Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 18 november 2008 - Strasbourg

5. Program för frukt i skolan (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är betänkandet (A6-0391/2008) av Niels Busk, för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling om förslaget till rådets förordning om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) i syfte att upprätta ett program för frukt i skolan (KOM(2008)0442 – C6-0315/2008 – 2008/0146(COD)).

  Niels Busk, föredragande. − (DA) Herr talman, kommissionsledamot Fischer-Boel, minister Barnier, mina damer och herrar! Kommissionen har lagt fram ett mycket konstruktivt förslag om att upprätta ett program för frukt i skolan för att vända den olyckliga trenden mot ökad fetma bland europeiska skolbarn. Det är ett förslag som jag välkomnar varmt. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn ska äta 400 g frukt och grönsaker per dag. Tyvärr är det mycket få barn som gör det. I EU är 22 miljoner barn överviktiga och ungefär 5 miljoner barn är kraftigt överviktiga. Det värsta är att antalet stiger med 400 000 barn varje år. Ett ökat intag av frukt och grönsaker minskar risken för ett stort antal sjukdomar och förhindrar övervikt och kraftig övervikt. Matvanorna grundläggs i barndomen och det finns indikationer på att barn som lär sig att äta mycket frukt och grönsaker fortsätter att göra det som vuxna. Det är därför nödvändigt att vi ingriper på ett tidigt stadium om vi ska lyckas påverka våra barns matvanor.

Övervikt medför en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och vissa former av cancer. Dessa sjukdomar utgör ett växande hot mot folkhälsan i EU och behandlingskostnaderna är en tung börda för medlemsstaternas sjukvårdsbudgetar. Kommissionen hänvisar till sin konsekvensbedömning i vilken två undersökningar genomfördes vilka belyste sambandet mellan sjukvårdsutgifterna och för lågt intag av frukt och grönsaker. Utgifter för ett program för frukt i skolan bör ses mot bakgrund av detta, och programmet kommer därför att vara en verklig besparing i medlemsstaternas sjukvårdsbudgetar. Det kommer alltså att generellt sett ha en positiv effekt först och främst på folkhälsan, men också på den europeiska ekonomin. Tills vi har nått målet att alla barn ska äta 400 g frukt per dag kommer det att vara så att ju mer frukt barn äter desto större blir besparingarna. Att förebygga är alltså billigare än att bota.

Som föredragande har jag föreslagit att vi ska fyrdubbla det belopp som ska anslås i gemenskapsbudgeten. Kommissionens ursprungliga förslag på 90 miljoner euro skulle tyvärr bara räcka till en enda frukt per vecka i 30 veckor för barn mellan sex och tio år. Det är långt ifrån tillräckligt om programmet ska ha någon märkbar effekt på barns matvanor. En frukt en dag i veckan är inte tillräckligt för att förändra matvanorna eller för att ge några effekter på folkhälsan. Den optimala lösningen skulle vara att alla barn får en frukt varje skoldag. Det är därför nödvändigt att mobilisera mer medel i gemenskapsbudgeten.

En majoritet i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling kom överens om att mobilisera 500 miljoner euro och att vara utan den nationella samfinansieringen. Jag instämmer inte i detta. Jag hoppas därför att vi kan reda ut detta vid omröstningen i dag, eftersom jag åter har lagt fram ett förslag från min grupp vilket syftar till att vi ska mobilisera 360 miljoner euro. Till detta ska läggas medlemsstaternas bidrag och det kommer därför att innebära att beloppet i sin helhet blir större än 500 miljoner euro.

En majoritet av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har också kommit överens om att endast frukt och grönsaker från EU-länder ska distribueras inom ramen för programmet. Jag anser att det är en alldeles för protektionistisk hållning och att programmet därmed blir mycket byråkratiskt. Det bör därför vara medlemsstaterna som bestämmer – utifrån den lista som kommissionen upprättar – vilka frukter som kan distribueras och vilka frukter som ska tas med i programmet.

  Michel Barnier, tjänstgörande rådsordförande. – (FR) Herr talman! Vi i ordförandeskapet är mycket glada över att få diskutera detta program med Europaparlamentet, vilket har föreslagits av kommissionen och lagts fram personligen av Mariann Fischer Boel – något jag vill lovorda henne för. Det är ett viktigt program för näringstillförseln till de yngsta medborgarna, och det är en praktisk och effektiv åtgärd för att bekämpa den ökade fetman bland ungdomar.

Niels Busk har nyss uppgett siffrorna, och jag kan bekräfta dem. Ett barn av fem i Europa är överviktigt eller riskerar att drabbas av fetma. Fetma bland barn i Europa ökar med 2 procent per år. Vi måste därför uppmuntra de unga att variera sin kost och äta mer frukt och grönsaker.

Mina damer och herrar! Jag anser att genomförandet av detta program, vilket alla är positivt inställda till, visar den viktiga roll som den gemensamma jordbrukspolitiken kan spela och spelar för att uppmuntra konsumtion och produktion av hälsosamma produkter av hög kvalitet. Det är naturligtvis lämpligt att jordbruket möter denna dubbla utmaning, som innebär en utmaning rörande kvalitet – vilket också var dess första utmaning med det första avtalet som upprättades under 1960-talet – men också en utmaning rörande kvalitet, vilket är kopplat till produkternas kvalitet och säkerhet.

Det visar, mina damer och herrar, att Europa kan bemöta och bemöter medborgarnas särskilda oro och att jordbruket tydligt står i centrum för de stora utmaningar som vårt samhälle ställs inför. När vi talar om detta ”frukt- och grönsaksprogram” talar vi om ett verkligt människovänligt Europa som är inriktat på medborgarna, vilket Europas medborgare förväntar sig.

