Debatter

Onsdagen den 3 september 2008 - Bryssel

3. Klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar - Klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (anpassning av direktiv 76/768/EEG, 88/378/EEG, 1999/13/EG, 2000/53/EG, 2002/96/EG och 2004/24/EG) - Klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (anpassning av förordning (EG) nr 648/2004) (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är en gemensam debatt om

– betänkandet av Amalia Sartori, för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar och om ändring av direktiv 67/548/EEG och förordning (EG) nr 1907/2006 (KOM(2007)0355 – C6-0197/2007 – 2007/0121(COD)) (A6-0140/2008),

– betänkandet av Amalia Sartori, för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG, 88/378/EEG, 1999/13/EG och direktiven 2000/53/EG, 2002/96/EG och 2004/42/EG för att anpassa dem till förordning (EG) nr … om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar och om ändring av direktiv 67/548/EEG och förordning (EG) nr 1907/2006 (KOM(2007)0611 – C6-0347/2007 – 2007/0212(COD)) (A6-0142/2008), och

– betänkandet av Amalia Sartori, för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 648/2004 för att anpassa den till förordning (EG) nr … om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar och om ändring av direktiv 67/548/EEG och förordning (EG) nr 1907/2006 (KOM(2007)0613 – C6-0349/2007 – 2007/0213(COD)) (A6-0141/2008).

  Günter Verheugen, kommissionens vice ordförande. − (DE) Fru talman, mina damer och herrar! På min kollega kommissionsledamot Stavros Dimas vägnar vill jag först tacka föredraganden Amalia Sartori för hennes noggranna arbete med detta svåra förslag. Hennes hårda arbete har gjort det möjligt att nå en överenskommelse med rådet vid första behandlingen, vilket kommissionen är mycket glad över. Återigen handlar det om kemikalier och skyddet för människor och miljön mot deras potentiellt farliga effekter.

Kemikalier är inte bara ett europeiskt problem eller en fråga som EU har monopol på. Kemikalier tillverkas, saluförs och används över hela världen, och de risker som är förknippade med deras användning är desamma överallt. Därför har vi givetvis försökt få till stånd ett världsomfattande system för beskrivning och angivande av dessa risker. Den lagstiftning vi ska anta i dag ger en grund för globalt enhetlig miljö-, hälso- och säkerhetsinformation om potentiellt farliga kemikalier.

Hälso- och miljöskyddet kommer att bli öppet och jämförbart över hela världen först när harmoniserade mätstandarder används för klassificering och märkning av de risker som kemikalier medför. Vi får inte underskatta de ekonomiska fördelarna heller. Europeiska företag kommer att spara pengar, eftersom de inte kommer att behöva bedöma de riskförfaranden som är tillämpliga i olika länder utifrån olika kriterier och olika system. Personer som yrkesmässigt använder kemikalier kommer, liksom konsumenter över hela världen, att gynnas av harmoniseringen. Personer som använder kemikalier kommer inte längre att behöva sätta sig in i olika system för att veta vilken risknivå en viss kemikalie har.

Den kompromiss som föredraganden har lagt fram är balanserad. Särskild hänsyn tas till frågor som bestämmelsernas genomförbarhet och tydlighet. Även om medlagstiftarna har lagt fram många ändringsförslag så innebär de inte någon betydande ändring av de underliggande principerna eller grundstrukturen hos kommissionens ursprungsförslag. Därför kan kommissionen godta dessa förslag. Redan när vi utarbetade förslaget vinnlade sig kommissionen om att behålla den nuvarande mycket höga skyddsnivån för människors hälsa och miljön. Jag är mycket glad över att parlamentet och rådet delar vår grundsyn i den här frågan. Det nära och konstruktiva samarbetet mellan parlamentet, rådet och kommissionen har i stor utsträckning underlättat förhandlingsprocessen, och som jag redan nämnt innebär detta att vi kan godta samtliga Amalia Sartoris kompromissförslag.

  Amalia Sartori, föredragande. – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Som jag redan har påmint kommissionsledamoten om har vi under de senaste månaderna upprepade gånger behandlat frågan om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar. Detta system är mer känt under sin förkortning GHS, som jag är föredragande för.

Därför skulle jag, i stället för att på nytt gå in på frågans tekniska detaljer, vilja börja med att tacka mina kolleger och skuggföredragande, som jag har samarbetat med för att uppnå en konstruktiv och oerhört tillfredsställande dialog baserad på omfattande samarbete och öppenhet. Jag vill särskilt tacka alla för det stöd och förtroende som visats mig. Det gav mig det stöd som behövdes för att nå ett gott förhandlingsresultat med rådet och kommissionen.

Jag vill också tacka föredragandena för yttrandena från de berörda utskotten – Anne Laperrouze, för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, och Andreas Schwab, för utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, vilka deltagit inom ramen för ett förstärkt samarbete. De yttranden som antogs av de båda utskotten kompletterade och förbättrade faktiskt förslaget och gjorde det effektivare och enklare för slutanvändarna, dvs. konsumenter, företag, branschorganisationer, tillsynsmyndigheter och medlemsstater. Jag vill nämna det utmärkta arbete som utförts av parlamentets tjänstemän och ledamöterna i de grupper som bistått oss, liksom av kommissionens och rådets företrädare.

Under de senaste månaderna har vi alla strävat efter att försöka begränsa antalet ändringsförslag och nå samförstånd om vissa kompromisser. Efter två månader med tekniska trepartsdiskussioner med övriga institutioner har vi nått ett tillfredsställande kompromisspaket med rådet, som godkändes av Coreper den 27 juni och som innebär att vi kommer att kunna nå en överenskommelse vid första behandlingen, om dagens omröstning går väl.

Med denna nya lagstiftning behöver vi å ena sidan fullgöra våra internationella åtaganden, och alltså se till att FN:s GHS är förenlig med vår egen lagstiftning innehållsmässigt. Å andra sidan måste vi hålla de tidsfrister som gäller enligt vår lagstiftning i Reach.

Med denna nya förordning kommer vi samtidigt att lyckas med att både ge ett bättre skydd för användarna av dessa ämnen och göra våra företag mer konkurrenskraftiga och effektiva. Enligt dessa nya bestämmelser, som är desamma över hela världen, kommer länderna inte att få betrakta en och samma produkt som skadligare eller mindre skadlig än vad man gör i andra länder. Så har inte varit fallet hittills, och det är inte bara ologiskt, med tanke på att samma ämne medför samma risker oavsett var man befinner sig, utan det är också ytterst riskabelt när dessa produkter exporteras till ett annat land och i slutändan används av personer som inte har något begrepp om riskerna med den produkt de använder.

Jag anser därför att för användare och arbetstagare inom den här sektorn, särskilt de oerhört många små och medelstora företagen, så kan vårt förslag vara ett effektivt gensvar inte bara för alla EU-medborgare och européer, utan för människor över hela världen.

  Anne Laperrouze, föredragande för yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi. − (FR) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill börja med att gratulera vår föredragande Amalia Sartori och skuggföredragandena från de övriga grupperna. Jag anser att vårt arbete, som inte var lätt med en 2 000 sidor lång text, har lett till verkliga framsteg.

Jag kommer först att tala för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, vars yttrande jag var föredragande för, och därefter som företrädare för min politiska grupp.

Industriutskottet har antagit olika ändringsförslag och jag ska kort nämna de viktigaste.

Hänsyn måste tas till de små och medelstora företagens situation. Dessa uttryckte sitt intresse för denna fråga under kommissionens förberedande samråd. Av 360 företag var det 45 procent, med färre än 250 anställda, som deltog i kommissionens Internetsamråd mellan den 21 augusti och den 21 oktober 2006.

