Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 24 september 2008 - Bryssel

11. Röstförklaringar

Muntliga röstförklaringar

− Betänkanden: Coelho (A6-0351/2008 och A6-0352/2008)

  Frank Vanhecke (NI). - (NL) Herr talman! Jag röstade slutligen för de två betänkandena om nyare versioner av Schengens informationssystem. Jag menar dock fortfarande att införandet av Schengenavtalet har inneburit att våra gränser har blivit till ett slags glorifierade såll – säkerheten vid och kontrollen av gränserna har försämrats.

Schengenavtalet har medfört att vi inte på något sätt är starkare än gränskontrollens svagaste länk, och det innebär särskilt allvarliga problem. Men om vi nu har det här systemet, och ska fortsätta att ha det, är det naturligtvis min plikt att stödja kontroller som tillämpas så effektivt som möjligt och även informationsutbytet. Det är anledningen till att jag röstade för förslaget, men det ska ingalunda tolkas som ett godkännande av EU:s öppna gränspolitik.

– Betänkanden: de Grandes Pascual (A6-0330/2008 och A6-0331/2008)

  Josu Ortuondo Larrea (ALDE). – (ES) På grund av faktorer som jag inte kan påverka kunde jag tyvärr inte närvara vid gårdagens debatt om direktivet om organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg. Jag tar tillfället i akt att uttrycka min tillfredsställelse över att direktivet har antagits av parlamentet i linje med rekommendationerna från utskottet för transport och turism.

I rådets gemensamma ståndpunkt fanns ett par aspekter som inte var helt tydliga eller inte behandlats ordentligt. För det första måste klassificeringssällskapen när de agerar på uppdrag av de nationella administrationerna – det är ju flaggstaterna som ansvarar för fartygens säkerhet – omfattas av samma rättsliga garantier som de som de nationella administrationerna omfattas av.

För det andra anser jag att vi har förtydligat det ekonomiska ansvaret vid ett eventuellt tillbud. I rådets gemensamma ståndpunkt gjordes ingen tydlig åtskillnad mellan de tre möjliga scenarierna – där ett tillbud kan orsaka dödsfall, kroppsskada eller endast skada på egendom – så parlamentet har nu rett ut det hela och försäkrat att frågan är löst.

Jag hoppas att rådet kommer att godkänna detta.

– Betänkande: Trautmann (A6-0321/2008)

  Neena Gill (PSE). - (EN) Herr talman! Jag röstade för det här betänkandet eftersom jag tror att det kan komma att spela en viktig roll för att skapa den konkurrenssituation som EU:s marknad för elektronisk kommunikation verkligen behöver. Under alltför lång tid har brittiska telekomföretag fått kämpa mot företag i andra delar av EU, eftersom dessa fortfarande i praktiken drivs som monopol. Spektrumhandeln har genererat stora intäkter åt den brittiska regeringen, intäkter som man framgångsrikt har återinvesterat. Men det viktigaste med betänkandet är att det läggs fram principer om tjänster, teknik och neutralitet, som genom att föregå praxisen att yrka på de tjänster som spektrum används för och på de tekniska standarder som brukar användas, innebär ytterligare ett steg mot målet att förhindra stora företag från att helt dominera marknaden.

I Storbritannien har British Telecom utvecklats från statlig telekomleverantör till ett framgångsrikt reglerat företag. I min egen valkrets märker jag emellertid fortfarande av problem med de stora tjänsteleverantörernas dominans. Särskilt problematiskt är det på landsbygden, där konsumenterna anses alltför ”olönsamma” för att få bredband. I betänkandet uttrycks en beslutsamhet att utjämna dessa olikheter, och jag hoppas att det verkligen blir så.

  Jan Březina (PPE-DE). - (CS) Det är riktigt att avsaknaden av funktionella konkurrensvillkor inom telekommunikationssektorn gör att det är önskvärt, och nödvändigt, att införa ett nytt regelverk. Jag anser att den lösning man valt otvivelaktigt är ett bidrag inom området funktionell delning, baserat på principen om frivilligt åtagande. Varje enskild medlemsstat kan då med hänsyn till lokala förhållanden avgöra om man bör gå med på funktionell delning eller om man bör fortsätta som förut. Personligen ställer jag mig tveksam till funktionell delning, dels för att vi har begränsad erfarenhet av det, dels för att jag menar att konkurrens mellan olika slags nätverk, vilket bör uppmuntras genom unionens åtgärder, är viktigare än konkurrens inom ett enda nätverk. Men ibland går regleringen för långt. Jag anser till exempel inte att Europeiska kommissionen bör ha vetorätt i samband med nationella regleringsmyndigheters hjälpåtgärder inom de egna marknaderna. Kommissionen ska inte blanda sig i nationella angelägenheter – det är oförenligt med principen om kompetensfördelning. Jag vill se en balanserad lagstiftning som speglar operatörernas och deras kunders behov. Lagstiftningen ska bidra till bättre och mer lättillgängliga telekommunikationstjänster – vi ska alltså inte reglera bara för reglerandets skull.

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) Jag måste erkänna att jag blev förvånad över den oenighet som rådde under diskussionerna om ändringsförslag 138, då några ledamöter inte kunde tolka ändringsförslaget i enlighet med texten. I egenskap av medförfattare vill jag understryka att en användare enligt bestämmelserna inte kan kopplas bort från Internet utan tillsynsnämndens samtycke. Användarrättigheterna kan dock komma att kränkas i de fall då hänsyn till den allmänna säkerheten kräver det. Användarnas grundläggande rätt till integritet kommer inte att kränkas genom blockering eller filtrering av innehåll utan de behöriga myndigheternas godkännande. Det som fick mig att ställa mig positiv till det här förslaget var några exempel från Frankrike, där webbsidorna för ministeriet för EU-frågor och en del webbsidor för bokning av tågresor blockerades på det offentliga nätet i Paris stadshus på grund av att sidornas innehåll felaktigt bedömts som pornografiskt. Jag vill tacka er ledamöter för att ni valde att stödja vårt balanserade förslag, och Frankrike för att ni också godkänner det.

− Betänkande: del Castillo Vera (A6-0316/2008)

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) I egenskap av skuggföredragande ser jag med tillfredsställelse på att organet för europeiska tillsynsmyndigheter på telekommunikationsområdet (BERT), tack vare de ändringsförslag som antagits av Europaparlamentet, sparar tiotals miljoner euro åt EU:s skattebetalare varje år. I motsats till vad kommissionen föreslog har man inrättat en smidigare och mer flexibel institution som tar till vara fördelarna med en inre marknad, samtidigt som den garanterar de nationella telekommunikationsmyndigheterna fortsatt oberoende. Det gläder mig att konsumentorganisationernas ställning har stärkts tack vare mitt initiativ. I frågan om finansieringen av organets budget fanns en bred samsyn, som jag var en del av, men jag vill ännu en gång påtala de risker som kan uppstå i och med att olika medlemsstater bidrar i olika stor omfattning. Det kan leda till en ojämn maktfördelning mellan medlemsstaterna, särskilt de största staterna, när det gäller beslut om gränsöverskridande reglering av medlemsstaternas telekommunikation.

− Betänkande: Harbour (A6-0318/2008)

  Miroslav Mikolášik (PPE-DE). - (SK) Först och främst vill jag tacka föredraganden för hans fleråriga och konsekventa arbete med ett lagstiftningspaket inom området för elektronisk kommunikation. Jag stödde hans betänkande vid dagens omröstning.

Telekommunikationspaketet innebär en nödvändig reform av nuvarande regelverk, särskilt skyddet för enskilda personer med avseende på integritet och behandling av personuppgifter. Den aspekten var ett av förslagets viktigaste syften och jag stödde åsikten att uppgiftsskydd och säkerhetsfrågor måste sättas in i ett vidare sammanhang och inte begränsas till EU, eftersom leverantörer av kommunikationstjänster och Internet finns utspridda över hela världen och arbetar med personuppgifter inom olika rättsordningar.

Jag stödde också förslaget att förbättra och stärka konsumenträttigheterna, speciellt genom mer information om och mer insyn i priser och allmänna villkor för att använda telekommunikationstjänster. Sist men inte minst gladde det mig att man i förslaget till betänkande försöker underlätta och förbättra tillgången till elektronisk kommunikation för funktionshindrade.

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) Herr talman! Det just antagna betänkandet har kopplingar till mitt eget ett år gamla betänkande om konsumenternas förtroende i den digitala miljön, och därför gläder det mig att slutanvändarnas och konsumenternas rättigheter har stärkts väsentligt. Jag är särskilt nöjd med att vi har kunnat behandla frågor som nummerportabilitet inom en dag, vilket mjukar upp den orörliga marknaden för mobiloperatörer, och att larmnumret 112 ska ange varifrån samtalet kommer, vilket kommer att rädda fler människors liv. Bland de många förbättringarna kan nämnas följande: det europeiska larmnumret 116 utökas till att gälla även andra områden än försvunna barn, insynen i fråga om avtal och priser förbättras, det blir enklare att avsluta avtalsförhållanden i ett tidigt skede, vanliga användare får bättre tillgång till skyddsprogram, funktionshindrade användare garanteras lika tillgång och definitionen av skräppost preciseras.