Mina damer och herrar! Detta program har tagits emot mycket väl i ministerrådet och i de debatter vi har haft, en debatt som kommer att fortsätta i dag och i morgon och som visar att vi alla generellt sett gör framsteg i denna fråga. Min avsikt är att nå en politisk överenskommelse med rådet den här veckan. Jag fäster därför stor uppmärksamhet vid parlamentets ståndpunkt i denna fråga, så att jag kan ta med er ståndpunkt och ert stöd till debatten med rådet.

Herr talman! Slutligen vill jag uppriktigt tacka föredraganden, Niels Busk, för det noggranna arbete han har utfört med stort engagemang i denna fråga, och nu ser jag med glädje fram emot att få lyssna till er och kommissionsledamoten.

  Mariann Fischer Boel, kommissionsledamot. − (EN) Herr talman! För det första känns det bra att jag har parlamentet bakom mig beträffande förslaget om program för frukt i skolan. Jag vill som vanligt tacka utskottet och föredraganden, Niels Busk, för det arbete som har genomförts.

Innan jag kommenterar de frågor som har väckts här – och även i parlamentet – vill jag bara säga något om ett ämne som nyligen har diskuterats under lång tid i rådet. Ett antal medlemsstater har begärt att i vissa fall få be föräldrar om bidrag till programmet. Argumenten för och emot är inte enkla. Slutligen har kommissionen gått med på att medlemsstaterna ska ha friheten att begära samfinansiering från föräldrar i vissa fall.

Å andra sidan anser jag inte att det finns skäl att påtvinga alla medlemsstater detta. Jag vill därför göra det möjligt för medlemsstaterna att välja om de vill ha denna möjlighet. När vi sedan ser över programmet 2012 kommer vi verkligen att koncentrera oss på slutvärdet av föräldrarnas bidrag.

Jag har från början sagt att det vi nu lägger fram inte kommer att lösa problemen med fetma bland unga människor i Europa, men jag tror att det kan vara en hjälp och ge en tydlig signal från kommissionen om att det är viktigt att ge våra ungdomar goda matvanor.

När det gäller budgeten som helhet har vi anslagit 90 miljoner euro. Jag har sett några olika siffror, som Niels Busk helt korrekt sa – från 500 miljoner euro ner till 360 miljoner euro – men de 90 miljoner euro som vi har föreslagit är säkert inte skrivna i sten inför framtiden. Jag anser att vi också i vår översyn av hela programmet som ska göras 2012 bör beakta om vi måste öka anslaget. Jag anser att det har varit viktigt att vi har angett att vi är beredda att omfördela pengarna. Om det finns ett överskott på medel i en medlemsstat kan dessa omfördelas. Det kommer förhoppningsvis att innebära att vi använder pengarna på bästa möjliga sätt.

Beträffande vilken typ av frukt eller grönsaker som ska distribueras anser jag att det är mycket säkert att överlämna detta till kunniga personer i medlemsstaterna. Om de vill använda förädlade livsmedel eller leverera lokala frukter och grönsaker – eller till och med ha möjlighet att distribuera bananer från AVS-länderna till sina barn – det slutliga beslutet bör definitivt medlemsstaterna få ta. Jag anser att vi på detta sätt får det allra bästa resultatet. Jag ser fram emot en fruktbar diskussion i denna fråga.

  Maria Petre, för PPE-DE-gruppen. – (RO) Herr talman, fru kommissionsledamot, minister Barnier! Först och främst vill jag tacka föredraganden för det arbete han har utfört och de insatser han har gjort för att förena de olika åsikterna.

Vi är alla eniga om hur viktigt detta program är för att lära barn hälsosamma vanor och därigenom förhindra fetma, men också för att hjälpa familjer som inte har råd att köpa frukt till sina barn.

Jag stöder kommissionens förslag, men jag anser att det absolut måste förbättras. De 90 miljoner euro som föreslagits för årlig finansiering är inte tillräckligt. Att tillföra ytterligare medel till dem som redan har anslagits är ett av villkoren för att programmet ska bli framgångsrikt. Jag anser också att det förslag som lades fram av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling för att utesluta att föräldrar skulle vara tvungna att bidra till programmet bör införas åtminstone då programmet inleds.

Jag vill också som en del av programmet uppmuntra till att färsk, traditionell frukt som producerats på gemenskapens territorium tillhandahålls. Jag vill betona att medlemsstaterna måste ange vilka frukter som ska distribueras och särskilt beakta vilka frukter och grönsaker som finns för säsongen och som produceras lokalt.

I enlighet med subsidiaritetsprincipen ska medlemsstaterna då de bestämmer målgrupp få tillräcklig flexibilitet så att de kan hålla fast vid sina behov och tillhandahålla frukt i skolan till en så bred konsumentkrets som möjligt. Programmet bör på samma sätt få unga konsumenter att uppskatta frukt och grönsaker och bör därför leda till positiva effekter på folkhälsan och kampen mot fattigdom bland barn, särskilt i de nya medlemsstaterna.

Gemensamma åtgärder kan genomföras för att främja konsumtion av vissa produkter och kombinera dem med ytterligare utbildningsinsatser för kost och hälsa samt för att uppmuntra regionala producenter, särskilt producenter i bergsområden.

  María Isabel Salinas García, för PSE-gruppen. – (ES) Herr talman! Detta program har frukt- och grönsakssektorn väntat länge på, inte bara på grund av de svårigheter sektorn brottas med, utan också på grund av den oroande minskningen av konsumtionen.

Avsikten med programmet är att förbättra folkhälsan och jag anser därför att det ska vara ett europeiskt program som fullt ut finansieras av gemenskapen. Jag anser inte att föräldrar ska vara tvungna att ge bidrag, eftersom samma sak som alltid händer kommer att hända. De barn vars föräldrar har råd att bidra kommer att äta frukt och grönsaker i skolan, men de som inte har råd lämnas utanför programmet.