Vårt utskott var angeläget om att betona att syftet med GHS inte bara är att tillhandahålla nödvändig information utan också att skydda konsumenterna och miljön. Vårt utskott uppmanade medlemsstaterna att införa ett förfarande som hjälper alla leverantörer inom vissa produktionssektorer, särskilt små och medelstora företag, att fastställa en korrekt klassificering, märkning och förpackning av dessa ämnen och blandningar.

Vårt utskott var också angeläget om att Reach ska följas, och lade därför fram ändringsförslag om tonnage.

Slutligen ville vårt utskott förekomma eventuella tvister om tolkningen av förordningens krav, i det här fallet mellan leverantören och en medlemsstat, och även tillgodose behovet av ett förfarande för att säkra en harmoniserad klassificering, något som inte bara bottnade i en strävan efter att undvika en dubblering av förpackningslagstiftningen.

Nu ska jag tala i egenskap av skuggföredragande för ALDE-gruppen och redogöra för några av grundprinciperna i vårt angreppssätt.

Vi välkomnar givetvis detta initiativ. En global strategi är helt och hållet förenlig med målet att skydda hälsan och miljön mer effektivt, samtidigt som varuhandel möjliggörs.

Eftersom det är ett globalt system är det viktigt att den kommande förordningen inte medför begränsningar för europeiska företag som deras internationella konkurrenter slipper. Det vore önskvärt att förslaget är förenligt med Reach både när det gäller tidsramar och ett tonnagebaserat angreppssätt och när det gäller bilagorna, inte minst bilaga VI.

Beträffande den information som de färdiga produkterna märks med måste grundprincipen vara informationens kvalitet och relevans, inte dess kvantitet, med tanke på att Europeiska kommissionen har valt att inkludera ledet efter tillverkning. Vår grupp ansåg att det var viktigt att erkänna att det finns andra värdefulla informationskällor, i synnerhet icke-statliga organisationer och industrin, liksom vikten av kommunikationsverktyg som Internet. Vissa uppgifters sekretess måste också skyddas. Denna lagstiftning får slutligen inte resultera i fler djurförsök.

Med tanke på det strama tidsschemat och de komplexa bilagorna erinrar jag om att parlamentets ledamöter beslutat att inte göra några ändringar i dessa. Syftet med detta var också att underlätta förhandlingarna. Det här var en stor eftergift från parlamentets sida. I det här avseendet har vi dock noterat att en av dessa bilagor innebär ett allvarligt problem med den omedelbara förenligheten och genomförandet för de berörda industrierna.

Bilaga VI är en förteckning över ämnen med harmoniserade europeiska klassificeringar. Emellertid finns det redan en liknande förteckning, som industrin använder för att klassificera och märka blandningar. I samband med övergången gjordes dock ändringar i denna förteckning, som måste tillämpas så snart GHS träder i kraft. När det gäller tekniska anpassningar är dock tidsramen minst arton månader.

Många små och medelstora företag är bekymrade över den här förändringen. Det är viktigt att vi når en överenskommelse med rådet vid första behandlingen och så snart som möjligt slutar att offentliggöra bestämmelser, så att industrin och användarna får tid att anpassa sig till det nya systemet och systemet kan börja fungera i slutet av 2008.

Därför uppmanar jag kommissionen att presentera en lösning som ger industrin tillräckligt med tid att anpassa sig efter förordningens krav, utan att det får oproportionerliga effekter.

Efter trepartsmötet och förutom problemet med bilagan tycker jag att den text som vi ska rösta om ser bra ut. Jag skulle bara vilja uppmärksamma några framträdande punkter. Vi har talat mycket om PBT-ämnen. Dessa omfattas inte av FN:s GHS. Parlamentet har försäkrat sig om Europeiska kommissionens stöd för att föra fram sin klassificering på FN-nivå. Parlamentet har också sett till att uppdelningen av kategorin ögonirritation i underkategorier har tagits bort, eftersom detta otvivelaktigt skulle ha lett till fler djurförsök utan att tillföra något verkligt mervärde. Vi kan också rapportera att försök på människor enbart på grundval av denna förordning är förbjudna, och att FN:s GHS är en dynamisk process. En mekanism har hittats för att göra det möjligt att ta hänsyn till FN:s GHS i EU:s GHS. Sekretessen skyddas på ett balanserat sätt.

Förenlighet med Reach garanteras och parlamentet har godtagit en nolltröskel för registrering och anmälan, även om vi ursprungligen ville ha en tröskel på ett ton för vissa produktkategorier. Denna nolltröskel godtogs eftersom ämnen och blandningar enbart avsedda för FoTU-ändamål är undantagna från tillämpningsområdet.

Jag anser att vi har gjort ett bra jobb och jag hoppas på en bra omröstning och på att GHS kommer att tillämpas korrekt.

  Andreas Schwab, föredragande för yttrandet från utskottet för inre marknaden och konsumentskydd. − (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill börja med att säga att utskottet för inre marknaden och konsumentskydd är mycket nöjt med den kompromiss som lagts fram av Amalia Sartori för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Vi anser att vi genom denna lösning har funnit en mycket bra kompromiss och en mycket bra lösning, både för kemikalieföretagen på EU:s inre marknad – varav flertalet bedriver global verksamhet – och för konsumenterna, och att vi också har nått en mycket bra kompromiss för konsumenter med allergier.

Detta blev möjligt enbart tack vare det vänskapliga och orubbliga samarbetet mellan föredragandena. Jag vill särskilt tacka Amalia Sartori för hennes sätt att leda förhandlingarna, också under trepartsmötet. I slutändan råder det inget tvivel om att detta var avgörande för att nå en lösning som uppfyllde allas förväntningar.

Jag är nöjd med resultatet eftersom jag, sett ur den inre marknadens och företagens perspektiv – särskilt kemikalieföretagen, vars erfarenhet av EU och Reach inte har varit odelat positiv – anser att det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS), som en universell riktlinje fastställd av FN, kan genomföras på EU:s inre marknad på ett mycket obyråkratiskt och praktiskt sätt. Detta kommer att ge direkta konkurrensfördelar på EU:s inre marknad för företag som verkar där, eftersom harmoniserad märkning är ett stort framsteg jämfört med den nuvarande lagstiftningen, som fortfarande skiljer sig åt på vissa perifera områden.

Herr kommissionsledamot! Under trepartsdiskussionerna talade vi också kort om att lagstiftningen om transport av dessa konsumentvaror fortfarande inte har harmoniserats och att det därför kan vara värt att fundera över om vi under de närmaste månaderna i stället bör inrikta oss på lagstiftning om transport av kemikalier.

För det andra var det rätt att lämna bilagorna oförändrade, eftersom vi därigenom lyckades undvika att diskussionen utvecklades på samma sätt som skedde med Reach. I den här frågan stöder jag Anne Laperrouze från gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa, som vi också har haft ett utmärkt samarbete med. Även om det innebar att vissa enskilda punkter som vi hade velat förbättra fick lämnas därhän, så ser vi nu i efterhand att det verkligen var den bästa vägen att gå.

Jag vill ändå uttrycka mitt stöd för Anne Laperrouzes önskan att införa en övergångsfrist i bilaga VI för ämnen som ändrats i denna bilaga, eftersom vi när vi inledde samrådet inte kunde veta att dessa ämnen inte skulle omfattas av den lösning vi beslutade oss för. Herr kommissionsledamot! Jag skulle verkligen uppskatta om ni kortfattat kunde kommentera detta i ert svar.

Användare av kemiska konsumentprodukter vet i allmänhet inte så mycket om dessa produkters sammansättning. När vi diskuterade GHS lade vi därför särskild vikt vid att genomföra systemet på ett sätt som är praktiskt för konsumenterna. Även om det inte var möjligt att beakta varje enskilt fall i detalj fann vi en lösning – åtminstone för de vanligaste konsumentprodukterna, såsom disk- och tvättmedel – som gör konsumenterna medvetna om de kvantiteter kemikalier som dessa produkter innehåller. Samtidigt blir det möjligt för konsumenterna att fortsätta att använda produkterna på samma sätt som tidigare.

