Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Jag vill tacka Piia-Noora Kauppi för hennes betänkande om ett elektroniskt företagsregister, vilket jag stöder fullt ut. Det är en utmärkt idé och ett utmärkt betänkande, och parlamentet står enat i sitt stöd för dess genomförande.
Jag hoppas att vi får elektroniska företagsregister i medlemsstaterna så snart som möjligt, samt en Europaomfattande elektronisk plattform som innehåller all information som företag måste uppge. Om dessa förslag genomförs innebär det mindre byråkrati, mer öppenhet, en minskad administrativ börda, lägre kostnader för företag och till följd av detta ökad konkurrenskraft för EU:s företag.
Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE). – (LT) Jag röstade för betänkandet om förordningen om europeisk statistik av Andreas Schwab. Skälet till det är att innehållet i den nya förordningen verkligen är viktigt och avsevärt förbättrar den befintliga förordningen. Jag tänker på definitionen av det europeiska statistiksystemet, och dess plats i gemenskapslagstiftningen. I förordningen fastställs också funktionerna hos de nationella statistikinstituten i det europeiska statistiksystemet när det gäller att lösa frågor om statistisk konfidentialitet och statistisk kvalitet. Detta är tveklöst ett steg framåt jämfört med den nuvarande situationen och den nu gällande förordningen.
Jag uppfattar Europeiska kommissionens förslag om att dela upp det europeiska statistiksystemet i två delar som kontroversiellt och föredragandens ståndpunkt att inte dela upp funktionerna känns mer acceptabelt och är värt att stödja. Jag utgår dock från att vi kommer att övervinna dessa meningsskiljaktigheter, om Europaparlamentet, rådet och kommissionen samarbetar i framtiden.
- Betänkande: Luis Manuel Capoulas Santos (A6-0402/2008)
Albert Deß (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Jag vill göra en röstförklaring om betänkandet i fråga om modulering. Inom ramen för den senaste jordbruksreformen beslutades att jordbrukarna skulle ha en planeringssäkerhet fram till och med 2013. Därför motsatte jag mig tillämpningen av modulering i en omfattning som skulle leda till att jordbrukarna skulle förlora större belopp. Jag är nöjd med resultatet och vill tacka alla mina kolleger i parlamentet som röstade för att höja stödet från 5 000 euro till 10 000 euro, vilket innebär att lägre belopp för modulering tas från småföretagen.
Om vi inom politiken talar om planeringssäkerhet borde vi också bevilja jordbrukarna detta. Jag är därför nöjd med resultatet av dagens betänkande om modulering och hoppas att rådet godkänner våra resultat.
Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). – (PL) Herr talman! Dagens omröstning avslutade nästan tolv månaders arbete med utarbetandet av vårt yttrande om genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är viktigt att våra förändringar bidrar till att förenkla denna politik. Samtidigt bör vi behålla dess gemenskapskaraktär och garantera lika konkurrensvillkor. Jag hoppas att EU:s jordbruksministrar kommer att läsa yttrandet och godkänna våra förslag.
Jag tänker särskilt på förslagen som handlar om förenklingen av tvärvillkoren, däribland uppskjutningen till 2013 av de nya medlemsstaternas genomförande av kraven i fråga om djurs välbefinnande, område C. Många lösningar har tyvärr utformats på ett sådant sätt att de inte beaktar situationen eller modellen för jordbruket i de nya medlemsstaterna. Vi börjar nu diskutera framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 och att se över budgetramen. Vi har mycket arbete kvar.
Seán Ó Neachtain (UEN). – (GA) Herr talman! Jag vill framföra min uppskattning över den mycket positiva omröstning som ägde rum här i dag om den gemensamma jordbrukspolitiken, och jag vill också välkomna de åtgärder som presenterades, som till exempel att ge frukt och grönsaker till skolor.
När det gäller själva politiken vill jag dock återigen uppmärksamma den obligatoriska modulering som kommissionen rekommenderar och säga att jag är helt emot den. Politiken måste vara flexibel och medlemsstaterna måste få öka eller minska denna modulering som de själva vill.
Enligt min åsikt är tröskeln på 5 000 euro för låg. Den borde höjas till 10 000 euro för att skydda och stödja jordbrukare med låga inkomster som redan drabbats – jag anser inte att pengar för obligatorisk modulering borde tas från dem.
Giovanni Robusti (UEN). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag ville bara få ordet för att offentligt ange skälen till min slutgiltiga röst mot Santosbetänkandena 0401 och 0402. Betänkandena är helt och hållet beroende av hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken, som inte beaktar de förändrade världsförhållandena. Vi diskuterar detaljerna utan att se huvudproblemet.
Den gemensamma jordbrukspolitik för vilken vi tillämpar hälsokontrollen skapades för att minska jordbruksproduktionen för att främja miljöskyddet, eftersom det var under dessa omständigheter som den inrättades. I dag vet vi alla att de ekonomiska förhållandena har förändrats drastiskt, men den gemensamma jordbrukspolitiken förblir mer eller mindre oförändrad och allt vi diskuterar är om det första eller andra alternativet är bättre, om vi behöver mer eller mindre, den eller den åtgärden, när åtgärderna nu har blivit otillräckliga när det gäller att möta framtidens utmaningar.
Jag kan inte acceptera denna oändliga diskussion om små specifika frågor samtidigt som man bortser från det allmänna bästa. Jag är övertygad om att det främsta offret för detta bristande mod är jordbruket självt. För att skapa dialog och debatt röstade jag mot detta betänkande. Jag anger på min webbplats de tekniska detaljer som inte kan införlivas i ett anförande på en minut, och jag kommer att ange mina särskilda skäl där.
Csaba Sándor Tabajdi (PSE). – (FR) Herr talman! De ungerska ledamöterna i Europaparlamentets socialistgrupp röstade för betänkandena från Luis Manuel Capoulas Santos, eftersom de är mycket mer positiva för de nya medlemsstaterna samt för Ungern. Den obligatoriska moduleringen och den gradvisa moduleringen är smidigare än i kommissionens förslag. Jag beklagar att ingen röstade för ALDE:s ändringsförslag om obligatorisk modulering. Det är beklagligt, men det är trots detta ett bra betänkande.
Beträffande det andra betänkandet lades ändringsförslag 67 fram av socialistgruppen. Med hänsyn till interventionssystemet är det mycket viktigt att inte ingripa på grundval av anbudsförfaranden. Det vore mycket positivt att bevara det nuvarande systemet. Därför röstade vi för betänkandet.
Mairead McGuinness (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Jag gratulerar Luis Manuel Capoulas Santos till hans mycket komplexa arbete. Fine Gael-delegationen röstade för dessa betänkanden med invändningar. Angående mjölkkvoter röstade vi för en större flexibilitet och en högre procentökning av kvoterna, vilket skulle göra det möjligt för jordbrukarna att producera mjölk om de skulle vilja. Vi beklagar att parlamentet inte delade denna åsikt och att vi nu har återgått till kommissionens förslag.
För det andra och vad gäller modulering oroar vi oss över överföringen av medel från första till andra pelaren, eftersom det tar intäkter från jordbrukare för användning i system som kräver medfinansiering av medlemsstaterna, vilket är något som kanske inte kommer att kunna garanteras i framtiden. Höjningen av schablonbeloppet till 10 000 euro, som parlamentet har röstat ja till, är välkommen. Jag vill klargöra att vår omröstning om skäl 6 – ändringsförslagen 190 och 226 – ska lyda ”+” (för). Jag hoppas att rådet kommer att bistå den drabbade fårsektorn i dess överläggningar i morgon och i dag.