Programmet måste därför finansieras av gemenskapen så att det kan tillämpas enhetligt. Jag vill också särskilt säga att tyngdpunkten måste läggas på utbildningsåtgärder. Programmet får inte bara innebära att barn ska äta äpplen, utan de måste veta vilken typ av äpple de äter och vilket näringsinnehåll äpplen har och de måste förstå de goda effekter som frukt har på deras hälsa och utveckling.

Naturligtvis måste produkterna ha garanterat hög kvalitet, och om möjligt bör säsongens frukter prioriteras. Jag stöder också då det är möjligt att prioritet ges åt distribution av frukt och grönsaker från gemenskapen.

Jag tror att man omedelbart kommer att se de goda effekterna av detta program, som jag välkomnar och gratulerar kommissionsledamoten till. Man kommer att se effekterna inte bara på våra barns nuvarande och framtida hälsa, utan också i betydande omfattning på frukt- och grönsakssektorn. Det är en produktiv sektor som verkligen är en del av vårt europeiska kulturarv och som gör det möjligt för oss att få en balanserad, hälsosam och varierad kosthållning.

Jag anser att det är värt att tro på och investera i detta program för distribution av frukt och grönsaker till skolorna. Enligt min åsikt är budgeten lite begränsad, så jag vill upprepa att jag stöder fullständig finansiering från gemenskapen för ett så ambitiöst program.

  Donato Tommaso Veraldi, för ALDE-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag sätter stort värde på det positiva och kloka arbete som Niels Busk har genomfört för detta förslag som är en del av reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker och som syftar till att stärka denna sektors konkurrenskraft och det sätt som det anpassas till marknaden samt till att råda bot på den minskade konsumtionen.

Det föreslagna programmet för att främja frukt och grönsaker i skolorna skulle bidra till att unga människor uppmuntras att äta frukt och öka konsumtionen. Dessutom borde kostnadsfri distribution av frukt och grönsaker i skolor syfta till att bekämpa problemet med övervikt bland skolbarn. Det är tyvärr ett välkänt faktum att över 22 miljoner barn lider av fetma.

För att på ett effektivt sätt genomföra programmet och distribuera frukt till skolor är det nödvändigt att kommissionens stöd omfattar alla logistiska kostnader som t.ex. inköp av lämpliga varuautomater som annars måste betalas från skolornas budgetar eller av elevernas familjer. Nationell finansiering bör därför vara begränsad till tilläggsåtgärder och vara knuten till nya program eller förlängning av befintliga program.

  Alyn Smith, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Herr talman! Det finns inget att invända mot i detta förslag och jag lovordar föredraganden för att han har lagt fram det, särskilt med tanke på att det snart är val. Jag tror att alla politiker här i kammaren som ser fram emot juni nästa år är positivt inställda till att få se Europas barn äta bättre och att de äter lokal frukt från Europa. Det är också goda nyheter till Europas odlare, eftersom det skapar en lokal marknad. Det är goda nyheter för sjukvårdsbudgeten i framtiden och framför allt är det goda nyheter för barnen själva.

Om vi får barnen att börja äta hälsosamt när de är små kommer de att fortsätta med den vanan. Finland har visat och lagt fram bevis på att energiska åtgärder i tidig ålder faktiskt gör skillnad, och det bör välkomnas starkt. Om vi spekulerar lite med jordbruksbudgeten nu kommer vi att ta igen det på sjukvårdsbudgeten i framtiden. Jag kommer från Skottland och jag skäms över att säga att vi har ett särskilt intresse i denna fråga med tanke på att 21 procent av barnen i primärskolan är överviktiga, dvs. ett av fem barn. Det är fullständigt ohållbart. Vi kan inte se fram emot en framtid med ökande fetma, så detta är en del av en lösning på problemet och det gläder mig att rekommendera förslaget för parlamentet. Det är helt och hållet goda nyheter.

  Bairbre de Brún, för GUE/NGL-gruppen. – (GA) Herr talman! Detta förslag kommer att uppfylla unionens mål för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och kommer att ge en finansiell ram för initiativ som syftar till att öka den mängd frukt och grönsaker som barn äter. Det kan bidra till att förhindra barnfetma och kommer också att gynna frukt- och grönsaksodlarna på lång sikt.

Matvanor och ätmönster utvecklas under de första fem åren i livet. Det är därför viktigt att vi kan uppmuntra till hälsosammare matvanor bland barn. Medlemsstaterna bör kunna välja den bästa metoden.

Enligt forskningen tenderar ätmönstren att vara mest ohälsosamma i hushåll med låga inkomster. Distribution av frukt och grönsaker till skolor kan därför innebära en stor skillnad för barnens matvanor.

Jag välkomnar betänkandet av Niels Busk och tackar honom och kommissionen för det arbete de har genomfört.

  Jeffrey Titford, för IND/DEM-gruppen. – (EN) Herr talman! Detta projekt framställs som om det helt igenom handlar om barnens välfärd. Det verkliga innehållet är dock en salig röra där de styrande i Bryssel tar på sig rollen som barnsköterskor, där de är ivriga att ha kontroll, det är ren och skär propaganda och man är fixerad på marknaden. Barnsköterskorna i Bryssel vill ha kontroll över allt, också över vad vi äter. Att ta på sig ansvaret för vad barnen äter i skolan är det första stora steget i denna process. Propagandaperspektivet är att varje frukt ska vara EU-märkt och hela projektet ska stödjas med en massiv reklamkampanj.

När det gäller fruktmarknaden förstår jag att det kommer att skapa mycket oreda som exempelvis obligatoriska bestämmelser om att all frukt måste komma från EU. När det gäller bananer kan detta i ett slag slå ut brittiska leverantörer som får sina bananer direkt från länder i Västindien vilka ingår i det Brittiska Samväldet, och det kommer alltså att innebära en ny lukrativ möjlighet för de franska öarna Guadeloupe och Martinique.

  Christa Klaß (PPE-DE). - (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, herr minister, mina damer och herrar! Vi bombarderas med rubriker. Vi får veta att vi är feta, att våra barn är feta, att vi äter fel mat och att vi äter för lite färsk frukt och för lite grönsaker.