Jag kanske kan ge er ett exempel. Tidigare kunde man bara köpa flytande diskmedel i stora flaskor som rymmer flera liter. Allt miljövänligare teknik för tillverkning och användning av dessa produkter har lett till att den mängd flytande tvättmedel som krävs har minskat successivt, och de största förpackningarna i köken rymmer nu bara 300 eller 500 ml.

Koncentrationen av kemikalier i dessa produkter har otvivelaktigt ökat, men för konsumenterna är detta förenligt med den nuvarande GHS-lösningen eftersom vi vet att människor använder de här produkterna dagligen. Därför behövde vi inte överklassificera dem.

Det var alla punkter av betydelse för den inre marknaden. Tack för er uppmärksamhet.

  Guido Sacconi, för PSE-gruppen. – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! I ett sådant här läge, när vi alla är överens, riskerar vår debatt att bli enformig. Själv vill jag bara ta upp tre mycket kortfattade politiska punkter, eftersom jag till fullo håller med om vad mina kolleger sagt.

Den första punkten är givetvis att ge vår föredragande en eloge för hennes ihärdighet från första början. Sedan de allra första mötena har hon visat en politisk beslutsamhet slutföra denna fråga vid första behandlingen, och det har hon faktiskt nästan tvingat oss till genom att vrida om armen på oss. Men vi var alla övertygade om att detta var nödvändigt för att vi skulle kunna införa lagstiftning snabbt och omedelbart få till stånd en klassificering av alla ämnen och ta ett verkligt steg mot tuffare standarder för att skydda konsumenternas hälsa och – detta håller jag med om – hälsan för de arbetstagare som använder de här ämnena inom många olika sektorer. Det gäller särskilt de svårare förutsättningar som gäller för ett litet företag.

För det andra har vi undvikit den ökande faran med att på nytt ta upp gamla diskussioner som lades på hyllan när Reach antogs, vilket jag är mycket glad över. Internationellt sett anser jag att det är ytterst tillfredsställande att Reach i allt högre grad används som riktmärke av andra länder, som tillämpar Reach som en modell efter vilken de anpassar sin egen lagstiftning.

De bestämmelser om klassificering av ämnen som vi snart ska rösta om måste under alla omständigheter anpassas och införlivas så att de överensstämmer med huvudförordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, utan att några nya inslag tillkommer.

Som alla mina kolleger vet innebär detta i förlängningen att GHS inte är sista ordet i frågan om klassificering och märkning av ämnen. Det har talats mycket om PBT. Vi får inte glömma att det är en fortlöpande process. Just nu genomför vi det som vi redan har och klassificerar ämnen där FN redan har utfört riskanalyser. Så snart vi har nya farokategorier och resultaten av nya studier kommer GHS att uppdateras utifrån dem. Det är därför en fortlöpande process.

  Liam Aylward, för UEN-gruppen. – (GA) Fru talman! Miljön och folkhälsan är viktig för alla medborgare och denna lagstiftning är direkt förknippad med båda. Parlamentet röstade för Reach-systemet, som nu är på plats och skyddar människors hälsa och miljön från riskerna med kemikalier. Syftet med Reach är att se till att tillverkare och importföretag registrerar, klassificerar och godkänner kemikalier. En central del av systemet är att informera allmänheten genom att märka dessa kemikalier.

Jag kan bara berömma denna lagstiftning liksom kommissionsledamoten, som har gett EU:s system en lika stark ställning som FN:s GHS (FN:s globalt harmoniserade system för klassificering och märkning av kemikalier). Allmänheten kommer att informeras om riskerna med kemikalier med hjälp av symboler som anger risken för explosion, brand, cancer och förgiftning. Detta kommer att gynna industrin eftersom länder över hela världen godtar GHS-systemet. Och allmänheten kommer att känna större förtroende för kemikalier med information och en klar och tydlig märkning.

  Carl Schlyter, för Verts/ALE-gruppen. – Vi pratar mycket om att vi tar initiativ på klimatområdet, men om vi hade haft en helhetssyn på miljöområdet hade vi också här direkt kopierat FN-lagstiftningen. Nu tar vi alltså bort akut toxiska kategorin nummer fem. Och varför gör vi det? Jo, av den bisarra anledningen att annars hade antalet substanser som skulle klassificeras och märkas ökat. Skälet är alltså inte någon slags miljölogik eller hälsologik. Nej, vi vill inte kopiera kategori fem eftersom antalet substanser då hade ökat, trots att vitsen med hela grejen är att vi skulle ha en gemensam global standard som skulle underlätta både för handel och, i det här fallet, även för miljö och information till konsumenterna. Jag slogs för att vi skulle återinföra akut toxisk kategori fem, men tyvärr gick inte det.

En annan sak som vi drev och faktiskt lyckades få igenom tillsammans med rådet var att stoppa förslaget om en minskad klassificeringsgräns på 10 kg. Jag vill tacka rådet för att de stod på sig. Även kommissionen gjorde positiva insatser. Om förslaget hade gått igenom skulle Reach ha underminerats. Reach handlade om att undersöka kemikalier, se om de är farliga och registrera dem. Men Reach behandlar och registrerar bara de 30 000 mest använda kemikalierna, de med högst volym. De övriga 70 000 kemikalier som vi använder skulle hanteras med den här lagstiftningen. Då är det väldigt bra att vi behöll den och att det inte blev någon nedre gräns för när man ska klassificera. Om förslaget hade gått igenom hade Reach inte haft sitt komplement i GHS. Jag är väldigt glad att det inte blev så och därför kan jag stödja det här.

Jag är också glad för att vi lyckades stoppa en onödig uppdelning i kategorier för djurtester, t.ex. ögonirritationstester.

Med de två segrarna i bagaget kan jag rösta för det här betänkandet. Jag vill då verkligen betona att nu när vi inte lyckades med att få med de väldigt farliga PBT-kemikalierna och en prioriteringslista för undersökning här och nu, så fick vi i alla fall en text om att vi ska driva det här på FN-nivå, att det ska inkluderas i FN-systemet. Nu vill jag verkligen se att kommissionen arbetar hårt för att uppnå det målet, för det är väldigt viktigt. Annars har vi en helt misslyckad kemikaliepolitik. Det är väldigt viktigt att dessa substanser nu snabbt dras igenom i FN-systemet eftersom vi inte klarade av att ta första steget här.

Vad händer då för konsumenterna? De blir inte så väl informerade som de kunde ha blivit om kemikaliers farlighet och det är tråkigt. Men de får i alla fall en hyfsad standard och ett basalt skydd för att skydda sig från farliga kemikalier. Så i slutändan blev det en kompromiss som ingen är nöjd med och det är kanske så det brukar bli.

  Avril Doyle, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Fru talman! Kemikalier är en naturlig och viktig del av vår miljö. Även om vi inte tänker på det så ofta använder vi kemikalier dagligen. Den moderna världen skulle inte kunna fungera utan dem. Kemikalierna håller vår mat färsk och våra kroppar rena, de hjälper våra grödor att växa och de driver våra bilar. Rätt använda och hanterade gör kemikalierna det möjligt för oss att leva längre och hälsosammare liv.

Förslaget till förordning, som kompletterar Reach och innebär att EU:s system för klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar anpassas till FN:s globalt harmoniserade system, är ett rimligt och balanserat förslag.