− Betänkande: Lucas (A6-0313/2008)

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) Mina damer och herrar! Jag skulle vilja uttrycka mitt missnöje med den här tvisten, som fortfarande var olöst när gårdagens debatt med kommissionen avslutades, om de rättsliga grunderna för godkännande av det internationella avtalet om hållbar och laglig avverkning av tropiskt timmer. Det är min bestämda uppfattning att det kräver parlamentets samtycke, inte enbart samråd. Avtalet har sina brister, men eftersom vi i dagsläget inte har något annat så gläder det mig att vi så tydligt har enats om att anta det i dag. Vi markerar att vi motsätter oss plundringen av de tropiska skogarna, men jag fruktar att miljontals ton tropiskt timmer kommer att fortsätta strömma in i EU till dumpade priser, eftersom det har varit omöjligt att få in miljökrav i den europeiska handelspolitiken. Det är paradoxalt eftersom vi samtidigt skryter med att vi går i bräschen för minskningen av koldioxidutsläppen i världen. Någonting är fel. Kanske vet inte den högra handen vad den vänstra sysslar med, eller tvärtom.

− Resolution: kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2009 (RC B6-0420/2008)

  Peter Baco (NI). - (SK) Jag röstade för Europaparlamentets resolution om kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2009 på grund av dess samlade kompetens.

Jag anser att beslutet att till fullo stödja Europaparlamentets åtgärder för att stabilisera finansmarknaderna i dessa tider av ekonomisk kris är ett synnerligen bra beslut. Men jag tycker inte att programmet tar hänsyn till livsmedelssäkerheten, som måste omfattas av konkreta åtgärder och inte bara beklaganden.

Att snabbt maximera de nya medlemsstaternas jordbrukspotential är av yttersta vikt eftersom dagens diskriminerande gemensamma jordbrukspolitik medför en kraftig försämring av jordbruket i de nya medlemsstaterna.

  Frank Vanhecke (NI). - (NL) Herr talman! De rekommendationer som parlamentet utfärdade för Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2009 var på det hela taget ganska starka. Men man hade förväntat sig att parlamentet först och främst skulle ha krävt respekt för den demokratiska rättsordningen inom EU genom de politiskt tillsatta pamparna i Europeiska kommissionen.

Vad skulle det innebära i praktiken? Jag ska ge två exempel. För det första, respektera för guds skull det irländska folkets beslut, ett beslut som säkerligen uttrycker vad en stor majoritet av de EU-medborgare som inte ens har möjlighet att protestera mot Lissabonfördraget känner. Så släng ut den maskerade EU-konstitutionen!

För det andra, och det är det viktigaste, stoppa genast anslutningsförhandlingarna med Turkiet. Det finns absolut ingen demokratisk grund för dessa. Vi har naturligtvis länge känt till att eurokraterna inte bryr sig ett skvatt om vad medborgarna vill trots att de med sina skattepengar får betala dyrt för eurokraternas överdådiga livsstil.

– Resolution: förberedelserna inför toppmötet mellan EU och Indien i Marseille den 29 september 2008 (RC B6-0426/2008)

  Bogdan Pęk (UEN). - (PL) Herr talman! Det som skedde under omröstningen om den här resolutionen, att det muntliga ändringsförslaget avvisades, är skrämmande. Den som begärde detta var Martin Schulz, en av förkämparna för mänskliga rättigheter och en förespråkare för icke-diskriminering. Daniel Cohn-Bendit, välkänd försvarare av de mänskliga rättigheterna på många olika sätt, var också inblandad. Alla är vi dock fullt medvetna om de ohyggliga händelserna i Indien och om allt det blod som spillts i landet. Det var just kristna som drabbades. Därför kan jag inte förstå varifrån den nyrasism som ledande EU-politiker ger uttryck för kommer. Jag kan inte förstå hur dessa människor understår sig att avvisa ett så tydligt ändringsförslag här i denna kammare. En av parlamentets grundstenar ska trots allt vara försvar av de mänskliga rättigheterna och principen om icke-diskriminering. Jag tror att den här frågan kommer att stämma till ordentlig eftertanke hos parlamentet och hos befolkningen i allmänhet.

  Jo Leinen (PSE). - (DE) Herr talman! Jag röstade emot resolutionen om toppmötet mellan EU och Indien, men inte för att jag på något sätt skulle vara emot ett samarbete med Indien. Som medordförande för parlamentets grupp Friends of India är jag tvärtom för ett närmare samarbete med Indien. Den här resolutionen är emellertid inget annat än en katalog över allt som vi möjligtvis kan associera till detta enorma land.

Punkt 29 är ett typexempel: här efterlyser vi en kartläggning från kommissionen av de mänskliga rättigheterna i Indien och resultatet av människorättsdialogen mellan EU och Indien. Trots detta finns det också ett antal punkter där det hänvisas till särskilda befolkningsgrupper, t.ex. de kristna i Orissa, muslimerna i Kashmir och daliterna i andra delar av landet. Såtillvida är föregående talares yttrande ganska absurt, eftersom ämnet tas upp gång på gång i resolutionen.

Allting har sin tid och plats. Tänk er bara att det indiska parlamentet skulle anta en resolution om romernas situation i Tjeckien, ungrarnas situation i Slovakien och ryssarnas situation i Estland och Lettland. Vi är inte mogna uppgiften att fokusera på de viktigaste frågeställningarna – i stället gör vi långa listor med alla möjliga frågor, vilket påverkar vårt inflytande negativt. Resultatet blir att vi inte riktigt tas på allvar, det vet jag.

Det är orsaken till att jag röstade emot resolutionen. Det är mycket synd eftersom det nionde toppmötet är viktigt. I parlamentet har det talats om reformer, och det är precis vad vi behöver. Vi måste fundera på att reformera den här typen av resolutionstext likaså.

Skriftliga röstförklaringar

− Betänkande: Botopoulos (A6-0324/2008)

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Costas Botopoulos betänkande om att ändra artikel 121 i Europaparlamentets arbetsordning om talan vid domstolen gäller en smärre ändring av arbetsordningen. Jag röstade därför för dess rekommendationer.

  Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. − (PL) Jag röstade för betänkandet om att ändra artikel 121 i Europaparlamentets arbetsordning om talan vid domstolen. Det gjorde jag därför att den fråga det gäller är ett exempel på respekt för rättsstatsprincipen.

I artikel 121.3 i arbetsordningen stadgas att talmannen ska väcka talan på parlamentets vägnar vid EG-domstolen i enlighet med en rekommendation från det behöriga utskottet. Denna bestämmelse gäller uttryckligen och endast klagomål vid domstolen. I sådana fall är det inte möjligt med en vidare tolkning enligt vilken denna bestämmelse skulle kunna tillämpas på andra fall av annan art vid domstolen. Bestämmelsen tillämpas endast i fall som omfattar ingivande av klagomål (exempelvis om upphävande av en rättsakt) när parlamentet inleder ett rättsligt förfarande.

För att säkerställa rättssäkerhet och fullständighet föreslog föredraganden, med rätta, att en ny punkt ska läggas till artikel 121. Genom den nya punkten kommer etablerad praxis att fastställas när det gäller inlagor från Europaparlamentets talman till domstolen och hans eller hennes framträdande vid domstolen på begäran av utskottet för rättsliga frågor. I och med den föreslagna ändringen fastställs det förfarande som ska följas om talmannen och det ansvariga utskottet inte är överens. Tack vare detta ändringsförslag kommer det förfarande som följs för närvarande att få en demokratisk rättslig grund.

− Betänkanden: Coelho (A6-0351/2008 och A6-0352/2008)

  Genowefa Grabowska (PSE), skriftlig. − (PL) Jag vill uttrycka mitt missnöje med att frågan om SIS, Schengens informationssystem, trots att det är en så viktig fråga för EU-medborgarna behandlas enligt samrådsförfarandet, enligt vilket parlamentet endast kan lägga fram sina synpunkter. Parlamentets synpunkter är inte bindande för rådet.

SIS, Schengens informationssystem, är i själva verket symbolen för ett Europa utan gränser som garanterar ett område för frihet, säkerhet och rättvisa i hela unionen. SIS har skapat möjligheten till polissamarbete och straffrättsligt samarbete i de gamla medlemsstaterna. Det har möjliggjort inrättandet av en unik europeisk databas för individer och enheter. Detta är särskilt viktigt vid utfärdandet av visum och uppehållstillstånd. När de tolv nya medlemsstaterna gick med i unionen blev det nödvändigt att inkludera dem i SIS, och därför inrättades SIS II. Detta är ett andra generationens system som omfattar alla EU-medlemsstater och gör det möjligt att samla in fullständiga uppgifter, inklusive biometriska uppgifter och information om europeiska arresteringsordrar.

Unionen måste nu ta itu med den besvärliga överföringen av alla uppgifter till det nya SIS II-systemet. Den är i högsta grad nödvändig men också komplicerad. Jag uppmanar därför till noggrannhet och försiktighet. De uppgifter som är insamlade i det s.k. gamla systemet får inte läcka ut och komma i händerna på obehöriga. Uppgifterna måste hanteras på ett säkert sätt, för EU-medborgarnas och medlemsstaternas säkerhet är beroende av det.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Vi strävar efter att se till att det verkligen råder fri rörlighet för personer i Europa. Därför anser vi att Schengenområdet (som inte omfattar alla EU-länder och ännu mindre alla europeiska länder), trots att det avlägsnar hinder mellan de länder som deltar, i själva verket förstärker dessa hinder mot andra länder (särskilt länder som Portugal har historiska band till).

Men vi kan inte bortse från att man, med hänvisning till den ”fria rörligheten”, inrättar ett informationssystem och databaser som går långt bortom det målet, och gör dessa till centrala stödverktyg (eller ”ryggraden”) i säkerhetsoffensiven (som leds av EU) och den alltmer omfattande överföringen av rättsliga och inrikes frågor till gemenskapens behörighet – områden som är själva kärnan i medlemsstaternas suveränitet.