Fem portioner om dagen, eller cirka 400 g frukt och grönsaker är det rekommenderade dagliga intaget för en hälsosam och balanserad kosthållning. Det är inte alltid lätt att hålla sig till detta. Maten måste vara hälsosam, hålla en mätt länge, smaka gott och kosta så lite som möjligt. Den snabba takten i livet i dag innebär det ofta är svårt för oss att finna en balans mellan familjelivets och arbetslivets krav och att vi ibland inte har tillräckligt med tid att laga mat och i stället väljer halvfabrikat eller helt beredda produkter. Det är inget fel med det om vi är medvetna om betydelsen av färska frukter och grönsaker.

Människor som tidigt lär sig en kosthållning som är rik på frukt och grönsaker kommer också att behålla en hälsosam kosthållning senare i livet. Jag uttrycker därför mitt stöd till kommissionens förslag om att införa ett program för frukt i skolan som finansieras till ett belopp av 90 miljoner euro. Vilken underbar idé, fru kommissionsledamot! Som ni redan har erkänt i era bestämmelser måste dock medlemsstaterna få genomföra programmet enligt sina egna nationella krav. Det måste vara möjligt att tillhandahålla regionala produkter som är typiska för årstiden. Medlemsstaterna måste också utveckla en strategi för att ange det bästa sättet att genomföra programmet för frukt i skolan och integrera det i läroplanen. Hälsosam kosthållning ingår i den allmänna utbildningen. Barn måste exempelvis lära sig att morötter inte bara är en grönsak som kan ätas varm, utan att de också kan ingå i soppor, sallader, kakor eller ugnsbakade rätter. Barn måste också veta hur en potatis smakar om den inte förädlas till chips eller pommes frites. Man måste stimulera deras intresse för de många olika sätt som finns att tillaga regionala produkter.

Information är det enda sättet att lägga grunden till en hälsosam kosthållning. Kunskap är nyckeln till en hälsosam livsstil. Programmet för frukt i skolan kan vara ett värdefullt bidrag till detta ändamål.

  Csaba Sándor Tabajdi (PSE). – (HU) Minister Barnier, fru kommissionsledamot! Såsom det är med alla initiativ har även detta många upphovsmän. Sju städer hävdade faktiskt att man var Homeros födelseort. Många anser att detta initiativ var deras initiativ. Jag hänvisar till förhandlingsreferatet den 10 maj 2005 och är stolt över att jag i debatten om reformen av frukt- och grönsaksmarknaden föreslog detta program. Jag är tacksam mot kommissionsledamoten som nu har sett till att det blir verklighet.

De som har talat före mig har förklarat varför det är mycket viktigt. Det är viktigt ur ett socialt perspektiv, men också för att undervisa unga människor i en näringsmässigt god matkultur. Det här är ett franskt päron, men jag kommer inte att äta det, eftersom det är förbjudet att äta det här. Det är mycket viktigt att de unga vet när de får en frukt i skolan som bär EU:s logotyp att den är säker och inte full av kemikalier, utan att den om möjligt är ekologiskt odlad.

Låt oss lära barnen en kultur med näringsriktig kosthållning, eftersom det är en mycket viktig uppgift. Jag gratulerar Niels Busk till detta. Jag kommer inte att äta [det här päronet], eftersom jag vet att det är en överträdelse av reglerna, men jag tycker att vi kan vara stolta över detta program. Tack för er uppmärksamhet.

  Marian Harkin (ALDE). - (EN) Herr talman! Ibland är det härligt att komma in i kammaren och stödja ett verkligt positivt gemenskapsförslag och trots Jeffrey Titfords försök att ta bort den goda stämningen är det en sådan dag i dag. Detta förslag fyller så många funktioner. Det främjar hälsosamma kostvanor bland barn och ungdomar. Det förbättrar den allmänna hälsan bland ungdomar i Europa. Det säkerställer att EU-pengar används till ett projekt som redan har visat sig ge goda resultat i många medlemsstater och det är ett praktiskt, jordnära och genomförbart förslag.

Jag är mycket väl insatt i ett liknande program i Irland som kallas ”Food Dudes” – eftersom mitt barnbarn har informerat mig om det. Det har visat sig att programmet är effektivt med långvariga resultat som sträcker sig över 4–12 år och resultaten är lika goda oavsett kön, skolstorlek eller socioekonomiska faktorer. Vi bygger därför på en god grund.

Jag stöder med glädje ökad gemenskapsfinansiering och vill särskilt värna om ekologiskt odlade och lokalt producerade frukter och grönsaker. Jag vill gratulera kommissionsledamoten och föredraganden Niels Busk, och det gläder mig mycket att höra rådets svar. Detta förslag kommer att på ett positivt sätt bidra till livskvalitet och hälsa i EU.

  Hélène Goudin (IND/DEM). - Herr talman! Att frukt och grönsaker är viktigt för människan är knappast någon nyhet, än mindre att de är viktiga livsmedel för barn. Att barn serveras frukt i skolan är positivt. Det är bra för hälsan och ger ett välbehövligt energitillskott.

Men vad innebär egentligen det förslag vi nu debatterar? Jo, det rör sig om ett rent propagandaförslag från EU:s sida. Man vill genom detta initiativ vinna billiga politiska poäng samtidigt som man antagligen kommer att intala barnen om EU:s förträfflighet. Jordbruksutskottet har lagt fram absurda förslag, bl.a. framställs europeisk frukt som bättre än all annan frukt. Endast EU-frukt ska serveras, t.ex. bananer från randområdena. Det är ren och skär protektionism. Barnen ska få lära sig att EU är bra och frukt från EU ännu bättre. Kommissionen och Europaparlamentet borde skämmas.

  James Nicholson (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag äter ett äpple som tack till Niels Busk. Han överlämnar äpplen här utanför, så om några ledamöter vill ha ett är jag säker på att Niels Busk gärna ger dem ett äpple!

