Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 22 september 2008 - Bryssel

23. Mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen (kortfattad redogörelse)

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Marianne Mikko, för utskottet för kultur och utbildning, om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen (2007/2253(INI)) (A6-0303/2008).

  Marianne Mikko, föredragande. − (EN) Herr talman! Antalet medlemsstater i EU har nästan fördubblats sedan början av 2004. En av de stora utmaningarna efter utvidgningarna är att se till att normerna för att värna om demokratin och de grundläggande friheterna överensstämmer på högsta befintliga nivå. I det sammanhanget välkomnar vi i betänkandet alla initiativ som syftar till att trygga demokratin och påpekar att medierna är ett inflytelserikt politiskt verktyg som inte enbart bör styras av ekonomiska villkor.

Vi framhåller att kommissionens beslut att överlåta åt ett konsortium bestående av tre europeiska universitet att fastställa tillförlitliga och opartiska indikatorer på medial mångfald.

Dessutom betonas att det behövs system för övervakning och genomförande som bygger på de fastställda indikatorerna. Vi som har utarbetat betänkandet är också medvetna om det arbete som pågår bland företrädare för utgivare och journalister för att ta fram en stadga om mediefrihet. Dessutom understryker man i betänkandet att det behövs sociala och rättsliga garantier för journalister och redaktörer.

Vi förespråkar likaså att multinationella företag bör använda sig av bästa metoder för redaktionell och journalistisk frihet i de länder där de verkar. Vi uttrycker även oro över att lägre standarder tillämpas i de medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 och 2007.

Genom att ny teknik har utvecklats och accepterats har nya mediekanaler och nya slags innehåll vuxit fram. Nya medier har tillfört medielandskapet mer dynamik och större mångfald och i betänkandet uppmuntrar vi till en ansvarsfull användning av nya kanaler.

När det gäller bloggar ställer jag mig både förstående och oförstående till oron hos bloggare. Mitt inträde i cyberrymden har gett upphov till snabba reaktioner hos många bloggare. Jag vill nu klargöra att ingen är intresserad av att reglera Internet. Det är därför jag som föredragande stöder den kompromiss som PSE-gruppen, ALDE-gruppen och Verts/ALE-gruppen har enats om, där följande betonas: ”Europaparlamentet uppmuntrar till en öppen diskussion i alla frågor som gäller bloggars status” – punkt. Vi stannar här.

I betänkandet lyfter vi fram de utmaningar som överflyttningen av reklamintäkter till Internet innebär för tryckta medier, men påpekar att det nya kommersiella medielandskapet domineras av etablerade offentliga och privata leverantörer av medieinnehåll. Vi intar också ståndpunkten att ägarkoncentrationen av medier närmar sig nivåer där mångfalden inom medierna inte garanteras av de fria marknadskrafterna, särskilt inte i de nya medlemsstaterna.

I betänkandet tillstår vi att public service-medier behöver ha en ansenlig och stabil marknadsandel för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Vi påpekar likaså att public service-medier är ledande på vissa marknader men att de ofta saknar tillräcklig finansiering och utsätts för politiska påtryckningar.

Vi anser vidare att mediekompetensen måste öka i EU, vi rekommenderar att mediekompetens räknas till de nio grundkompetenserna och stöder utvecklingen av en grundläggande utbildning i mediekompetens inom EU.

Alla initiativ som syftar till att trygga demokratin välkomnas återigen i betänkandet och vi påpekar att medierna är ett inflytelserikt politiskt verktyg som inte enbart bör styras av ekonomiska villkor. Yttrandefrihet är det centrala i mitt betänkande – och det står jag för.

  Ján Figeľ, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Först vill jag gratulera Marianne Mikko till hennes utmärkta betänkande. Kommissionen delar många av åsikterna i betänkandet. Vi är övertygade om att denna resolution ger en mycket positiv signal om mångfald inom medier till alla berörda parter, inklusive medlemsstaterna och EU-institutionerna, även kommissionen.

Precis som ni har sagt är det viktigt att värna om demokratin och mångfalden av yttringar. Vi måste behålla en bra balans mellan målen för mångfald av medieröster och mediernas konkurrenskraft. Tidigare grundliga diskussioner i detta ämne har dock visat att det skulle vara politiskt inkorrekt av kommissionen och Europeiska unionen att harmonisera regler för medieägande eller mångfald i medierna. Subsidiaritet är verkligen något som vi överväger starkt här, eftersom en standardiserad modell inte skulle passa de olikartade situationerna.