- Betänkande: Luis Manuel Capoulas Santos (A6-0401/2008)
Dimitar Stoyanov (NI). – (BG) Jag vill uppmärksamma er på ändringsförslag 54, som lagts fram av Albert Dess och en grupp av andra parlamentsledamöter. Om detta ändringsförslag skulle godkännas skulle det leda till en förfärande dubbelmoral mellan de gamla och de nya medlemsstaterna, eftersom de nya medlemsstaterna vid en kvothöjning endast skulle behöva höja kvoten om budgetåret tillät det. Jag ser att Albert Dess fortfarande är kvar i kammaren – så han kanske kan förklara för mig om budgetåret tillåter en kvothöjning för de nya medlemsstaterna. Som tur är antogs inte detta ändringsförslag, utan förkastades av parlamentet, vilket har gjort det möjligt för mig att rösta för hela betänkandet, och jag är mycket glad över att parlamentet inte har gjort det möjligt att skapa två kategorier med medlemsstater när det gäller höjda mjölkkvoter.
Albert Deß (PPE-DE). – (DE) Herr talman! I betänkandet om mjölkkvoter argumenterar man för höjda mjölkkvoter. Tillsammans med mina kolleger i CSU röstade jag mot alla ändringsförslag i vilka man kräver höjda kvoter. Den mjölkkvot som ska gälla till och med den 31 mars 2015 är avsedd att stabilisera EU:s mjölkmarknader. Det finns för närvarande ett överskott på EU:s mjölkmarknader.
Detta har satt stor press på mjölkpriserna. Eventuella ytterligare höjningar av kvoterna kommer att leda till ytterligare prissänkningar för mjölkproducenterna. Många jordbrukares uppehälle skulle därmed äventyras. Vi behöver inte några höjda kvoter, utan snarare ett system som reagerar flexibelt på situationen på marknaden. Om en majoritet här i parlamentet och i rådet beslutar att mjölkkvoterna ska fasas ut senast 2015 kommer en mjölkfond dock att bli nödvändig för att garantera den fortsatta överlevnaden av mjölkproduktionen i missgynnade områden och i gräsbevuxna områden i framtiden.
Daniel Hannan (NI). – (EN) Herr talman! Om jag bestämde mig för att utforma det dyraste, mest slösaktiga, korrupta, omoraliska och byråkratiska system för jordbruksstöd som jag kunde, är jag inte säker på att jag hade kunnat komma på något så genialiskt som den gemensamma jordbrukspolitiken, som är ett system som bestraffar oss, som skattebetalare, med syftet att subventionera produktionen av livsmedel som det inte finns någon marknad för och sedan bestraffar oss igen, som konsumenter, för att upprätthålla livsmedelspriserna. Systemet bestraffar oss ofta en tredje gång, som skattebetalare, för att förstöra de livsmedel som man inte kunnat sälja.
Under tiden orsakar systemet miljöförstörelse eftersom resultatbaserade stöd uppmuntrar till nedhuggning av häckar och användning av bekämpningsmedel och skadliga gödningsmedel och naturligtvis orsakar fruktansvärd hungersnöd i Afrika. Detta är enligt min mening särskilt negativt för ett land som ert och mitt, som är en livsmedelsimportör med en relativt effektiv jordbrukssektor, och som därför bestraffas både positivt och negativt, eftersom vi betalar mer till systemet och får mindre tillbaka från det än andra EU-medlemsstater.
Nästan allt vore bättre än den gemensamma jordbrukspolitiken, oavsett om det gällde direktstöd eller något annat system. Och om ni trodde att jag hade glömt att säga det, är det hög tid att vi genomförde en folkomröstning om Lissabonfördraget. Pactio Olisipiensis censenda est.
- Betänkande: Luis Manuel Capoulas Santos (A6-0402/2008)
Christa Klaß (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Jag röstade för Capoulas Santos-betänkandet och för ändringsförslag 186, i vilket man rekommenderar ett schablonbelopp på 10 000 euro för modulering.
Detta gäller det småskaliga jordbruket inom EU. Moduleringsprocessen måste tillämpas med måttfullhet. De små jordbruken inom EU behöver EU:s stöd, så att de kan leva vidare inom EU:s lönestruktur. Vi vill att hälsosamma livsmedel ska produceras i Europa och vara tillgängliga till rimliga priser. Vi vill också att landsbygden ska beaktas. Om vi verkligen vill se till allt detta måste vi ge våra jordbrukare stöd, så att vi kan fortsätta att producera hälsosamma livsmedel inom EU i framtiden, vilket är ett område med ett av världens mest gynnsamma klimat. Därför röstade jag för Capoulas Santos-betänkandet.
- Betänkande: Luis Manuel Capoulas Santos (A6-0390/2008)
Hynek Fajmon (PPE-DE). – (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade mot betänkandet från Luis Manuel Capoulas Santos om Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Vi inrättade detta program för bara två år sedan och det började faktiskt tillämpas så sent som förra året. Ansökarna har börjat sammanställa sina projekt och lära sig fondens regler. Nu ändrar vi dessa regler efter bara ett år. Jag kan inte stödja detta, eftersom det endast kommer att medföra förluster och förseningar av finansieringsprojekt som landsbygdsområdena behöver. Förändrade regler med så täta mellanrum kan inte medföra några fördelar och därför röstade jag emot detta.
Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN). – (PL) Herr talman! Detta är ett mycket viktigt ämne. Av bedömningen av den gemensamma jordbrukspolitiken framgår att det vore förnuftigt om den i framtiden byggde på rättvisa principer. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste framför allt garantera EU:s livsmedelssäkerhet, självförsörjning och livsmedelsproduktion för export, ekonomisk säkerhet för jordbruksfamiljer, en lönsam jordbruksproduktion, lika stora subventioner för jordbrukare från de gamla och nya medlemsstaterna, bevarandet av den biologiska mångfalden, ett upphörande av odling och jordbruk av genetiskt modifierade organismer inom hela EU, utveckling av landsbygdsområden, garanterad utveckling av de mest missgynnade regionerna, skydd av kulturarvet och bevarande av den traditionella kulturen, samt lika tillträde för landsbygdsbefolkningen till utbildning, kultur och teknisk utveckling. Dessa mål kan endast nås om vi drar rätt lärdomar av våra nuvarande erfarenheter och eftersträvar djärva lösningar.
Skriftliga röstförklaringar
Andrabehandlingsrekommendation: Karin Scheele (A6-0425/2008)
Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. – (LT) I den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004-2010 erkänns behovet av att förbättra kvaliteten, förmågan att jämföra och tillgången till uppgifter om miljörelaterade hälsotillstånd och sjukdomar genom användning av gemenskapens statistikprogram. Jag anser att detta är en mycket viktig förordning. Vi måste känna till vårt samhälles upplevelse av hälsa och dess mottaglighet för olika sjukdomar. Genom denna förordning införs ett gemensamt system för organisation av gemenskapsstatistik om folkhälsa och arbetstagares hälsa och säkerhet.
Det är mycket viktigt att uppgifter samlas in inom Europeiska unionen om medborgarnas upplevelse av hälsa, fysisk och mental verksamhet och funktionshinder, om sjukdomar som blir fler eller färre, om skador, om alkoholrelaterade och narkotikarelaterade skador, livsstil och tillgång till hälso- och sjukvårdsinrättningar.