Jag tycker att det är ett utmärkt betänkande. Som Marian Harkin sa kommer vi ofta in i kammaren och kan inte vara så entusiastiska och se fram ett så bra initiativ. Vi måste dock tillhandahålla mer medel för att se till att de unga kan få tillgång till, ta del av och utnyttja möjligheten till fullo, eftersom detta är ett av de få tillfällen då vi kan erbjuda något. Vi klagar på situationen och läser i pressen och medierna om hur stort problemet med fetma och dylikt är bland skolbarn. Dagens ungdomar är jättebra människor, men utsätts för stora påtryckningar som vi kanske inte hade tidigare. Jag anser att detta är ett tillfälle för oss att ge dem möjligheten att skapa goda matvanor. Jag välkomnar och stöder detta initiativ, och vill samtidigt gratulera till det.

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). – (RO) Herr talman, fru kommissionsledamot! Europeiska kommissionen har föreslagit ett anslag på 90 miljoner euro från gemenskapsbudgeten till ett program där alla barn mellan 6 och 10 år skulle få en portion med frukt och grönsaker varje vecka.

Jag uppmanar medlemsstaterna att utvidga programmet och finansieringen som är kopplad till det både på europeisk och på nationell nivå, så att alla barn, även barn i förskoleåldern, kan få en portion frukt varje dag. Jag hoppas att vi alla godkänner ökningen i budgeten till 500 miljoner euro. Jag välkomnar att programmet endast ska omfatta färska frukter och grönsaker som producerats i Europeiska unionen. Det ska vara frukt och grönsaker från den aktuella årstiden och de ska komma från lokala ekologiska odlingar.

Jag skulle vilja presentera ett liknande initiativ som infördes av Rumäniens regering 2003, vilket innebar att alla barn i förskolan och primärskolan skulle få ett glas mjölk och en färsk småfranska varje dag. Att införa god kosthållning för barn i skol- och förskoleåldern är en del av den hälsoundervisning vi måste tillhandahålla för den unga generationen.

  Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN). – (PL) Herr talman! Att ge grundskolebarn frukt är självklart en bra idé, inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv, utan också ur ett bredare socialt perspektiv. Det utvecklar goda matvanor och förbättrar därigenom den allmänna hälsan i hela samhället. Det råder inget tvivel om att 90 miljoner euro är för lite för att säkerställa att programmet fungerar väl. Att göra de nationella myndigheterna och de organ som finansierar skolorna samt samhället i stort delaktiga skulle därför vara önskvärt. Jag hoppas att programmet för frukt i skolan kommer att få ett brett stöd och att Niels Busks insatser inte ska ha varit förgäves.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL). – (PT) Vi skulle vilja betona betydelsen av att införa ett välfungerande system för daglig distribution av kostnadsfria färska frukter och grönsaker som är typiska för årstiden till förskole- och primärskolebarn. Detta program är mycket viktigt med tanke på de positiva effekter det har på hälsosamma kostvanor, folkhälsan, kampen mot fattigdom bland barn och den uppmuntran och stimulans det kan ge för regionala produkter, däribland produkter från bergsregioner, vilka produceras lokalt av våra odlare.

Detta kräver en mycket större finansiering är Europeiska unionen föreslagit. De förslag, fru kommissionsledamot, som har lagts fram av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och som vi har bidragit till, bör därför beaktas. Jag måste också gratulera föredraganden för det arbete han har utfört.

  Neil Parish (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag välkomnar kommissionens förslag om frukt i skolan. Det är mycket viktigt att programmet genomförs. Jag håller också med kommissionsledamoten om att närhetsprincipen behövs, eftersom vi vill ha ett system som inte är alltför byråkratiskt så att vi faktiskt kan nå ut till skolorna. Jag anser också att vi behöver flexibilitet beträffande vilken typ av frukt vi kan tillhandahålla, eftersom det vid vissa tider på året är svårt att få tag på färsk frukt och vi kan ibland behöva servera förädlad frukt. Låt oss se till att inte ha alltför många ändringsförslag med föreskrifter, utan att vi i stället godkänner programmet.

Jag anser också att ett par av parlamentets förslag om det finansierade beloppets storlek är för mycket. Om vi hade tillämpat medbeslutandeförfarandet här i parlamentet skulle vi ha varit tvungna att fastställa budgeten samtidigt som förfarandet. Om parlamentet ska vara trovärdigt bör vi se till att lägga fram ett program som kan finansieras, ge frukt till de barn som är i störst behov av det och sedan kommer de att utvecklas till att äta frukt i framtiden. Det är så ett program ska fungera.

Låt mig säga till Jeffrey Titford att jag inte är oroad över om EU kan genomföra programmet, om Storbritannien kan det, om Frankrike kan det eller något sådant, men vi måste vara säkra på att skolfrukten kommer ut till skolorna.

  Christel Schaldemose (PSE). - (DA) Herr talman, mina damer och herrar! Jag är faktiskt motståndare till jordbruksstöd och att utöka sådana stöd, men när det handlar om att förbättra våra barns hälsa anser jag att vi faktiskt bör göra väldigt stora insatser. Alla organisationer som kämpar mot sjukdomar har entydigt rekommenderat införande av program för frukt i skolor. Även små mängder frukt förefaller göra skillnad för hälsan. Jag stöder därför helhjärtat kommissionens förslag. Jag anser dock att det är viktigt att frukt och hälsa blir en central fråga. Jag är därför motståndare till förslaget från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling om att frukten endast ska komma från EU. Det är helt fel. Jag anser att fokus bör riktas mot barnens hälsa och inte mot jordbruksekonomi.

