Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 24 september 2008 - Bryssel

20. IASCF: Revidering av konstitutionen - offentlig redovisningsskyldighet och sammansättningen av IASB:s förslag till förändring (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är en muntlig fråga från Pervenche Berès om IASCF: Revidering av konstitutionen – offentlig redovisningsskyldighet och sammansättningen av IASB:s förslag till förändring (B6-0463/2008).

  Pervenche Berès, frågeställare. – (FR) Fru talman, herr kommissionsledamot! När det gäller finansiella redovisningsstandarder vet parlamentet att ni har en viss förmåga till kreativitet, till att tillsätta kommittéer som inte gör någonting. När vi i inledningen av denna valperiod frågade er om EFRAG:s stadgar och roll uppfann ni rundabordskonferensen, och alla vet att den inte har uppfyllt sitt mandat

När IASCF:s förvaltare lade fram förslag om att tillsätta en övervakningsgrupp, och så snart som vissa ledamöter inte höll med om era planer, lade ni fram idén om att inrätta en internationell rådgivningsgrupp för redovisningsfrågor.

Parlamentet har numera vant sig vid hur ni agerar. När vi informerade er om detta, genom att ta initiativ till ett betänkande om hur IASCF styrs, rusade ni i väg för att officiera med era japanska och amerikanska kolleger och med IOSCO. I ett pressmeddelande av den 7 november 2007 hävdade ni att ni medlade i alla problem som rör styrelseformer, i stället för att vänta in möjligheten att agera med legitimiteten och auktoriteten i en ståndpunkt från EU:s demokratiska företrädare, det vill säga Europaparlamentet.

När parlamentet utarbetade denna ståndpunkt på initiativ av sin föredragande Alexander Radwan föredrog ni i mars, av era egna skäl som ni bär det fulla ansvaret för, att skjuta fram debatten till april.

På grundval av styrkan i förslagen från april hade ni kraft och möjlighet att gå i bräschen för vad som kunde ha varit EU:s ståndpunkt på den internationella scenen. Det hade ni kunnat göra på grundval av punkt 9 i denna resolution, som jag nu citerar: ”Europaparlamentet konstaterar att kommissionen med sitt ovannämnda uttalande av den 7 november 2007, i likhet med slutförandet av vägplanen tillsammans med amerikanska myndigheter i april 2006, försöker åstadkomma förebyggande lösningar där effektivitet och legitimitet kräver en öppen process med samråd och debatt till vilken denna resolution hoppas kunna bidra.” Ni föredrog i stället att i hemlighet, i era privata kabinett och avdelningskontor, ta fram en lösning utan att rådfråga varken rådet eller parlamentet.

Vad har ni gjort sedan den 24 april, när vi röstade om denna resolution? Då frågade vi er om IMF:s och Världsbankens roll. Sedan dess har andra ledamöter frågat er om Baselkommitténs, de europeiska tillsynsmyndigheternas, verksamhet i IASCF:s övervakningsgrupp. När ni ställdes inför detta problem skapade ni än en gång en kommitté som inte fyller någon funktion, nämligen den internationella rådgivande redovisningsgruppen.

Ni säger att denna övervakningsgrupp inte bör bli större eftersom detta skulle försvaga den och vi inte längre skulle ha kraft att vägleda förvaltarna. Förslaget från förvaltarna baseras på sju ledamöter. Ert förslag baseras på fem ledamöter, plus en observatör och två ledamöter som ni skulle utse till detta rådgivande organ, denna internationella kommitté av revisorer.

Vårt förslag är att konsolidera den grupp av sju personer som förvaltarna föreslår genom att inkludera det som krävs. Argumentet om antalet medlemmar är irrelevant eftersom det samtidigt finns ett annat förslag om att öka antalet medlemmar i själva International Accounting Standards Board (IASB) från 14 till 16.

Vi har därför två saker som vi vill säga er i dag. För det första, om ni verkligen vill reformera styrningen av IASB är vi överens, för det var vi som bad er göra det. Men var snäll och samråd med oss. Gör oss delaktiga. Och gör det från början, inte i sista stund. Säg inte att ni hade brådskande arbete att utföra i augusti när vi har bett er om detta sedan förra hösten, och ni har känt till parlamentets ståndpunkt sedan april.