Statistiken måste omfatta information som är grundläggande för gemenskapens åtgärder på området för folkhälsa och som syftar till att stödja nationella strategier som utvecklar en stabil hälso- och sjukvård av hög kvalitet som är tillgänglig för alla.
Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Genom denna förordning inrättas gemensamma ramar för en systematisk produktion av gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet. För tillfället samlas statistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet främst in på frivillig basis. Antagandet av denna förordning kommer att formalisera den nuvarande informella överenskommelsen och garantera kontinuiteten hos insamlingen av uppgifter samt kvaliteten och jämförbarheten hos uppgifterna.
Vid första behandlingen år 2007 antog Europaparlamentet tolv ändringsförslag till kommissionens förslag. Merparten av ändringsförslagen behandlade övergripande frågor, som att kön och ålder ska ingå bland variablerna i samband med uppdelningen och användningen av extra och kompletterande finansiering från vissa gemenskapsprogram inom de två områden som förordningen omfattar. Vissa ändringsförslag antogs till bilagorna, och behandlade uteslutande endera folkhälsa eller hälsa och säkerhet i arbetet, såsom insamling av uppgifter om skydd mot pandemier och smittsamma sjukdomar.
I de förhandlingar som följde därpå med rådets slovenska ordförandeskap enades rådet om att införliva nästan samtliga ändringsförslag som parlamentet antagit i den gemensamma ståndpunkten. Rådet gjorde också några andra ändringar av texten, men på det stora hela var dessa ändringar godtagbara.
Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Genom denna förordning inrättas gemensamma ramar för en systematisk produktion av gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet.
Statistiken bör utformas som en harmoniserad och gemensam uppsättning med uppgifter och bör sammanställas av Eurostat tillsammans med de nationella statistikinstituten och andra nationella myndigheter med ansvar för insamlingen av officiell statistik.
För tillfället samlas statistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet främst in på frivillig basis.
Jag instämmer i förslaget till förordning, eftersom det syftar till att befästa framstegen för vanlig uppgiftsinsamling inom de två berörda områdena, genom att formalisera den nuvarande informella överenskommelsen mellan medlemsstaterna och garantera kontinuiteten i insamlingen av uppgifterna och inrätta ett regelverk för att förbättra uppgifternas kvalitet och jämförbarhet genom gemensamma metoder. Detta kommer med säkerhet att garantera större klarhet i fråga om planeringen, hållbarheten och stabiliteten hos EU-kraven om statistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet.
Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) För tillfället finns det inga harmoniserade standarder i fråga om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet. Harmoniseringen av denna statistik kommer i hög grad att förbättra jämförbarheten och utformningen av politiken. I den gemensamma ståndpunkten godkänns på det stora hela de ändringsförslag som lagts fram av parlamentet vid första behandlingen och därför kunde jag stödja Scheele-betänkandet.
Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Stressen med det moderna arbetslivet med dess nya typer av anställningsavtal, en otrygg sysselsättningssituation och en dålig balans mellan privat- och yrkeslivet sätter sina spår. Statistik visar att mentala hälsoproblem för närvarande är en av huvudorsakerna till att man lämnar arbetslivet i förtid. Otryggheten i arbetet åtföljs naturligtvis av en mer utbredd vuxenmobbning. Hälsoproblem, som exempelvis ryggont, blir också allt vanligare. Dessutom har antalet avskedningar av arbetstagare som varit sjukskrivna eller råkat ut för olyckor på arbetsplatsen ökat på senare år. Vi har många problem som vi måste ta itu med och vi behöver statistik för att hålla oss ajour med den senaste utvecklingen. Därför har jag röstat för Scheele-betänkandet.
Dumitru Oprea (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Det är uppenbart att vi behöver gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet som stöd för de strategier som syftar till att utveckla sjukvård av hög kvalitet som är genomförbar och tillgänglig för alla.
Hälsa och säkerhet i arbetet är ett område som främjar skyddet av arbetstagarnas liv, integritet och hälsa, och skapar arbetsförhållanden som kommer att garantera deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. För att göra detta behöver vi ett sammanhängande och konsekvent program som kommer att skydda arbetstagare mot risken för olyckor och arbetsplatsrelaterade sjukdomar.
Jag stöder detta förslag till resolution eftersom vi för tillfället inte har en harmoniserad och gemensam uppsättning med uppgifter som gör det möjligt att styrka kvaliteten och jämförbarheten hos informationen från de statistiska systemen i varje land. Gemenskapsstatistiken om hälsa borde anpassas till de framsteg som görs och de resultat som nås genom de gemenskapsåtgärder som vidtagits på folkhälsoområdet.
Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. − (PL) I dagens omröstning röstade jag för ett antagande av rekommendationen om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet.
Jag anser att vår hälsofrämjande strategi särskilt borde uppmärksamma sjukdomsförebyggande och tidig diagnos. Denna strategi kommer att bli effektiv om vi tillhandahåller lämpliga hälso- och sjukvårds- och behandlingsinrättningar för befolkningen, och om vi minskar skillnaderna i tillgången till hälso- och sjukvård mellan EU:s medlemsstater.
Vi kommer inte att kunna utveckla en gemensam hälso- och sjukvårdsstrategi om de berörda statistikinstituten inte har de relevanta uppgifterna. Följaktligen kommer antagandet av förordningen att utgöra ett steg mot bättre samordning av gemenskapens insatser i fråga om hälso- och sjukvårdsstatistik. Insamling av uppgifter om pandemier och smittsamma sjukdomar kommer tveklöst att bidra till förbättrad kontroll av dessa.
Det bör också noteras att för närvarande samlas statistik om folkhälsa och hälso- och sjukvård endast in på frivillig basis. Med tanke på detta syftar förordningen till att formalisera de befintliga lösningarna och att garantera kontinuiteten hos uppgiftsinsamlingen.
Den enhälliga omröstningen i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet visar på vikten av och korrektheten hos betänkandet.
Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för Kauppi-betänkandet. Företag inom hela EU bör kunna driva sin verksamhet i en miljö utan onödiga bördor. Medlemsstaterna måste dock tillåtas att formulera sina egna krav och subsidiaritetsprincipen bör respekteras. Jag är övertygad om att man i Kauppi-betänkandet har hittat rätt balans.
Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. − (PL) Jag röstade för ett antagande av betänkandet om Europaparlamentets och rådets direktiv om skyldigheter när det gäller offentliggörande och översättning, som är avsett att minska den alltför stora administrativa bördan för vissa typer av företag.
Förslaget syftar till att avskaffa alla ytterligare krav i fråga om offentliggörande i de nationella lagstiftningarna som ökar företagens kostnader.
Enligt de befintliga förordningarna måste informationen föras in i medlemsstaternas bolagsregister och offentliggöras i de nationella officiella tidningarna.
För närvarande, vid en tidpunkt då bolagsregistren offentliggör information på Internet, medför offentliggörande i de officiella tidningarna i de flesta fall inget mervärde, utan innebär bara höga kostnader för företagen.
De föreslagna ändringarna ger medlemsstaterna flexibilitet när det gäller att införa ytterligare krav i fråga om offentliggörande och se till att företagen befrias från ofta onödiga merkostnader.
Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. − (LT) Statistik syftar till att ge objektiva och kvantitativa uppgifter, som kan användas som underlag i processer som rör opinionsbildning och beslutsfattande. Statistik om EU och medlemsstaterna utgör en direkt stödjande åtgärd vid politiska och administrativa beslut. När vi harmoniserar EU:s statistiksystem måste vi därför beakta deras betydelse.
Den statistiska forskningens vetenskapliga oberoende inom EU måste garanteras. Förordningarna får inte heller strida mot subsidiaritetsprincipen.
Jag stöder kommissionens förslag om förordningen om europeisk statistik, som utgör en rättslig grund för insamling av statistik på EU-nivå och som innebär en omprövning av det gällande rättssystemet som reglerar organisationen av statistik på EU-nivå.
Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. − (FR) Att rösta emot ett betänkande som till en början kan verka tekniskt, eftersom det handlar om insamling av gemenskapsstatistik, kan verka absurt. Det finns fördelar med att ha sådana uppgifter till stöd för beslutsfattandet.
Trots de uttalade avsikterna leder dock denna nya förordning till sammanställandet av ny invecklad statistik, en ökning av den statistiska bördan för de nationella instituten och företagen, oavsett om det gäller byråkrati eller finansiella kostnader, trots de löften som vid flera tillfällen getts om att förenkla och minska denna börda.
Dessutom visar EU i Bryssel dagligen vad det tycker om den statistik som den ska använda. Jag ska bara ge två exempel. Till att börja med, de begränsade förslagen om att stödja realekonomin, som är på väg in i en lågkonjunktur, som är ett stöd som hur som helst kommer att underställas det dogmatiska företrädet för den okränkbara konkurrensen, den globala frihandeln och den ”dumma” stabilitets- och tillväxtpakten. För det andra, förnekandet av den inflation som hushållen drabbats av sedan införandet av euromynten och eurosedlarna. Priset för vissa basvaror har faktiskt dubblerats, eller till och med blivit tre gånger så högt, på sex år, medan Europeiska centralbanken är inriktad på globala och vilseledande aggregat, och kräver en återhållsam lönepolitik.
Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Insamlingen av uppgifter spelar en avgörande roll för utformningen av politiken och beslutsfattandet. Kommissionens förslag på detta område kommer att ge uppgiftsinsamling en bestämd rättslig ställning och jag röstade för Andreas Schwabs betänkande.
- Betänkande: Luis Manuel Capoulas Santos (A6-0402/2008)
Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) På grundval av betänkandet från den portugisiska ledamoten Luis Manuel Capoulas Santos röstade jag för lagstiftningsresolutionen om ändring av förslaget till rådets förordning om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. För att utesluta eventuella hot mot försörjningen är det inom ramen för en balanserad och hållbar markförvaltning mycket viktigt att bekräfta begreppet livsmedelssäkerhet. Jag välkomnar och stöder kraven på förenklade förfaranden. Jag stöder gemenskapens krishanteringsinstrument. Denna omröstning bekräftar en gynnsam förändring av hur jordbruket beaktas inom gemenskapspolitiken. Problemet med framtidens jordbruk har dock inte lösts: detta kommer att diskuteras under valdebatten 2009 och i de politiska förhandlingar som kommer att inledas direkt efter valen.
Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Jag bekräftar att jag röstade för Capoulas Santos-betänkandet, men jag vill lyfta fram två aspekter som kan bli ohållbara för jordbrukarna i mitt land. Den första rör mjölkkvoterna: höjningen på 1 procentandel, som är resultatet av den kompromiss som nåtts, är verkligen ett alltför litet steg och är inte tillräckligt för att möta jordbrukarnas legitima krav.
Det andra otillfredsställande området är finansieringen av tobak. Även om jag går emot min egen politiska grupps ståndpunkt i denna fråga är jag helt övertygad om att stödet måste höjas. En nedskärning av stödet skulle i praktiken inte bidra till att bekämpa rökning, men skulle få en negativ inverkan på skyddet av arbetstillfällena inom en sektor med över 500 000 arbetstagare i de 27 medlemsstaterna. Jag hoppas på en förbättring av förslaget under de skeden som kommer att följa på dagens antagande
Bastiaan Belder (IND/DEM), skriftlig. − (NL) ”Hälsokontrollen” av den gemensamma jordbrukspolitiken är ett omfattande och viktigt område. Oavsett vad vi tycker om den stakar vi ut kursen för jordbrukspolitiken efter 2013. Låt mig ta upp två aspekter i detta hänseende.
Ett frikopplat stöd möjliggör ett mer marknadsorienterat och därmed mer konkurrensinriktat och mer innovativt jordbruk, men vi borde inte slå in på den andra vägen mot en helt avreglerad jordbruksmarknad. Vi borde inte kasta bort paraplyet i samma stund som solen åter börjar skina. Interventionsmekanismer, försäkringsskydd och så vidare bör organiseras på ett sådant sätt att det inte stör marknaden, och bör på samma gång utgöra ett verkligt säkerhetsnät.
Förslaget att kanalisera avsevärda belopp till den andra pelaren genom modulering får inte mitt stöd. Medlen inom den första pelaren tycks användas på ett mer förnuftigt sätt än medlen för landsbygdsutveckling. Dessutom förutspår jag alla typer av medfinansieringsproblem i fråga om lika konkurrensvillkor.
Hanne Dahl (IND/DEM), skriftlig. − (DA) Junirörelsen har röstat mot ändringsförslag 208 i betänkandet, eftersom utbrottet av smittsamma djursjukdomar beror på otillräcklig veterinärmedicinsk åtskillnad av djuren. Problemen uppstår i samband med den kommersiella användningen av djuren. Det är därför jordbrukarna och deras industri som bär ansvaret för och risken med den korrekta hanteringen av djur för att undvika sjukdomar.
Ett förslag till lag om en gemensam ekonomisk kostnadsfördelning är en dålig idé, eftersom det när allt kommer omkring skulle innebära att medborgarna kommer att få betala för något som de inte är ansvariga för.
Bairbre de Brún (GUE/NGL), skriftlig. − (GA) Syftet med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken borde vara att förbättra politiken så att livet på landsbygden inom EU blir mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.
Åtgärden med ”hälsokontrollen” är en blandning som innehåller vissa förbättringar, men som på andra sätt misslyckas med att hantera de utmaningar vi har framför oss. Livet på landsbygden, och särskilt jordbruket, står för närvarande inför många hot. Unga jordbrukare tvingas lämna sin mark, samtidigt som stora markägare belönas för att de inte odlar värdefull jordbruksmark. Också den biologiska mångfalden hotas.
Jag håller med om att det borde vara möjligt att reservera medel för nya jordbrukare och unga jordbrukare, och för kategorier i de mest missgynnade områdena, som t.ex. får – som spelar en viktig roll när det gäller bevarandet av den biologiska mångfalden. Jag samtycker också till att ansökningarna om stödutbetalning för jordbrukare bör tidigareläggas under året så att jordbrukarna får en ökad stabilitet. Våra landsbygdssamhällen behöver stabilitet för att kunna planera inför framtiden.
Avril Doyle (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Samtidigt som jag stöder Santos-betänkandet (A6-0402/2008) om förslaget till rådets förordning om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, stöder jag inte det ändringsförslag som antagits om ökad modulering. Detta kommer att leda till att ytterligare medel kommer att överföras från första till andra pelaren, vilket indirekt kommer att minska intäkterna för jordbrukare (särskilt småbrukare) i länder som Irland. Dessa medel kommer att gå till system som kräver medfinansiering av medlemsstaterna, vilket är en finansieringskälla som är osäker och inte går att lita på.
