Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/0051(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0417/2008

Ingivna texter :

A6-0417/2008

Debatter :

PV 17/11/2008 - 23
CRE 17/11/2008 - 23

Omröstningar :

PV 18/11/2008 - 7.14
CRE 18/11/2008 - 7.14
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0541

Fullständigt förhandlingsreferat
Måndagen den 17 november 2008 - Strasbourg EUT-utgåva

23. Allmänna regler för punktskatt (debatt)
Anföranden på video
Protokoll
MPphoto
 

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Astrid Lulling, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om förslaget till rådets direktiv om allmänna regler för punktskatt (KOM(2008)0078 – C6-0099/2008 – 2008/0051(CNS)) (A6-0417/2008).

 
  
MPphoto
 

  Astrid Lulling, föredragande. − (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Detta förslag till direktiv, som ska ersätta direktivet från 1992, syftar framför allt till att göra införandet den 1 april 2009 av elektronisk övervakning av flyttningar av punktskattepliktiga varor förenligt med lagstiftningen.

Det är alltså en teknisk åtgärd, men samtidigt ett steg i riktning mot mindre byråkrati, färre bedrägerier och snabbare hantering.

Frånsett några få ändringsförslag som jag har lagt fram och som har godtagits för att garantera större konsekvens i det nya systemet, samtycker vi till denna del av Europeiska kommissionens förslag.

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi har i sitt yttrande gjort betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor mycket klumpigare genom att kopiera ett stort antal ändringsförslag som förhandlats fram i rådet. Det här tillför i själva verket ingenting väsentligt, som vi ser det.

Den politiska debatten finns på annat håll. Den gäller villkoren för flyttning och beskattning av varor som omfattas av punktskatt, särskilt alkohol och tobak som köps av enskilda konsumenter. Europeiska kommissionen har för en gångs skull varit klok nog att lägga fram en text som baseras på färsk rättspraxis, det vill säga rättspraxis som tillåter européerna att transportera punktskattebelagda varor som köps i en annan medlemsstat än den där de är bosatta, utan kvantitativa begränsningar, förutsatt att varorna har köpts för privat konsumtion.

Mitt förslag och min ståndpunkt som föredragande är otvetydiga: jag stöder helt och hållet denna text från kommissionen, som är tydlig, exakt och grundad på principerna som styr den inre marknaden. Några av mina kolleger i parlamentet, framför allt socialdemokrater och liberaler, har dock sett sig tvungna att lägga fram ändringsförslag som skulle innebära ett återinförande av skattegränser av det slag som fanns före 1992 genom att på nytt införa referensnivåer.

Faktum är att teoretiska referensnivåer i verkligheten innebär kvantitativa begränsningar. Tack vare frånvaro, och genom att utnyttja vissa parlamentskollegers bristande kunskap har de lyckats nå majoritet i utskottet. Min politiska grupp har enhälligt beslutat att lägga fram ändringsförslag som syftar till att återupprätta Europeiska kommissionens ursprungliga förslag. Det är inte mer än rätt. Vi vill inte återgå till gränser och praxis av det slag som fanns innan den inre marknaden kom till stånd.

I stället vill vi ha lösningar som är anpassade till vår tid, även med avseende på elektronisk handel. Vårt budskap till rådet måste vara tydligt: föreslå inte våra medborgare att gemenskapens regelverk ska gå bakåt.

Något som framstår som lika obegripligt är inställningen hos vissa socialdemokrater och liberaler som vill avskaffa de sista skattefria butikerna som finns kvar vid EU:s landgränser. Även kommissionen vill tyvärr göra det, trots att butikerna inte på något sätt stör den inre marknaden. Om de stängs kommer dock tusentals arbetstillfällen att gå förlorade, särskilt vid Greklands gränser. Vi har verkligen valt en lämplig tidpunkt för ett sådant förslag!

Och det är ändå inte det värsta. Den tillfälliga majoriteten i utskottet för ekonomi och valutafrågor har till och med förkastat mitt ändringsförslag, som gick ut på att behålla möjligheten till skattefria inköp för resande vars slutdestination är ett tredjeland, för att ta hänsyn till situationen när det gäller anslutningsflyg.

Om jag reser till Singapore från Luxemburg, via Frankfurt eller Paris, varför får jag inte handla skattefritt på avgångsflygplatsen? Jag måste säga att det är rätt nedslående. Herr talman, jag vill påpeka att jag har sex minuter, men jag kommer inte att utnyttja hela den tiden. Nu förlitar jag mig på att de flesta av våra kolleger i parlamentet – det är synd att de inte är här – är förståndiga nog att anta en lösning som också ligger i konsumenternas intresse och som inte innebär att vi får nya hinder i form av skatter och byråkrati.

