Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 22 september 2008 - Bryssel

28. Situationen och utsikterna för jordbruket i bergsregioner (kortfattad redogörelse)

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Michl Ebner, för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, om situationen och utsikterna för jordbruket i bergsregioner (2008/2066(INI)) (A6-0327/2008).

  Michl Ebner, föredragande. − (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Låt mig uttrycka min glädje över att kommissionsledamoten också arbetar med frågan och jag hoppas att det kommer att återspegla sig inte bara i hans korta anförande utan även i kommissionens arbete, eftersom vi naturligtvis har en skyldighet att se till att kommissionens arbete vederbörligen återspeglar våra önskemål och idéer.

Alla som läser titeln på mitt betänkande, eller snarare betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, som antogs enhälligt, nämligen ”Betänkande om situationen och utsikterna för jordbruket i bergsregioner”, måste inse att det bara utgör en del av det faktiska innehållet i betänkandet.

I betänkandet sägs att vi måste formulera en politik för dessa områden, som täcker upp till hälften av hela territoriet i vissa medlemsstater, såsom Österrike, Italien och Spanien, och över en tredjedel av territoriet i andra medlemsstater, områden som är hemvist för totalt 19 procent av EU:s befolkning. Det är områden som kan beskrivas som exceptionellt missgynnade ur många jordbruks- och landsbygdsmässiga aspekter och de är extremt sårbara. I Alperna är exempelvis effekten av den globala uppvärmningen betydligt mer märkbar än i låglandsregioner.

Bergsområden är missgynnade på många sätt på grund av branta sluttningar, väderförhållanden, erosion, höjdskillnader, höga höjder och bergig terräng. Vi behöver därför en övergripande strategi för dessa områden och inte bara en jordbrukspolitik som visserligen har gett resultat och som vi måste värna om, men som inte är tillräcklig för att hantera de problem som påverkar bergsregionerna.

Gamla beprövade recept för detta behöver därför bevaras, men de måste kombineras med nya recept om jordbruket ska bibehållas som livsnerv för bergsområdena. Andra viktiga faktorer måste också införlivas i detta synsätt, nämligen ett brett spektrum av hållbart utnyttjande av naturresurser, inrättande och förbättring av transportnät – inte bara fysisk transport utan även tillgång till Internet och kommunikationsnätverk – förbättring och utveckling av kommunal och lokal service – som blir desto svårare i dessa områden genom den utspridda bebyggelsen – och förstärkning av den sociala strukturen.

Nya inslag måste läggas till, t.ex. ökad inriktning på grundläggande och fortsatt utbildning, skydd av landskapets känsliga biologiska mångfald och den tidigare nämnda anpassningen till klimatförändringarna. Betänkandet som utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling antog enhälligt innehåller 13 skäl och 72 punkter om dessa frågor. Målet är att ta fram en ramstrategi på grundval av de befintliga sektorsvisa insatserna. Av detta skäl uppmanas kommissionen i betänkandet att utarbeta en integrerad strategi med ett brett utbud av instrument inom sex månader, i enlighet med subsidiaritetsprincipen och i harmoni med medlemsstaternas nationella åtgärdsplaner.

Jag hoppas att parlamentet kommer att ge sitt godkännande på samma sätt som utskottet och jag ber kommissionsledamoten att tala för den här frågan inför kommissionen och erinra om att bidraget från invånarna i bergsområdena görs för hela befolkningens räkning och kommer dem således till del, och de bör därför vederbörligen erkännas. Det är ett bidrag till miljön och till vår kontinents värde som turistdestination, ett bidrag som måste beaktas eftersom det fungerar som garanti mot avfolkning i regioner som Piemonte och Lombardiet och delar av Frankrike och Spanien.

  Ján Figel’, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Det här är det sista men inte det minst viktiga betänkandet. Jag kan försäkra föredraganden Michl Ebner om betydelsen av rekommendationerna i betänkandet. Jag vill tacka honom och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling för detta betänkande som verkligen belyser betydelsen av bergsjordbruk för Europeiska unionen – han talade om en procentandel av territorier – men också betydelsen av jordbruket i bergsregioner som bidrar till att skydda miljön, leverera kvalitetsprodukter och bibehålla det kulturella landskapet som en del av vårt europeiska arv.

