt spår, men att ett förbud kanske är ett alltför stort steg. Jag avvaktar kommissionens väl övervägda yttrande.

  James Nicholson (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Först av allt vill jag välkomna denna möjlighet till debatt – den ligger helt rätt i tiden.

Det här är ett ämne som väcker många frågor. Det jag ogillar är att vi inom EU inte har tillräckliga kontroller för att se till att klonade djur inte släpps in i eller når livsmedelskedjan. Jag inser behovet av att tillåta djuravel och utveckling, och jag inser till fullo vad John Purvis menar – och jag när ingen önskan om att stoppa möjligheterna till vetenskaplig utveckling – men jag anser verkligen att tydliga kriterier och kontrollmöjligheter måste införas. Jag delar Neil Parishs oro för djurens välfärd. Ja, jag oroar mig ordentligt eftersom en mycket stor andel av de klonade djuren lider redan från späd ålder.

Jag säger det igen: Jag motsätter mig inte, och vill inte stå i vägen för, den framtida utvecklingen. Många misstag har redan begåtts, låt oss freda detta känsliga område från ännu ett sådant. Låt oss freda livsmedelskedjan från klonade djur! Jag motsätter mig klonade djur i livsmedelskedjan.

  Androulla Vassiliou, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Europaparlamentets åsikt om den nya tekniken och dess följder väger naturligtvis mycket tungt och jag välkomnar de ärade ledamöternas synpunkter. Jag måste säga att särskilt EFSA:s yttrande ger oss mycket matnyttigt att fundera över och det finns många faktorer som måste beaktas. Jag håller med om att nya livsmedel inte är rätta sättet att lösa frågan om livsmedel från klonade djur och det är något vi kan diskutera under överläggningarna om förslaget om nya livsmedel.

Jag har hört flera talare här prata om kloning och genmodifiering som om de vore ett och samma fenomen och vill därför göra ett förtydligande: genmodifiering och kloning är två separata tekniker. Experter slår fast att man genom kloning inte förändrar det genetiska materialet och att kloner helt enkelt är genetiska kopior av djur.

Jag vill avsluta med att försäkra er om att kommissionen, innan den skrider till handling, alltid noggrant kommer att granska alla till frågan hörande fakta.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Jag har mottagit resolutionsförslag⁽¹⁾ B6-0373/2008, som ingivits av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum onsdagen den 3 september kl. 11.30.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Magor Imre Csibi (ALDE), skriftlig. – (EN) För många människor är kloning av djur i livsmedelssyfte en riskabel och moraliskt förkastlig verksamhet, även om stränga villkor tillämpas och även om EFSA skulle komma fram till att klonat kött är likvärdigt med konventionellt kött. Det lidande och de hälsoproblem vi ser bland klonade djur i dagsläget stärker den uppfattningen. Varför skulle man uppmuntra användandet av en metod som orsakar så många djur lidande och död när konventionella metoder fungerar? Kloning förbättrar varken aveln, livsmedelssäkerheten eller försörjningstryggheten. Det är uppenbart att den inte medför några tydliga fördelar för konsumenten.

EU-konsumenterna har dessutom vid flera tillfällen uttryckt en önskan om att inte behöva äta mat som kommer från kloner eller deras avkomma. Det är en rimlig begäran som sänder tydliga signaler, så varför överväger man kloning i livsmedelssyfte över huvud taget? Folk vill ha kontroll över vad de stoppar i sig och de är oroliga för att de så småningom blir påtvingade klonade livsmedel. Om vi inte ytterligare vill fjärma allmänheten från EU-projektet så måste vi hörsamma dess vilja och handla därefter. Därför kräver jag ett beslut mot kloning av djur i livsmedelssyfte.

  Anna Záborská (PPE-DE), skriftlig. – (SK) Jag blev förvånad när jag läste resolutionstexten. Först vill jag säga att jag kommer att rösta för förslaget, även om jag har några synpunkter:

Punkt B: ”Få inplanterade embryon överlever kloningsprocessen, och överlevnadsnivån är låg även bland klonade djur. Många klonade djur dör tidigt…”

Hur skulle människans framtid te sig om vi var lika påfallande försiktiga och om vi slutade frysa ner mänskliga embryon?

Punkt C: ”Mortaliteten och morbiditeten bland kloner är högre än bland djur som kommit till via sexuell befruktning, och det är troligt att missfall och missbildningar sent i dräktigheten påverkar surrugatmödrarnas välmående”.

Hur skulle människans framtid te sig om våra mödrar fick samma stöd och skydd som det vi ger till surrogatmoderdjuren?

Punkt D: ”På grund av det lidande och de hälsoproblem som surrogatmoderdjur och djurkloner i dagsläget utsätts för ifrågasätter Europeiska gruppen för etik huruvida det är etiskt berättigat att klona djur...”

Hur skulle människans framtid te sig om gruppen beaktade det lidande som kvinnor som blir surrogatmödrar i syfte att förbättra sin ekonomiska situation utstår, eller den stress som kvinnor efter upprepade misslyckade provrörsbefruktningar kan uppleva, eller om man konsekvent förbjöd användningen av mänskliga embryon i forskningssyfte med hänvisning till att det är moraliskt otänkbart?

Djuren kan skatta sig lyckliga – resolutionen visar att de ibland är bättre skyddade än människan.

(1) Se protokollet.