  Michel Barnier, tjänstgörande rådsordförande. – (FR) Herr talman! Jag vill bara säga några ord för att uttrycka mina synpunkter på slutsatserna av denna debatt som har varit mycket livlig och visat på stort samförstånd. Rent allmänt anser jag att den återspeglar det ursprungliga förslaget från Niels Busk och Esther de Lange. Debatten visar att det finns ett praktiskt taget enhälligt stöd för detta program från Europeiska kommissionen om att uppmuntra de unga i Europa att äta mera frukt och grönsaker. Jag kan försäkra er, mina damer och herrar, om att ministerrådet också delar detta engagemang och vi kommer att sträva efter att uppnå en överenskommelse som grundas på den ståndpunkt som ni kommer att inta tillsammans med rådet i grova drag.

Jag ska bara återgå till de fyra punkter i era kommentarer som jag anser vara viktiga. För det första gäller det frågan om det budgetanslag som ska tilldelas denna åtgärd. Den proaktiva strategi som parlamentet intagit visar tydligt att ni är engagerade i detta initiativ och det gläder mig. Jag ska rapportera till rådet om detta förslag och håller med Mariann Fischer Boel om att det belopp på 90 miljoner euro som det hänvisas till i förslaget som hon sa inte är skrivet i sten.

Det andra punkt jag vill ta upp är att den huvudtanke som vi alla har är att ge de unga hälsosam frukt och att erbjuda dem hälsosamma produkter utan tillsatt socker.

Den tredje punkten handlar om att främja lokala produkter och att öka kunskapen om kvaliteten på gemenskapens produkter. Jag skulle med tanke på den oro som Paolo Casaca har uttryckt om de yttersta randområdena också vilja tillägga att det på gemenskapsmarknaden finns produkter som kommer från dessa yttersta randområden – som är en del av Europeiska unionen – och att det är produkter av hög kvalitet. Det har man också förstått vid era överläggningar och denna oro delar också ministerrådet.

Slutligen har ni uttryckt en ståndpunkt som ligger i linje med rådets ståndpunkt; en gemenskapsram, som den ni har presenterat, krävs för denna typ av åtgärd, men vi måste också ge medlemsstaterna de möjligheter att anpassa sig och vara flexibla som behövs för att kunna genomföra detta program så nära samhället, föreningarna och medborgarna som möjligt.

Mina damer och herrar! För att sammanfatta dessa fyra punkter vill jag upprepa att detta lägliga initiativ säkert är begränsat i fråga om budgetmedel, men att det är ett symboliskt initiativ för ett Europa som är positivt och proaktivt, ett Europa som erkänner de nya utmaningarna för vårt samhälle och framför allt, mina damer och herrar, ett Europa som tar vägen in till skolorna och som de unga människorna i Europa talar och tänker positivt om.

Jag anser att den bild som vi för fram genom detta initiativ från kommissionen är en bild av ett positivt Europa som är inriktat på medborgarna. Det är vad EU:s medborgare förväntar sig.

  Mariann Fischer Boel, kommissionsledamot. − (EN) Herr talman! Jag vill tacka er för det överväldigande stöd ni har gett detta förslag.

Jag vill säga till Jeffrey Titford och Hélène Goudin att deras tal om att detta förslag är propaganda är rent nonsens.

(Applåder)

Syftet med förslaget är – som många av er har sagt – att ge våra skolbarn goda matvanor. Jag är ganska säker på att om vi lyckas med det på ett klokt sätt, och kan bygga på de erfarenheter vi redan har fått från det irländska ”Food Dudes”-programmet, då kan vi göra ganska mycket. 2012 kan vi se om vi kan förbättra systemet ytterligare.

Jag håller helt och hållet med Maria Isabel Salinas García om att vi kan använda programmet i utbildningssyfte, inte endast för att lära barnen att äta mera frukt och grönsaker, utan också för att försöka förklara varifrån frukterna och grönsakerna kommer ifrån, hur viktiga de är med mera.

I likhet med Michel Barnier ser jag fram emot att hitta rätt balans i rådet och att se vilken nytta programmet har på de ungas hälsa.

  Niels Busk, föredragande. − (DA) Herr talman! Jag vill tacka för de många positiva bidragen och i detta sammanhang vill jag också tacka er, fru kommissionsledamot, för ert konstruktiva samarbete. Det är faktiskt också det man kan förvänta sig, eftersom vi alltid arbetar bra tillsammans med er och ert kansli. Jag vill också tacka er, herr minister. Det har varit mycket glädjande att få samarbeta med er och det franska ordförandeskapet, eftersom ni i ovanligt stor utsträckning har tagit er tid till att verkligen tala igenom frågorna på djupet. Ordförandeskapet har inte alltid tid till det. Jag vill också påminna alla i parlamentet om att det i alla anföranden har framförts att mer än 90 miljoner euro bör anslås. Jag vill med denna enkla observation påminna er om att om vi inte anslår mer pengar kommer detta program att bli en stor administrativ apparat och väldigt lite frukt kommer att distribueras. Vi kan inte låta det ske om vi verkligen vill bidra till att ändra barnens matvanor, och tyvärr finns det ett mycket stort behov av att göra det.

  Talmannen. − Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på tisdag den 18 november 2008.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Ivo Belet (PPE-DE), skriftlig. – (NL) Vi är övertygade om att vi måste ställa oss bakom projekt som garanterar alla barn upp till 12 års ålder en frukt i skolan per dag. Skolorna spelar en avgörande roll i att lära barnen en hälsosam livsstil. Hälsosam mat och god fysisk träning bidrar till att förebygga fetma. Barn som lär sig att tycka om frukt i skolan kommer att fortsätta att äta frukt som vuxna. Många skolor gör redan mycket stora insatser för att erbjuda barnen frukt varje dag, men de finansiella medlen för detta är alltför begränsade. Finansiellt stöd från gemenskapen till frukt i skolan är därför viktigt.

Vi bör därför vädja till Europeiska kommissionen och rådet om att stödja ökningen av budgetanslaget. Det är faktiskt våra barns hälsa det handlar om och vi kommer att få tillbaka dessa pengar längre fram.

  Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. – (LT) Det är viktigt att subsidiaritetsprincipen tillämpas vid genomförandet av programmet, så att medlemsstaterna själva får besluta om åldern på barnen som programmet för frukt i skolan ska omfatta och vilka frukter och grönsaker som ska tillhandahållas. Jag anser också att prioritet bör ges åt produkter från gemenskapen. Vi bör dock inte vägra att distribuera produkter med ursprung utanför gemenskapen, eftersom det är en överträdelse av konkurrensbestämmelserna och Världshälsoorganisationens bestämmelser.

Jag anser att förvaltningen av detta program ska vara så enkel som möjligt, och jag föreslår därför att bestämmelserna om strategisk förberedelse tas bort. Att förbereda en nationell strategi för genomförande av en åtgärd och med en snäv budget är ett alldeles för strängt krav. I stället för strategisk förberedelse kunde det finnas krav på att förbereda nationella administrativa bestämmelser vilka ska innehålla vissa bestämmelser som finns med i de bestämmelser om strategiskt genomförande som kommissionen har lagt fram. Jag vill uppmana alla att tänka på behovet av strategisk organisation vid förberedande av bestämmelserna av programmets genomförande (denna punkt är viktig för Litauen med tanke på förvaltningen).

Genomförandet av programmet för frukt i skolan bör finansieras med ytterligare medel från de nationella budgetarna, eftersom programmet delvis ska finansieras av medlemsstaterna. Trots att vi befinner oss mitt i en pågående finansiell kris måste vi ändå se till de långsiktiga framtidsperspektiven för att skydda våra barns och ungdomars hälsa. Låt oss inte dra oss undan det ansvar som vilar på våra axlar.

  Magor Imre Csibi (ALDE), skriftlig. – (RO) Förslaget till förordning om frukt till barnen i skolan är en del av en rad initiativ som kommissionen lagt fram med det huvudsakliga syftet att förhindra fetma och uppmuntra till en hälsosam kosthållning.

Budgetanslaget på 90 miljoner euro som kommissionen har föreslagit har visat sig vara otillräckligt för att uppnå programmets mål. ALDE-gruppens initiativ till att öka gemenskapens finansiering till 360 miljoner euro är ett viktigt steg i rätt riktning. Medlemsstaterna kommer i sin tur att lämna ett bidrag, så att den slutliga budgeten hamnar på 720 miljoner euro. Jag är fast övertygad om att programmet endast kommer att vara effektivt om en sådan budget blir verklighet. Vi kommer därför att kunna erbjuda ett godtagbart antal portioner frukt per vecka till elever mellan sex och tio år.

Samtidigt vill jag uppmuntra utbildningsanstalter att införa lektioner i näringslära som en del av läroplanen för att förklara teorin bakom den roll som en hälsosam kosthållning har. Det är endast genom en samlad, samordnad insats som vi kommer att lyckas förändra matvanorna för framtida generationer.

  Urszula Gacek (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Jag är mycket glad över att stödja ett program som ger skolbarnen frukt för att uppmuntra till hälsosammare matvanor bland de unga. Förhoppningsvis kommer detta projekt att gå en bit på vägen mot att förbättra ätmönstren bland de yngsta medborgarna i EU. Långsiktiga studier har visat att de ätvanor man får som barn tjänar som en modell för livet. De har potential att inte bara påverka denna generations barn, utan också deras barn. Intressant nog har det rapporterats att barns preferenser för vissa livsmedel påverkar deras föräldrars matvanor. Låt oss hoppas att detta värdefulla program blir en bit på vägen mot att göra oss mer hälsosamma och sportiga.

  Bogdan Golik (PSE), skriftlig. – (PL) Jag är glad över att vi kommer att upprätta kommissionens program för att främja elevers ätande av frukt i skolorna. Man kan se de positiva effekterna av detta program på många nivåer; socialt, ekonomiskt och finansiellt perspektiv.

Som ledamot i parlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling kan jag se att programmet kommer att ha tydliga gynnsamma konsekvenser för det europeiska jordbruket och fruktodlingen genom ökad efterfrågan på frukt och genom att det bibehåller höga produktionsnivåer i Europa. Jag är också far och i egenskap av far kan jag se ett positivt resultat som är svårt att kvantifiera; den unga generationens hälsa. Att öka andelen frukt och grönsaker i skolbarnens kosthållning är av mycket stor betydelse, eftersom deras matvanor formas vid den tiden.

I Polen är konsumtionen av frukt och grönsaker ungefär 250 g per person och dag. Denna nivå är en av de lägsta i gemenskapen. Endast i Tjeckien, Lettland och Slovakien konsumerar man mindre mängd. Medeltalet i gemenskapen är 380 g, medan Världshälsoorganisationen och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har rekommenderat att den dagliga konsumtionen av frukt och grönsaker ska vara 400 g. Länder som exempelvis Polen behöver en omfattande kampanj för frukt i skolan.

Jag hoppas att programmet för frukt i skolan snart ska införas med framgång vid alla utbildningsinstitutioner i hela Europeiska unionen och kommer att bli en permanent del av unionens utbildningspolitik.

  Gyula Hegyi (PSE), skriftlig. – (HU) Europeiska unionens önskan att stödja konsumtion av frukt i skolorna ska verkligen välkomnas. En sund näringstillförsel i barndomen ger goda utsikter till en hälsosam livsstil senare i livet och ett barn som har fått en bra utbildning kommer också att sprida hälsosamma kostvanor till sin familj och till vänner. De som är ansvariga för detta program måste också titta närmare på vilken typ av frukt de erbjuder barnen.

Det skulle vara ett allvarligt misstag om skolorna i slutändan skulle servera frukter som är fulla av rester av bekämpningsmedel och därför är svåra att sälja. Programmet måste därför upprättas på ett sådant sätt att skolorna endast ska få hälsosam frukt med nivåer av bekämpningsmedel som ligger långt under de tillåtna gränserna. För en sund kosthållning är det också önskvärt att främst använda gemenskapsmedel för servering av inhemsk frukt med låga sockerhalter och höga halter av fibrer i stället för att exempelvis erbjuda bananer.