Lena Ek (ALDE), skriftlig. − Jag valde att rösta mot betänkandet eftersom det tydligt försämrade kommissionens förslag på en rad områden. Ett exempel är försämringar av förändringen av direktstöd till landsbygdsutveckling. Majoriteten enades om en minskning av direktstödet på endast 6 procent för 2009 och 2010. Kommissionen hade föreslagit att minska stödet med 7 procent under 2009 och 9 procent under 2010. Själv hade jag gärna sett ännu mer.
Dessutom höjdes gränsen för när direktstöd ska göras om till stöd för landsbygdsutveckling. Ursprungsförslaget innebar att sådan omvandling skulle gälla för bidrag från 5 000 euro per år. Nu valde majoriteten att höja gränsvärdet till 10 000 euro. På så sätt minskas andelen passivt jordbruksstöd som görs om till aktivt stöd för landsbygdsutveckling. Pengarna skulle göra mer nytta om de användes för att starta företag på landsbygden än för att producera grödor som redan ger god avkastning.
Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Trots de förändringar som gjorts av detta betänkande, till vilka vi bidragit, inte minst genom antagandet av vårt förslag om att höja moduleringsundantaget från 5 000 till 10 000 euro, i syfte att främja större social rättvisa vid stödutbetalningen till jordbrukarna, beklagar vi att andra förslag förkastats, även om vissa fått över 200 positiva röster, som t.ex. stöd för sockerproduktion på Azorerna.
Vi beklagar också att förslaget om förenklat stöd till jordbrukare som får upp till 1 000 euro inte antogs, trots att förslaget fick 175 röster. Detta skulle ha varit ett sätt att bekämpa bristen på social lyhördhet i kommissionens förslag, genom att förenkla processen och minska byråkratin, vilket Europeiska kommissionen faktiskt använde som ursäkt för att föreslå att stöd på under 250 euro per år bör avskaffas. Det skulle kunna skada 90 000 portugisiska småbrukare.
Trots vår slutliga röst mot betänkandet fortsätter vi därför att försvara våra förslag, eftersom vi anser att de är det bästa sättet att stödja portugisiska jordbrukare och vårt familjebaserade jordbruk.
Glyn Ford (PSE), skriftlig. − (EN) Europaparlamentets labourparti hade ett antal allvarliga farhågor i fråga om detta betänkande som kommer att leda till att snedvridningarna inom Europeiska unionen och på global nivå består och ökar i fråga om jordbruksproduktionen. Med tanke på dagens omröstning, där ett antal ändringsförslag antogs som kommer att späda på och förvärra denna situation, kunde jag efter övervägande inte rösta för vare sig det ändrade förslaget eller utkastet till lagstiftningsresolution trots att betänkandet har andra detaljerade inslag som jag stöder.
Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Trots att jag instämmer i behovet att se över stödsystemen för jordbrukare anser jag att kommissionens förslag går mycket längre än vad som krävs, och därigenom allvarligt inverkar på inkomsterna för jordbrukarna, som är väktarna av EU:s landsbygd och har stor betydelse för vår oberoende livsmedelsförsörjning.
Capoulas Santos-betänkandet förbättrar på många sätt kommissionens förslag, särskilt genom att skapa större flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att fastställa minimigränser för stödutbetalning.
Jag röstade därför för gränsen på 10 000 euro per år för tillämpningen av modulering, vilket kommer att gynna många små och medelstora jordbrukare, och för att de högre moduleringsnivåerna inte ska tillämpas för kooperativ och andra rättsliga enheter bestående av flera jordbrukare som var för sig inte får mer än 10 000 euro, för att undvika att orättmätigt bestraffa jordbrukare.
Även om betänkandet inte är idealiskt – det tillåter till exempel inte omfördelningseffekten med ytterligare modulering – är jag nöjd med det slutliga resultatet av omröstningen i kammaren och därför röstade jag för lagstiftningsresolutionen.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Europaparlamentets jordbruksutskott har, som vanligt, valt en annan väg än kommissionen. I stället för att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken vill det öka subventionerna och se till att skattebetalarna ska öka sina ekonomiska insatser.
Junilistan vill absolut avskaffa exportbidragen på jordbruksprodukter och har röstat för de förslag som förespråkat det. Vi anser att EU bär sig mycket illa åt i omvärlden när man dumpar jordbruksvaror i fattiga länder utan att bry sig om de sociala följderna av detta.
Junilistan vill avskaffa den gemensamma jordbrukspolitiken och vi konstaterar att det är tur att inte Europaparlamentet har medbeslutande i EU:s jordbrukspolitik, ty då skulle unionen hamna i en fälla av protektionism och tunga subventioner till samtliga olika grupper inom jordbruksnäringen.
Jean-Marie Le Pen (NI), skriftlig. – (FR) Före den stora budgetmässiga vändpunkten 2013, som kan innebära slutet för den gemensamma jordbrukspolitiken genom en smygande åternationalisering, försöker medlemsstaterna enas om en ny reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, efter den dolda reform som skedde 2003.
Kommissionens uttalade mål är en fortsatt marknadsanpassning, genom minskat direktstöd för miljö- och landsbygdsutvecklingspolitiken.
Reformen motsvarar dock tyvärr inte de utmaningar som EU står inför på jordbruksområdet: att försörja 9 miljarder människor med livsmedel år 2050, användning av begränsade jordbruksområden, ett beroende av priser som är kopplade till spekulation om jordbruksråvaror och så vidare.
I detta föränderliga och ovissa sammanhang måste vi försvara undantaget för jordbruk inom WTO, eftersom jordbruket och livsmedelsberedningsindustrin inte är vilken affärsverksamhet som helst, utan en icke-överförbar produktion till följd av tidigare jordbrukargenerationers expertkunskap och begåvning.
Och tänk om hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken bara är första steget mot en fullständig liberalisering av denna politik, utan reglering och säkerhetsnät?
Vi måste vara vaksamma och fördöma alla eventuella liberala inslag i denna fråga, vilket inte innebär att vi inte ska agera.
Astrid Lulling (PPE-DE), skriftlig. − (DE) Jag är inte nöjd med resultatet av kompromissen i utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling, men jag är någorlunda nöjd. Vi har lyckats undvika de allvarligaste negativa effekter som kunde ha drabbat våra jordbrukare till följd av de katastrofala förslag som lagts fram av kommissionen, genom att se till att direktstödet inte minskas med 13 procent mellan 2009 och 2013. Detta direktstöd, som är avgörande för jordbrukarna, bör endast reduceras med 1 procentandel år 2009 och 2010 och med högst 2 procentandelar år 2011 och 2012.
Om dessa pengar finner sin väg till mjölkfonden, liksom vi föreslagit, för att till exempel användas som betalning för vallpremier för mjölkproducenter, kommer minskningen av den direkta inkomsten att bli mindre plågsam. Mjölkpriset sjunker igen, men inte produktionskostnaderna. Priset för gödsel har till exempel stigit med 40 procent. Kommissionen går tyvärr återigen till strid mot mjölkfonden.