Med andra ord kan vi inte gå med på det som rådets ordförandeskap föreslår: att man först inrättar systemet och därefter fastställer dess mål. Detta är särskilt viktigt eftersom målen har varit fastställda länge (införande av den europeiska arresteringsordern och biometriska uppgifter, tillträde för nya enheter, inklusive utbyte av uppgifter med tredjeländer osv.).

Som vi har sagt tidigare hotar dessa åtgärder skyddet för medborgarnas rättigheter, friheter och garantier.

  Carl Lang och Fernand Le Rachinel (NI), skriftlig. – (FR) När man läser detta betänkande är det en fråga som slår en: Är det på grund av att den första generationen av Schengens informationssystem inte fungerade, eller i varje fall var ineffektiv som ett medel för att garantera säkerhet inom Schengenområdet, som ett andra generationens system införs, för att åtgärda dessa tillkortakommanden?

Tyvärr inte, eftersom detta andra generationens system bara är en uppdaterad version av ett redan bristfälligt system.

Enligt siffrorna från kommissionen passerar 400 000 olagliga invandrare unionens gränser varje år. Även om man antar att biometriska uppgifter snart kommer att finnas tillgängliga och gå att använda för att registrera och sända hem olagliga invandrare som redan är registrerade som sådana, skulle EU inte kunna sätta stopp för den massinvandring som sker längs dess kuster och landgränser på grund av den bristande kontrollen vid medlemsstaternas inre och yttre gränser.

Schengens informationssystem kommer aldrig att bli mer än en oduglig symbol så länge som de farliga Schengenöverenskommelserna gäller.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Man tvingades skjuta upp genomförandet av SIS II flera gånger på grund av tekniska svårigheter. Då stod exempelvis de nya medlemsstaterna från Östeuropa inför stora problem vid sina gränser och tryckte därför på för införandet av ett program för att ”täppa till hålen”. Det var kanske ett förnuftigt sätt att reagera på mot bakgrund av den situation som rådde, men det ledde otvivelaktigt till ytterligare kostnader.

Erfarenheterna från den nuvarande SIS-modellen förefaller vara positiva. På lång sikt måste programmet naturligtvis vidareutvecklas. Improviserade tillfälliga lösningar kan dock orsaka säkerhetsluckor, vilket är anledningen till att jag har avvisat det planerade införandet av den improviserade versionen eftersom jag tror att det är förhastat.

− Andrabehandlingsrekommendation: Sterckx (A6-0334/2008)

  Jim Higgins (PPE-DE), skriftlig. − (EN) När det gäller omröstningarna med namnupprop 1, 3, 4, 5, 6 och 7 om Sterckxbetänkandet röstade jag och mina irländska kolleger i PPE-DE mot eller avstod från att rösta om dessa ändringsförslag, för att demonstrera våra farhågor över frågor som gäller den oberoende myndighetens befogenhet och direktivets omfattning, som skulle undergräva medlemsstaternas behörighet på ett antal områden. Vi stöder fullt ut huvudinriktningen i betänkandet och önskar att parlamentet och rådet lyckas komma överens.

  Carl Lang och Fernand Le Rachinel (NI), skriftlig. – (FR) EU vill skydda sig mot olyckor till sjöss och förorening av sina hav och oceaner. Detta välkomnar vi. De förfärande exemplen nyligen med Prestiges och Erikas förlisningar påminner oss om att vi är skyldiga att vara försiktiga och övervaka fartygssäkerheten, men också om vårt ansvar i händelse av en miljökatastrof.

Dessutom bör förslaget till direktiv innehålla en särskild hänvisning till utredningar efter olyckor. För första gången har man kommit överens om att ett utredande organ bör inrättas som har till uppgift att, med fullständigt oberoende och opartiskhet, besluta huruvida en utredning ska inledas för att avgöra orsakerna till och omständigheterna vid en olycka. Avsikterna är goda. Låt oss bara hoppas att de inte bara blir tomma ord när man ställs inför de enorma finansiella intressen som står på spel.

  Vincent Peillon (PSE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för detta betänkande av min belgiske kollega Dirk Sterckx om reglering av sjöfarten. Sedan Erikas förlisning 1999 och Prestiges förlisning 2002 har vi förgäves väntat på EU-lösningar som kan säkerställa att sådana katastrofer aldrig mer inträffar. Den risken har knappast minskat utan ökar för varje dag: sjöfarten kommer att tredubblas de kommande 30 åren.

Trots denna oroande förutsägelse har majoriteten av medlemsstaterna varit snabba med att ”sänka” de huvudåtgärder som kommissionen föreslagit och som stöds av socialdemokraterna i EU. Det är anmärkningsvärt att försäkringen, i form av en finansiell säkerhet som skulle göra det lättare för dem som drabbats av fartygskatastrofer att få ersättning, har tagits bort.

Att anta detta betänkande innebär att man motsätter sig cynism och oansvarighet hos stater. Parlamentet kan vara stolt över sin enighet därför att det, genom omröstningen i dag, visar sitt förbehållslösa engagemang för säkrare och mindre förorenade europeiska vatten.

− Andrabehandlingsrekommendation: Kohlíček (A6-0332/2008)

  Jim Higgins (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag och mina irländska kolleger i PPE-DE avstod från att rösta om betänkandet om ändringsförslagen till Kohlíčekbetänkandet. Det gjorde vi på grund av våra farhågor för effekterna av uppdelningen av utredningarna i tekniska utredningar och brottsutredningar och de problem som detta skulle skapa vid tillämpningen av irländsk lag. Vi stöder den allmänna inriktningen i detta och alla sjöfartsbetänkanden som antas i dag i kammaren.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Som företrädare för Skottland inser jag betydelsen av sjötransporter och anser att denna sektor har en enorm potential för framtida utveckling. Det är mycket viktigt att lämpliga åtgärder vidtas för att maximera säkerheten och förhindra olyckor. Jag välkomnar därför detta paket som kommer att förebygga att liknande olyckor sker igen.

− Andrabehandlingsrekommendation: Costa (A6-0333/2008)

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Costabetänkandet berör viktiga frågor för alla havsregioner. Det är mycket viktigt att EU tar frågor om förbättrad sjösäkerhet på allvar samtidigt som man undviker att lägga orealistiska bördor på transportörerna. Jag stöder fullt ut att nationella myndigheter och hamnmyndigheter ska spela en viktig roll vid identifieringen av risker på området och är på det stora hela nöjd med de åtgärder som parlamentet fattat beslut om i dag.

− Andrabehandlingsrekommendation: Vlasto (A6-0335/2008)

  Jim Higgins (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag och mina irländska kolleger i PPE-DE avstod från att rösta om betänkandet om hamnstatskontroll på grund av farhågor för att de ändringsförslag som lagts fram skulle urholka och försvåra Paris MOU. Vi anser att man bör behandla frågan om flaggstater i ett särskilt direktiv och att antagandet av sådana ändringsförslag skulle komplicera detta direktiv i onödan.

  Dominique Vlasto (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Med dagens omröstning har vi påmint rådet om att Erika III-paketet utgör en helhet och också bör prövas som en sådan. Det är anledningen till att jag gick med på att anta ändringsförslagen till Savarybetänkandet i mitt betänkande om hamnstatskontroll. Dessutom har vi, genom att gå tillbaka till våra ståndpunkter vid den första behandlingen, vägrat att följa rådet, som har övergett två viktiga förslag om flaggstatskontroll och skadeståndsansvar för fartygsägare, där vi inte har fått några gemensamma ståndpunkter.

Det franska ordförandeskapet, vars hårda arbete och fortlöpande engagemang för att hitta en lösning på detta problem förtjänar att omnämnas, har övertygat rådet om att återuppta arbetet med de två förslag som saknas. Jag är säker på att ordförandeskapet kommer att kunna bryta dödläget och att förlikningsförfarandet kommer att leda till en övergripande överenskommelse om Erika III-paketet. Jag hoppas att detta förfarande kan inledas snarast, så att vi kan nå en överenskommelse före årets slut. Sjösäkerheten bör även i fortsättningen vara en prioriterad fråga på EU:s politiska dagordning, och jag kommer att stå fast vid våra förslag i denna avsikt.

− Andrabehandlingsrekommendation: de Grandes Pascual (A6-0331/2008)

  Charlotte Cederschiöld, Christofer Fjellner, Gunnar Hökmark och Anna Ibrisagic (PPE-DE), skriftlig. − Moderaterna stöder i grunden förslaget till direktiv om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg, och röstade även för det vid första behandlingen i april 2007.

Inför andra behandlingen har transportutskottet beslutat att som en del av detta direktiv införliva stora delar av det av rådet förkastade förslaget till direktiv om flaggstatsförpliktelser.

Direktivet om flaggstatsförpliktelser är ett försök att utvidga EU:s kompetens på ett område där det redan finns FN-regler. Vi röstade emot denna utvidgning redan i första behandlingen i mars 2007, och stöder därför inte heller detta försök att bakvägen införa dessa regler som en del av direktivet om organisationer som utför inspektioner av fartyg. Därför har vi valt att rösta emot de Grandes Pascuals betänkande.

− Andrabehandlingsrekommendation: de Grandes Pascual (A6-0330/2008)

  Brian Simpson (PSE), skriftlig. − (EN) Jag stöder detta betänkande från parlamentet om organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg, och jag är för de övriga parlamentsbetänkandena som, tillsammans med detta, utgör sjöfartspaketet.

Frågan om de två ”utelämnade” ärendena, om skadeståndsskyldighet och flaggstater, måste lösas av rådet på ett eller annat sätt, så det är viktigt att parlamentet fortsätter trycka på genom att inkludera dem i såväl Sterckxbetänkandet om övervakning av sjöfarten som Vlastobetänkandet om hamnstatskontroll och detta betänkande.