Dessutom vill vi upplysa er om att i arbetsprogrammen för IASB och IASCF ingår det en andra fas där hela instrumentet ska ses över, inklusive villkoren för inrättandet av IASCF. Vi föreslår att ni gör det bästa av denna chans att fastställa tydliga villkor för hela denna mekanisms stabilitet och styrning, så att vi till sist får en ledningsstruktur som motsvarar de problem vi står inför i dag. Eller för att uttrycka det tydligare: Vilka redovisningsstandarder behöver vi för att kunna skapa en finansiell marknad där tolkningen av finansiella redovisningsstandarder är på samma våglängd som den ekonomiska verkligheten i den situation som vi står inför här och på andra platser?

  Charlie McCreevy, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Behovet av att förbättra styrningen av International Accounting Standards Board (IASB) är något som kommissionen, parlamentet och ministerrådet länge har uppmärksammat. Jag har vid flera tillfällen lyft fram hur viktigt detta är. Jag har varit kritisk till IASB:s brist på lämpliga förfaranden för samråd och feedback, liksom bristen på konsekvensbedömningar för nya standarder.

Med tanke på att IASB i praktiken är det organ som sätter de globala standarderna måste dess styrelseformer hålla högsta klass. Jag vill att vi ska kunna anta IFRS-standarder i EU och vara helt förvissade om att dessa standarders processer och innehåll är exemplariska. När jag fick veta att det planerades en revidering av IASCF:s sammansättning beslutade jag därför att styrelseformerna skulle prioriteras.

Ni kommer säkert ihåg att jag i november förra året, tillsammans med mina motparter i amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC), Japans byrå för finansiella tjänster och International Organisation för Securities Commissions (IOSCO), föreslog att det skulle inrättas ett övervakningsorgan för att göra IASCF ansvarigt inför allmänheten.

Vi har gjort betydande framsteg på detta område. IASCF har nyligen föreslagit att ändra sina stadgar för att formellt knytas till det föreslagna övervakningsorganet. Man accepterar att detta organ måste ha befogenhet att delta i processen för att utse IASCF:s förvaltare och ha befogenhet att slutgiltigt godkänna utnämningen av dessa. Man accepterar dessutom att övervakningsorganet kommer att kunna ta upp alla typer av verksamhet som förvaltarna eller IASB utför och hänskjuta dem för behandling till antingen IASCF:s förvaltningsstyrelse eller IASB.

IASCF har för avsikt att fatta ett beslut i ärendet i början av oktober, och ändringarna av IASCF:s stadgar kommer att träda i kraft från och med den 1 januari 2009. Detta kommer framför allt att göra det möjligt för övervakningsorganet att inleda sitt arbete i början av 2009. Därför anser jag att tiden är mogen att ta itu med dessa förslag. Om vi gör det för sent kommer vi inte att kunna komma tillbaka till frågorna om styrelseformerna.

Den nuvarande finansiella oron understryker behovet av att se till att redovisningsstandarder speglar målen i fråga om tillsyn och finansiell stabilitet. Vi har inte kunnat enas om att ha organ som ECB i övervakningsorganet. Som kompromiss skulle vi kunna tänka oss att i dessa nya arrangemang ha en internationell rådgivande redovisningsgrupp för att ge övervakningsgruppen råd i frågor som rör tillsyn och finansiell stabilitet. I denna grupp bör både Europeiska centralbanken och Europeiska värdepapperstillsynskommittén, och utan tvekan även andra relevanta internationella organ, ingå. Jag upprepar att jag är tacksam att parlamentet betonade vikten av tillsyn och finansiell stabilitet i sin resolution av den 24 april.

Vid utövandet av sin eventuella roll i övervakningsorganet måste kommissionen även företräda de övriga EU-institutionerna, framför allt parlamentet. För att göra detta på ett effektivt sätt skulle jag vilja föreslå att det utarbetas samrådsförfaranden med Europaparlamentet. Vid behov skulle dessa förfaranden kunna formaliseras i lämplig form.

Jag har försökt se till att mina tjänsteavdelningar har hållit centrala Europaparlamentsledamöter underrättade om hur denna debatt har framskridit. I dag fick jag emellertid veta att det har funnits brister i denna kommunikation. När vi utarbetade vår ståndpunkt underrättade mina tjänsteavdelningar uppenbarligen inte ledamöterna om de händelser som ägde rum i slutet av juli på vanligt sätt, på grund av semesterperioden. Jag vet att det råder stort missnöje här i församlingen med att ni inte hördes på rätt sätt under utarbetandet av våra förslag. Även jag är missnöjd med detta och har gett mina tjänsteavdelningar tydliga och bestämda instruktioner om att ett sådant misstag inte får upprepas. Så vitt jag vet har min generaldirektör varit i kontakt med Pervenche Berès för att försöka förklara den bristande kommunikationen. Jag hoppas att denna försummelse inte hotar det gemensamma mål som vi båda har strävat efter, nämligen en bättre ledningsstruktur för IASB.