Därför jag anser att det skulle vara ett misstag att överreglera det mycket intensiva bloggandet. Jag håller dock med er om att vissa rättsliga krav som är ålagda pressen, som respekt för upphovsrätt eller rätten till genmäle, också måste respekteras av webbsidor. Att likställa användargenererat innehåll med alla andra former av offentliga yttranden tycker vi är ett önskvärt mål. Å andra sidan skulle en strikt, speciell status för bloggar motverka sitt syfte och strida mot Internets genuina karaktär.

Kommissionen håller med parlamentet om att EG:s konkurrensregler i sig bara till viss del kan garantera mångfald i medierna. Det är av just den anledningen som mångfald i media anses vara av berättigat allmänt intresse enligt artikel 21 i EG:s koncentrationsförordning. Därför måste medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att skydda mångfalden inom medierna genom att införa ytterligare regler utanför koncentrationsförordningen. Men de måste följa nationella lagar och EU-rätten.

När det gäller konkurrensregler skulle jag i viss grad vilja nyansera ert uttalande om att ägarkoncentrationen skulle skada mediernas mångfald. EU:s medieföretag, inklusive den tryckta pressen, måste vara starka nog att stå emot konkurrensen på en global, internationell nivå. Vi är emot överdrivet restriktiva regler för medieägande som kan försvaga EU-företagens konkurrenskraft. Situationen är inte jämförbar mellan de olika medlemsstaterna och det finns många olika förhållanden.

Jag är naturligtvis för större insyn i ägandeskapet och att komplett information ska finnas tillgänglig om programföretags och utgivares syften och bakgrund. Detta är ett sine qua non-villkor för att skapa mer inflytelserika och tillförlitliga medier.

Som ni framhåller i er resolution är public service-företag en absolut nödvändighet för mångfald inom medierna. Därför anser kommissionen att deras public-service-uppdrag måste vara tydligt specificerat och att de har en trygg finansiering, för annars kommer stor säkerhet att uppstå.

Här är vi alla överens om att definitionen av ansvarsområdet för public service principiellt är något som varje medlemsstat ska besluta om, inte kommissionen. Enligt Amsterdamprotokollet bestämmer också varje medlemsstat om hur public service-verksamheten ska finansieras. I detta sammanhang är kommissionens roll att minimera snedvridningen av konkurrensen mellan alla typer av medier. Kommissionen uppskattar också er inställning till uppförandekoder och självreglering för att stödja den mediala mångfalden.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum torsdagen den 25 september.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Katerina Batzeli (PSE), skriftlig. – (EL) Koncentration och mångfald kommer att fortsätta vara en central fråga både på nationell nivå och på gemenskapsnivå. I dagens samhälle får medborgarna direktinformation och kan ta del av diskussioner i medierna. Mot bakgrund av detta är det främsta målet att sätta upp och bestämma gränser för hur allmänna och privata medier får samarbeta och ingripa. I vilket fall som helst måste det finnas garantier för att informationen inte manipuleras. Vi måste försäkra oss om att medierna är politiskt och finansiellt oberoende, att finansieringen sker öppet, att vi värnar om journalisternas arbetsvillkor samt att vi har kvalitet och variation i nyhetsrapporteringen.

Eftersom demokratiska dialoger startar genom medierna har ett nytt sätt att kommunicera utvecklats, nämligen bloggandet som individualiserar utbytet av åsikter. I många fall har dock detta uttryckssätt förvandlats till en ”kollektiv protest”, t.ex. i viktiga frågor som miljö och samhälle.

Självregleringskoder kan i detta läge vara en lämplig utgångspunkt för ömsesidig respekt mellan användare och läsare. De behöver inte belastas med några begränsningar i yttrandefriheten och rätten till genmäle från någons sida. Medier och forum för informationsutbyte på nätet utökas, analyseras och regleras med ständig hänsyn till principen om demokratiska uttryckssätt och delaktighet samt respekten för de mänskliga rättigheterna.

  Ivo Belet (PPE-DE), skriftlig. – (NL) Vi lägger stor vikt vid mångfald inom medierna och vi stöder också grundprinciperna i betänkandet. Vi beklagar att vi inte kan instämma i varje punkt.

Vi håller helt och hållet med om att public service-företag måste ges utrymme att bidra till en digital, interaktiv mediemiljö, givetvis i rimlig balans med kommersiella sändningsföretag.