Det är skälet till att bergsområden erhåller särskilt stöd enligt den gemensamma jordbrukspolitiken. Stödet ska kompensera jordbrukarna för olägenheter på grund av naturförhållandena. Dessa regioner omfattas dessutom av flera andra åtgärder för landsbygdsutveckling, såsom stöd för miljövänligt jordbruk för att bibehålla alternerande beteshållning och betesbruk, stöd till jordbruksprodukter av hög kvalitet och främjande av diversifiering på gårdarna, exempelvis genom jordbruksturism.

I kommissionens förslag nyligen, särskilt hälsokontrollen, togs också missgynnade områden som bergsområden upp. I samband med utfasningen av mjölkkvotsystemet kan särskilt stöd bibehållas i ekonomiskt sårbara eller miljömässigt känsliga områden inom mejeri-, nöt-, får- och getsektorn.

I betänkandet uppmanas kommissionen att inrätta en global strategi för bergsregioner och bergsjordbruk.

Vi vet alla att det finns en stor mångfald i bergsområdena med skilda ekonomiska och sociala förhållanden. Det skulle därför vara väldigt svårt att fastställa en omfattande gemenskapsstrategi och en detaljerad åtgärdsplan för alla dessa olika förhållanden.

EU:s stödprogram för landsbygdsutveckling och sammanhållningspolitiken utgör emellertid en lämplig och enhetlig ram där medlemsstaterna kan fastställa sina egna territoriella prioriteringar och de lämpligaste systemen för sina regioners styrkor och svagheter. Detta decentraliserade synsätt inom Europeiska unionen gör det möjligt för medlemsstaterna att ha program som är lämpligt anpassade till bergsregioner, samtidigt som de erbjuder en övergripande strategisk enhetlighet.

Jag kan inte ta upp alla förslag i betänkandet nu, men jag kan försäkra er att kommissionen kommer att granska slutsatserna i betänkandet mer detaljerat.

Jag vill än en gång tacka Michl Ebner, utskottet och er alla.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Bernadette Bourzai (PSE), skriftlig. – (FR) Jordbruket i bergsregioner är en avgörande faktor för såväl lokal ekonomisk utveckling som miljöskydd (t.ex. bekämpning av klimatförändringen, biologisk mångfald, tillhandahållande av öppna och säkra turist- och rekreationsområden).

Jordbrukarna i bergsregionerna drabbas av särskilda nackdelar, relaterade till höjd, topografi och klimat. Därmed är det berättigat att de ges kompensationsbidrag för de naturbetingade nackdelarna och direkt inkomststöd som kompensation för deras ökade produktionskostnader för deras ökade roll i förvaltningen av de lokala områdena.

Enligt mig är huvudfrågorna följande: att undvika en fullständig frikoppling av jordbruksstödet till animalieproduktion, eftersom det kan leda till förluster av arbetstillfällen, att stödja mejerisektorn, eftersom den spelar en central roll i mindre gynnade områden, att höja startbidragen till unga jordbrukare och att uppmuntra till solidaritet mellan användare uppströms och nedströms när det gäller förvaltningen av vattnet.

Jag är också positiv till att man inrättar en verkligt integrerad gemenskapsstrategi för bergsregionerna så att man verkligen tar hänsyn till deras specifika särdrag när man utarbetar gemenskapspolitik inom olika områden.

  Urszula Gacek (PPE-DE), skriftlig. – (PL) Europaparlamentet gör i sitt betänkande om situationen och utsikterna för jordbruket i bergsregioner rätt i att kräva att kommissionen lägger fram en strategi för jordbruket i bergsregioner inom sex månader.

Detta är ett verkligt steg mot att ta hänsyn till de speciella förutsättningar som 90 procent av EU:s alla medborgare lever i och arbetar under.

Parlamentets förslag angående de vardagliga problemen för dem som lever i den polska Podhale-regionen förtjänar vårt stöd.

Hittills har riktlinjerna i lagstiftningen för bergsregionerna enbart grundats på jordbrukspolitik. I betänkandet betonas också behovet av att stödja jordbruket genom kompensationsbidrag och genom stöd för högkvalitativa produkter.