De som röstar mot våra förnuftiga förslag i morgon kommer att få svårt att förklara detta steg tillbaka för våra landsmän. De får räkna med att jag och mina kolleger kommer att fördöma deras bakåtsträvande synsätt.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: VIDAL-QUADRAS
Vice talman

 
  
MPphoto
 

  László Kovács, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Först och främst vill jag tacka föredraganden Astrid Lulling och utskottet för ekonomi och valutafrågor för betänkandet och den snabba behandlingen av detta förslag, som ger den rättsliga grunden för datoriserade punktskatteförfaranden från och med april 2010.

Både medlemsstaterna och kommissionen har satsat mycket på systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS, Excise Movement Control System). Det innebär att dagens pappersbaserade system för kontroll av förflyttning ersätts med ett nytt datoriserat system.

Den ökade användningen av transeuropeiska nät för kommunikation mellan näringsidkare och punktskattemyndigheter, och mellan punktskattemyndigheterna sinsemellan, kommer att innebära att slutbehandlingen av skattskyldigheten vid förflyttning av punktskattepliktiga varor går snabbare.

Det kommer att ge punktskattemyndigheterna ett viktigt redskap för att effektivt ta itu med bedrägerier och därmed skydda den lagliga handeln. Samtidigt kommer det att förbättra servicen till skattebetalarna, som kommer att få bättre rättssäkerhet och möjlighet till informationsutbyte i realtid med sina skattemyndigheter.

Vid sidan av dessa nya bestämmelser kommer det föreslagna direktivet att innebära en fullständig omarbetning och uppdatering av det gamla övergripande punktskattedirektivet från 1992. Punktskatteförfarandena kommer att förenklas och moderniseras i syfte att minska punktskatteskyldigheterna för näringsidkare, särskilt de som bedriver gränsöverskridande handel, utan att punktskattekontrollen äventyras.

Eftersom kommissionen föreslagit en ny och modern rättslig ram för punktskatt måste givetvis en del av de mer politiska frågor som ingår i lagstiftningen diskuteras på nytt.

Det gäller frågorna om landbaserade skattefria butiker, situationen för transitflygplatser och upprätthållandet av referensnivåer för att skilja kommersiella förflyttningar av punktskattepliktiga varor från förflyttningar av sådana varor för privat bruk.

Många ändringsförslag som lagts fram av parlamentet överensstämmer redan med texten i den allmänna riktlinje som man enades om vid Ekofinrådets möte den 4 november 2008, eller går i samma riktning. De kan också godtas av kommissionen.

Jag är därför övertygad om att förslaget snart kan antas och att EMCS kommer att kunna genomföras i tid.

 
  
MPphoto
 

  Manuel António dos Santos, föredragande för yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi.(PT) Jag tänker använda den första av mina två minuter till att snabbt belysa de huvudsakliga principerna i mitt yttrande, som antogs enhälligt i utskottet för industrifrågor, forskning och energi.

Principerna är följande: ökad effektivitet vid produktion och distribution av varor och tjänster, framför allt genom minskad byråkrati; förbättring av befintliga regler och anpassning av reglerna till rådande förhållanden, i synnerhet för att underlätta riskbaserade övervakningsförfaranden för nationella förvaltningar; förenklade förfaranden och ökad insyn i samband med handel inom gemenskapen genom ökad rättssäkerhet och rättvisa bestämmelser. Slutligen får inte systemet för uppbörd och återbetalning av skatt medföra diskriminerande kriterier, och det bör förhindra dubbelbeskattning.

Detta var de vägledande principerna i det yttrande som jag på industriutskottets vägnar lade fram för utskottet för ekonomi och valutafrågor. Jag vill upprepa att det rådde brett samförstånd om yttrandet i industriutskottet.

Därför måste jag, som ledamot från socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, använda min andra minut till att säga att jag inte förstår Astrid Lullings kommentar om att den socialdemokratiska gruppen och gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa – och bara de – infört kvantitativa begränsningar. Det var inte bara den socialdemokratiska gruppen och ALDE-gruppen, åtminstone inte i industriutskottet, utan det var alla, eftersom mitt yttrande som sagt antogs enhälligt.

Jag anser att det är oerhört förvånande att inga kvantitativa begränsningar tagits med, eftersom vi vet att en skatt av detta slag har olika syften. Det handlar givetvis i första hand om skatteintäkter, men det handlar också om att skydda folkhälsan. Varje land fäster naturligtvis olika stor vikt vid dessa två syften.