Med ytterligare några förbättringar är jag säker på att denna förstärkning av IASCF:s styrning kommer att förbättra kvaliteten på redovisningsstandarder och säkra att de uppfyller behoven hos alla berörda aktörer – även EU, som fortfarande är den största användaren av internationella redovisningsstandarder (IFRS).

Den reform av IASCF:s styrning som för närvarande övervägs innebär en betydande förändring av detta organs ansvarsskyldighet gentemot offentliga myndigheter, något som parlamentet vid upprepade tillfällen har begärt. Jag vädjar till Europaparlamentet att ställa sig bakom våra förslag som bästa sättet att se till att denna reform får verkliga effekter.

  Jean-Paul Gauzès, för PPE-DE-gruppen. – (FR) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vi har precis hört ordföranden för utskottet för ekonomi och valutafrågor ge uttryck för de åsikter som de ledamöter som är intresserade av denna fråga verkligen har. Som har betonats är alla medvetna om hur viktigt det är med finansiella redovisningsstandarder och de reformer som har tillkännagetts. Herr kommissionsledamot! Nu är det dags att förtydliga och omsätta era kommentarer i konkreta åtgärder.

Jag har ett förslag. Denna resolution är sträng, och det måste den vara. Men man behöver inte döda syndaren. Vad vi skulle kunna göra är att ta ett par dagars paus så att vi kan upprätta ett protokoll mellan kommissionen och parlamentet som tydligt anger i vilken omfattning parlamentet måste hållas underrättat, hur delaktigt det måste vara i denna fråga och vilka ståndpunkter det intar. För att göra detta måste vi skjuta upp omröstningen ett par dagar. Det är detta förslag som PPE-DE-gruppen kommer att lägga fram i morgon, nämligen att omröstningen om resolutionen ska skjutas upp så att parlamentet och kommissionen kan samarbeta ordentligt i denna viktiga fråga. Om vi inte kommer fram till något under detta avbrott, och för att uppväga den tid som har gått förlorad och den eventuella bristen på information, måste vi givetvis rösta om den resolution som har lagts fram i dag, med alla tuffa beslut som det kommer att innebära.

Under de svåra förhållanden som den rådande finansiella krisen för närvarande försätter oss i, som inte är något helt okänt när det gäller redovisningsstandarder, hoppas jag att vi alla kommer att inse att vi måste hitta en snabb och praktisk lösning som bidrar till att styra utvecklingen i rätt riktning.

  John Purvis (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Jag måste erkänna för kommissionsledamoten att jag verkligen är förvirrad när det gäller vad som har hänt i detta ärende. Jag hade inte hört något om det förrän bokstavligen denna vecka och plötsligt blir jag översvämmad av närmanden, både från IASCF och från kommissionen, som försöker övertyga mig om huruvida IMF ska eller inte ska ingå i övervakningsorganet. Jag tycker att detta är ett i högsta grad otillfredsställande sätt att hantera något som i princip nästan är en form av lagstiftning. Därför frågar jag kommissionsledamoten om vi inte kan skjuta upp frågan lite, reda ut den och kanske återkomma till den vid minisammanträdesperioden i oktober.

Jag tycker inte att övervakningsgruppen blir otymplig om man lägger till IMF och Världsbanken. För mig täcker dessa in övriga världen på ett ganska tillfredställande sätt. Därför ser jag inget behov av att ha ytterligare en rådgivningsgrupp för redovisningsfrågor som ger råd till de övervakare som övervakar saker. Det låter som katten på musen. Jag undrar om de inte redan nu kan samråda med varandra ganska lätt, inofficiellt, om de någon gång skulle behöva. Jag undrar om vi kunde diskutera detta de kommande veckorna och avsluta med en omröstning, förhoppningsvis på ett mer tillfredställande sätt, vid minisammanträdesperioden i oktober.