I bergsregionerna finns det dock många problem som EU bör engagera sig i, eftersom de omfattar ett brett spektrum av ekonomiska och sociala frågor samt frågor relaterade till livskvalitet. Därför är det mycket bra att man i betänkandet tar upp problemen med tillgång till transportnät och Internet. Dessutom bör samhällena stödjas både ekonomiskt och genom specifika lösningar på regional nivå så att man kan förbättra de kommunala tjänsterna.

Samtidigt måste vi komma ihåg att ”bergsbefolkningen” är viktig för att skydda nationella traditioner och traditionell kunskap om den naturliga miljön. Betydelsen av bestående sociala strukturer och behovet av en hållbar användning av miljön förtjänar att betonas särskilt.

I detta avseende är Podhale-regionen utan tvekan det bästa exemplet på god praxis.

  Ioannis Gklavakis (PPE-DE), skriftlig. – (EL) Herr talman, mina damer och herrar! Låt mig gratulera Michl Ebner till hans betänkande. Bergsregionerna är mycket viktiga i EU eftersom de utgör mer än 50 procent av vissa medlemsstaters område. Dessa länders jordbruksbefolkning är fortfarande en viktig komponent.

Dessa områdens speciella fysiska egenskaper (mer eller mindre branta lutningar och höjdskillnader) gör att de är missgynnade jämfört med andra EU-regioner. De svåra förhållandena för jordbruksproduktionen, de höga transportkostnaderna, de bristfälliga transport- och kommunikationsnäten och kostnaderna för person- och tjänstetransporter påverkar ekonomin och de vardagliga levnadsvillkoren för de medborgare som lever i bergsregionerna.

Å andra sidan är producenterna i dessa regioner kända för sina kvalitetsprodukter från jordbruket och för sin erfarenhet när det gäller ett hållbart utnyttjande av skogar och betesmarker. Dessa särdrag bör stärkas och utnyttjas så att man kan förstärka deras konkurrenskraft och kulturella identitet.

Därför behövs det en strategi där man tar hänsyn till de specifika särdragen i regionerna i fråga, hjälper till med nya utmaningar, utvecklar alternativa anställningsformer och bibehåller befolkningen i dessa områden. Genom strategin bör man också speciellt uppmärksamma olycksdrabbade regioner, såsom eldhärjade bergsområden.

  Rumiana Jeleva (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Enligt min åsikt är människor i små och isolerade landsbygdssamhällen, i synnerhet i bergsregionerna, missgynnade och ställs inför begränsningar och svårigheter i vardagen. Deras behov borde vara en av våra främsta prioriteringar, eftersom de ofta saknar grundläggande nödvändigheter, såsom tillgång till tjänster. De befinner sig ofta under konstanta påtryckningar på grund av dagliga ekonomiska och praktiska problem, vilket skapar ångest. När det gäller deras situation i mitt land, Bulgarien, skulle jag vilja säga att det främst är de grundläggande mänskliga behoven som majoriteten av landsbygdsinvånarna tycks vara bekymrade över. Därför saknas ofta långsiktiga utvecklingsstrategier.

Dessutom är det tydligt att landsbygdspolitiken fortfarande ligger efter och att den inte motsvarar verkligheten i landsbygdsområdena. Regional utvecklingspolitik och landsbygdsutvecklingspolitik samt åtgärder för regional utveckling och landsbygdsutveckling bör decentraliseras så att de kan anpassas till de lokala förhållandena. Därför finns det ett behov av att utveckla konkreta, flexibla och skräddarsydda åtgärder samt lokala program för sysselsättning och sociala förmåner. Vi måste således fokusera på utveckling av mänskliga resurser och kapacitetsuppbyggnad, särskilt när det gäller unga människor, kvinnor och minoriteter, samt på utveckling av en mer förnuftig politik i små, avlägsna byar, med hänsyn till de befintliga lokala naturbetingade och mänskliga resurserna såväl som människors behov.

  Sepp Kusstatscher (Verts/ALE), skriftlig. – (DE) Betänkandet innehåller alla tänkbara saker. Det är ett verkligt lappverk, en kvarleva av en snabb brainstorming om jordbruk och bergsregionerna. Det är en katalog över önskningar och krav, uttryckta med tomma ord och plattityder, med upprepningar och motsägelser och det kan inte godkännas, även om alla kan hitta någonting de tycker om i det.

Den största motsägelsen hittar man mellan de miljömässiga och sociala fiktiva åtgärderna samt den grymma politik som Michl Ebner och hans parti bedriver på daglig basis.