Mycket arbete har gjorts, och jag upplever att det var lätt att enas om de fem ärenden som vi har röstat om i dag. Men utan skadeståndsskyldighet och utan flaggstater kommer vi inte att kunna gå framåt. Rådet måste finna en lösning på sin interna låsning, annars kommer vi inte att kunna skapa en trygg sjöfartssektor för EU-medborgarna.

− Andrabehandlingsrekommendationer: Sterckx (A6-0334/2008), Kohlíček (A6-0332/2008), Costa (A6-0333/2008), Vlasto (A6-0335/2008) och de Grandes Pascual (A6-0331/2008–A6-0330/2008)

  Marie-Arlette Carlotti (PSE), skriftlig. – (FR) Efter oljetankfartygen Erikas och Prestiges förlisningar går de europeiska socialdemokraterna i bräschen för en förstklassig EU-lagstiftning om sjösäkerhet.

De sju betänkandena i det tredje sjösäkerhetspaketet är ett avgörande steg mot att nå det målet, under förutsättning att rådet inte gör dem innehållslösa.

Sedan den första behandlingen 2007 har rådet avvisat de flesta av parlamentets rekommendationer om de övriga fem betänkandena.

Vid denna andra behandling, och efter ett omfattande ändringsarbete, bekräftar parlamentet på nytt att man fäster stor vikt vid inrättandet av en europeisk sjöfartspolitik med en hög skyddsnivå i fråga om

– flaggstatskontroll,

– ett gemenskapssystem för övervakning av sjöfart,

– skadeståndsskyldighet för transportörer av passagerare,

– fartygsinspektioner och tillsynsorganisationer,

– tillsättande av en oberoende ansvarig myndighet för fartyg i sjönöd, samt

– tillämpning av principen ”förorenaren betalar” inom sjöfartssektorn.

Jag stöder med kraft detta budskap till rådet.

Jag vädjar till Nicolas Sarkozy och Dominique Bussereau att se till att det franska ordförandeskapet möjliggör inrättandet av ett europeiskt havsområde som kan tjäna som ett föredöme för alla.

  Seán Ó Neachtain (UEN), skriftlig. – (GA) Nyligen inträffade en segelbåtsolycka 30 kilometer utanför Frankrikes kust. Besättningen och människorna ombord på Erika hade stor tur och undkom utan skador. Men de behövde inte enbart lita till turen. Det var med hjälp av ett franskt räddningsteam som de överlevde. De irländska och franska utredningsenheterna arbetade nära tillsammans i utredningen av orsaken till katastrofen.

Fallet Erika visar vad som kan hända när besättningen tvekar att söka hjälp. Precis som författaren till betänkandena säger bör aldrig de ombordvarandes liv och miljön riskeras genom att man inte kontaktar närmaste hamn eller räddningstjänst när en olycka inträffar.

Internationellt samarbete i fråga om sjösäkerhet är ett angeläget behov. Därför hoppas jag att man kan nå en lösning vid andra behandlingen av sjöfartspaketet, och jag stöder därför gärna dessa betänkanden.

− Betänkande: Trautmann (A6-0321/2008)

  Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. – (LT) Huvudsyftet med all lagstiftning om läkemedel måste vara att skydda folkhälsan. Detta syfte bör dock uppnås genom åtgärder som inte påverkar utvecklingen av industrin i EU eller handeln med läkemedel. Trots att man i tidigare bestämmelser har gjort upp listor med färgämnen för livsmedel har olika länder olika lagar om användningen av dem. Dessa olikheter kan hindra handeln med läkemedel som innehåller dessa färgämnen, och det är därför förordningen måste ändras, för att åstadkomma större tydlighet och underlätta många institutioners arbete.

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Syftet med detta förslag är att ändra regelverket för elektronisk kommunikation för att åstadkomma ökad effektivitet, garantera enklare och mer effektivt tillträde till frekvenser som är tillgängliga i radiospektrumet samt minska de administrativa kostnaderna för att genomföra bestämmelserna.

Därmed kan EU-medborgare, oberoende av var i EU de befinner sig, utnyttja effektivare och billigare kommunikationstjänster, oavsett om de använder mobiltelefoner, bredbandsanslutningar till Internet eller kabel-tv.

Syftet med det nya systemet för radiospektrumet är att främja investeringar i ny infrastruktur och ge alla medborgare tillgång till bredband.

En inre kommunikationsmarknad som fungerar korrekt och en konkurrenskraftig ekonomi grundad på informationssamhället, som gagnar både konsumenter och näringsliv, kan endast förverkligas om regelverket för telekommunikation tillämpas på ett enhetligt sätt. Därför bör kommissionens samordnande roll förstärkas och utövas i strikt samarbete med de nationella tillsynsmyndigheterna och det nya organet för europeiska tillsynsmyndigheter inom telekommunikation (BERT), för att förbättra enhetligheten i både nationella beslut med effekter för den inre marknaden och vidtagandet av åtgärder.

Jag stöder därför detta betänkande och de viktigaste ändringsförslagen som syftar till att utvidga utbudet för konsumenterna genom att öka konkurrensen.

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. − (PT) Jag röstade för Catherine Trautmanns betänkande om elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster därför att jag anser att regelverket för elektronisk kommunikation måste förbättras för att erbjuda konsumenterna större urval, bättre skydd, billigare tjänster och högre kvalitet.

Tillsammans med inrättandet av ett nytt organ för europeiska tillsynsmyndigheter inom telekommunikation kommer detta nya regelverk att garantera bättre skydd för konsumenternas personuppgifter, öka konkurrensen, erbjuda större urval för konsumenterna och förtydliga avtalsvillkor. Man bör också betona att ”paketet” kommer att underlätta tillgången till telekommunikationstjänster för personer med funktionshinder.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) I likhet med andra naturtillgångar är spektrum en kollektiv nyttighet. Det är därför ett område som även fortsättningsvis bör bli föremål för offentlig förvaltning för att säkerställa att allmänhetens intresse tjänas. Det är det enda sättet att erbjuda kollektiva nyttigheter som är oumbärliga för att utveckla ett informationssamhälle för alla. Det är därför vi är i grunden oeniga med den resolution som antagits, och röstade emot den.

Erfarenheten har visat att kombinerade strategier (politik och marknadskrafter) i slutändan alltid gynnar ekonomiska grupper snarare än folket. Detsamma gäller fördelningen av det spektrum som frigörs genom den digitala övergången, där man bör prioritera sociala, kulturella och ekonomiska värden (bättre allmännyttiga tjänster, trådlöst bredband till områden med dålig täckning, tillväxt och sysselsättning osv.) framför ökade offentliga intäkter.

Spektrumhantering är en uteslutande nationell behörighet för varje medlemsstat. Vi instämmer dock i resolutionen i vissa avseenden, med tanke på att frekvenserna är gränslösa och att det är praktiskt med ett effektivt användande av radiospektrumet i medlemsstaterna och på EU-nivå, särskilt för utvecklingen av alleuropeiska tjänster och förhandlingar om internationella överenskommelser. Vi instämmer dock inte i tanken på att använda samma metod som inom handelspolitiken.

  Petru Filip (PPE-DE), skriftlig. − (RO) Telekompaketet är ett av de viktigaste paket som underställts Europaparlamentets prövning denna session, mot bakgrund av att en av de viktigaste grundstenarna för globaliseringen är kommunikation i realtid, både inrikes och internationellt. Det är anledningen till de många ändringsförslagen som beror på de olika synsätten i de 27 medlemsstaterna, var och en med sin egen nationella verklighet. Trots de olikheter i fråga om synsätt som har framkommit under debatterna anser jag att Trautmannbetänkandet utgör ett steg framåt för hela det europeiska området, även om ändringsförslag såsom 132 eller 138 gett upphov till livliga debatter. Jag anser att den nuvarande version som Europaparlamentet har antagit garanterar både ett gemensamt angreppssätt när det gäller utvecklingen av kommunikationen inom det europeiska området och en konstruktiv form av kontroll över virtuella områden, som rör sådana aspekter som uppgiftsskydd eller organiserad brottslighet via cyberrymden. I min egenskap av ledamot av Europaparlamentet röstade jag därför för detta betänkande.

  Ruth Hieronymi (PPE-DE), skriftlig. − (DE) För 40 undertecknande personers räkning har jag dragit tillbaka ändringsförslag 132 till Trautmannbetänkandet, eftersom det inte var möjligt att nå en kompromiss om att stärka den grundläggande rätten till skydd för immateriella rättigheter under Europaparlamentets överläggningar om ramdirektivet om telekommunikation.

Syftet med ändringsförslag 132 var att utveckla nya sätt att åstadkomma ett mer balanserat förhållande mellan den grundläggande rätten till fri tillgång till information och Internet å ena sidan, och den grundläggande rätten till skydd för immateriella rättigheter, med anledning av den dramatiska ökningen av piratkopiering på Internet, å andra sidan.

PPE-DE-gruppen drog tillbaka sitt stöd för detta ändringsförslag sedan grupperna på vänsterkanten (PSE, Verts/ALE och GUE/NGL) hade kopplat sitt stöd för del Castillo Verabetänkandet (inrättandet av den europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation) till denna fråga.

  Astrid Lulling (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Telekommunikationssektorn utvecklas så snabbt att det har blivit nödvändigt att anpassa lagstiftningen. Det är emellertid uppenbart för mig att detta regelverk bör vara tydligt och exakt och, framför allt, att det inte bör stoppa investeringarna för europeiska telekombolag, som står inför skarp konkurrens från de amerikanska och asiatiska marknaderna. Vårt näringsliv måste kunna planera och investera i ny teknik omedelbart.