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) Herr kommissionsledamot. Dagens globala finanskris visar hur viktigt det är med ett rättvist värde, ett företags verkliga värde, för att finansmarknaderna ska fungera på ett sunt sätt. Detta är oerhört viktig information för aktieägare och borgenärer. En övervakningskommitté skulle kunna bidra till att göra den finansiella redovisningen mer öppen och jämförbar och därigenom göra aktieägarna personligt ansvariga för korrekta ekonomiska beslut. Internationell standardisering leder helt klart till att det bildas gränsöverskridande kapitalmarknader, och av stabilitetsintresse bör övervakningsgruppen därför även vidta förebyggande åtgärder mot cykliska trender och hjälpa till att förhindra systemrisker. Det har givetvis inte gått att ifrågasätta förslaget om att inrätta gruppen. Dess befogenheter har inte förklarats, exempelvis om den även ska ha en tillsynsfunktion. Jag anser också att det är viktigt att varje land har en delegat i den föreslagna övervakningsgruppen, i vilken det även måste ingå företrädare för viktiga institutioner så att den speglar de viktigaste monetära områdena i världen, kulturell mångfald och intressena hos utvecklingsländerna och tillväxtekonomierna och hos de internationella institutioner som är ansvariga inför offentliga organ. Det är synd att parlamentet inte hördes i förväg som en ren formalitet.

  Pervenche Berès, frågeställare. – (FR) Fru talman, herr kommissionsledamot! Vad har ni gjort sedan den 24 april för att ta hänsyn till parlamentets ståndpunkt? Vad har ni gjort sedan den 24 april för att debattera med parlamentet om att hitta lösningar för att hantera förvaltarnas styrning? Vi vet mycket väl att IASB är ett fartyg på drift som styrs av revisorer som har tagit fram dessa s.k. rättvisa värden. Och ingen vet hur de har valts när det inte längre finns någon marknad att utöva tillsyn över.

I dag ombeds vi därför att diskutera hur IASCF styrs. I all hast lägger ni fram ett förslag för oss om att rådgivande kommittéer ska inrättas – och det vid en tidpunkt när vi lägger fram ganska rimliga lösningar för hur denna ledningsstruktur skulle kunna införlivas i ett globalt och ansvarsskyldigt ledningssystem. Är det rimligt?

Jag anser inte att denna fråga kommer att lösas bara genom att parlamentet görs delaktigt i ett visst skede av processen. Det förslag ni lägger fram om hur IASCF ska styras är inte tillfredsställande. Vi ser fram emot ett nytt förslag från er och kommer eventuellt att vara tvungna att vänta in den andra fasen av samrådsförfarandet och vid behov översynen av denna styrningsprocess.

  Charlie McCreevy, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! I detta skede av livet blir jag sällan särskilt förvånad. Därför är jag inte det minsta förvånad över vad som sker här i Europaparlamentet eller över vissa personers uppfattningar.

Låt mig just i denna debatt bara påminna er om en liten detalj. IASCF och dess underliggande ingående organ IASB är en oberoende organisation.

(Ohörbart avbrott från församlingen)

Jag vill bara lägga fram fakta i målet. De är totalt oberoende men har i praktiken blivit de organ som sätter standarden på redovisningsområdet eftersom den internationella redovisningsstandarden IFRS, som kom från IASB, nu i praktiken har blivit redovisningsstandard i hela världen. Jag måste betona att detta är ett oberoende organ. Eftersom vi i EU har antagit IFRS – ett beslut som fattades av kommissionen före min tid som kommissionsledamot och som Europaparlamentet var nöjt med – är vi det största område som i dag använder sig av IFRS. Denna position kan ändras när världen mer och mer övergår till att använda IFRS. Vi kanske inte kommer att vara störst då. Men vi är utan tvekan störst bland dem som för närvarande använder IFRS.

Med Europaparlamentets stöd har vi sedan en tid arbetat för att förbättra ledningsstrukturen bland IASCF:s förvaltare, samtidigt som vi konstaterar att det rör sig om en oberoende organisation.

Vi har tidigare gjort vissa framsteg, och IAS meddelande nyligen att de skulle se över sina egna stadgar. Vi använder oss därför av den möjligheten att bidra. Vi har ingen rätt att pracka på någon vår åsikt om hur IASCF bör styras – detta är upp till de oberoende förvaltarna – men vi har gjort det till vår uppgift att förbättra ledningsstrukturen. Jag skulle bara vilja påpeka dessa grundläggande fakta innan alla tappar bort sig själva, som vi säger i Irland, på detta område. Detta är den situation som rättsligt och i praktiken råder.

Efter att ha studerat alla förslag har IAS förvaltare för avsikt att i början av oktober anta sina egna styrelseformer. Sista dagen för oss att lämna in bidrag har faktiskt passerats. Det var den 20 september och i dag är det den 24 september. Vi väntade med att lämna in vårt slutresultat. Vi har haft ett informellt samråd med dem en tid så de vet i själva verket vad vi kommer att föreslå. Men vi väntade på parlamentets resolution eftersom det tillhör god ton. Vi kommer därför att lämna in våra formella förslag de närmaste dagarna.