  Marusya Ivanova Lyubcheva (PSE), skriftlig. – (BG) Fru kommissionsledamot!

Programmet för frukt i skolan är en särskilt viktig åtgärd i flera avseenden eftersom det

- ger barnen en hälsosam och balanserad kosthållning,

- förebygger sjukdomar,

- skapar en ny modell och metod för kosthållning för den unga generationen som gradvis kommer att äta mindre mängder snabbmat.

Det är inte bara en fråga om att konsumera frukt, utan också om att bygga upp hälsosamma och balanserade kostvanor. Det finns många specialister som kan bestämma vilka frukter som är lämpliga med utgångspunkt från de relevanta kriterierna.

Å andra sidan kommer programmet för frukt i skolan att ge ett verkligt stöd till jordbruksproducenterna och finansiellt stöd till medlemsstaterna. Det är särskilt viktigt i de nya medlemsstaterna som har svårigheter att distribuera livsmedel till skolorna, trots alla insatser de gjort. I Bulgarien till exempel finns det ett statligt subventionerat program för skolmåltider, men det kan inte täcka behovet för alla elever, och stöd från Europeiska unionen skulle komma till mycket stor nytta. Vi måste naturligtvis insistera på att man ska använda ekologiskt odlade produkter i programmet, och se till att det genomförs effektivt.

  Dumitru Oprea (PPE-DE), skriftlig. – (RO) De sjukdomar som nutidens människor lider av beror på kosten, men de kan botas genom rätt kosthållning.

Jag stöder distribution av frukt till skolor. Jag kan inte låta bli att tänka på att man i Rumänien har gett ett glas mjölk och en småfranska gratis sedan 2002. När vi började med detta var vi glada att kunna erbjuda detta endast till barn i primärskolorna, men sedan 2006 har åtgärden utvidgats till förskolebarnen och sedan 2007 till barnen i sekundärskolorna. Gemenskapens program för frukt i skolan kommer åtminstone i Rumänien att komplettera det som nämnts ovan.

Det finns flera nyttoaspekter på detta. Jag vill bara nämna två av dem.

- Världshälsoorganisationen rekommenderar att barn upp till 11 års ålder ska äta åtminstone 400 gram frukt och grönsaker per dag. Jag tänker i detta sammanhang också på Europaparlamentets resolution av den 25 september 2008 om vitboken om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma. Låt oss inte glömma att livsmedel och vårt sätt att äta spelar en avgörande roll för att hjälpa oss att bibehålla vår hälsa.

- Skillnaderna kommer att minska. Barn kommer från olika socioekonomiska förhållanden och en del av dem är kraftigt missgynnade.

  Siiri Oviir (ALDE) , skriftlig. – (ET) I vitboken om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma, vilken också har antagits av Europaparlamentet i år, betonar experter att det i EU i dag finns 22 miljoner överviktiga barn och 5 miljoner barn som lider av fetma. Experterna anser att det kommer att finnas ytterligare 1,3 miljoner nya fall nästa år.

I Världshälsoorganisationens rapport anges otillräcklig konsumtion av frukt och grönsaker som en av de sju hälsoriskerna. I samband med att detta ämne blev aktuellt föreslog parlamentet en gång för kommissionen att nödvändiga finansiella resurser skulle införas i EU:s budget för detta ändamål.

I dag har Europeiska kommissionen utarbetat åtgärder som stöder vårt tidigare initiativ. Denna åtgärd skulle göra det möjligt att på samma sätt som programmet för mjölk i skolan ge frukt och grönsaker till skolbarn mellan 6 och 10 år i EU från och med skolåret 2009/2010.

Det är definitivt en investering i framtiden som kommer att bidra till att förhindra eller minska sjukvårdsutgifter som är relaterade till ohälsosamma matvanor. Jag hoppas att Europeiska kommissionen är villig att på nytt överväga de förslag som har lagts fram om att öka den nuvarande finansieringen av frukt- och grönsaksprogrammet från 90 miljoner euro till 500 miljoner euro. Det skulle göra det möjligt att erbjuda denna åtgärd för barnen alla skoldagar och också för barn i en bredare målgrupp.

Tack för er uppmärksamhet!

  Daciana Octavia Sârbu (PSE), skriftlig. – (RO) Kommissionens förslag om att införa konsumtion av frukt i skolorna kommer att ha positiva effekter på hälsan för Europeiska unionens medborgare. Det kommer att bli ett betydelsefullt bidrag till alla medlemsstaters ekonomiska och sociala utveckling. Matvanorna grundläggs under barndomen och kan vara desamma för en person under hela livet.

Skolor är den mest lämpade utgångspunkten för att påverka denna typ av beteende, eftersom skolan är den andra formen av auktoritet efter familjen och har direkt kontakt med barnen och ett betydande inflytande på dem.

Detta program i kombination med införande av ett utbildningsprogram för kosthållning i skolorna skulle leda till bättre resultat när det gäller att utveckla preferens för hälsosam kost, där frukt och grönsaker ingår. Barn behöver först och främst utbildas och uppmuntras att äta denna typ av produkter med ökat näringsmässigt värde så att programmet når det avsedda målet att förebygga sjukdomar relaterade till fetma, näringsbrist eller diabetes vilka kan uppträda i vuxenlivet.

De ändringsförslag som parlamentet har lagt fram kommer att förbättra kommissionens text avsevärt genom att 500 miljoner euro tilldelas varje år för att finansiera införandet av programmet som ska ge eleverna frukt och grönsaker, och jordbruksproduktionen kommer följaktligen att få ett uppsving på EU-nivå.

ORDFÖRANDESKAP: COCILOVO
Vice talman