Därför anser jag att den lösning vi kommit fram till (att fastställa kvantitativa begränsningar) är rättvis och balanserad och inte gynnar något land före ett annat. Den skadar inte heller något av de länder som har en annan syn än det land som Astrid Lulling företräder och som jag givetvis respekterar. Men det landets önskningar kan naturligtvis inte ges företräde framför de generella önskemålen hos EU:s övriga länder.

Min sista kommentar på bara tio sekunder är att den socialdemokratiska gruppen givetvis stöder den inre marknaden och dess utvidgning och inte anser att de förslag som antagits i vare sig industriutskottet eller utskottet för ekonomi och valutafrågor får äventyra den inre marknaden.

 
  
MPphoto
 

  Bill Newton Dunn, föredragande för yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. (EN) Herr talman! I motsats till regeringar som vill göra sig av med sådant som är obekvämt värnar parlamentet om privatpersoner, små organisationer och småföretag, och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd anser definitivt att butikerna vid de yttre landgränserna bör få vara kvar. De bör övervakas bättre, på samma sätt som all brottsbekämpning över EU:s gränser bör förbättras avsevärt, men det är inte en orsak att göra sig av med dem.

För det andra, när det gäller resor till havs och i luften, anser inremarknadsutskottet definitivt att resande bör få handla skattefritt baserat på slutdestination i stället för en transitdestination, eftersom det skulle hjälpa små regionala flygplatser att generera inkomster. Det kanske medför besvär för regeringarna men vi försvarar det med stor kraft.

Det tredje och sista jag vill ta upp – och det är mycket beklagligt att kommissionen inte lät det ingå vid sitt samråd om denna lagstiftning 2006 – är det avskaffande av undantagen som man nu föreslår. Varför lät man inte det ingå? Varför gjorde man inte en konsekvensbedömning av vad det skulle innebära innan man föreslog det?

 
  
MPphoto
 

  Zsolt László Becsey, för PPE-DE-gruppen.(HU) Tack, herr talman! Jag vill gratulera både kommissionen och föredragandena till deras arbete, och jag anser att detta elektroniska system för uppdatering kommer mycket lägligt och kommer att få en mycket positiv effekt.

Jag har två kommentarer. För det första måste vi låta den inre marknaden fungera. Om skatteregistreringssystemet och informationsutbytet fungerar bra tror jag inte att privatpersoners handel för privat bruk kommer att orsaka någon större skada. Om det är någon någonstans som har köpt varor för privat bruk och betalar punktskatten kommer grossistpriserna, och i viss mån de olika momssatserna, under alla omständigheter att konkurrera med varandra.

Vi måste inte sätta gränser för allting, och det är helt onödigt att sända negativa budskap för att skydda statskassorna i högprisländer. Det vore mycket märkligt, framför allt inom Schengenområdet, om vi skulle göra oss besvär med polis- eller tullkontroller, eftersom vi vet att det finns en rad andra metoder för att söka igenom innehållet i större lastbilar. Därför ser jag ingen mening med referensnivåer.

Min andra kommentar är att även jag stöder rätten för medborgarna att köpa sådana varor när de lämnar den inre marknaden. När det gäller resor på land tror jag inte att det skulle ge upphov till någon storskalig smuggling, eller att grannmedlemsstaterna skulle lida några större förluster, eftersom priserna i intilliggande tredjeländer är mycket lägre än i EU:s medlemsstater. Därför tror jag inte att det blir någon varuexport i industriell skala.

Jag antar att detsamma gäller i fråga om flygplatser, för man kan inte ta med sig så stora mängder varor i incheckat bagage eller handbagage att vi måste införa ett förbud mot att ta med sig sådana varor för privat bruk till tredjeländer utanför tullunionen. Tack så mycket, herr talman, för att jag fick tillfälle att tala.

 
  
MPphoto
 

  Elisa Ferreira, för PSE-gruppen.(PT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill till att börja med gratulera huvudföredraganden Astrid Lulling och hennes skuggföredragande Benoît Hamon och Olle Schmidt. Av tvingande skäl var det inte möjligt för min kollega Benoît Hamon att komma hit i dag, så jag ska försöka förmedla hans ståndpunkt, som är vår politiska grupps ståndpunkt, i en fråga som förtjänar vår fulla uppmärksamhet. Punktbeskattning är i själva verket en känslig fråga.

När vi talar om punktskatter måste vi komma ihåg att de tas ut på klart definierade konsumentvaror och tjänster: tobak, alkohol och energiprodukter.

Genom kommissionens förslag ändras en text som daterar sig från 1992. Den inre marknaden för dessa varor har förändrats en hel del sedan dess. Det bör också noteras att det nya systemet för att förvalta och kontrollera transaktioner innebär en förändring som vi välkomnar och som bör förenkla systemet för både aktörer och skattemyndigheter, som kommissionsledamoten nyss nämnde.