En öppen debatt om bloggar bör uppmuntras. Bloggar och annat ”användargenererat innehåll” är ett levande bidrag till det mångfasetterade medielandskapet och får alltmer inflytande i bevakningen av nyheter och aktuella händelser.

Men kvaliteten på bloggar står och faller med skribenterna och det är inte alla bloggare som är lika hederliga i sina avsikter.

För att bloggarna inte ska degenereras till anonyma källor för förtal måste vi till exempel tänka på hur vi behandlar överträdelser och sekretess eller rätten till genmäle. Men parlamentet får definitivt inte vara överdrivet förmyndaraktigt.

  Adam Bielan (UEN ), skriftlig. – (PL) Jag vill betona att EU måste se till att det finns en balans mellan privata och statliga medier i EU. Att ägare till tv- och radiostationer påverkar informationens innehåll är ett brott mot demokratiska normer. Jag kommer från ett land där den sittande regeringen förstör mediernas oberoende. En hel serie av åtgärder vidtas för att de statliga medierna ska underordnas den styrande eliten.

Jag vill uttrycka mitt stöd för alla initiativ som syftar till att skydda offentliga massmedier, eftersom de utgör ett maktpolitiskt instrument. Public service-företag behöver extra skydd eftersom de saknar tillfredsställande finansiering och utsätts för politiska påtryckningar, särskilt i de nya medlemsstaterna.

  Hélène Goudin (IND/DEM), skriftlig. – EU-parlamentets utskott för kultur och utbildning verkar lida av sysselsättningsproblem och i sin iver att finna frågor att ägna sig åt skriver man betänkanden som världen hade klarat sig utan.

Betänkandet om mediernas koncentration och mångfald i EU är ett sådant exempel. Det är ett eget initiativ från utskottet och föredraganden föreslog i sitt ursprungsbetänkande en frivillig klassificering av bloggar utifrån författares och utgivares yrkesmässiga och ekonomiska ansvar och intressen. Det finns många invändningar mot en sådan idé, såväl vad gäller genomförbarhet men även, och än viktigare, dess eventuella implikationer för yttrandefriheten.

Förslaget till betänkande har förvisso modifierats under utskottsbehandlingen men innehåller fortfarande mycket onödigt och skadligt.

  Eija-Riitta Korhola (PPE-DE), skriftlig. – (FI) Jag vill tacka Marianne Mikko för hennes betänkande om mångfald i medierna. Det här är en brännande fråga i det europeiska samhället: Vilken är vår roll och vårt inflytande? Historien har visat klart och tydligt att maktkoncentration aldrig har varit till någons fördel. Människor är alltid negativt inställda till makt oavsett vilket uttryck den tar sig, och koncentrerad makt leder till ett sjukt samhälle. Detta gäller också för den tredje statsmakten, medierna.

En av unionens huvudfunktioner är att garantera fri konkurrens på den inre marknaden. Varför ska inte det gälla också för medierna? Tanken i betänkandet att koppla konkurrenslagstiftningen till medielagstiftningen för att undvika intressekonflikter mellan ägarkoncentration i medierna och andra maktformer i samhället är motiverad.

Men jag är mer orolig över mediernas förmåga att agera som väktare över vad som är bra i samhället, eftersom båda i allt större utsträckning bara är intresserade av att tjäna pengar.

Kyrkan har inte matat människor med moraliska principer på länge. Detta har varit uppgiften för en viss typ av press, eftersom synd, förtal och fördömande är vad som driver den. På ett genialiskt sätt kan denna typ av journalism kombinera dyrkan av omoral med en ovanligt stor trångsynthet att göra produktiva affärer: provocera, fördöma och tjäna pengar.

”Ty efter dina ord ska du dömas rättfärdig, och efter dina ord ska du dömas skyldig.” Dessa ord visar på god kännedom om människans sinne. När kommer medierna själva att ställa sig frågan om de i slutändan uppnår något ont eller gott i samhället med sina handlingar?

  Ramona Nicole Mănescu (ALDE), skriftlig. – (RO) Som vi alla är överens om måste mångfalden vara ett centralt inslag i massmedierna. Mångfald måste stödjas och att anta Marianne Mikkos betänkande är ett viktigt steg i den riktningen.

Behovet av en balanserad massmediemarknad måste uppmärksammas och stödjas av medlemsstaterna, vilka bör förbinda sig både enskilt och gemensamt att ge EU-medborgarna möjlighet att få korrekt och varierande information.