Även om det gagnar alla om den inre marknaden i telekomsektorn stärks, är jag glad över att kommissionen inte har lyckats bestämma över oss utan att parlamentet har föreslagit ett organ för europeiska tillsynsmyndigheter inom telekommunikation, ett trovärdigt alternativ som stärker samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter, utan den extra byråkrati som den europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation skulle ha inneburit. Luxemburgs telekommunikationsmarknad (4,7 procent av den förvärvsarbetande befolkningen är direkt eller indirekt anställd inom denna sektor) kräver till exempel en kraftfull nationell tillsynsmyndighet som finns i närheten av marknaden och är medveten om dess särart. I detta fall var det ett riktigt beslut att tillämpa subsidiaritetsprincipen.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Telekomindustrin utvecklas snabbt. Följaktligen krävs nya åtgärder för att bevara och förstärka konsumentskyddet och telekomanvändarnas rättigheter. Catherine Trautmanns betänkande om elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster syftar till att uppmuntra utvecklingen av nästa generations telekommunikationsnät i Europa. Jag anser att detta är ett positivt bidrag till utvecklingen av telekomlagstiftningen, som kommer att främja investeringar i ny kommunikationsinfrastruktur och stärka konsumenternas rättigheter. Min röst återspeglar denna åsikt.

  Dimitrios Papadimoulis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Jag röstade för de ändringsförslag som föreslagits av gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster, som garanterar en större grad av frihet på Internet eftersom detta är en yttrandefrihet som är lika viktig för demokratin som tryckfriheten. Det är ett positivt tecken att parlamentet, trots massivt tryck från lobbygrupper, har uttryckt sina invändningar mot ett så godtyckligt utestängande från Internet och inte har accepterat att användare kan nekas tillgång till Internet.

Inte desto mindre blir slutanalysen att betänkandet är negativt. EU bör fästa större vikt vid den offentliga dialogen för att garantera både yttrandefriheten och skyddet för personuppgifter, i samarbete med det civila samhället.

  Olle Schmidt (ALDE), skriftlig. − Det ska erkännas att telekompaketet är ett av de svåraste lagförslag jag sett sedan jag kom hit. Dels därför att det är tekniskt komplicerat med överlappande lagförslag, dels därför att balansen mellan integritet och säkerhet till sin natur kräver eftertanke. Jag valde en linje som utgick ifrån att internet förvisso inte kan vara helt oreglerat men att rättssamhällets regler samtidigt måste gälla fullt ut. Jag kan inte acceptera att rättskipningen privatiseras, vilket skulle bli konsekvensen av att enskilda företag tillåts gå in och censurera innehållet på nätet innan användarna fått ta ställning. Anser man att öppenhet bör vara en ledande princip är filtrering djupt problematiskt.

Samtidigt som det måste stå klart att övervakning av civila nätanvändare aldrig får tillåtas av kommersiella hänsyn vill jag förstås inte vara delaktig i lagstiftning som till exempel skulle förhindra polisen från att spåra barnpornografi eller på annat sätt riskerar att äventyra medborgarnas säkerhet. Det var viktigt att inte bidra till ett europeiskt, juridiskt ramverk som förhindrar teknikutveckling och begränsar nätets demokratiska, sociala och professionella förutsättningar och möjligheter.

Till slut ansåg jag att tillräckliga skyddsmekanismer fanns på plats för att kunna rösta ja till den i övrigt viktiga liberaliseringen av telekommarknaden.

  Dominique Vlasto (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag ville rösta för Catherine Trautmanns betänkande eftersom det stadfäster det sociala, kulturella och ekonomiska värdet av radiofrekvenserna samtidigt som det ger en bättre förvaltning av radiofrekvenserna till gagn för alla operatörer och konsumenter.

Denna första behandling möjliggör för oss att föreslå ett välavvägt alternativ till kommissionens ursprungliga förslag genom att göra kommissionen till en medlare snarare än en domare när det gäller övervakningen av konkurrensen. Det är viktigt att de nationella tillsynsmyndigheterna fortsätter att spela en fullödig roll.

Jag beklagar dock att Catherine Trautmanns muntliga ändringsförslag antogs. Det kan verka helt acceptabelt, men i praktiken innebär detta ändringsförslag en hierarki för slutanvändarnas grundläggande rättigheter genom förbud mot alla förebyggande åtgärder utan föregående domstolsutslag rörande kommunikation och distribution av innehåll på nätet. Gårdagens händelser i en finsk skola visar tydligare än någonsin varför vi bör inrätta välgenomtänkta och proportionerliga förebyggande mekanismer. Detta var vad det ändringsförslag om samarbete som jag stödde gick ut på, och jag beklagar därför den nuvarande situationen i parlamentet.

  Marian Zlotea (PPE-DE), skriftlig. − (RO) Som föredragande av detta betänkande för utskottet för inre marknaden och konsumentskydd gläder jag mig över att det arbete som mina kolleger har gjort de senaste tre månaderna har resulterat i detta balanserade betänkande som innehåller omfattande förbättringar för sektorn för elektronisk kommunikation. Jag litar på att dessa förändringar gagnar konsumenterna och ger dem en omfattande valfrihet. Jag är också säker på att dessa förändringar kommer att stödja en konkurrensutsatt marknad.

Jag anser att bibehållandet av en funktionell separation som ett alternativ som står till buds för nationella myndigheter kommer att ge dem en chans att främja konkurrenskraft på detta område. Ekonomisk tillväxt och konsumentskydd i EU är beroende av en dynamisk och konkurrenskraftig telekommunikationssektor. På konkurrensutsatta marknader finns bättre tillgång till bredband, och nykomlingar på marknaden har fört med sig högre hastigheter och innovativa tjänster.

På det sättet har målen med det nya direktivet uppnåtts: en förändrad hantering av spektrum, mer samstämmiga regler för den inre marknaden för e-kommunikation och en högre nivå för säkerhet och integritet, vilket gagnar användarna av tjänsterna.

− Betänkande: del Castillo Vera (A6-0316/2008)

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Liberaliseringen av telekommunikation, som inleddes 2001, har gett de europeiska marknaderna fria tyglar, och de är nu mer konkurrenskraftiga, mer innovativa och mycket lönsamma. Europeiska konsumenter har utan tvekan varit de som gagnats mest av den utvecklingen, med fler och bättre tjänster, former och innehåll, som blir alltmer tillgängliga. Detta har varit en teknisk, ekonomisk och sociokulturell (r)evolution.

Trots denna klart positiva bedömning kan vi inte vila på lagrarna.

Det finns fortfarande flaskhalsar som hindrar upprättandet av en verkligt integrerad marknad. De beror framför allt på skillnader i tillämpningen av EU-reglerna, som varje nationell tillsynsmyndighet är ansvarig för.

Jag stöder därför inrättandet av BERT, organet för europeiska tillsynsmyndigheter inom telekommunikation, som är en uppdaterad och förstärkt version av europeiska regleringsgruppen för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ERG). Organet kommer att ansvara för en mer enhetlig tillämpning av förordningarna och kommer att kunna räkna med deltagande av de nationella tillsynsmyndigheterna, som har tidigare erfarenhet av den dagliga situationen i praktiken. Genom inrättandet av BERT kommer en enhetlig regleringsmetod att följas i hela EU när det gäller korrigeringsåtgärder som vidtagits av de nationella tillsynsmyndigheterna, med fullständigt oberoende från staten och näringslivet.

BERT kommer också att spela en roll för att öka konsumenternas medvetenhet. I detta avseende har EU redan anledning att känna tillfredsställelse med tanke på den roll man spelat i den betydande sänkningen av roamingpriserna.

  Ona Juknevičienė (ALDE), skriftlig. – (LT) Liberaliseringen av den europeiska telekommunikationsmarknaden har gagnat hela EU. En mer aktiv konkurrens inom sektorn har blivit den huvudsakliga drivkraften för investeringar och innovationer. Jag håller med kommissionen om att telekommunikationsmarknaden fortfarande behöver övervakas tills den börjar fungera i enlighet med allmänna konkurrenslagar.

I princip kan jag dock inte ställa mig bakom kommissionens förslag att inrätta ännu en institution för att reglera denna marknad, eftersom den ytterligare skulle öka den byråkratiska bördan och befinna sig långt från de reglerade marknaderna i medlemsstaterna. Vid omröstningen kommer jag att stödja de ändringsförslag som lagts fram av utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE), som syftar till att utöka rollen för det redan befintliga organet för europeiska tillsynsmyndigheter inom telekommunikation (BERT) och ge Europeiska kommissionen ytterligare befogenheter.

Nationella tillsynsmyndigheter för telekommunikationsmarknaden bör samarbeta närmare med BERT och med kommissionen. Enligt min uppfattning skulle förslaget från utskottet för industrifrågor möjliggöra en mer effektiv tillsyn av marknadsaktörerna och garantera att de nationella tillsynsmyndigheterna deltar på EU-nivå, där deras erfarenheter kan komma till nytta. Detta skulle i sin tur bidra till att förhindra att man slösar bort skattebetalarnas pengar på att införa ännu mer byråkrati.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar Pilar del Castillobetänkandet om en europeisk myndighet för marknaden för elektronisk kommunikation. I visionen om en europeisk tillsynsnämnd som utgör en bro mellan kommissionen och de nationella tillsynsmyndigheterna tar man på ett lämpligt sätt hänsyn till hur komplicerad marknaden är och att den hela tiden utvidgas. Detta återspeglas i min röst.