Om vi vill utnyttja fördelarna med kemikalier till en rimlig kostnad måste vi acceptera att det finns risker. Vi måste därför hitta en balans mellan risker och fördelar, och kontrollera kemikaliernas risker genom noggrann märkning, forskningsbaserad reglering och innovativ teknik. Vi måste också hitta en balans mellan ett korrekt fullgörande av EU:s internationella åtaganden vid FN:s ekonomiska och sociala råd och världstoppmötet om hållbar utveckling, som hölls i Johannesburg i september 2002, samtidigt som vi undviker att lägga onödiga bördor på företag i form av opraktisk och överdrivet krävande märkning.

Jag har därför lagt fram flera ändringsförslag till förslaget till förordning. Jag anser att det är särskilt viktigt att se till att klassificeringen av produkter inte skapar förvirring bland konsumenter eller i hälso- och sjukvården. Alltför mycket information är detsamma som ingen information. Därför har jag lagt fram ett ändringsförslag om förpackning av produkter som exempelvis har en opraktisk utformning eller som är så små att det är tekniskt omöjligt att sätta på en etikett. I sådana fall bör riskmärkningen ske på annat lämpligt sätt, till exempel genom etiketter som kan knytas fast.

Jag vill särskilt tacka föredraganden Amalia Sartori för stödet för mina ändringsförslag och hennes utmärkta arbete med detta betänkande.

Även om de befintliga förordningarna om identifiering och anmälan av farliga beståndsdelar i kemikalier är lika i många avseenden så finns det vissa skillnader som är tillräckligt betydande för att resultera i annan klassificering, annan märkning och andra säkerhetsdatablad. Det globalt harmoniserade systemet (GHS) kommer förhoppningsvis att innebära en effektiv sammanjämkning av dessa olika klassificeringar. Fördelarna med användning av kemikalier är mycket större än riskerna, vilket stämmer i ännu högre grad sedan lagstiftningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) infördes.

Vi måste alla vara medvetna om att kemikalier kan innebära potentiella risker för människors hälsa och miljön, på grund av de olika leden, från tillverkning till hantering, transport och användning. I det avseendet väntas överenskommelsen mellan FN och EU om GHS leda till ett bättre skydd för människors hälsa och miljön. Den kommer även att ge företagen tydligare spelregler, särskilt företag som ägnar sig åt internationell handel.

De potentiella men hanterliga risker som är förknippade med kemikalier accentuerar behovet av vår lagstiftning om ett globalt harmoniserat system för förpackning och märkning av kemikalier. Här välkomnar jag att rådet och parlamentet enades om en text den 27 juni, och jag gratulerar återigen vår föredragande till hennes arbete med denna komplicerade men ytterst viktiga fråga.

  Jens Holm, för GUE/NGL-gruppen. – I synnerhet de som arbetar med att framställa kemikalier drabbas särskilt hårt. Enligt en finsk studie utsätts ungefär 32 miljoner EU-medborgare varje dag för cancerframkallande kemikalier på sina arbetsplatser.

Det är vår plikt att förbjuda de farligaste kemikalierna och överlag ta kontroll över alla kemikalier. Det var det som var syftet med kemikalielagen Reach som vi beslutade om förra året. Man kan diskutera utfallet av Reach. Jag tyckte själv att slutresultatet blev urvattnat och sönderlobbat av industrin, men nu finns den där i alla fall, världens mest omfattande kemikalielag.

GHS, det globala harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier är en fortsättning och ett komplement till Reach. GHS syftar till att föra ut information om kemikalierna till arbetare och konsumenter. Syftet är att de tusentals ämnen och blandningar som finns omkring oss ska klassificeras och märkas. GHS är faktiskt en FN-konvention som vi nu ska genomföra på EU-nivå. När GHS väl har gått igenom – dessvärre inte förrän 2010 för ämnen och så sent som 2015 för blandningar – ska alla kemikalier vara lätta att identifiera. Det handlar om bättre information till de miljontals arbetare som varje dag kommer i kontakt med kemikalier, för konsumenter som ska kunna veta vad de handlar. Märkningen kommer också att leda till stärkning av folkhälsan över lag och för miljön.

Industrin kan glädja sig åt mer överensstämmande lagstiftning som kommer att underlätta internationell handel. Det är ett stort steg framåt och det är därför som vi i GUE/NGL-gruppen stöder den här kompromissen.

Men det är att beklaga att vi inte nådde ända fram. Kemikalier som är tosiska, långlivade och bioackumulerande, så kallade PBT-er, kommer inte att märkas. I stället innebär den här kompromissen att frågan om PBT-er ska lyftas till FN-nivå. Det är en allvarlig brist i överenskommelsen. Varför inte bestämma att PBT-kemikalierna ska ha samma status som alla de andra och också märkas. Nu får man hoppas att andra länder trycker på frågan om PBT-kemikalierna. Jag tror också att det kommer att bli fallet på sikt.

Trots detta är det här en hyfsad kompromiss som kommer leda till att miljontals européer, arbetare och konsumenter, får mer information om de tiotusentals kemikalier som vi har omkring oss. För alla som drabbas av cancer, allergi eller hudsjukdomar av kemikalier, är det här ett stort och viktigt beslut!

  Graham Booth, för IND/DEM-gruppen. – (EN) Fru talman! Nu när Reach-förordningen börjar utkräva sin förfärliga tribut av tillverkningsindustrin, framför allt de små företagen, och antalet djurförsök ökar kraftigt har vi i form av A6-0140/2008 fått ytterligare instruktioner från Unescos nitiska världsherrar om hur man ska klassificera, märka och förpacka resultaten av ursprungsidén.

Den kommersiella och politiska elit som EU utgör åtrår i lika hög grad antidemokratisk global dominans och skyndar sig därför att genomföra dessa instruktioner, precis som de skyndade sig att genomföra Reach. De överöste oss med försäkringar om sina goda avsikter, vilket kanske kan skydda eller vilseleda deras så kallade intressenter för stunden, men det kommer inte att lugna alla arbetslösa som de här åtgärderna redan håller på att leda till.

Några smulor av erkännande av den allmänna opinionen har fallit från den rikes bord i form av ändringsförslagen 10, 12, 39 och 42, för att under vissa omständigheter prioritera färre djurförsök framför att följa lagens bokstav. Jag har förstått att detta är följden av påtryckningar från inflytelserika miljögrupper, vars stöd EU är starkt beroende av. Men att som i ändringsförslag 40 låta primaters välfärd gå före människors är väl ändå att gå lite väl långt för att blidka dessa grupper. Å andra sidan är det inte ofta man hittar något som är värt att rösta ja till i EU:s beklämmande och överdrivna lagstiftningsprocess.

Förresten finns det inget skäl till att demokratiska nationalstater, med oberoende rättsväsenden där allmänheten har fri tillgång till domstolsprövning, inte skulle anta förnuftiga säkerhetsstandarder frivilligt. Överstatliga påbud kan tyckas vara ett enkelt val, men den centraliserade oansvariga makt de tillför, med det ena obefogade direktivet efter det andra, är inte bara en oönskad bieffekt utan deras gräsliga huvudeffekt.

Det krav som framförs i skäl 7 och som går ut på att denna lagstiftning kommer att ge industrin en konkurrensfördel, liksom tillägget i ändringsförslag 1 om att detta framför allt skulle gälla små och medelstora företag, är helt enkelt skrattretande. Som vanligt är det pamparna i EU:s storföretag som kommer att gynnas när deras små konkurrenter får problem. De kommer att bli ännu större fiskar i en mindre damm eller också fly utomlands. Utländska handelsföretag kommer aldrig att krypa för EU med dess löjliga restriktioner, utan kommer att handla med varandra med väsentligt större lönsamhet än vad de skulle få med oss. Högkonjunkturen är slut. Recessionen är här och under bördan av EU-lagstiftning som A6-0140/2008 sjunker våra ekonomier som stenar.