Kulturell mångfald, och att vi ständigt måste öka integreringen av inflyttade grupper och minoriteter samt betydelsen av att tillhandahålla information av hög kvalitet till den aktiva befolkningen är de främsta anledningarna till att stadgan om mediefrihet skapades. Jag vill uttrycka mitt fulla stöd för Europaparlamentets rekommendation att offentliga medietjänster ska uppmuntras att agera som alternativa informationsleverantörer till de enbart kommersiellt baserade.

EU-medborgare som aktivt utnyttjar sina rättigheter och skyldigheter och får information och kan förstå och kritiskt bedöma informationen är en nödvändig faktor som måste ligga till grund för alla åtgärder som vidtas i framtiden, både av EU-institutionerna och av de enskilda medlemsstaterna.

  Toomas Savi (ALDE), skriftlig. – (EN) Marianne Mikkos betänkande återspeglar de allmänna tendenserna i EU:s medievärld på ett mycket bra sätt och hon pekar på en mycket viktig aspekt i punkt 35, som handlar om offentliga radio- och tv-tjänster.

För att behålla tillräcklig mångfald i medierna måste offentliga sändningsföretag också erbjuda program som kanske inte ger de högsta tittarsiffrorna eller reklamintäkterna. Jag har alltid varit övertygad om att ett public service-företag som blir populärt bland folket och vinstgivande för staten inte behöver vara ett offentligt sändningsföretag.

Syftet med offentliga sändningsföretag är också att tillgodose olika behov och intressen hos människor som kanske inte tillhör den anspråkslösa publik till privata sändningsföretag som tycks följa strömmen. Public service-företagen i Europeiska unionen bör inte sluta sända nischprogram av hög kvalitet för att kunna konkurrera med privatägda programföretag.

En av principerna vid tillhandahållande av allmännyttiga produkter är solidaritet. Offentliga programföretag bör även vara solidariska mot tittare med mer krävande och nogräknad smak.

  Inger Segelström (PSE), skriftlig. – (EN) Betänkandet handlar om ett viktigt ämne, mångfald inom medierna, vilket är ett viktigt element för att värna om demokratin och medborgarnas rätt till tillförlitliga och oberoende medier. I länder där ekonomiska, religiösa och politiska intressen styr medierna är det svårt att ge medborgarna olika sätt att samla information, vilket skapar stora luckor i deras förmåga att tillgodogöra sig information och garantera fria och opartiska val.

Vi röstar nu i Europaparlamentet om ett betänkande som rör dessa viktiga frågor. Vi svenska socialdemokrater hade verkligen hoppats på att kunna rösta för detta betänkande. Men som det ser ut i dag kommer vi inte att göra det. Det finns ett gott syfte i kompromissförslaget, men flera tveksamheter återstår, i synnerhet kring frågor som rör bloggarnas ställning. Vi vill inte medverka till att Europaparlamentet likställer bloggande med traditionella medier genom att som det står i förslaget ifrågasätta och föreslå diskussioner om bloggarnas ställning. Detta krävs inte för andra grupper, så varför för bloggare? Vi delar dock många bloggares åsikt att överträdelser och förtal är lika straffbart för bloggare som för andra medier. Vi kommer därför att rösta mot betänkandet.

  Daniel Strož (GUE/NGL), skriftlig. – (CS) Europaparlamentets initiativbetänkande om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen är mycket viktigt och användbart samt beskriver på många sätt korrekt den situation som redan har existerat i Tjeckien i många år. Här vill jag lyfta fram två speciella aspekter i betänkandet som helt riktigt kritiseras och kräver en lösning. Den första är den nästintill totala koncentrationen av dagstidningar i händerna på utländska (speciellt tyska) syndikat, där de ekonomiska och politiska intressena helt klart strider mot de objektiva intressena i Tjecken, särskilt med tanke på mångfalden och mediernas oberoende. I Tjecken är detta bara fantasier. I stället finns en tydlig tendens mot en radikal högervinkling och obegränsad manipulation. Den andra aspekten handlar om verksamheten i de lagstadgade televisionssändningarna som enbart gynnar den nuvarande högerregeringen och är så tendentiös i sin nyhetsrapportering och journalistik att termen lagstadgad inte längre gäller. Mina rekommendationer till myndigheter och institutioner som arbetar med frågor kring koncentration och mångfald i EU:s medievärld är att rikta särskild uppmärksamhet på situationen i Tjeckien.