− Betänkande: Toia (A6-0305/2008)

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Syftet med detta förslag är att främja samordnade åtgärder på EU-nivå för att se till att på ett effektivt sätt använda den digitala utdelningen.

Övergången från analog till digital marksänd television före utgången av 2012 kommer, tack vare den digitala teknikens överlägsna effektivitet, att frigöra spektrum och skapa ett unikt tillfälle för EU att öppna möjligheter för marknadstillväxt, bättre kundservice och urval.

Man kan därför hoppas att medlemsstaterna kommer att kunna frigöra sin digitala utdelning så snabbt som möjligt så att EU-medborgarna kan dra nytta av nya innovativa och konkurrenskraftiga tjänster.

Medlemsstaterna måste därför besluta hur de ska använda den digitala utdelningen och se till att alla dessa typer av elektroniska kommunikationstjänster erbjuds på tillgängliga radiofrekvensband, i enlighet med de nationella frekvensutdelningsplanerna och Internationella teleunionens (ITU:s) regler.

Det är emellertid mycket viktigt med ett samordnat synsätt på EU-nivå så att vi kan undvika skadliga störningar mellan medlemsstater och också mellan medlemsstaterna och tredjeländer. Detta kommer att möjliggöra en maximerad nytta i användningen av spektrumet och således garantera optimal användning i socialt och ekonomiskt avseende.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Spektrum är en finit tillgång i telekommunikationsindustrin. Ett mer omfattande spektrum kommer att bli tillgängligt i och med att medlemsstaterna helt övergår till digitala tv-sändningar före utgången av 2012. Följaktligen måste vi noga tänka igenom hur vi använder det. Jag anser att man i Patrizia Toias betänkande om ett gemensamt sätt att hantera det spektrum som frigörs i samband med övergången till digitala sändningar är medveten om konkurrensen i efterfrågan på spektrum och tar hänsyn till frågorna om tjänste- och teknikneutralitet vid utfärdandet av nya tillstånd. Jag röstade därför för hennes rekommendationer.

− Betänkande: Harbour (A6-0318/2008)

  Marco Cappato (ALDE), skriftlig. − (IT) Vi radikala ledamöter avstod från att anta Harbourbetänkandet i dag för att framhålla att man har gått miste om tillfället att vidta omedelbara, bindande åtgärder för att främja inkluderingen av personer med funktionshinder. Även om vissa framsteg har gjorts införs alltför få obligatoriska krav på de ansvariga myndigheterna och telekommunikationsoperatörerna när det gäller att inkludera funktionshindrade. Exempelvis har ingen hänsyn tagits till de förslag som utarbetats tillsammans med Luca Coscioni-organisationen om undertextning av alla public service-sändningar såsom nyheter och aktualitetsprogram. Tjänsteoperatörer kommer inte att vara skyldiga att regelbundet informera funktionshindrade användare om tjänster som är speciellt avsedda för dem och om lägre taxor som de kan komma i åtnjutande av.

Dessutom råder fortfarande stor förvirring när det gäller garantin för nätneutralitet och skyddet för användarnas grundläggande rättigheter. Nätet blir i allt större understräckning föremål för militärisk övervakning, och användarnas frihet urholkas med skyddet av säkerheten som förevändning, medan skyddet och garantierna för användarna fortfarande återstår att bevisa, med tanke på möjligheten till systematisk filtrering av nätet.

  Konstantinos Droutsas (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Med det nya förslagspaketet om elektronisk kommunikation främjar EU åtgärder för att övervaka och skrämma användare av Internet och all elektronisk kommunikation, genom införande av s.k. filtersystem med allmänhetens säkerhet och skyddet av rättigheter som förevändning. Samtidigt placeras EU:s inre marknad för telekommunikation, Internet, audiovisuell produktion och sändning, radio- och televisionsmedier samt satellitförbindelser under en stärkt ”oberoende” myndighets tillsyn, till fördel för monopolföretagen.

Vinsterna säkras och de europeiska monopolens ställning gentemot internationell konkurrens stärks genom att man liberaliserar marknaderna på EU-nivå och gör dem enhetliga. Först blir det en fullständig liberalisering och privatisering på nationell nivå och sedan en radikal omstrukturering, med en överkoncentration av medier och en ansamling av kapital på bekostnad av dem som arbetar inom sektorn och användarna.

Det finns två separata infrastrukturer: å ena sidan finns det offentliga tjänster som finansieras av staten och å andra sidan den fria marknaden. Staten finansierar offentliga tjänster med statliga pengar, och eftersom detta är olönsamt säljs tjänsterna ut till privata operatörer.

Att krafter från mittenhögern och mittenvänstern godtar dessa förslag visar återigen deras entusiastiska stöd för de val som görs i kapitalets intresse. Detta bekräftar behovet av en förändring av maktbalansen till förmån för arbetstagarna, med en radikalt förändrad politik för att använda ny teknik till gagn för arbetstagarna.

  Małgorzata Handzlik (PPE-DE), skriftlig. − (PL) Det antagna betänkandet om samhällsomfattande tjänster och rättigheter för användare av elektroniska kommunikationstjänster syftar till att förbättra konsumenternas ställning på marknaden för elektroniska tjänster. Samhällsomfattande tjänster ska garantera att konsumenterna får tillgång till allmänna telefonitjänster till ett överkomligt pris samt garantera nationella och internationella förbindelser och nödsamtal.

Genom antagandet av detta betänkande förstärks konsumenternas rättigheter. Konsumenterna kommer att få rätt att byta leverantör av telekommunikationstjänster med bibehållande av sitt befintliga telefonnummer. Dessutom får överföringen av numret inte ta mer än en dag. Detta är mycket viktigt. Ett telekommunikationsbolag får inte sluta avtal med en abonnent för längre tid än 24 månader. En operatör bör också kunna ge användaren möjlighet att sluta ett kontrakt för en längsta period på 12 månader inklusive alla tjänster och all utrustning.

Tillgången till larmnumret 112 måste också utökas. Detta är mycket viktigt i krissituationer. Medlemsstaterna bör garantera fullständig tillgång till offentliga telefonitjänster vid sammanbrott i nätet till följd av en katastrof eller force majeure. Tillgången till larmnumret 116 för försvunna barn bör också förbättras. För närvarande fungerar detta nummer på frivillig basis i endast sju EU-medlemsstater.

  Mieczysław Edmund Janowski (UEN), skriftlig. − (PL) Jag välkomnade varmt Malcolm Harbours betänkande om ändring av direktivet om användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät. Det är ett väl avvägt dokument som syftar till att påtagligt förbättra villkoren på marknaden för elektroniska tjänster. Det var rätt att formulera kompromissändringsförslag som godkändes av ett övervägande flertal av parlamentets ledamöter. Det gjorde det möjligt att anta betänkandet som helhet trots det mycket stora antalet ändringsförslag.

Unionens lagstiftning på telekommunikationsområdet går tillbaka till 1990-talet. Jag anser att ändringarna av direktiven är ett utmärkt tillfälle att anpassa dem till de enorma tekniska förändringar som har ägt rum. Detta är särskilt viktigt eftersom vi tänker låta även mobilkommunikation och anslutning till Internet via bredband ingå i samhällsomfattande tjänster. Licensinnehavare bör försäkras om rätten till full information om alla restriktioner när det gäller tillgång till laglig programvara. Tjänsteleverantörer måste garantera nätverkets säkerhet, skydda användarnas personuppgifter och stoppa strömmen av så kallad skräppost.

Jag anser att det är särskilt viktigt att ta hänsyn till behoven hos funktionshindrade och äldre människor som behöver få lättare tillgång till telekommunikationstjänster. Man kan hoppas att lämpliga nya tekniska lösningar när det gäller utrustning kommer att utvecklas. Jag är förvissad om att sådana innovationer kommer att leda till en avsevärt lägre kostnad för telekommunikationstjänster i hela unionen. För närvarande måste vi, trots Schengensystemet, fortfarande betala orimligt höga priser för dataöverföring över unionens inre gränser.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Malcolm Harbours betänkande visar mycket tydligt att Internet- och telefonanvändare för närvarande blir orättvist behandlade. I dessa hårda ekonomiska tider behöver konsumenterna kunna lita på att de får valuta för pengarna. Förslagen i betänkandet innebär att kunderna kommer att bli mer välinformerade och att deras personuppgifter kommer att skyddas bättre, både på Internet och i andra sammanhang. Bestämmelsen att funktionshindrade användare ska ha likvärdig tillgång till Internet och andra kommunikationstjänster är också nödvändig för att garantera att den digitala era vi lever i kommer alla till gagn. Jag röstade för betänkandet.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) I dag görs ett försök att på ett eller annat sätt hävda ekonomiska intressen. Plötsligt ska ett ramdirektiv om tillhandahållande av telekommunikation innehålla en massa upphovsrättslagstiftning. Det räcker mer än väl att EU inför en förpliktelse för leverantörer att varna kunderna för riskerna med att kränka ”immateriella rättigheter”, med straff som regleras på nationell nivå. Alla kan sedan skylla på varandra i efterhand. I det aktuella betänkandet har dessutom stora programvaruutvecklare försökt att lägga hinder i vägen för sina mindre konkurrenter.

Det kan mycket väl förekomma lagöverträdelser på Internet som vi måste vidta åtgärder mot – barnpornografi är ett typexempel – men vi får inte låta dataskyddet offras för de ekonomiska intressena hos ett litet antal stora bolag och multinationella företag. Grundtanken bakom telekompaketet var mycket klok, men på grund av alla ändringsförslag – där ett eller två med den typ av riskabelt innehåll som jag just beskrivit kanske har smugit sig in – lade jag ner min röst.