Alla höjdare här kan säga vad de vill till sina väljare på det egna språket utan att behöva oroa sig för att väljarna ska höra vad kollegerna säger till de egna väljarna i de andra länderna. Det finns ingen allmän EU-valkrets och det kommer vi heller inte att få förrän om ett eller ett par århundraden när alla talar samma språk. Till dess kommer EU-demokrati att vara ett skämt, ett mörkt och farligt sådant dessutom. Men era privilegier är enorma. Varför skulle ni bry er om detta eller de galna kontraproduktiva lagar ni fortsätter att klubba igenom utan att tänka närmare på saken? Och varför skulle jag bry mig – jag går ju i pension vid månadsskiftet. När jag läste ändringsförslag 28 insåg jag varför jag har fått nog av allt detta nonsens. Där står: ”beredning: blandning eller lösning som består av två eller flera ämnen; blandning och beredning är synonymer”. Hur skulle vi klara oss utan denna supernanny-stat som förklarar sådant för oss, och hur i all världen har jag lyckats överleva och nå en så mogen ålder som 68 år när jag tillbringade min barndom med att tugga blyfärgen av träspjälorna i min barnsäng? Jag antar att det gav mina antikroppar något att göra på den tiden när vi faktiskt hade antikroppar.

Varje påbud om bly påskyndar EU:s kollaps allt mer. Det välkomnar jag, men jag beklagar den skada ni åsamkar 27 före detta demokratier, det ena katastrofala året efter det andra.

  Jim Allister (NI). - (EN) Fru talman! Eftersom kemikalier tillverkas och handlas globalt tycker jag att det är helt logiskt att beskrivningen av risker på förpackningen inte bör skilja sig åt mellan länderna, eftersom det vore negativt både för konsumenterna och för dem som noggrant redogör för riskerna.

Jag konstaterar dock att det ”globalt harmoniserade” systemet för närvarande inte är särskilt globalt. Det är mer uppsplittrat än globalt. Jag undrar om övriga länder kommer att följa EU:s exempel och anamma detta FN-system och vilka konsekvenser det kan få för Europas företag om de inte gör det.

När vi genomför dessa åtgärder måste vi hitta en bra balans. För det första är det avgörande att det inte sker någon överklassificering av produkter, vilket skulle vara förvirrande för konsumenter och för hälso- och sjukvården.

För det andra måste vi fullgöra dessa internationella åtaganden utan att lägga onödiga bördor på våra företag. Många företag har uttryckt oro över kostnaderna för genomförandet. Det kommer att bli höga kostnader för IT, utbildning och omförpackning som vi inte får underskatta, särskilt inte för småföretagen. Även jag hyser oro för att de små och medelstora företagen kan drabbas. Det gäller särskilt de företag som bedriver handel i utlandet, där kostnaderna mycket väl kan bli högre än vad de kan hantera.

  Eija-Riitta Korhola (PPE-DE). - (FI) Fru talman! Vi har fortfarande debatten om EU:s senaste kemikalieförordning, Reach, i färskt minne. Det var ett av de tuffaste lagstiftningspaketen under den här valperioden. Den förordning om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar som vi behandlar nu är delvis baserad på och kompletterar Reach-förordningen, som nyss har trätt i kraft. Det var därför den gav upphov till en mängd frågor på förhand.

Kommissionens önskan att nå en överenskommelse vid första behandlingen tycktes först alltför ambitiös med tanke på att parlamentet tidigare hade uttryckt sitt intresse för kemikalielagstiftning. Jag kan därför bara beundra min kollega Amalia Sartoris hedervärda arbete och ledarskap i samband med detta tekniska betänkande. Hon har också lyckats undvika frestelsen att revidera förordningen alltför mycket och till exempel inkludera nya stycken och klassificeringar av ämnen i bilagorna, vilket skulle ha sinkat och till och med hindrat förordningens ikraftträdande.

Det betänkande som vi har arbetat igenom i utskotten kommer sannolikt att göra det möjligt att nå de mål som fastställts för förordningen, särskilt när det gäller att harmonisera och förenkla lagstiftningen. GHS och Reach kompletterar varandra och underlättar inte bara arbetet för tillverkare och distributörer av kemikalier. I stället kommer tydlig och säker märkning att återställa konsumenternas förtroende för dem.

När utskottet inledde sitt arbete oroade man sig för att GHS-förordningen skulle innebära att många tvättmedel, exempelvis, på samma sätt måste klassificeras som frätande. Då skulle till exempel propplösare och flytande diskmedel få samma klassificering och förpackningsmärkning, vilket skulle få till följd att konsumenterna inte skulle kunna skilja mellan farliga produkter och mildare rengöringsmedel. I dag avspeglar dock klassificeringarna ämnenas faktiska potentiella risker så väl som kan förväntas.

Syftet med detta system, som ju bygger på en FN-överenskommelse, är att samma kriterier ska gälla för klassificering och märkning av kemikalier som för förordningarna om transport, försäljning och användning av kemikalier över hela världen. Enligt överenskommelsen ska systemet vara fullt operativt senast 2008. Vi har fortfarande några månader på oss.

  Gyula Hegyi (PSE). - (EN) Fru talman! Den globala harmoniseringen av klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar är välkommen och EU bör spela en ledande roll i att skydda våra medborgare mot farliga kemikalier. Hela initiativet härrör från FN och det är således ett globalt projekt. Det globalt harmoniserade systemet är ett lovande tecken på globalt samarbete i miljöfrågor. Jag stöder därför antagandet av kompromissen om Sartoribetänkandet.

Jag har lagt fram över tjugo ändringsförslag för att säkra en lämplig märkning och säker användning av kemikalier. Sjutton av dessa ändringsförslag antogs av miljöutskottet. Samma utskott antog också flera ändringsförslag från föredraganden som skulle försvaga konsumenternas rättigheter när det gäller information om riskerna med kemikalier i produkter.

Socialdemokratiska gruppen och jag röstade emot dessa förslag eftersom vi fäster stor vikt vid konsumenternas intressen. Jag är glad över att den nya kompromissen inte innefattar dessa konsumentfientliga ändringsförslag, och jag kommer därför att rösta för kompromissen. Jag är inte odelat nöjd med den, men vi kan inte skjuta upp införlivandet av GHS i vår lagstiftning.

Låt oss ha som grundprincip att företagen inte bör åberopa företagssekretessen när de släpper ut farliga kemikalier på marknaden. Konsumenterna måste ha rätt till all nödvändig information om risker.

Det är givetvis detaljerna som är viktigast, så vi får se hur GHS kommer att fungera i praktiken, hur industrin kommer att ange fara på produkterna och om konsumenterna förstår angivelserna och varningarna. Informationen bör vara tydlig och lättfattlig. Sammanfattningsvis hoppas jag att GHS kommer att bli ett bra verktyg för att presentera resultatet av Reach för allmänheten, så att konsumenterna får större förtroende för kemikalier, vilket också kommer att hjälpa vår industri.

Min assistent Gergely Simon, som har arbetat mycket med denna och andra frågor, kommer snart att lämna parlamentet. Jag skulle vilja tacka honom för hans bidrag till vårt gemensamma mål, det vill säga ett kemiskt säkrare Europa.

  Hiltrud Breyer (Verts/ALE). – (DE) Fru talman! Vi vet alla att kemikalier tillverkas och handlas över hela världen, och farorna och riskerna är också globala. Vi behöver därför riktlinjer i form av tydlig klassificering och märkning, som gäller globalt. Jag hade gärna sett att EU hade blivit den motor som driver på för en mycket tydlig märkning och ett starkt konsumentskydd, men jag har hört många talare säga här att EU bör sätta sig i bromsvagnen i stället för att vara en motor.