Kärnan i en genomförbar jordbrukspolitik för EU måste vara en verkligt hållbar strategi. Alla som förstör vatten, jord och biologisk mångfald måste stå för notan enligt principen ”förorenaren betalar”. Vi behöver främja en form av jordbruk där man verkligen skyddar klimatet och strävar efter att saluföra olika hälsosamma produkter till konsumenterna. Ekologiskt jordbruk måste bli standard. Vi Gröna stöder inte en politik som innebär att man subventionerar de stora aktörerna på den globala marknaden. Vi vill stärka de lokala och regionala livsmedelsmarknaderna, se till att jordbrukare får en skälig inkomst och att konsumenterna får färska och hälsosamma livsmedel. Den här förvaltningsformen är det bästa sättet att skydda jordbrukslandskapet och miljön på.

  Véronique Mathieu (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Michl Ebner betonar i sitt betänkande om situationen och utsikterna för jordbruket i bergsregioner behoven och särdragen i dessa regioner som utgör 40 procent av EU:s område.

Dessa regioner står inför naturbetingade svårigheter, som gör det svårare att producera och som begränsar tillträdet. Därmed förtjänar de särskild uppmärksamhet.

Därför uppmanar jag kommissionen att utarbeta en global plan som bygger på kontinuitet med de åtgärder som hittills vidtagits samtidigt som man integrerar dem med varandra för att göra dem mer effektiva. Detta innebär att fortsätta med kompensationsbidrag för att kompensera för naturbetingade nackdelar, ge ekonomiskt stöd till unga jordbrukare och fokusera på mejerisektorn. Den mänskliga verksamheten måste behållas i bergsregionerna i ”Natura 2000”. Slutligen måste man fokusera på jaktens och fiskets roll för markunderhåll.

Genom en sådan strategi kan dessa regioner möta de konkurrensmässiga utmaningarna och utmaningarna för en hållbar utveckling, eftersom de inte enbart är potentiella källor till ekonomisk tillväxt utan också traditionsbevarare som producerar kvalitet och bidrar till att bevara våra landskap.

  Cătălin-Ioan Nechifor (PSE) , skriftlig. – (RO) Bergsregioner utgör en stor del av EU och dessutom bevaras traditioner, kultur och språk mycket bättre i dessa områden än i andra i de 27 medlemsstaterna. Tyvärr genomför inte de nationella regeringarna integrerade regionala utvecklingsstrategier, och det finns dessutom stora klyftor som sakta men säkert leder till att dessa regioner avfolkas. Med utgångspunkt i EU:s motto ”enade i mångfald” välkomnar jag parlamentets beslut att begära att kommissionen ska utarbeta en integrerad strategi för hållbar utveckling och användning av bergsresurser, och därmed ge lika möjligheter till de unionsmedborgare som väljer att leva under de svårare förhållandena i bergregionerna. Mot bakgrund av de aktuella samtalen om att en frikoppling av stödutbetalningarna till bergsregionerna, anser jag att det är vår skyldighet i egenskap av parlamentsledamöter att utöva påtryckningar för ett fortsatt ekonomiskt stöd till bergsregionerna. Därmed kommer bergsregionerna att bli skyddade områden, som kan trygga sin egen hållbara utveckling samtidigt som de är en oas för europeiska och internationella turister.

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Över en tredjedel av det land jag företräder, Rumänien, täcks av berg, och invånarna i bergsregionerna är missgynnade jämfört med andra människor som lever på landsbygden.

Förslagen i Michl Ebners betänkande är välkomna och jag anser verkligen att en samstämmig EU-strategi för bergsregionerna, som är oerhört viktig och brådskande, i stor utsträckning kan bidra till att förbättra levnadsvillkoren i dessa områden.

Samtidigt skulle jag vilja betona att det krävs bättre regler, och det är lika brådskande, när det gäller gemenskapsfinansieringen av landsbygdens utveckling.

Till exempel har rumänska myndigheter påbörjat olika program, som finansieras genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, för att stödja små företag och turism. Små företag och pensionat är synnerligen viktiga för att främja bergsregionerna.

Handledningarna för att ansöka om dessa åtgärder, inklusive det komplicerade pappersarbete som krävs, offentliggjordes en dag innan sammanträdet inleddes, trots att de skrevs i augusti.