  Nicolae Vlad Popa (PPE-DE), skriftlig. − (RO) Den avreglering av telekommunikationsmarknaden som EU har genomfört under 10 år är en obestridlig framgång.

Reformen av regelverket för elektronisk kommunikation är en del av kommissionens globala strategi för den inre marknaden och är nödvändig för att uppnå Lissabonmålen, eftersom telekommunikation ur ett makroekonomiskt perspektiv bidrar till att göra verksamheten mer effektiv inom andra sektorer.

Jag sätter värde på föredragandens arbete med denna uppsättning sammanhängande och effektiva åtgärder som både reflekterar EU:s mål och de flesta parlamentsledamöters åsikter när det gäller ett mycket viktigt område för att utveckla och stärka banden mellan utbildning, forskning och innovation, och särskilt för att bygga det europeiska informationssamhället som är anpassat till den globala ekonomin och kan bidra till ekonomisk tillväxt genom att skapa sysselsättning och tillhandahålla bättre tjänster och därmed förbättra den totala livskvaliteten för invånarna i Europa.

Genom att rösta för viktiga aspekter, t.ex. klargörande och utökande av användarnas rättigheter, stärkt skydd för personuppgifter, inrättande av ett organ för europeiska tillsynsmyndigheter (BERT) och bättre spektrumhantering, visar PPE-DE sin strävan att finna en medelväg mellan EU-invånarnas grundläggande rättighet att integreras i informationssamhället och skapandet av en gynnsam ram för innovation och ekonomisk utveckling.

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig.– (NL) Min röst mot telekompaketet (Harbourbetänkandet) föranleddes av de kryphål som fanns kvar i direktivet och som kan innebära en potentiell kränkning av våra friheter. Medlemsstaterna tillåter leverantörer att följa enskildas aktiviteter på Internet. Jag hoppas att medlemsstaterna när de genomför de nya bestämmelserna inte frestas att filtrera innehållet på Internet. Den uppgiften ska endast vara förbehållen polisen.

Jag inser att man måste ta itu med brott mot immateriella rättigheter på Internet, men det ska inte innebära att man inkräktar på den enskilde Internetanvändarens frihet. Vi får väl ändå inte skapa en situation där vi är som brevbärare som öppnar breven för att se efter om innehållet verkligen är lagligt?

De grönas ändringsförslag för att förbättra texten förkastades, och därför kan jag inte längre stödja förslaget.

Jag skulle gärna ha röstat för de många fördelarna för konsumenterna, men jag anser att det är oacceptabelt att göra Internetleverantörerna ansvariga för innehållet på Internet. Det var inte heller syftet med lagstiftningen.

− Betänkande: Lucas (A6-0313/2008)

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Illegal avverkning och skogsskövling orsakar svåra skador på miljön och alla är vara överens om att avverkningen av känslig tropisk skog måste minska. Därför ställer sig Junilistan positivt till att enskilda stater utarbetar uppförandekoder gällande importen av tropiskt timmer. Därtill välkomnar vi märkningsinitiativ, exempelvis genom Forest Stewardship Council, som ger konsumenterna ökade möjligheter att fatta medvetna och faktabaserade beslut inför beslut om köp av timmer eller produkter av timmer.

Dessvärre utmärks det här betänkandet i huvudsak av en tydlig vilja att flytta fram EU-parlamentets positioner i frågor som rör skogspolitik i allmänhet.

Junilistan är av den bestämda åsikten att en gemensam skogspolitik inom ramen för EU-samarbetet inte är önskvärd. Istället bör ansvaret för frågor om eller med anknytning till de enskilda medlemsländernas skogspolitik ligga kvar på nationell nivå. Junilistan har utifrån dessa ståndpunkter valt att rösta nej till betänkandet.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Det gladde mig att kunna stödja min kollega Caroline Lucas betänkande om det internationella avtalet om tropiskt timmer (ITTA). Miljontals hektar tropisk skog går förlorad årligen och vår planet påverkas oundvikligen mycket starkt av de koldioxidutsläpp som blir följden. I framtiden måste EU se till att spela en ledande roll för att begränsa destruktiva och onödiga metoder.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar Caroline Lucas betänkande om 2006 års internationella avtal om tropiskt timmer. En seriös strategi för att skydda miljön kräver en ändamålsenlig ram för samråd, internationellt samarbete och utveckling av normer för skogsekonomin i världen. EU måste stödja bevarande, återplantering och återställande av utarmad skogsmark. Jag anser att betänkandet bidrar till att EU kommer in på rätt spår mot att uppnå en hållbar skogsekonomi, och jag röstade för det.

  Véronique Mathieu (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Mer än 20 år efter det att det första avtalet om tropiskt timmer slöts måste vi medge att överexploatering och illegal avverkning fortfarande är ett problem.

Det blev därför helt nödvändigt att omarbeta avtalet för att det skulle avspegla de nya målen på ett bättre sätt.

Avtalet är nu ett fullbordat faktum. Det internationella avtalet om tropiskt timmer som förhandlades fram av kommissionen inom Unctad under 2006 är ett uttryck för det nyväckta intresset för ett hållbart och lagligt utnyttjande av skogsområden. Jag välkomnar varmt att dessa mål har tagits med.

Producenterna i de berörda länderna ska emellertid inte tvingas bära de oundvikliga kostnaderna för dessa nya bestämmelser. Världssamfundet måste inrätta ett ändamålsenligt program för ekonomisk kompensation.

Jag skulle också vilja att kommissionen går ett steg längre och föreslår omfattande lagstiftning för att se till att endast timmer och timmerprodukter från skogar som förvaltas enligt principer för hållbar utveckling och exploateras lagligt saluförs i EU.

Detta är det enda sättet att uppmuntra producenter att bedriva sin verksamhet lagligt och med hänsyn till miljön, och därmed på global nivå främja ett sunt och hållbart utnyttjande av tropiska skogar.

− Resolutionsförslag: 2006 års internationella avtal om tropiskt timmer (B6-0422/2008)

  Sylwester Chruszcz (NI), skriftlig. − (PL) I dag stödde jag resolutionen om 2006 års internationella avtal om tropiskt timmer (ITTA). Jag gjorde det därför att jag anser att stödåtgärder som syftar till att lösa regionala eller globala miljöproblem på den internationella arenan faktiskt är ett av EU:s mest betydelsefulla verksamhetsområden. Jag tror att vi alla är medvetna om behovet av att se till att tropiska skogar skyddas och förvaltas på ett hållbart sätt samt att sörja för att utarmade områden av dessa skogar förnyas.

− Resolutionsförslag: Europaparlamentets prioriteringar när det gäller kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram 2009 (RC B6-0420/2008)

  Philip Bushill-Matthews (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag och mina brittiska konservativa kolleger stöder i högsta grad en stor del av innehållet i resolutionen. Vi stöder starkt kraven på en minskning av de administrativa bördorna, genomförandet av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, stöd till små och medelstora företag, vidare steg mot genomförandet av den inre marknaden, åtgärder för att stärka konsumenternas rättigheter, ytterligare åtgärder mot klimatförändring, gränsöverskridande hälsovårdsinitiativ och en förbättring av förbindelserna med Förenta staterna.

Vi kan emellertid inte stödja texten om ratificering av Lissabonfördraget, kravet på en gemensam invandringspolitik, kravet på en gemensam asylpolitik eller kravet på inrättande av en europeisk avdelning för yttre åtgärder.

  Sylwester Chruszcz (NI), skriftlig. − (PL) Idag röstade jag mot Europaparlamentets resolution om kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram 2009. Kommissionens ambitiösa planer innebär ytterligare onödig harmonisering och direktiv som kommer att åläggas medlemsstaterna under det kommande året. Jag skulle även vilja lägga in en stark protest mot den press som utövas mot Irland och andra medlemsstater att fortsätta ratificeringsprocessen för Lissabonfördraget, som det uttrycks i resolutionens första paragraf. Fördraget avvisades vid folkomröstningen på Irland.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Det måste vara symtomatiskt att Europaparlamentet inte har lyckats anta någon resolution om prioriteringarna för kommissionens program. Det är tydligt att valet till Europaparlamentet närmar sig vilket påverkar ledamöternas beslut, framför allt bland dem som vill försöka släta över sitt agerande och sitt ansvar för den politik som har förvärrat den sociala situationen, ökat arbetslösheten och antalet otrygga och dåligt betalda arbeten, orsakat finans-, livsmedels- och energikrisen – som framför allt påverkar de ekonomiskt svagare länderna och de känsligare samhällssektorerna – samt ökat militariseringen av de internationella förbindelserna, med alla de risker för världsfreden som det innebär.

Samtidigt vill de emellertid inte acceptera behovet av att bryta med den politik som har lett till allt detta. De föredrar att kommissionen fortsätter med samma verktyg och politik som har lett till denna situation, om än med några ljusröda och gröna retuscheringar för att hålla skenet uppe.

Vi yrkar därför på förslagen i vår grupps resolution, däribland upphävandet av stabilitetspakten, ett slut på privatisering och avreglering, prioritering av arbete med rättigheter, utrotande av fattigdomen samt social rättvisa.

  Ona Juknevičienė (ALDE), skriftlig. – (LT) Jag röstade för resolutionen om kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram 2009 och beklagar att den inte har antagits. Det är mycket viktigt att kommissionen lägger fram ett meddelande med en bedömning av medlemsstaternas genomförande av direktivet och förordningen om samordning av medlemsstaternas sociala trygghetssystem.