Jag kan leva med den här politiska överenskommelsen, men jag är inte överdrivet nöjd med den. Ja, vi lyckades ta ett viktigt steg mot ökad säkerhet för människor och miljö. Jag är också glad över att vi lyckades begränsa skadorna i förhandlingarna med rådet och kommissionen, trots betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet när det gäller tröskelvärdena för märkning, som var alldeles för industrivänliga: de informationsvolymer som legat till grund för klassificeringen borde stå med på etiketten. Jag är glad över att det inte längre finns några tröskelvärden baserade på tonnage för märkningskravet och heller inga fler godkända kryphål för industrin, och att fokus för det föreslagna klassificeringssystemet har svängt mot alternativ till djurförsök.

Jag hade dock gärna sett förbättrad märkning av kemikalier som är långlivade, bioackumulerande och toxiska, och att man hade inrättat en ny kategori för ”akut toxicitet”, eftersom det är en oerhört aktuell fråga där vi borde ha visat en vilja att vidta åtgärder. Jag menar att vi har sänt en viktig signal om ökad säkerhet för människor och miljö i dag, men vi kan inte vila på våra lagrar nu. Den här frågan kommer att hålla oss sysselsatta i framtiden, eftersom det är uppenbart att det finns gott om utrymme för förbättring.

  Jean-Claude Martinez (NI). – (FR) Fru talman! Det finns redan globala redovisningsregler, globala livsmedelsstandarder i Codex Alimentarius, globala skattestandarder och FN:s modell för dubbelbeskattningsavtal. Nu ska vi fastställa globala standarder för märkning, klassificering, förpackning och tonnage för kemiska ämnen.

Den globala lagstiftning som FN:s sociala och ekonomiska råd antog 2002, det allmänna harmoniserade systemet, håller på att införlivas med EU:s lagstiftning.

Det finns helt säkert något värdefullt för alla i global harmonisering – för konsumenter, användare, små och medelstora företag – men bortsett från dessa 2 000 sidor, förfaranden, bilagor och förteckningar visar förordningen att europeisk standardisering inte räcker för att hantera globala problem. Globala problem kräver globala lösningar, vilket innebär att Storbritanniens premiärminister Gordon Brown har rätt: mellan FN-nivån och den globala nivån blir EU-nivån allt mer omodern, föråldrad och i slutändan värdelös.

  Zuzana Roithová (PPE-DE). – (CS) Mina damer och herrar! Det är inte längre acceptabelt med olika nationell lagstiftning om handel på EU:s inre marknad, särskilt handel med farliga ämnen. En enhetlig klassificering och märkning av farliga kemikalier och blandningar är goda nyheter för konsumenterna, eftersom den föreslagna harmoniseringen förbättrar skyddet av deras hälsa och miljön. Det är också goda nyheter för den europeiska industrins konkurrenskraft att denna komplicerade förordning om transport, försäljning och användning av farliga ämnen inte bara kommer att gälla i EU utan också i andra länder runtom i världen, tack vare FN:s rekommendationer.

Förordningen är förenlig med Reach men innebär också att faroklasser och farokategorier införs. Etiketterna kommer att inkludera hanteringsinstruktioner och obligatoriska bilder och symboler som är begripliga för människor över hela världen. Nya krav för förpackning och fästanordningar kommer att ge skydd mot att behållare kan öppnas av barn, och vi får också bestämmelser om blindskriftsmärkning. Kritikerna varnar för höga kostnader för ommärkning, upprättande av säkerhetsdatablad och införande av ny förpackningsteknik. Men jag är övertygad om att dessa kortsiktiga utgifter kommer att understiga de långsiktiga kostnadsbesparingar man får genom att avskaffa dagens olika märkning av produkter beroende på destination. Genomförandetiden, som sträcker sig över perioden 2010–2015, är också tillräcklig för industrin.

Jag uppskattar verkligen att Amalia Sartori har lyckats nå en utmärkt kompromiss i parlamentet och även med rådet. Efter många månaders diskussioner om bestämmelserna i kommissionens förslag har hon lyckats åstadkomma en stor förbättring och balans, och jag rekommenderar därför att vi antar förslaget i morgon vid första behandlingen. Det är ett exempel på det utmärkta arbete som parlamentets föredragande utför tillsammans med rådets och kommissionens medarbetare.

  Genowefa Grabowska (PSE). – (PL) Fru talman! I dag diskuterar vi en mycket viktig förordning som har sitt ursprung i en debatt och senare ett FN-beslut. I denna debatt, som kröntes av det ekonomiska och sociala rådets antagande av ett globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier, spelade samtliga medlemsstater, inte bara FN, en mycket aktiv och viktig roll, särskilt EU och även kommissionen. Detta innebär att det system som utformades där också är vårt system. Därför är det bra att vi i dag antar våra förordningar om användning av kemikalier i syfte att anpassa oss till detta system, samtidigt som vi ser till och vill försäkra oss om att våra medborgare – EU:s medborgare – skyddas och att också vår miljö skyddas från konsekvenserna av användningen av farliga ämnen. Syftet med denna harmonisering, klassificering och märkning av farliga ämnen är ju att åstadkomma en högre hälsoskyddsnivå och en bättre miljö.

Kemikalier påverkar människor på samma sätt var de än befinner sig i världen. När man köper en produkt måste man inte veta vad den innehåller. Däremot måste man veta att man köper en säker produkt. Man ska kunna lita på tillverkaren och den inhandlade produkten. Vår roll här ligger i märkningen, som fortfarande i hög grad skiljer sig åt. En produkt som är märkt som farlig i ett land kan vara giftig i ett annat, och skadlig i ett tredje. Det är otänkbart att de kemiska ämnenas ekonomi och handel skulle fungera på det sättet. Därför välkomnar jag vårt betänkande och dagens debatt. Jag anser att det vi gör nu är mycket viktigt.

Jag vill ta upp en sista fråga, nämligen följderna av behovet att tillhandahålla information om märkning. Jag talar om den information som alla som hanterar avfall måste få. Avfall från kemikalieprodukter, som är och kommer att förbli en enormt viktig fråga för vår miljö, måste också inkluderas i det här avsnittet. Där fullgörs hela cykeln för hanteringen av kemiska produkter och ämnen, och därmed bortskaffandet av farligt produktavfall. Låt oss ge EU:s medborgare en bra produkt och låt oss ge dem en känsla av kemisk säkerhet.

  Luca Romagnoli (NI). – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Amalia Sartoris utmärkta arbete ser ut att vara det bästa lagstiftningsresultatet för att uppdatera lagstiftningen och därmed garantera bättre reglering av vissa aspekter av kemisk bearbetning. Betänkandet är berömvärt, inte bara för att det är i linje med FN:s harmoniseringsprogram utan också för att det tycks vara sammanhängande, tillgodoser producenternas och konsumenternas behov och givetvis också miljöns, i den mån detta är objektivt möjligt.

Som vanligt är vissa av mina kolleger inte helt nöjda. Jag får intrycket att detta beror på en ideologiskt radikal syn på de tekniska och vetenskapliga framstegen. Följden blir alltför ofta att man med hänvisning till miljöskyddet försöker begränsa oss. Det finns faktiskt länder utanför EU, inte minst Kina, som av helt andra skäl än de nämnda sätter ekonomin i första rummet och tillåter tillverkning, transport och lagring av kemikalier under förhållanden som allvarligt strider mot allt som vi med rätta vill värna om här.

Sartoribetänkandet är ett väsentligt framsteg eftersom det går ut på att harmonisera klassificeringen av ämnen och märknings- och förpackningsstandarderna för farliga ämnen och blandningar. Utan tvekan kommer detta att bidra till bättre säkerhet och förebygga hälso- och säkerhetsrisker för konsumenter, arbetstagare och miljön.

I dag kan länder klassificera samma ämnen på helt olika sätt, enligt de olika klassificeringssystem som nu används. Dessa skillnader kan vara så stora att de utgör en risk. Ämnen som i klassificeras som farliga i Europa kan helt sakna varningstexter i länder som Kina.