Det är helt upp till parlamentet vad ni vill göra med denna specifika rekommendation. Jean-Paul Gauzès har lagt fram ett rimligt förslag om att ta ett par dagars paus för att kanske utarbeta ett protokoll om parlamentets deltagande i den process som jag försöker få till stånd.

När det gäller idén om ett övervakningsorgan, som vi lanserade i november förra året, är det inte möjligt för alla att vara företrädda i detta organ. Det kan inte IASCF:s förvaltare acceptera. Och om de säger absolut nej blir det så. Därför föreslog vi en väg runt problemet genom att ha med relevanta personer och relevanta organ i denna rådgivande grupp. Jag är inte låst vid några särskilt starka synpunkter om hur detta organ ska organiseras och vem som ska ingå. Jag har inga åsikter om detta.

Jag fick först i dag veta att mina tjänsteavdelningar inte har stått i ständig kontakt med relevanta ledamöter här i Europaparlamentet under den senaste månaden eller så. Det var en nyhet för mig eftersom jag trodde att mina tjänstemän hela tiden hade hållit kontakten med de personer här som är särskilt intresserade av just denna fråga. Men i dag fick jag veta att det inte förhöll sig på det viset. Jag nämnde tidigare att jag beklagade detta, och att jag har gett instruktioner om att det inte ska hända igen. Vi vill samarbeta. Jag kan inte göra mer.

Herr Purvis! Parlamentet kan inte skjuta upp behandlingen till en tidpunkt som den själv väljer − mitten av oktober eller senare. Om jag vill att Europeiska kommissionen ska ha något att säga till om måste jag så snart som möjligt lämna in våra formella förslag om hur vi vill att IASCF ska styras till IASCF:s styrelse. De kommer inte att hålla med om vissa av dem. John Purvis har beskrivit hur han de senaste två dagarna har blivit utsatt för lobbying från olika aktörer inom just denna sektor när det gäller vad de vill uppnå.

När jag läser förslaget till resolution finns det en sak som är mycket märklig och som jag inte anser bör gå obemärkt förbi, framför allt inte av Pervenche Berès som länge har förespråkat att just detta IASB-organ ska få bättre styrning och ansvarsskyldighet. Det märkliga med denna resolution är att den skulle leda till exakt det motsatta jämfört med vad förvaltarna faktiskt vill och det som vi försöker uppnå med vårt arbete för mer styrning. Det är det som är märkligt, men vad som står i resolutionen är helt och håller en fråga för Europaparlamentet, inte för mig. Jag skulle bara vilja nämna detta eftersom det finns personer bland IASB:s förvaltare som inte är alltför angelägna om att införliva vissa av de mer långtgående ledningsstrukturer som vi föreslår. Det kommer att finnas ett visst motstånd. Vi litar på att de nuvarande förvaltarna ska ta hänsyn till vår oro och förbättra dessa ledningsstrukturer på det sätt som vi vill. Eftersom vi bara lämnar in förslag kan vi inte komma med krav och säga att det måste se ut på just detta sätt. Men vi har haft kontakt och de vet vad vi kommer att föreslå. De tycker inte om en del av det vi kommer att föreslå. Jag är medveten om det. Men vi försöker få till stånd bättre styrning.

Eftersom jag har hållit på med politik i mer än 30 år blir jag aldrig överraskad över vad som händer inom politiken. Under årens lopp har vi kommit så här långt och fått vår vilja fram på två områden – IFRS har blivit en internationell standard och Förenta staterna föreslår som ni känner till att IFRS ska göras tillgängligt för amerikanska företag (för ungefär två år sedan förutspådde jag detta för de relevanta ledamöterna i parlamentets relevanta utskott och blev mer eller mindre utskrattad och tillsagd att så aldrig skulle ske, och nu har det skett). Det skulle därför vara ironiskt om det organ som har uppmanat oss och satt press på oss att öka styrningen och ansvarsskyldigheten från just detta organ enligt vissa personer just nu faktiskt skulle göra det rakt motsatta. Jag tycker det är lite ironiskt, men jag hoppas att jag har förklarat det så bra jag kan.

  Talmannen − Jag har mottagit ett resolutionsförslag, som ingivits i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen⁽¹⁾.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag den 25 september 2008.

(1) Se protokollet.