Även om vi inte minskar dessa direktstöd till jordbrukarna, som uppgår till 5 000 euro eller till och med till 10 000 euro per år, vilket krävs i ändringsförslagen, som går längre än den kompromiss som föreslagits av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, kommer detta inte att få någon stor inverkan på jordbrukarna i Luxemburg, eftersom endast jordbruk som bedrivs på halvtid hamnar under gränsen på 10 000 euro. Prioriteringen måste vara att göra så små minskningar som möjligt, annars kommer det inte att finnas någon framtid för heltidsjordbrukare i Luxemburg, vilket är oacceptabelt.
David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag stöder en ökning på 2 procentandelar av mjölkkvoterna under fyra år, eftersom jag anser att 2 procentandelar är den smidigaste lösningen för avskaffandet av systemet med mjölkkvoter 2015.
Dimitrios Papadimoulis (GUE/NGL), skriftlig. − (EL) Jag röstade mot betänkandet från Luis Manuel Capoulas Santos om det nya stödsystemet för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken, eftersom jag anser att jordbrukets hållbarhet inte endast kan skyddas på EU-nivå. Jordbrukssektorn måste finansieras för att skydda sektorns hållbarhet och livsmedelssäkerheten inom EU. Finansieringen bör dock komma från gemenskapsbudgeten och bör inte straffa små och medelstora producenter genom antagandet av t.ex. minimistödgränser. Kriteriet med personligt arbete bör tvärtom vara av central betydelse för stödutbetalningen och en övre gräns för stöd per jordbruksanläggning bör fastställas.
Det krishanteringssystem som kommissionen föreslår håller dock inte måttet. Det vore mer förnuftigt att skapa en allmän säkerhetsfond som bygger på gemenskapsfinansiering och som är avsedd att förebygga kriser och växtsjukdomar och garantera en lägsta inkomst för jordbrukare. Slutligen innehåller betänkandet inget förslag om att inrätta mekanismer för att ta itu med klimatförändringen, som direkt påverkar EU:s jordbrukare.
Neil Parish (PPE-DE), skriftlig. − (EN) De konservativa Europaparlamentsledamöterna röstade mot detta betänkande eftersom det är ett steg i fel riktning. Vi anser att det är väsentligt att den frikopplingsprocess som inleddes inom ramen för 2003 års reform utvidgas till att omfatta alla sektorer, så att jordbrukarna kan producera det som efterfrågas på marknaden och så att verkligt lika konkurrensvillkor nås. I detta betänkande motsätter man sig frikoppling och försöker till och med att återkalla redan fattade beslut, främst införlivandet av tobakssystemet i det samlade gårdsstödet. I betänkandet vill man att det produktionskopplade tobaksstödet ska förlängas till 2012 och det kan vi naturligtvis inte godkänna.
I betänkandet tillåts också en alltför stor flexibilitet vid tillämpningen av artikel 68, vilket vi befarar kommer att snedvrida marknaden, tillåta införandet av kopplade betalningar bakvägen och bestridas av WTO. Slutligen kommer undantaget med det första beloppet på 10 000 euro från modulering, i kombination med en mycket låg nivå för obligatorisk EU-modulering, helt enkelt inte att alstra tillräckliga inkomster för en stark politik för landsbygdsutveckling, vilket kommer att drabba de brittiska jordbrukarna på ett oproportionerligt sätt.
Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Debatten om hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) utgjorde ett utmärkt tillfälle att inleda en djupgående diskussion om dess reform, som måste äga rum 2013. För att lyckas med detta måste vi gå försiktigt fram, och betona både konkurrenskraft och miljörelaterade och sociala dimensioner samt landsbygdsutveckling och livsmedelssäkerhet.
Den överenskommelse som nåtts mellan de största politiska grupperna, vilket verkligen berodde på föredragande Capoulas Santos beslutsamhet, innehåller redan vissa lösningar och alternativ som vi hoppas att rådet ska tillämpa. Även om detta för närvarande inte är ett medbeslutandeområde har parlamentet arbetat i den andan och det borde regeringarna dra nytta av.
Jag röstade för paketet på grund av vikten hos det resultat som nåtts i fråga om gemenskapens bidrag till försäkringspremier och bevarandet av lägre stöd som är extremt viktiga i länder som Portugal. Detta är också fallet med den balanserade lösningen för modulering i fråga om stöd för landbygdsutveckling. När det gäller mjölkkvoter nådde vi tyvärr inte någon balans som gjorde det möjligt att undvika eventuell skada för producenterna i regioner som norra och centrala Portugal och Azorerna.
Carl Schlyter (Verts/ALE), skriftlig. − Jag röstar för förkastandet av betänkandet och för att betänkandet återförvisas till utskottet eftersom det har ytterligare försvagat de reformer kommissionen föreslagit, som redan var för små och för långsamma.
Olle Schmidt (ALDE), skriftlig. − EU:s enorma stöd till det inhemska jordbruket är omoraliskt och direkt skadligt. Stödet missgynnar den globala konkurrensen, vilket vi vet är en förutsättning för välstånd, det försvarar nödvändiga reformer inom jordbrukssektorn och det minskar utbudet för oss konsumenter.
Det förslag som kommissionen kommit med är viktigt för fortsatta liberaliseringar i linje med reformerna från 2003. Därför kan jag inte rösta för de av herr Santos betänkanden som skulle innebära att kommissionens förslag till stora delar mjukades upp.
Marek Siwiec (PSE), skriftlig. − (EN) I dag hölls en viktig omröstning. Den var viktig för alla EU:s jordbrukare. Det finns dock jordbrukare som inte är lika starka som andra, eftersom de ännu inte haft tid att anpassa sig till EU:s jordbruksstrukturer. De använde all sin kapacitet för att bygga upp hållbara jordbruksföretag när de fick chansen att göra det efter 1989.
Dessa jordbrukare är inte några stora producenter, som de i Frankrike och Tyskland, utan de är fortfarande småbrukare. Men de är oerhört viktiga för mitt land, Polen. Vi behöver dem om vi ska ha ett landsbygdsområde där människor vill leva och arbeta i framtiden. Och därför behöver de vårt särskilda stöd. Så jag röstade i dag för att hjälpa små producenter, i t.ex. Polen, för att visa att de kan lita på vårt och på mitt stöd i dag och i framtiden.
Silvia-Adriana Ţicău (PSE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för betänkandet om stödsystem för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Jag stöder den gemensamma jordbrukspolitiken.
Europeiska unionen måste stödja jordbrukare genom att bevilja direktstöd och utveckla landsbygdsinfrastrukturen. EU måste investera i jordbruk, särskilt med tanke på den hotande globala livsmedelskrisen. Jag gav mitt stöd till ändringsförslag 23, där man erkänner behovet av att stödja fårsektorn på gemenskapsnivå, vilken är på allvarlig nedgång.
Jag anser också att medlemsstaterna borde få tillstånd att som komplement använda 5 procent av sina tak för att stödja jordbrukare eller producentgrupper i form av finansiella bidrag till kostnader för försäkringspremier. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt småbrukare, och därför gav jag mitt stöd till ändringsförslag 211, där ett undantag införs för en ytterligare minskning av direktstödet för kooperativ eller grupper med jordbrukare som får direktstöd och som centraliserar stöd för distribuering till sina medlemmar. Jag röstade för ändringsförslagen 114 och 118, genom vilka medlemsstaterna tillåts att använda upp till 15 procent av sina nationella tak för att bevilja stöd till jordbrukare för att kompensera för de specifika nackdelarna för dem som verkar inom mejerisektorn, samt för producenter av nöt- och kalvkött, fårkött och getkött.