Denna situation ger inte bara en orättvis konkurrensfördel, utan utgör ett allvarligt hot för konsumenter överallt. Det här gäller tyvärr i synnerhet den globala marknaden, som ni så ofta kritiserar.

  Åsa Westlund (PSE). - Fru talman! Innan jag började arbeta med miljöfrågor måste jag erkänna att min kunskap om kemikalier var relativt begränsad. Ju mer jag har lärt mig desto mer skeptisk har jag dock blivit till att vi använder en så stor mängd kemikalier i samhället i dag. För inte så länge sedan läste jag t.ex. att konsumtionen av kemikalier som används till städning i vanliga hushåll har ökat dramatiskt i mitt hemland Sverige. Ingen vet hur det egentligen påverkar vår hälsa. Vad vi vet är att redan i dag tvingas flera barn, enbart i Sverige, söka akutvård varje år för att de har fått i sig hushållskemikalier som är akut toxiska, trots att kemikalierna i dag har en varningsmärkning som talar om att de är just detta.

Denna varning kommer nu genom vårt beslut senare i dag dessvärre att försvinna från många produkter. Jag försökte tillsammans med några kolleger ändra på detta och få med att denna märkning av vanliga hushållsprodukter skulle få vara kvar. Så blir det nu inte. Det beklagar jag djupt eftersom det innebär att en viktig konsumentinformation går förlorad.

Ändå välkomnar jag att EU nu får en harmoniserad klassificerings-, märknings- och förpackningslagstiftning som komplement till Reach och att den har utarbetats utifrån det frivilliga internationella system som redan finns. Det underlättar för såväl konsumenter som företag. Efter att vi fattar det här beslutet i dag är det av yttersta vikt att alla nationellt ansvariga myndigheter tar sitt ansvar för att på ett bra sätt få nå ut med informationen om det nya märkningssystemet, inte bara till företagen utan också brett till olika konsumentgrupper.

Jag vill därför passa på att uppmana kommissionen och Günter Verheugen att följa upp hur och med vilken framgång detta verkligen sker så att vi vet om konsumenterna i Europa förstår vad märkningen betyder hädanefter.

  Rovana Plumb (PSE). – (RO) Fru talman! Detta förslag till förordning innebär, tillsammans med de båda andra förordningarna liksom förordningen om tvättmedel och beslutet att ändra lagstiftningen för efterföljande led att den europeiska och globala lagstiftningen om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier harmoniseras. Lagstiftningens genomförande kommer att gynna människors hälsa, miljöskyddet och kemikalieindustrin. En utveckling av handeln med beaktande av säkerhetsvillkor och konsumentinformation är mycket viktig.

Genomförandet av GHS måste samordnas med genomförandet av Reach-direktivet för producenter, som är cirka 27 000 till antalet i EU, varav 95 procent är små och medelstora företag, och med utvecklingen av handeln med tredjeländer, som svarar för 25 procent av EU:s handelsvolym. Jag uppmanar kommissionen att inte ge upp förslaget om att den nya förordningen ska omfatta hela produktcykeln, också när produkten blir avfall.

Jag gratulerar föredraganden till hennes arbete.

  Edit Herczog (PSE). - (HU) Tack så mycket, fru talman. För det första vill jag gratulera kommissionen och föredragandena, som har lyckats få till stånd en konstruktiv debatt om FN:s förslag och den Reach-plan som vi antog tidigare. Detta har lett till framsteg. Utskottet för inre marknaden och konsumentskydd anser att den största fördelen för konsumenterna och företagen är standardiserad märkning. Vi får inte glömma att kemiska ämnen inte blir säkrare bara för att man märker dem! Säkrare användning och bättre konsumentval ger större säkerhet, och vi måste därför slå fast att detta lagstiftningsförslag är ett framsteg i det avseendet och bör välkomnas. Slutligen vill jag säga och fästa er uppmärksamhet på att vi i EU har slutit upp bakom FN. Nu måste vi i samarbete med FN göra allt vi kan för att se till att resten av världen också anammar denna lagstiftning. Jag föreslår detta för att vi kanske ska kunna hitta anhängare till vår lagstiftning om kemikalieindustrin i resten av världen, i det translantiska ekonomiska rådet och andra internationella forum. Tack så mycket för er uppmärksamhet.

  Alessandro Foglietta (UEN). – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Jag vill gratulera föredraganden Amalia Sartori, men också hennes skuggföredragande, rådet och kommissionen, för att en överenskommelse har nåtts om GHS-paketet vid första behandlingen.

Vi har lyckats nå det mål som hade ställs upp, det vill säga att få det nya systemet att fungera snabbt och i enlighet med Reach-förordningen, samtidigt som en hög skyddsnivå garanteras för människors hälsa och miljön och företagens affärsbehov tillgodoses genom att det blir enklare för dem att rikta in sig på utländska marknader.

När GHS väl är i kraft kommer företagen att kunna bedriva sin verksamhet på grundval av ett enda internationellt harmoniserat klassificeringssystem för ämnen, som bland annat kommer att göra det möjligt att enklare få tillgång till lagstiftning om ämnen via Europeiska kemikaliemyndigheten. Genom denna förordning, där internationella kriterier tillämpas för klassificering och märkning av farliga ämnen och blandningar i EU, kommer vi att se till att våra företag är redo att öppna sig för den globala marknaden. Detta kommer också otvivelaktigt att gynna konsumenterna, som lättare kommer att kunna känna igen farliga ämnen, såsom toxiska, frätande och retande ämnen.

Märkningssystemet GHS, med dess enhetliga och lättfattliga symboler, kommer att göra det enklare att identifiera riskerna med ämnen som ingår i vardagsprodukter som tvättmedel och tvålar. Dessutom kommer GHS, där särskilda säkerhetsanordningar för försegling av förpackningarna krävs för många ämnen, att göra det lättare att skydda våra barn från farliga olyckor i hemmet till följd av oavsiktligt intag av giftiga eller frätande ämnen.

GHS kommer givetvis att kräva vissa ansträngningar från företagen, särskilt de små och medelstora företagen, som bör ha förtroende för det nya systemet. Genom systemet kommer faktiskt sju nya farokategorier och en ny klassificering för transportsystemet att införas. Därför är vi särskilt nöjda med den överenskommelse som nåtts med rådet, där hänsyn också tagits till kraven på stöd, information och inkörningstid, i synnerhet för små och medelstora företag.

Överenskommelsen rymmer också ett samförstånd mellan alla parlamentsgrupper kring behovet av att i största möjliga mån hålla nere antalet djurförsök och dubbleringar av sådana försök. Av samtliga dessa skäl kommer min grupp att rösta för det föreslagna paketet.

  Carl Schlyter (Verts/ALE). - Jag skulle bara vilja svara på vad kollegan Graham Booth sa här om att miljörörelsen vill skydda människor, men inte djur. Han har nog missförstått detta. Det handlar om klassificering. I de texter som Graham Booth refererar till anges att man inte får hålla på och mixtra med en kemisk blandning enbart i klassificeringssyfte för att precis hamna under en viss gräns, att man inte får göra en massa djurtester för att undvika märkning. Det skulle nämligen leda till att vi får kemikalieblandningar som innehåller farliga ämnen, men av olika slag och därför inte når upp exakt till märkningsgränsen. Syftet skulle i dessa fall alltså vara att hålla på med djurtester enbart för att kunna smita undan märkning. Det är därför vi behöver de här texterna.

Här går djurhälsa och människohälsa hand i hand. Djurförsök undviks, men människor får ordentlig information om kemikalierna så att de kan vidta konkreta åtgärder för att skydda sig mot dem. Graham Booth har verkligen missförstått detta!