När jag som skuggföredragande utarbetade resolutionen påpekade jag att dessa dokument är av stor betydelse för alla invånare i EU. Där fastställs förfaranden, och människors vardagsproblem angrips. Tanken är inte att likrikta de sociala trygghetssystemen. I stället utformas förfaranden som tar hänsyn till olika sociala trygghetssystem i medlemsstaterna. Samtidigt förhindras att människor går miste om social trygghet på grund av dessa skillnader. Den dagliga välfärden för alla EU:s invånare är beroende av att dessa dokument genomförs.

Dessvärre kommer inte kommissionen att ges ansvaret att bedöma vad som har uppnåtts i medlemsstaterna när det gäller att inrätta transeuropeiska energinät eller hur lång tid det skulle ta att skapa en gemensam energimarknad eller garantera energitrygghet i hela EU. Denna fråga är mycket viktig för Litauen, Lettland och Estland. Därför måste EU:s institutioner och i första hand kommissionen vidta konkreta åtgärder för att lyfta dessa medlemsstater ur energiisoleringen och beroendet av Ryssland, som är deras enda gas- och elleverantör.

  Zita Pleštinská (PPE-DE), skriftlig. − (SK) Jag röstade mot resolutionen om kommissionens lagstiftningsprogram 2009 eftersom den övertog ändringsförslag som kräver ny lagstiftning inom det sociala området.

Eftersom det sociala området nästan uteslutande omfattas av medlemsstaternas behörighet avvisade vår grupp ändringsförslaget till förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, minimikraven för ogrundad uppsägning av enskilda arbetstagare, skyddet för arbetstagare med icke-typiska anställningsavtal samt förbättringen av arbetsvillkor och minskningen av antalet arbetsplatsolyckor.

Frågor om rättsligt skydd mot diskriminering skiljer sig mellan medlemsstaterna, framför allt beträffande reproduktiva rättigheter, den traditionella familjen, utbildning och religion. Vår politiska grupp anser det därför vara nödvändigt att i denna fråga hålla fast vid subsidiaritetsprincipen, enligt vilken varje medlemsstat har rätt att tillämpa dessa principer enligt nationella traditioner och seder.

Frågan om Turkiets anslutning till EU är också en känslig fråga i vår politiska grupp, där många av medlemmarna är tyska och franska konservativa.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Under 2009 kommer kommissionens verksamhet att styras av tidsschemat för Europavalet vilket innebär minskade handlingsmöjligheter, framför allt för en av institutionerna. Denna omständighet hindrar oss emellertid inte från att utveckla en realistisk handlingsplan. Världen kräver en omprövning av paradigmen och en förståelse för att verkligheten i stor utsträckning har passerat många av de teoretiska debatterna om ekonomiska och sociala modeller och komplexa motsatsförhållanden i internationella relationer (både när det gäller hård makt och ekonomisk makt eller förhållanden mellan kommersiella krafter). Vi vill att kommissionen ska bemöta denna nya verklighet med ett långsiktigt synsätt som är flexibelt och anpassningsbart i fråga om genomförandet. Samtidigt vill vi ha en dagordning för 2009 som bidrar till att för våra väljare i alla medlemsstater klargöra betydelsen och nyttan av EU:s politik för våra ekonomier och våra samhällen. Detta bevis, som kommer att bero mycket mer på kvaliteten på vår politik än på kommunikationsfrågor, måste utgöra kärnan i vår verksamhet och därmed i kommissionens verksamhet. Tyvärr avspeglade den resolution vi röstat om inte detta synsätt, vilket är anledningen till att jag röstade mot den.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. − (EN) Det finns fortfarande ett behov av att främja barns rättigheter. För närvarande görs det för lite för att ta itu med barnfattigdomen i EU. Ett av fem barn lever på randen till fattigdom i EU – det är ett för mycket. Jag är glad över att parlamentet har avvisat kommissionens arbetsprogram 2009. Vi behöver göra mer för att främja anständigt arbete så att vi kan tackla fattigdomen i EU.

− Förslag till resolution: Förberedelser inför toppmötet EU/Indien (RC B6-0426/2008)

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. − (PT) Jag röstade för Europaparlamentets gemensamma resolution om förberedelser inför toppmötet EU/Indien, därför att jag anser att det är nödvändigt att anpassa vårt strategiska partnerskap med Indien som antogs 2004 till de nya utmaningar som EU och Indien står inför, t.ex. livsmedelskrisen, energikrisen och klimatförändringen.

Jag vill understryka att resolutionen uppmuntrar Indien att fortsätta sina ansträngningar att uppnå millennieutvecklingsmålen, särskilt i fråga om jämställdhet mellan könen. Det är också viktigt att resolutionen påminner Indien om EU:s värderingar genom att uppmana den indiska regeringen att avskaffa dödsstraffet.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Förutom de många andra frågor som väcks i denna resolution och som vi värdesätter anser vi det nödvändigt att betona att vi tveklöst stöder fördjupandet av äkta och effektivt samarbete och vänskap mellan EU:s länder och Indien. Det kräver ett förhållande som bygger på att man möter behoven hos respektive befolkning, som är till ömsesidigt gagn och bidrar till ömsesidig utveckling, samtidigt som icke-interventionsprincipen och den nationella suveräniteten respekteras.

Mot bakgrund av dessa principer och antaganden står det emellertid klart att det finns många förslag i resolutionen som vi inte kan stödja, särskilt inte ingåendet av ett ”frihandelsavtal” som bland annat ska innefatta en ”uppgörelse om tjänster”, ”konkurrens”, ”offentlig upphandling” och ”avskaffande av … kvarvarande restriktioner för utländska direktinvesteringar” mellan EU och Indien.

Detta förslag (och mål) försöker ta hänsyn till de stora ekonomiska och finansiella gruppernas expansionsönskan – som inte fastställdes i WTO-förhandlingarna för att avreglera världshandeln – där behovet att öka kapitalets ackumulation och centralisering är helt avgörande. Detta mål står i strid med behoven hos arbetare och människor i Indien och i EU:s olika länder.

  Carl Lang (NI), skriftlig. – (FR) Vi behöver utveckla våra förbindelser med Indien, som med sin befolkning på över en miljard och sin kraftigt växande ekonomi utgör en motvikt mot den muslimska världen och mot Kina. Men det framlagda förslaget till resolution, som avspeglar Nicolas Sarkozys och kommissionens åsikter, strider mot EU-ländernas intressen. Det ”omfattande frihandelsavtal” som krävs i resolutionsförslaget kommer att bidra till att ödelägga våra ekonomier och sociala system, som tvingas konkurrera med länder som ägnar sig åt social dumpning. Dessutom är Indiens krav på en plats i FN:s säkerhetsråd ett av de förslag till reform av FN som även syftar till att frånta Frankrike och Storbritannien deras permanenta medlemskap i säkerhetsrådet och i stället ge det till Bryssel.

Och att påstå att Indien hanterar den religiösa mångfalden på ett föredömligt sätt är en förolämpning mot de kristna som massakrerades i Orissa.

Indien försvarar sina nationella intressen och urgamla värderingar. För att få en balanserad förbindelse med Indien måste våra medlemsstater göra likadant. Det kan de bara göra i ett annorlunda EU: ett EU av suveräna nationer vars civilisation har sina rötter i de kristna och grekisk-romerska värderingarna.

  Mairead McGuinness (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Som medlem av delegationen för förbindelserna med Indien stöder jag det gemensamma förslaget till resolution om förberedelserna inför toppmötet mellan EU och Indien 2008.

I förslaget behandlas misslyckandet med att nå en överenskommelse inom WTO, och det uttrycks önskemål om förnyade ansträngningar för att nå en överenskommelse.

Men förslaget behandlar inte den viktigaste stötestenen för ett sådant avtal, nämligen att USA och Indien inte har lyckats komma överens om en särskild skyddsmekanism för att förhindra dumpning av produkter på den indiska marknaden till förfång för Indiens stora landsbygds- och jordbrukarbefolkning. Utan en sådan mekanism fruktar man att småjordbrukarnas själva existens hotas i Indien. Den viktiga frågan om livsmedelssäkerhet hanteras inte på ett tillfredsställande sätt inom WTO, och kanske är detta den största anledningen till att samtalen inte gett något resultat. Eventuella nya ansträngningar för att återuppta samtalen måste ge garantier för att medlemmarnas frågor om livsmedelssäkerhet hanteras tillfredsställande. Snabba importökningar kan få mycket negativa och dramatiska effekter för den lokala livsmedelsproduktionen, och i utvecklingsländer med en stor jordbruksbas kan sådana importökningar bli förödande för arbetet med att utveckla en lokal jordbruks-/livsmedelsproduktionsbas.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Ibland behöver vi påminna oss om att Indien demografiskt sett är världens största demokrati. Detta i kombination med landets ekonomiska livskraft och växande betydelse i de internationella förbindelserna – framför allt i sitt eget närområde – tyder på att vi bör se över våra förbindelser med denna viktiga partner. Det skulle helt klart vara ett misstag att bortse från bristerna i den indiska demokratin, dess ekonomiska struktur eller samhällsorganisation, och dessa aspekter bör därför stå högst på agendan i våra förbindelser med det här landet. Men agendan måste omfatta mer än så och framför allt vara mer i linje med den nya verkligheten och de nya förhållandena. Att stärka de politiska banden och komma närmare denna jätte måste betraktas som strategiskt. Vi måste också vara beredda och redo att stärka Indiens roll i nationsorkestern, särskilt när det gäller den institutionella arkitekturen och ramen. Det sägs ofta att 2000-talet kommer att bli Stillahavsområdets århundrade – en tanke som EU måste vara mycket uppmärksam på – men även Indien bör läggas till denna förutsägelse, och våra strategier måste anpassas efter detta.