När det gäller de mer tekniska aspekterna – tidsfristerna för att vidarebefordra handlingar, regler för aktörernas ställande av ekonomiska garantier och så vidare – förtjänar kommissionens förslag och föredragandens betänkande gratulationer och samtycke, eftersom de utgör verkliga och värdefulla framsteg.

Vad punktskatter beträffar bör emellertid inte det politiska innehållet stanna vid tekniska aspekter, som min kollega Manuel António dos Santos redan sagt. Förslaget avser känsliga varor, och försäljningen får inte helt styras av konkurrensens krafter. I det här avseendet vill jag därför inrikta mig på två illustrativa exempel. Det ena gäller referensnivåerna för privat transport av dessa varor, och det andra gäller bestämmelserna för Internetförsäljning.

I dessa frågor håller vi inte alls med föredraganden.

När det gäller alkohol, tobak och även bränsle är skillnaderna i beskattning mellan medlemsstaterna enorma, och därför varierar också detaljistpriserna. Jag behöver bara påpeka att priset för ett paket tobak kan variera mellan 1 och 7 euro i EU på grund av dessa betydande skatteskillnader.

Skatter ska som regel betalas i det land där varorna konsumeras, utom när det gäller varor som transporteras inom EU. Enligt gällande regler måste vissa kvantitativa begränsningar respekteras för att det inte ska antas att varorna transporteras för kommersiella ändamål.

Kommissionens förslag syftar till att avskaffa dessa kvantitativa begränsningar, och på just den punkten håller föredraganden Astrid Lulling med. Det var inte vad som överenskommits i utskottet för ekonomi och valutafrågor. Vi kom tvärtom överens om att sänka dessa gränser. Initiativet till det togs av skuggföredragandena Benoît Hamon och Olle Schmidt och av mig.

En liberalisering innebär förstås att vissa konsumenter får möjlighet att köpa dessa varor billigare. Detta är dock inte rimligt om det kan skada medlemsstaternas offentliga finanser eller folkhälsomål som de har rätt att värna. Det är inte heller rimligt om det kan gynna den grå marknaden, vilket vi alla bör undvika.

Den slutliga överenskommelse som nåddes i utskottet var därför att behålla gränserna på en rimlig nivå, nämligen 400 cigaretter eller 45 liter vin per person. Det är de mängder som är avsedda för privat bruk. Det betyder att resande som köper dessa varor upp till den gränsen inte kommer att påverkas.

Av samma skäl motsätter vi oss ändringsförslag 68 från gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, som går ut på att distansförsäljning, särskilt via Internet, ska beskattas i säljarens land och inte i konsumentens land. Det är en (omotiverad) omvändning av den allmänna principen för beskattning. Detta ändringsförslag skulle också öppna dörren för en storskalig grå marknad och måste därför definitivt förkastas.

Till sist måste jag bara nämna frågan om skattefria butiker. Den internationellt erkända principen är att skattefria butiker bara får finnas i hamnar och på flygplatser, för att största möjliga kontroll ska kunna säkras och risken för bedrägerier och missbruk undvikas. Vi måste därför ge människor tillräckligt lång tid för att anpassa sig och därför föreslår vi, för socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, en övergångsperiod för de medlemsstater som fortfarande har skattefria försäljningsställen, så att de successivt kan anpassa sig till den nya situationen. Vi föreslår därför ett datum så långt fram i tiden som den 1 januari 2017 för att möjliggöra en gradvis anpassning till den allmänna regeln.

Vi anser att det är ett lämpligt tillvägagångssätt, och det har också lett fram till samförstånd. Det var inte ett fullständigt samförstånd, men det antogs av en majoritet i utskottet för ekonomi och valutafrågor, och jag hoppas att det kommer att antas vid omröstningen i plenum i morgon.

 
  
MPphoto
 

  Olle Schmidt, för ALDE-gruppen. Herr talman, herr kommissionär och Astrid Lulling. Så möts vi åter igen i denna fråga. Det är ju inte första gången vi hamnar i konflikt med varandra, Lulling och jag, om hur punktskatterna i Europa ska utformas. Däremot är det nog första gången som jag upplever att det är jag som har majoriteten på min sida. Det är farligt att förutsäga saker, men vi får se hur det går.

Om det nya tekniska systemet, EMCS, är vi helt överens. Det är om den känsliga frågan om införselkvoter som åsikterna på allvar går isär.