Georgios Toussas (GUE/NGL), skriftlig. − (EL) Förordningarna om tillämpningen av ”hälsokontrollen” av den gemensamma jordbrukspolitiken är ett beslutsamt steg i kontrollen av jordbruksproduktionen av företagsgrupper med monopol, med syftet att öka sina vinster. Samtidigt bereder de vägen för ett fullständigt angrepp 2013 på de små och medelstora företagen, som redan har försvagats.
De stora företagen trycker på för att få en större och snabbare reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och för att den ska anpassas till WTO:s regler, så att de multinationella företagen kan samla ännu mer mark, befästa sin suveränitet i produktionen och marknadsföringen av livsmedel och stärka sin position i den internationella konkurrensen.
Den gemensamma jordbrukspolitikens konsekvenser är redan synliga för de små- och medelskaliga jordbrukarna, särskilt efter frikopplingen av stödet från produktionen i 2003 års reform: jordbruksanläggningar har övergetts, befolkningsmängden på landsbygden har minskat, mark har grävts upp, landsbygden överges och negativa miljöeffekter har uppstått.
Konsekvenserna är också synliga för arbetstagarna, som står inför den ohanterliga kostnaden med högre priser för livsmedel och de ökade riskerna för folkhälsan på grund av skadliga ämnen och tvivelaktiga råmaterial och produktionsmetoder.
Vi motsätter oss radikalt de föreslagna förordningarna, som avslöjar den gemensamma jordbrukspolitikens landsbygdsfientliga karaktär. Vi uppmanar de små- och medelskaliga jordbrukarna att ansluta sig till arbetstagarna i den gemensamma kampen mot EU:s och kapitalets landsbygdsfientliga politik.
(Den skriftliga förklaringen kortades av i enlighet med artikel 163 i arbetsordningen.)
- Betänkande: Luis Manuel Capoulas Santos (A6-0401/2008)
Sylwester Chruszcz (NI), skriftlig. − (PL) Jag röstade i dag mot betänkandet om rådets förordning om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken. Jag anser inte att förordningen uppfyller förväntningarna hos många producentgrupper och att den misslyckas med att minska klyftan mellan jordbrukarna i de gamla och nya EU-medlemsstaterna. Jag beklagar djupt att de flesta Europaparlamentsledamöter inte uppfattar vilka problem som det europeiska och polska jordbruket står inför, vilket kräver förändringar. Jag anser dock att tendensen hos de förändringar som Europeiska kommissionen föreslagit är omöjlig att godkänna.
Avril Doyle (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Beträffande Santos-betänkandet (A6-0401/2008) om hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken måste jag förtydliga att trots att jag röstade för betänkandet finns det en aspekt hos den gemensamma jordbrukspolitiken, nämligen stöd för tobaksodling, som jag inte kan stödja eller någonsin har förespråkat. Tobak är den gröda som får störst stöd per hektar inom EU.
Sedan början av 1990-talet har EU avsatt ca 1 000 miljoner euro årligen för stöd till tobaksodlare. Trots försöken att minska detta stöd beviljas tobaksodlarna fortfarande tobaksstöd på hundratals miljoner (963 miljoner euro 2002). Detta är det klart största stödet, jämfört med andra jordbrukssektorer, vilket skapar snedvridna incitament och stor ineffektivitet. Den gemensamma jordbrukspolitiken har varit kostsam, den har inte fungerat handelsmässigt och den har varit dålig för EU:s rykte och har blottat en svårhanterlig ambivalens i fråga om EU:s hälsomål. Tobaksstödet bör helt avskaffas (men inte tas från tobaksodlarna) och i stället användas för att stödja hälsosamt jordbruk mycket snabbare än vad som för närvarande planeras.
Lena Ek (ALDE), skriftlig. − Kommissionens förslag om att fasa ut mjölkkvoterna luckrades upp genom ett krav på en översyn redan 2010. Dessutom drev majoriteten igenom inrättandet av en särskild mjölkfond. Jag anser att betänkandet hade kunnat bli bättre om vi hade fått igenom ett antal ändringar för ökad marknadsanpassning, som exempelvis en större ökning av mjölkkvoterna. Tyvärr gick inget av detta igenom, därför röstade jag mot betänkandet.
Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi beklagar att våra förslag förkastades. I våra förslag argumenterade vi för en annan gemensam jordbrukspolitik som bygger på stöd till producerande jordbrukare, för att bekämpa instabiliteten inom produktiva sektorer på grund av prisvariationer, och på marknadsregleringsmekanismer som garanterar en värdig inkomst för små och medelstora jordbrukare, för att förhindra en nedgång inom jordbruksvärlden och ökenspridning i många regioner.
Vi beklagar också att vårt förslag att garantera Europeiska unionens finansiering av offentliga försäkringar i medlemsstaterna förkastades. Syftet var att garantera jordbrukarna en lägsta inkomst under vissa omständigheter som t.ex. allmänna katastrofer som torka, storm, hagel, skogsbränder eller epizootiska sjukdomar.
Vi förkastar förkunnandet av upphörandet av systemet med mjölkkvoter, åternationaliseringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och de fortsatta orättvisorna vid fördelningen av stödet.
Det ihärdiga försvaret för Europeiska kommissionens förslag, även med vissa ändringsförslag, utgör inte en tillräckligt stabil grund för att kräva en annan ståndpunkt från rådet.
Christofer Fjellner (PPE-DE), skriftlig. − Europeiska kommissionen tar i sitt förslag flera viktiga steg i rätt riktning för ett mer konkurrenskraftigt jordbruk med fortsatt frikoppling av stöd samt avskaffande av obligatorisk träda, exportsubventioner, mjölkkvoter, produktions- och marknadsstöd. Förslaget innebär också en omflyttning av pengar från direktstöd för jordbruksproduktion till landsbygdsutveckling, med inriktning på de fyra prioriterade områdena klimatförändringar, förnybar energi, vattenförvaltning och biologisk mångfald. Eftersom Europaparlamentet ville se färre reformer och en långsammare förändringstakt valde vi att stödja Europeiska kommissionens ursprungliga förslag och rösta emot Europaparlamentets förändringar.
Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Trots att jag håller med om de ändringar som kommissionen rekommenderat av den gemensamma jordbrukspolitiken anser jag när det gäller mjölkkvoter att kommissionens förslag är mycket skadligt för mindre konkurrenskraftiga europeiska regioner som är djupt beroende av mjölksektorn.
Jag anser därför att nedmonteringen av systemet med mjölkkvoter genom förordning (EG) nr 248/2008 inte borde ha inletts och att denna nedmontering inte borde fortsätta som kommissionen föreslagit med föredragandens godkännande.
Capoulas Santos-betänkandet innehåller ett positivt inslag på så vis att föredraganden kräver att en rapport ska sammanställas 2010 för att analysera läget på mjölkmarknaden.
Jag röstade därför inte mot detta betänkande eftersom jag stöder förändringarna i fråga om sockertillverkning på Azorerna, som kommer att tillåta denna verksamhet att fortsätta i en region utan större ekonomiska alternativ.
Elisabeth Jeggle (PPE-DE), skriftlig. − (DE) I dagens omröstning om hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken röstade jag mot betänkandet om mjölksektorn. Jag anser att det inte borde göras några ytterligare kvothöjningar utan en marknadsanalys. Jag anser att parlamentets krav på att höja kvoten med 1 procentandel i fem steg, som kommissionen föreslagit, kommer att ge helt fel budskap.