ORDFÖRANDESKAP: ROURE
Vice talman

  Günter Verheugen, kommissionens vice ordförande. − (DE) Fru talman, mina damer och herrar! Denna kärnfulla och livliga debatt har visat att det ämne vi talar om är viktigt och omfattande. Jag menar att vi i dag kan säga att vi, genom att ta detta steg, sätter punkt för ett intensivt lagstiftningsarbete som utförts när det gäller kemikalieindustrin och tillverkning och användning av kemikalier i Europa – ett arbete som har tagit många år.

Jag vill verkligen klargöra detta och jag tänker på Hiltrud Breyers mycket förtjänstfulla metafor. Vem är det som är motorn och vem sitter i bromsvagnen? En sak är säker: när det gäller lagstiftning om kemikalier så är EU hela världens motor. Ingen annanstans finns det sådana förordningar som dem vi har infört och ingen annanstans ställer man sådana krav på kemikalieindustrin som vi gör. Kommissionen är därför fast övertygad om att vi nu, i samband med den övergripande lagstiftningen för denna sektor, behöver några år på oss att genomföra det vi redan har beslutat och att vi inte omedelbart bör ge oss in på andra stora projekt. Det finns goda skäl till att översynsperioder föreskrivs i Reach-lagstiftningen, och vi bör noggrant iaktta de perioder som lagstiftaren beslutat om. Det innebär att kommissionen alltid kommer att lägga fram rapporter och förslag på utsatt tid. När det gäller stora övergripande initiativ vill jag upprepa att kommissionen inte har för avsikt att lägga fram några fler förslag inom överskådlig framtid.

Jag kan också lugna er när det gäller systemets globala effektivitet. All information som jag har tillgång till visar att alla berörda parter runtom i världen verkligen arbetar hårt med att genomföra det system som FN: beslutat om. Vi ligger definitivt i framkant när det gäller det praktiska genomförandet. Jag tror att många länder har väntat på just det som sker här i dag, eftersom de vill basera sin egen lagstiftning och sitt eget genomförande på det vi gör här i EU. Jag räknar med att vi nu kommer att få se dessa förfaranden slutföras i många andra länder.

Andreas Schwab tog upp en mycket intressant fråga – huruvida vi bör ha övergångsfrister för de tröskelvärden i bilaga VI som har strukits till följd av kompromissen mellan parterna. Jag kan bara säga att kommissionen inte har något emot övergångsfrister. Personligen anser jag att de är viktiga och lämpliga, men detta utelämnande i lagstiftningen har inte tillkommit av en slump. Det är ett led i en övergripande kompromiss, och med hänsyn till alla omständigheter anser jag inte att det skulle ha varit lämpligt om kommissionen hade låtit frågan om övergångsfrister för ett fåtal produkter stjälpa hela kompromissen. Men vi kommer att se till att lagstiftarnas önskemål tillgodoses på lämpligt sätt.

Jag delar de farhågor som vissa av er har uttryckt i fråga om djurförsök. Jag hoppas verkligen att den här lagstiftningen inte kommer att leda till fler djurförsök. Det är viktigt att tester på primater med hänsyn till denna lagstiftning blir absolut förbjudna. Jag vill på nytt med kraft understryka att kommissionen kommer att lägga all sin kraft på att i största möjliga mån begränsa antalet djurförsök. För mig innebär detta att vi måste fortsätta att intensifiera våra ansträngningar för att hitta erkända alternativa metoder i stället för djurförsök. Alla som oroar sig över detta kan vara förvissade om att jag står på deras sida.

Avslutningsvis vill jag säga att jag anser att den rättsakt vi framför oss gör alla berörda parter till vinnare. Jag är mycket tacksam mot alla som har bidragit till detta.

  Amalia Sartori, föredragande. – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Jag är oerhört nöjd med den debatt vi har haft. Jag vill tacka alla kolleger som har bidragit i dag. Jag vill också tacka dem för deras uppmuntrande ord om det arbete jag har utfört, som inte hade varit möjligt utan deras stöd, liksom stödet från skuggföredragandena och föredragandena för yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för inre marknaden och konsumentskydd. Flertalet ledamöter som har yttrat sig tycks vara nöjda med de resultat vi har nått.

Jag välkomnar det som någon sa om att även GHS är en fortlöpande process. Det är dessutom en arbetsmetod som vi har infört. I dessa situationer är det precis så och vi inser att världen kommer att fortsätta att förändras och utvecklas. Därför är vi i denna förordning, precis som i Reach och andra förordningar, noga med att tillhandahålla ett mycket specifikt och exakt regelverk och skapa utrymme för framtida ändringar baserade på dessa kriterier, även om kriterierna i sig är förutbestämda. Så tolkar jag kommissionsledamoten, som precis före mig talade om möjligheten att stödja en del av den debatt som har förts.

Vi är medvetna om att vi i dag antar en förordning som har brett stöd, vilket kommer att ge fördelar för konsumenter och arbetstagare inom denna sektor, vilka utgör huvuddelen av befolkningen. Vi vet att de här reglerna kommer att användas som en ram och som en obestridlig och oangripbar referenspunkt. Återigen, det här är en värld som förändras ständigt och kommissionen kommer att hantera dessa regler med hänsyn till det.

  Talmannen. – Den gemensamma debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i dag.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Daciana Octavia Sârbu (PSE), skriftlig. – (RO) Förslaget till beslut om genomförande av det globalt harmoniserade systemet för klassificering, märkning och förpackning av kemikalier (GHS) är ett viktigt steg mot att skydda miljön och konsumenterna, som kommer att få större valmöjligheter, liksom de företag som vill etablera sig på den internationella marknaden.

En harmoniserad användning av etiketter och enhetlig beskrivning av farorna med kemikalier garanterar ett större förtroende hos konsumenterna för sådana produkter och underlättar också internationell handel, eftersom industrin kommer att kunna använda samma etiketter för alla exportregioner. Det harmoniserade systemet för klassificering av ämnen är dessutom en viktig faktor för att säkra den fria rörligheten för varor på den inre marknaden.

Men vi måste ändå se till att denna förordning inte ökar antalet tester på ryggradsdjur i syfte att harmonisera klassificeringskriterierna. Försök bör få utföras endast när det inte finns några andra lösningar som garanterar samma kvalitet.

Det globalt harmoniserade systemet för klassificering bör göra det möjligt att använda metoder som inte inbegriper djurförsök, även om deras validering kräver en lång och kostsam byråkratisk process. Eftersom djurförsök aldrig har validerats officiellt upplevs verifieringen av alternativa tester som en börda, men forskning inom detta område bör uppmuntras.

  Richard Seeber (PPE-DE), skriftlig. – (DE) I den moderna världen kommer konsumenterna allt oftare i kontakt med olika ämnen, ibland också farliga ämnen.

När man använder vissa produkter, även produkter som många använder dagligen, är det mycket viktigt med information om de ämnen som ingår i produkten, för att den ska kunna användas på ett säkert sätt som inte äventyrar hälsan. Det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS), som utformades av FN 2002 med aktivt deltagande av EU, ska genomföras i år av samtliga medlemsstater. En av de viktigaste fördelarna med detta system är användningen av universella farosymboler. Då kan konsumenter och handelsföretag direkt se om en produkt innehåller vissa ämnen som också kan vara farliga. Genom GHS införs dessutom standardiserade definitioner, såsom LD50 (dödlig dos 50 procent), som tydligt anger den fara som är förknippad med ämnet. EU och vi här i Europaparlamentet har ställt upp målet att i största möjliga mån begränsa antalet djurförsök för test av dessa ämnen.

Dessutom har definitioner formulerats mer exakt, och tydligare riktlinjer har utarbetats för medlemsstaternas myndigheter. Ett framgångsrikt genomförande av GHS är en viktig milstolpe för att fullborda EU:s inre marknad, och det kommer också att gynna internationell handel.