Går utskottets linje igenom så har parlamentet markerat både sitt engagemang för den fria rörligheten i Europa och sitt engagemang för en vilja till en sansad folkhälsopolitik. Som alltid med skattefrågorna gäller det att finna balansen mellan vad som bör förbli en medlemsstats kompetens och vad som är ett gemensamt ansvar. Får vi igenom utskottets förslag innebär det att Europaparlamentet slår fast att tobak och alkohol inte är varor som alla andra, precis som vi tidigare hörde här, och måste behandlas på ett annat sätt. Det är ju inget revolutionerande, det är ju många som har konstaterat det under en lång tid.

Genom att besluta om att halvera de indikativa införselnivåerna samtidigt som principen om ett gränsvärde behålls ger vi medlemsstaterna en hel del utrymme att föra sin egen politik samtidigt som det gemensamma regelverket underlättar för företag och privatpersoner när de handlar över gränserna. Eller enklare uttryckt: Sverige ges manöverutrymme att prioritera folkhälsofrågorna samtidigt som Lullings Luxemburg kan fortsätta med sin inslagna lågskattepolitik. Den inre marknaden kan inte byggas med spritturism som förebild.

Fylleriet och dess konsekvenser är inte ett svenskt problem, som jag ibland får höra. Senast kunde man höra krav på kraftfulla åtgärder mot fylleriet i Storbritannien, något som kanske de brittiska kollegorna också borde fundera över. Jag tycker att det är hög tid att Europaparlamentet intar en mer sansad syn på dessa frågor och ger möjlighet för medlemsstaterna att agera i folkhälsoriktning.

 
  
MPphoto
 

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, för UEN-gruppen. (PL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag talar för gruppen Unionen för nationernas Europa och vill fästa er uppmärksamhet på tre punkter. För det första bör förändringar av skatter på EU-nivå främja ökad produktion och distribution av varor och tjänster, framför allt genom minskad byråkrati men också genom att underlätta för nationella förvaltningar att tillämpa kontrollförfaranden baserade på riskanalys.

För det andra uppfyller de lösningar som föreslås i detta direktiv de här kraven. Enklare administrativa förfaranden och ett elektroniskt system för informationsutbyte kommer för medlemsstaternas skattemyndigheter att bli ett redskap för förbättrade och bättre förvaltade kontroller. För det tredje måste vi stödja de lösningar som föredraganden lagt fram när det gäller att inkludera distansförsäljning av punktskattebelagda varor som omfattas av direktivet och också, med avseende på uppskovsförfarandet, när det gäller tillämpning av begränsade garantier för organisationer som uppfyller villkoren rörande gott uppförande och regelbundet användande av systemet med garantiförbindelse.

 
  
MPphoto
 

  Trevor Colman, för IND/DEM-gruppen. (EN) Herr talman! I kommissionens förslag avseende förfarande 2008/0051(CNS) anges i artikel 10 att ”medlemsstaterna […] [kan] medge återbetalning […] av punktskatt för punktskattebelagda varor som släppts för konsumtion”. På denna grund hävdar Astrid Lulling, när det gäller villkoren för återbetalning av punktskatt, att den generella principen i förslaget är att det är upp till medlemsstaterna att bestämma dessa villkor.

I artikel 10 sägs emellertid vidare: ”förutsatt att återbetalningen […] inte leder till undantag av annat slag än de som avses i artikel 11”. Artikel 11 handlar om undantag för diplomatiska ändamål, för att understödja internationella organisationer, för att bistå Natos väpnade styrkor och enligt särskilda avtal med tredjeländer. Allt detta är – det håller ni nog med om – rätt specialiserade undantag som, i motsats till vad Astrid Lulling påstår, inte följer den allmänna principen att det är upp till medlemsstaterna att besluta om villkoren för återbetalning.

Detta förslag medger inga undantag för medlemsstaterna, och jag hoppas därför att ledamöterna godtar ändringsförslag 54, som syftar till att åtgärda en uppenbar brist i förslaget.

 
  
MPphoto
 

  Margaritis Schinas (PPE-DE). - (EL) Herr talman! Så har vi ännu ett besynnerligt förslag från kommissionen framför oss. Med vad som bara kan betecknas som en bulldozerpolitik föreslår man att alla skattefria butiker vid landgränser mellan EU och tredjeländer ska avskaffas.

Den stora frågan är varför. Varför, herr kommissionsledamot, kom ni på det här, och när ni hade kommit på det, varför lade ni inte fram det vid det samråd ni anordnade 2006 och varför tog ni inte med det i den konsekvensbedömning ni var skyldiga att genomföra inom ramen för den nya principen om bättre lagstiftning?