Jag välkomnar dock verkligen att parlamentet återigen har uttalat sig till förmån för mjölkfonden. De medel som kommer att sparas in inom jordbruksbudgeten, och i synnerhet inom mjölksektorn, kommer att vara ett effektivt sätt att minska bördan för denna sektor och omstrukturera den. Dessutom stöder jag uppmaningen till kommissionen, parlamentet och rådet att sammanställa en rapport om mjölkmarknaden senast den 31 december 2010, som ska utgöra utgångspunkten för diskussionen om ytterligare åtgärder för att kontrollera mjölkkvoterna. Jag välkomnar också att schablonbeloppet för modulering har höjts från 5 000 euro till 10 000 euro per år. Det innebär att parlamentet förespråkar ytterligare stöd till små jordbruk, varav merparten återfinns i våra områden Baden-Württemberg och Bayern.
Neil Parish (PPE-DE), skriftlig. − (EN) De konservativa Europaparlamentsledamöterna stöder de ändringsförslag som tillåter höjda mjölkkvoter med minst 2 procentandelar per år innan kvotsystemet avskaffas 2015, som ett sätt att förbereda för en liberaliserad och marknadsorienterad mejerisektor. Vi gav inte vårt stöd till de ändringsförslag som syftade till att begränsa kvothöjningarna. I slutändan antogs inga betydande ändringsförslag i någon bemärkelse, vilket innebär att kommissionens förslag faktiskt förblev oförändrat.
Samtidigt som de årliga höjningar på 1 procentandel som föreslås av kommissionen är att föredra framför att ingen höjning görs, anser vi fortfarande att detta är ett alltför försiktigt steg. Vi förkastar också motvilligheten i betänkandet att avskaffa ett antal kopplade stöd och stödåtgärder för marknaden. Därför röstade vi mot hela betänkandet.
Silvia-Adriana Ţicău (PSE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för betänkandet om ändring av förordningen om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken. Jag gav mitt stöd till ändringsförslag 4, genom vilket en höjning med 2 procentandelar tillåts för mejerikvoter under 2008–2009 och med 1 procentandel för regleringsåren 2009–2010 och 2010–2011. Detta kommer att ge vad som krävs för att kunna göra en lämplig utvärdering av marknadssituationen för mjölksektorn. Jag stöder också det faktum att i fall där situationen på mjölkmarknaden för det berörda regleringsåret tillåter det, kommer höjda mjölkkvoter också att vara möjligt för de tolv nya medlemsstaterna. Mot denna bakgrund måste vi kunna garantera att beslutet att ändra mjölkkvoten fattas i god tid, före inledandet av det berörda regleringsåret (den 1 april under det berörda året).
- Betänkande: Luis Manuel Capoulas Santos (A6-0390/2008)
Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Utbetalningarna från Europeiska jordbruksfonden är avsedda att fungera som stöd för jordbrukare, för att se till att landsbygdens goda jordbruks- och miljötillstånd bevaras. Samtidigt som stränga regler gäller för livsmedel som produceras inom EU importeras varor till vrakpriser som inte är föremål för dessa regler. Dessutom har mjölkkvoterna höjts och kommer att avskaffas helt 2015, vilket kommer att leda till sjunkande mjölkpriser och göra småbrukare utblottade. Slutligen mottar livsmedelskedjor som t.ex. Hofer EU-stöd, vilket ytterligare ökar påtryckningarna på de inhemska jordbrukarna, till exempel genom att mjölk används som en lockvara.
De som drabbas mest är småbrukare i landsbygdsområden som är beroende av mjölkproduktionen, men som inte har möjlighet att producera mjölk i stor skala. Konsumenterna måste betala de höjda priserna för mjölk och livsmedel, men inga av dessa extra pengar går tillbaka till de små producenterna. När priserna sjunker är det dock jordbrukarna som känner av effekterna. Detta måste ändras, annars kommer vi att bli beroende av livsmedelsimport på grund av det enorma antalet jordbrukare som överger sin mark. Våra jordbrukare förlitar sig till stöd och därför har jag röstat för Capoulas Santos-betänkandet.
Silvia-Adriana Ţicău (PSE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för betänkandet om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Jag röstade för ändringsförslag 24 om startstöd för unga jordbrukare på upp till 75 000 euro. Stödet kan ges som ett engångsbidrag, på högst 50 000 euro, eller i form av en räntesubvention vars kapitaliserade värde inte får överstiga 50 000 euro. Vid en kombination av de båda stödformerna får det totala stödet inte överstiga 75 000 euro.
Jag röstade också för ändringsförslag 12, i vilket man för att garantera tillräckliga medel för landsbygdsutvecklingsprogrammen anger att större flexibilitet bör medges så att det blir möjligt att inom samma medlemsstat även utnyttja oanvända medel från strukturfonderna för detta ändamål.
- Betänkande: Luis Manuel Capoulas Santos (A6-0377/2008)
Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Det är naturligtvis viktigt att olika politikområden samordnas med varandra, men detta bör inte begränsas till finansiering. Inom EU har man känslan av att den högra handen inte vet vad den vänstra gör. Vi främjar varutransporter inom EU och sedan främjar vi miljöskyddsåtgärder för att bekämpa transporternas negativa effekter. Ett annat exempel är stödet för tobaksproduktion, som införs samtidigt som åtgärder införs för att minska tobakskonsumtionen.
Samma princip gäller för landsbygdsområden. Å ena sidan finns det extra stödbelopp, å andra sidan, och till följd av kraven i Maastrichtfördraget och den gränslösa entusiasmen för privatisering, monteras infrastrukturen utanför de största befolkningscentrumen ned och landsbygdsområdena isoleras alltmer. Om postväsendet i Österrike privatiseras som förväntat kommer postkontoren utanför städerna inom tio år att ligga minst 20 kilometer från varandra. Landsbygdsområdena blir allt mer en plats där äldre bor. Att avlägsna denna viktiga kontaktpunkt för äldre människor kommer att göra att de blir alltmer isolerade, och det gäller inte bara äldre människor, utan också socialt missgynnade personer och rörelsehindrade personer, som särskilt drabbas av nedskärningarna av infrastrukturen. Jag röstade för detta betänkande med förhoppningen att det ska utgöra grunden för bättre samordnade strategier i framtiden och motverka denna negativa utveckling.
Dumitru Oprea (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för Capoulas Santos-betänkandet. Ett av skälen till det är att jordbruket, särskilt under krisperioder, är ett av de områden som måste ägnas särskild uppmärksamhet.
Under perioder som denna minskar konsumtionen i allmänhet. Därför måste investeringar i jordbruket syfta till att minska driftskostnaderna, men utan att påverka kvaliteten hos jordbruksprodukterna. Jag anser också att vi under den kommande perioden bör ompröva och fastställa jordbruksprodukternas verkliga värde. Annars kommer nämligen allt fler jordbrukare att sluta att bruka marken på grund av att förutsättningar råder som innebär att de inte längre kan sälja sina produkter till ett realistiskt pris. Det är vanligt att kostnaden för jordbruksproduktionen inte ens täcker investeringen. Å andra sidan får vi inte glömma bort att vi inom jordbrukssektorn måste identifiera och använda alternativa bränslen, vilket är en strategisk fråga för hela världen.
Detta betänkande är relevant med tanke på de frågor som tas upp. Jordbruket måste finnas med bland EU:s prioriteringar.