Detta är en uppenbar kränkning av principen om att tillhandahålla rätt och öppen information till potentiella förmånstagare.

Jag anser att man genom gemenskapslagstiftningen bör se till att undvika situationer som leder till att EU:s ekonomiska insatser blir meningslösa.

  Zita Pleštinská (PPE-DE), skriftlig. – (SK) Bergsregionerna kan tillhandahålla jordbruksprodukter av hög kvalitet och bidra till en större bredd av jordbruksprodukterna på EU:s marknad. Följaktligen krävs det bättre samordning av landsbygdsutveckling och strukturstöd.

Ett hållbart, modernt och mångkulturellt jordbruk är nödvändigt i bergsregionerna. Utnyttjande av biobränsle och landsbygdsturism ökar lokalbefolkningens inkomster. Bevarande av särskilda djur- och växtarter, upprätthållande av traditioner och framför allt främjande av turistverksamheter bidrar till att bekämpa klimatförändringarna genom att man skyddar den biologiska mångfalden och minskar koldioxidutsläppen med hjälp av permanenta ängsmarker och skogar. Ett hållbart skogsbruk kommer att möjliggöra energiproduktion med hjälp av träflis.

Jag skulle vilja betona hur viktig frågan om vattenförvaltning i bergsregionerna är. Det är viktigt att kommissionen uppmuntrar lokala och regionala myndigheter att skapa lojalitet mellan användare uppströms och nedströms och att den använder lämpliga finansieringsinstrument för att stödja ett hållbart utnyttjande av vattenresurserna i dessa områden.

Dessa regioner är särskilt sårbara för effekterna av klimatförändringarna. Därför är det viktigt att man främjar ett omedelbart genomförande av skyddsåtgärder mot naturkatastrofer, särskilt skogsbränder, i dessa regioner.

Jag är övertygad om att det krävs nya sätt att skydda områden mot översvämningar för bergsområdena, med betoning på förebyggande av översvämningar, samtidigt som jordbrukare och skogsbrukare kan bidra till översvämningsförebyggande åtgärder genom de direkta arealstöd som de får via den gemensamma jordbrukspolitiken.

  Theodor Dumitru Stolojan (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Vi välkomnar Michl Ebners betänkande. Bergsregionerna utgör 33 procent av Rumäniens yta. Liksom i andra EU-länder riskerar bergsregionerna att avfolkas och förlora specifika ekonomiska verksamheter.

Vi behöver en integrerad EU-strategi för hållbar utveckling i bergsregionerna. Vi kräver att man framför allt inriktar sig på att stödja jordbruk, ekologiska produkter, landsbygdsturism, tillträde samt kommunikationsmedel i bergsregionerna. Samtidigt insisterar vi på att unga familjer bör uppmuntras att inrätta anläggningar för landsbygdsturism, i syfte att återupprätta områdenas ekonomiska potential.

  Dushana Zdravkova (PPE-DE) , skriftlig. – (BG) I egenskap av företrädare för en medlemsstat med stora problem inom jordbrukssektorn och i synnerhet inom jordbruket i bergsregioner vill jag uttrycka mitt stöd för Michl Ebners betänkande om situationen och utsikterna för jordbruket i bergsregioner, som är särskilt viktigt för oss.

I Bulgarien, vilket betonas i betänkandet, finns det en risk för avfolkning och minskat socialt liv i lokalsamhällena, och dessa regioner hotas dessutom till och med av nedläggning av jordbruksverksamheten. Den gemensamma politiken för gårdsstöd är knappast tillämplig för sådana områden (t.ex. kravet på ett minsta antal djur). Därför finns det ett behov av särskilt ekonomiskt stöd till mjölkproducenterna och konkreta kompletterande finansieringsåtgärder, som bör godkännas i samband med införlivandet av förslagen i betänkandet. Det är det enda sättet att bevara de animaliska genetiska resurserna, de mänskliga resurserna och dessa områdens unika karaktär i allmänhet. De är oerhört viktiga både för de berörda medlemsstaterna och för hela EU. Detta kommer även att bidra till att främja annan sektorsinriktad politik, när det gäller miljöskydd, turism, små och medelstora företag samt utbildning. Därför insisterar jag på att man inrättar gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken samt särskilda stödsystem för bergsregionerna.