Ni måste därför förklara för oss varför vi ska säga till hundratals arbetstagare att de kommer att förlora sina jobb, särskilt i dessa svåra tider. Ni måste förklara för oss vilka effekter det får för den inre marknaden, som är så stora att ni i ett svep måste avskaffa alla butiker vid landgränser med tredjeländer. I mitt land Grekland fungerar de oerhört bra, och det finns inga problem med bedrägerier och ingen påverkan på den inre marknaden. Parlamentet och de politiska grupper som delar denna mening måste också ta på sig det politiska ansvaret att förklara för arbetstagarna varför vi vill stänga dessa framgångsrika butiker.

Som Astrid Lulling tydligt sa och inremarknadsutskottet tydligt gett uttryck för i sitt betänkande tycker jag inte att vi fått något övertygande svar, och vi tror därför att detta är något av ett infall från kommissionens sida. Vi har inte fått något övertygande svar.

Jag vill därför i elfte timmen vädja om att vi i morgon röstar för ändringsförslag 63, 64 och 65, för att förhindra att denna bulldozerpolitik än en gång raserar allt som fungerar i EU.

 
  
MPphoto
 

  Katerina Batzeli (PSE). - (EL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag vill lägga fram ett specifikt förslag som avser systemet med undantag för landbaserade butiker.

Herr kommissionsledamot! Ni inför ett allmänt undantag för landbaserade butiker. Detta innebär diskriminering mot dessa företag och påverkar i hög grad verksamheten i dessa i övrigt sunda butiker, som i stor utsträckning bidrar till den nationella och lokala sysselsättningen.

I medlemsstater som Grekland, med långa landgränser till tredjeländer, har dessa butiker drivits oproblematiskt och med lönsamhet under lång tid. Frågan om systematiska överträdelser mot kriteriet om köp för privat bruk, eller systematiskt missbruk och skatteflykt, är helt klart föremål för de nationella myndigheternas kontroll. Att tillåta de skattefria butikerna att fortsätta att bedriva handel vid landgränserna skulle enligt min mening vara en lösning som också ligger i linje med kommissionens egna förslag, medan kontrollen av deras verksamhetssätt och bekämpning av skatteflykt skulle vara hamnarnas och flygplatsernas ansvar, precis som för andra butiker.

Jag anser därför att vi vid den kommande omröstningen bör stödja ändringsförslag 57, 63, 64 och 65 och, i värsta fall, ändringsförslag 69, som handlar om att låta dessa butiker fortsätta med sin verksamhet fram till 2012.

 
  
MPphoto
 

  Colm Burke (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag välkomnar betänkandet om allmänna regler för punktskatt. Jag vill framhålla de framsteg som gjorts i frågan om köpskatt. Om det ursprungliga förslaget genomförts skulle det ha inneburit att passagerare endast kunnat köpa skattefria varor på den sista avgångsflygplatsen innan de lämnar EU. I praktiken skulle det ha inneburit att en person som reser från Cork på Irland till Dubai via Paris endast skulle kunna köpa skattefria varor i Paris. Det skulle ha minskat lönsamheten för irländska regionala flygplatser, eftersom många i dag är beroende av kommersiell verksamhet för merparten av sin inkomst. Det skulle utan tvivel ha lett till att arbetstillfällen gått förlorade. Nu har dock detta åtgärdats och jag vill därför gratulera föredraganden till hennes arbete för att lösa våra problem.

Detta är en välkommen utveckling vid en tidpunkt då den irländska regeringen har infört en ny flygplatsskatt som kommer att diskriminera inneslutna mindre regionala flygplatser till förmån för den redan övertrafikerade flygplatsen i Dublin. I det avseendet uppmanar jag kommissionen att undersöka lagligheten i denna åtgärd enligt EU:s konkurrensregler. Jag välkomnar Astrid Lullings betänkande och kommissionens förslag.

 
  
MPphoto
 

  Peter Skinner (PSE). - (EN) Herr talman! Om jag var Astrid Lulling och bodde i Luxemburg skulle jag kanske vara lika angelägen om att inte ha några referensnivåer.

Tyvärr bor jag på en ö där det förekommer en hel del smuggling, och mycket av den alkohol och tobak som människor tror att de kan använda för privat bruk säljs i själva verket senare vidare till andra genom kommersiell återförsäljning. Jag är rädd att allt vi gör för att avskaffa referensnivåerna skulle sända en signal och ett budskap till smugglare som vill sälja alkohol och cigaretter vidare.

Referensnivåer kanske inte verkar vara en trygghet för konsumenterna, men de är en trygghet för barnen. Det är nämligen ofta barn som i slutändan konsumerar den alkohol och de cigaretter som säljs av langare och smugglare som för in dem i min region i sydöst och säljer dem på gatan, på bakgator och i bostadsområden, för en liten slant, en eller två cigaretter i taget kanske, men tillräckligt för att få barn att börja.

Det är denna handel som måste kontrolleras och bara kan kontrolleras genom att vi fastställer referensnivåer så att vi kan komma åt dem som försöker göra det här och försöker smuggla varorna förbi våra poliser och tulltjänstemän.

Därför anser jag att vi bör behålla referensnivåerna. Det är innebär inte slutet på integreringen av de inre marknaderna, men det leder definitivt till en bättre uppfattning om social sammanhållning och socialt beteende, och i Storbritannien har tull- och punktskattetjänstemännen och polisen bett om detta. De har bett om det därför att det ger god vägledning om vad människor kan förväntas ta med sig hem för privat bruk.

Tobak har en livslängd på bara sex månader. När man stoppar skåpbilar som är packade upp till taket med cigaretter måste man därför ställa frågan om det verkligen är för privat bruk eller om det ska någon annanstans för återförsäljning, vilket ofta är till barn.

 
  
MPphoto
 

  Gabriela Creţu (PSE). – (RO) Ärade ledamöter! Punktskatt och elektroniska avgiftssystem i allmänhet kan verka vara tekniska frågor, men de tjänar också viktiga politiska syften. För att kunna använda dem måste vi emellertid ta hänsyn till de specifika situationerna i medlemsstaterna, och till de abstrakta teorierna. Samtidigt måste vi upprätthålla överensstämmelsen med mer allmänna principer i den politik vi tillämpar. Det handlar exempelvis om principen om likabehandling.

Detta betänkande skulle uppfylla båda villkoren om ett förslag godtas. Det gäller framför allt ändringsförslag 69, som handlar om att behålla de skattefria butikerna vid andra tullstationer i EU än hamnar och flygplatser fram till 2017. Detta ändringsförslag kommer att innebära ett slut på diskrimineringen mellan dem som reser till havs eller i luften och dem som reser på land, vilken är fullständigt omotiverad inte bara i ekonomiskt och teoretiskt utan även i praktiskt hänseende. Samtidigt innebär det en viss fördel för dem som bor i gränsområdena, vilket redan har påpekats. Dessa människor är ofta ekonomiskt missgynnade på grund av att de bor i landets periferi, och om deras arbeten skulle försvinna skulle det påverka dem negativt.

Det finns allvarliga skäl att godta detta ändringsförslag vid morgondagens omröstning. Jämfört med de enorma utgifter vi utan några invändningar är beredda att ta på oss för att rädda företag får detta undantag bara obetydliga ekonomiska konsekvenser.

 
  
MPphoto
 

  Zuzana Roithová (PPE-DE). – (CS) Herr talman! Den fria rörligheten för människor och varor är bara en av EU:s stora landvinningar, men den fungerar inte bra när det gäller varor som omfattas av olika höga konsumentskatter i medlemsstaterna. De motstridiga synpunkterna hos kommissionen, utskottet, EG-domstolen och föredragandena när det gäller kvantitativa strategier har visat att vi inte kommer att finna en bra lösning så länge dessa skatteskillnader finns kvar. Det bekymrar mig att kommissionen inte har genomfört någon konsekvensbedömning så att vi kan avgöra den ekonomiska betydelsen av den parallella marknaden och den sociala inverkan som innebär begränsningar för våra medborgare och som vi kanske alla erkänner. Jag skulle vilja att den här debatten ledde till en samordning av politiken för konsumentskatter på alkohol och tobak, bland annat med tanke på hälsoriskerna. Länder med höga skatter kan faktiskt inte skryta med några synbara framsteg i kampen mot alkoholismen.

 
  
MPphoto
 

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). – (RO) Herr talman, herr kommissionsledamot! Kapitel 4 innehåller de grundläggande bestämmelser och förfaranden som ingår i systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor. Det nya inslaget är införandet av systemet och administrativ dokumentation i elektroniskt format.

För att se till att det datoriserade systemet fungerar effektivt bör medlemsstaterna på nationell nivå anta en enhetlig datauppsättning och en struktur som ger de ekonomiska aktörerna ett tillförlitligt gränssnitt.

Övergångsperioden för antagande av systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor med punktskatteuppskov måste fastställas med vederbörlig hänsyn till möjligheten att införa det datoriserade systemet i varje medlemsstat. Med detta i åtanke vidtar medlemsstaterna och kommissionen nödvändiga åtgärder för att få till stånd viktiga offentliga system på nationell nivå och se till att de är kompatibla sinsemellan.

Med tanke på den livsmedelskris som nämnts och det europeiska jordbrukets sociala och ekonomiska betydelse anser jag att vi måste titta närmare på möjligheten att avskaffa punktskatten på bränslen som används inom jordbruket, liksom på energi som används till bevattningspumpar.

 
  
MPphoto
 

  László Kovács, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag tycker definitivt att diskussionen vittnar om ett generellt stöd för det huvudsakliga målet i kommissionens förslag, nämligen att ge den rättsliga grunden för datorisering av punktskatteförfarandena i april 2010.

Jag vill betona och bekräfta att syftet med förslaget är att förenkla och modernisera punktskatteförfarandet, förbättra kontrollen av förflyttningar av punktskattebelagda varor och samtidigt minska de byråkratiska skyldigheterna i samband med punktskatt för näringsidkare och begränsa bördan för privatresande. Det var de vägledande principerna för förslagen.

Jag har några kommentarer till de ändringsförslag som gäller en del av de känsligare frågorna i förslaget.

När det gäller ”referensnivåerna” skulle kommissionen kunna godta att behålla dem som ett redskap fast vi inte ville införa eller föreslå referensnivåer. Dagens kvantitativa referensvärden måste dock behållas. Vi kan inte godta en sänkning av dessa värden, vilket skulle utgöra ett steg bakåt jämfört med direktivet från 1993.

Vad beträffar avskaffandet av skattefria butiker vid landgränser, som också är en känslig fråga, vill jag påminna er om att denna tanke ursprungligen dök upp redan 1960, när Världstullorganisationen, WCO, rekommenderade att skattefria butiker vid landgränser skulle avskaffas. Jag vill också erinra er om att länder som Slovenien, Ungern och en del andra tvingades stänga sina landbaserade skattefria butiker 2002, när anslutningsförhandlingarna med tio nya länder slutfördes. Jag anser därför att den föreslagna lösningen, som innebär att Grekland och Rumänien får en mycket lång övergångsperiod, faktiskt är rättvis i jämförelse med den ståndpunkt som intagits gentemot tidigare nya länder.

När det gäller återbetalning av punktskatt till små bränsledistributörer vidhåller kommissionen principen att insolvens hos slutkonsumenten inte kan vara ett skäl att inte ta ut punktskatt. Mot bakgrund av den rådande ekonomiska krisen och de ibland fortsatt höga bränslepriserna, och för att säkra bränsledistributionen till slutanvändarna, bör det dock vara möjligt för medlemsstaterna att på annat sätt värna små distributörers intressen, förutsatt att sådana åtgärder inte snedvrider konkurrensen.

När det gäller konsekvensbedömningen, något som många talare tog upp, vill jag påminna er om att en konsekvensbedömning redan gjorts 2004, så vi tyckte helt enkelt inte att det var nödvändigt att göra om den två år senare.

Avslutningsvis vill jag tacka parlamentet för dess stöd och dess konstruktiva inställning. Genom att ge den rättsliga grunden för det nya systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor ger vi medlemsstaterna möjlighet att snabba upp förberedelserna inför systemets införande, som planeras till april 2010. Kommissionen kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att alla centrala system är på plats till dess, och ge det stöd som krävs för att möjliggöra en friktionsfri övergång till den nya papperslösa miljön.

 
  
MPphoto
 

  Astrid Lulling, föredragande. − (FR) Herr kommissionsledamot! Vi vill verkligen att systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor ska ersätta papperssystemet i april 2009, och vi hoppas att hela den olyckliga debatten om referensnivåerna inte kommer att försena antagandet av direktivet.

Jag vill säga till Manuel António dos Santos att dessa referensnivåer inte har någonting med hälsa eller med Luxemburg att göra. Jag vill påpeka för Elisa Ferreira att vi här i kammaren 2005 antog ett betänkande av Dariusz Rosati, parlamentsledamot från socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, där vi godkände att referensnivåerna skulle avskaffas. Dessutom har Benoît Hamon, som nu har andra bekymmer, i sitt ändringsförslag föreslagit mycket högre gränser än de som föreslås i den skamliga socialliberala kompromiss som kokats ihop bakom ryggen på mig. Till Olle Schmidt vill jag säga att vi faktiskt inte får blanda ihop saker och ting och tala om beskattning och hälsa i samma andetag. Dessutom står alkoholismens gissel tyvärr i direkt proportion till punktskattenivån – ju högre ett lands punktskatt är, desto värre är dess problem med alkoholism. Alla länder är givetvis fria att införa en så hög punktskatt som de vill, för vi har bara miniminivåer och inga maximinivåer, men var snäll och tala inte med oss om hälsopolitik när era punktskatter ligger på den nivån.

Till Peter Skinner vill jag säga att smugglare faktiskt struntar blankt i referensnivåer. Dessutom innehåller kommissionens förslag kriterier för definition av varor för privat bruk som ger ett bättre skydd än referensnivåerna, även mot smuggling. Jag hoppas att vi kan komma fram till den rätta lösningen i morgon, nämligen den som jag föreslår.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy