Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

O-0111/2008 (B6-0482/2008)

Debatter :

PV 19/11/2008 - 12
CRE 19/11/2008 - 12

Omröstningar :

Antagna texter :


Debatter
Onsdagen den 19 november 2008 - Strasbourg EUT-utgåva

12. Den europeiska rymdpolitiken: Att ta ner rymden till jorden (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. Nästa punkt är en debatt om

– en muntlig fråga till rådet från Pierre Pribetich (B6-0482/2008) för utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi om den europeiska rymdpolitiken: Att ta ner rymden till jorden (O-0111/2008), och

– en muntlig fråga till rådet från Pierre Pribetich (B6-0483/2008) för utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi om den europeiska rymdpolitiken: Att ta ner rymden till jorden (O-0112/2008).

Eftersom jag är från Toulouse är jag glad över att vara talman för denna debatt.

 
  
MPphoto
 

  Pierre Pribetich, frågeställare. – (FR) Herr talman, herr vice talman, herr minister! ”Det är hög tid att åter tända stjärnorna”.

Jag ville inleda mitt tal med denna rad från en dikt av Guillaume Apollinaire för att betona att det är viktigt för Europaparlamentet att återuppta sin rymdpolitik.

I mer än 30 år har EU och dess medlemsstater samarbetat för att finansiera, utarbeta och utveckla rymdpolitiken. Tyvärr har denna politik så småningom förlorat sin lyskraft och sin strålglans.

Det är sant att grunderna för en europeisk rymdpolitik ut 2003 fastställdes genom ramavtalet mellan EG och ESA. Det är också sant att rymdrådet den 22 maj 2007 överensstämde med den politiska kontinuiteten för detta ramavtal. Emellertid är det ljus som sänds ut av denna stjärna fortfarande otillräckligt. För EU:s oberoende, dess roll på den internationella arenan, dess säkerhet och välstånd samverkar allt för att göra denna viktiga politik till ett ojämförligt trumfkort för en industripolitik som innebär att nya arbetstillfällen skapas och att tillväxten stimuleras. Det är en ambitiös politik för kulturellt, ekonomiskt och vetenskapligt inflytande som förstärks på den internationella arenan och som är ett viktigt instrument för samhället när det gäller att förvärva de kunskaper vi eftersträvar.

I unionens institutionella triangel, och för att garantera att detta inte förvandlas till en Bermudatriangel, måste Europaparlamentet, på EU-medborgarnas vägnar, spela en viktig och allt större roll för att utarbeta och fastställa denna politik.

Det är hög tid att åter tända stjärnorna. Genom att den 26 september 2008 engagera sig deltog rådet i utformandet av detta dokument och vi vill också sätta vår prägel på denna politik. Naturligtvis är detta anförande för utskottet för industrifrågor, forskning och energi utformat i samma anda. För att fortsätta på den rätta vägen anser jag att det är viktigt att komma ihåg de grundläggande delarna i utformandet av denna rymdpolitik.

Först och främst är det budgetfrågan. Från och med nu kräver vi att man inrättar en specifik budgetpost för att återspegla och visa vårt engagemang för den europeiska rymdpolitiken.

Rymdindustrin behöver tillräckligt offentligt stöd för att öka sin forsknings- och utvecklingsförmåga och för att helt enkelt fortsätta att vara lönsam. Den internationella konkurrensen är hård och skarp.

Medan Förenta staterna, Ryssland, Japan och till och med Indien i hög grad ökar sina budgetanslag till rymdindustrin och mångdubblar de offentliga beställningarna söker vi i Europa fortfarande efter lämplig finansiering för att uppnå våra ambitiösa mål, liksom andra försöker ta igen den tid de har förlorat.

Vilka initiativ kan kommissionen följaktligen ta för att förbättra bidraget till den europeiska rymdsektorn och inte bara vara en aktör, utan den viktigaste aktören som besvarar den växande, globala efterfrågan som gäller alla aspekter av rymdpolitiken från början till slut?

Den andra punkten gäller frågan om strategiska alternativ för dessa tillämpningar, som å ena sidan är knutna till Galileo och Egnos och å andra sidan till GMES, (global övervakning för miljö och säkerhet) via styrelseformer genom vilka en effektiv struktur skapas för att åstadkomma en tydlig förvaltning för att stärka effektiviteten i alla europeiska rymdprogram.

Den sista punkten gäller utforskandet av rymden. Vilken är långtidsvisionen för vår europeiska rymdpolitik och vad syftar den till? Att ge sig ut på en långdistanserövring av rymden är ett projekt för flera årtionden och det kräver både en långsiktig vision och ambition.

Här urskiljer jag ett eko av det tal som hölls av president Kennedy när han uppmärksammade det amerikanska folket på en ny gräns som ännu inte hade överskridits. Detta steg som förverkligades den 21 juli 1969 var utan tvivel, i vår civilisations tekniska historia, den mest enastående katalysatorn för framsteg inom alla rymdrelaterade och till och med vardagsnära industrier.

Ge oss, i denna nationernas samförstånd, denna långsiktiga vision! Just nu står vi vid en milstolpe på denna långa resa. EU befinner sig vid ett vägskäl när det gäller rymdpolitiken. Rymden har, från och med nu, mångdubblat sina handlings- och tillämpningsområden. Från verksamheter inom vetenskap till försvar finns det inom rymden verksamhetsfält som är lika vidsträckta och varierade som miljöskydd eller utvecklandet av små och medelstora företag.

Vi måste närma oss användarna och öka genomförbarheten och kvaliteten för de insamlade uppgifterna. Vi måste bli ledande på rymdmarknaden. En plikt som vi är skyldiga de framtida generationerna är att stärka denna europeiska rymdpolitik och göra livskraftiga val för att lansera ett avancerat och futuristiskt EU där de kommande generationerna kan leva.

Rymden är vår nya europeiska gräns. Den stora historieboken ligger öppen med sin svindlande uppsättning av tomma sidor. EU måste inte bara spela en roll i denna historia utan måste vara huvudaktören. Därför är det hög tid att åter tända stjärnorna.

 
  
MPphoto
 

  Jean-Pierre Jouyet, rådets ordförande. – (FR) Herr talman, herr vice kommissionsordförande, herr Verheugen, ärade ledamöter! Herr Pribetich, ert tal och era frågor är mycket väsentliga och med tanke på den glöd med vilken ni har framfört och understött era åsikter kommer det att bli mycket svårt att nå upp till er.

Era frågor är väsentliga eftersom rymden, som ni har påpekat, har blivit ett viktigt verktyg för alla länder i Europa. Dessa uppdrag bidrar till vårt kunskapsförvärv, vare sig det gäller att iaktta jorden eller oceanografi eller meteorologi med hjälp av satelliter. Detta förvärv av kunskaper bidrar också till tillväxten av våra ekonomier genom telekommunikation och navigation med satellit. Det har på ett försynt men viktigt sätt blivit ett instrument som ingår i det moderna livet.

Rymden är också, som ni har påpekat, ett verktyg genom vilket Europa kan förenas i en gemensam ambition och för att utveckla en europeisk identitet. Det är därför i denna anda som det franska ordförandeskapet i juli förra året med Valérie Pécresse organiserade det första informella mötet med de europeiska rymdministrarna i Kourou, som ju är den europeiska rymdhamnen. Jag vet att Europaparlamentet vid detta tillfälle företräddes av Christian Rovsing och jag tackar honom för det.

Genom detta möte kunde vi fastställa en gemensam vision för ett Europa i rymden utformad kring de tre viktigaste aktörerna i den europeiska rymdpolitiken: EU, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och medlemsstaterna – samtidigt som vi erkänner unionens ökade ansvar. Tillsammans kommer dessa tre aktörer att göra EU till en av de viktigaste rymdmakterna på den internationella arenan, det är vi förvissade om.

För att utveckla en europeisk rymdpolitik som kan vara till nytta för alla EU-medborgare behöver vi först och främst garantera en öppen och likvärdig tillgång för alla medlemsstater i unionen till de fördelar som ges genom rymdverksamheterna. För det andra måste vi stärka de befintliga samordningsmekanismerna inom rymdsektorn, den europeiska expertisen och de investeringar som finansieras både genom gemenskapen och genom mellanstatliga och nationella källor. Slutligen är det nödvändigt att förbättra synergin mellan det civila rymdprogrammet och rymdförsvarsprogrammet.

Därför kommer EU, Europeiska rymdorganisationen och medlemsstaterna att se till att vi drar fördel av en tillgång till rymden som är självständig, livskraftig och prisvänlig, vilket är nödvändigt med hänsyn till våra största partner. Naturligtvis kräver detta en förstärkning av EU:s roll inom området för den europeiska rymdpolitiken.

Det är unionens sak att ena efterfrågan på rymdtillämpningar, att granska användarnas krav, att fastställa prioriteringar och att övervaka tjänsternas kontinuitet. På EU-nivå har vi också utvecklat instrument och gemenskapsfinansierade system för att ta hänsyn till rymdsektorns egenskaper, framför allt när det gäller kommande budgetplaner.

Det rymdtoppmöte som ägde rum den 26 september gjorde det möjligt att lansera och bekräfta betydelsen av de två flaggskeppsprogrammen Galileo Egnos och GMES. När det gäller Galileo Egnos kan Europeiska unionen gratulera sig själv till att ha undertecknat ett betydande antal samarbetsavtal med tredjeländer som Förenta staterna, Kina, Israel, Sydkorea, Ukraina och Marocko.

Vid samma toppmöte den 26 september underströks betydelsen av att öka samordningen mellan kommissionen, Europeiska rymdorganisationen och medlemsstaterna inom området för forskning och utveckling, framför allt för satellitnavigeringssystemen.

När det gäller GMES-programmet kommer man troligen vid de kommande toppmötena den 1 och 2 december att utstaka de riktlinjer som ska tillämpas och definiera villkoren för partnerskapet mellan EU och medlemsstaterna samt före slutet av 2009 lägga fram lagstiftningsförslag för att formalisera programmet. Jag kan redan upplysa er om att rådet anser att en strategi grundad på det allmänna bästa måste behållas för att programmet ska utvecklas framgångsrikt. Dessutom måste en politik för hantering av uppgifter snabbt genomföras.

Slutligen måste det finnas fyra prioriteringar som också har tagits upp av Pierre Pribetich: den första gäller rymden och klimatförändringarna, eftersom rymdtillämpningarnas bidrag är unika inom detta område. Den andra är rymdverksamheternas bidrag till Lissabonstrategin. Den tredje handlar om rymden och säkerheten när det gäller att hålla övervakningen och kontrollen av de europeiska infrastrukturerna och rymdavfallet på europeisk nivå. Slutligen är den fjärde prioriteringen fortfarande utforskandet av rymden. Detta är ett politiskt beslut som rör hela planeten och EU bör handla inom ramen för ett världsomspännande program.

I detta avseende måste EU utveckla en gemensam vision och en långsiktig strategisk plan och även föra en nödvändig politisk dialog med andra stater inom en utvidgad ram av internationellt samarbete och i detta sammanhang välkomnar rådet att kommissionen har tillkännagett att den 2009 kommer att organisera en politisk konferens på hög nivå om den långsiktiga världsomspännande visionen för utforskning av rymden.

Därför visar denna förnyade granskning av den europeiska rymdpolitiken ett nytt engagemang från medlemsstaterna, ett engagemang som, till förmån för en europeisk ambition utan motstycke, utan tvivel kommer få gensvar i parlamentet.

 
  
MPphoto
 

  Günter Verheugen, kommissionens vice ordförande. − (DE) Herr talman, herr rådsordförande, mina damer och herrar! Jag är mycket tacksam mot Pierre Pribetich för att han har gett mig tillfälle att inleda ett tal om ett mycket tekniskt ämne med en rad ur en dikt av min franske favoritpoet Guillaume Apollinaire: ”Il est grand temps de rallumer les étoiles”. Jag anser att det franska ordförandeskapet redan har vidtagit viktiga åtgärder för att ge den europeiska rymdpolitiken en betydelse som den i grund och botten förtjänar.

Vi har gjort stora framsteg under de senaste åren och för första gången har vi en europeisk rymdpolitik, vilket vi aldrig har haft tidigare. Vi har en ram för en gemensam EU-politik där kommissionen spelar en samordnande roll. Vi har uppnått en viktig överenskommelse om den strategiska, miljömässiga och ekonomiska betydelsen av rymdpolitiken för Europa. Ingen opponerar sig mot detta. Jag vill särskilt belysa det europeiska rymdrådets möte i slutet av juli i rymdcentrumet i Kourou i Franska Guyana, där det för första gången blev tydligt att EU är redo för denna nya färd ut i rymden.

Vi har också kunnat visa att den europeiska rymdindustrin är mycket konkurrenskraftig. När vi jämför de pengar som EU kan spendera på verksamheter i rymden med de pengar som till exempel våra amerikanska vänner spenderar är vi i ett gott läge. EU spelar en ledande roll inom satellittekniken och i inom bärrakettekniken. Vi har de bästa systemen för bärraketer i världen. I Kourou har vi en infrastruktur som man inte kan finna någon annanstans i världen. Vårt bidrag till den internationella rymdstationen i form av rymdlaboratoriet visar att den europeiska rymdtekniken håller en hög nivå. Jag är också glad att ESA har utfört en hel serie framgångsrika forskningsexpeditioner inom vårt solsystem som andra länder inte har kunnat åstadkomma.

Som EU-medborgare har vi absolut ingen anledning att gömma oss bakom andra. Samarbetet mellan kommissionen och ESA är utmärkt och arbetsfördelningen fungerar smidigt. Mot bakgrund av detta effektiva samarbete finns det inte den minsta anledning att överväga att ändra på strukturerna inom detta område.

Emellertid finns det problem som vi fortfarande måste lösa. Som EU-medborgare har vi inget oberoende tillträde till rymden. Vi kan inte skicka ut människor i rymden och hämta hem dem igen. Vi måste besluta om vi vill eller inte vill vara beroende av andra på lång sikt. Jag vill inte dölja min egen åsikt för er. EU behöver ett oberoende och säkert sätt att få tillträde till rymden. Vi måste också överväga vilken form nästa stora uppdrag att utforska solsystemet bör ha. Enligt min åsikt kan nästa storskaliga uppdrag endast betraktas som uppgifter som utförs för hela mänskligheten. Vi måste undvika alla former av nationell eller regional konkurrens. I varje fall syftar vår politik till att åstadkomma högsta möjliga nivå av samarbete. Detta kommer att bli ämnet för den konferens som Jean-Pierre Jouyet just har talat om och som kommissionen organiserar nästa år.

För att se till att det blir tydligt för alla vill vi diskutera vilket som ska bli nästa stora uppdrag som sträcker sig utanför den rena tekniska tillämpningen av rymdbaserade tekniker. Vilket är nästa storskaliga uppdrag, nästa stora mål som kommer att tillfredsställa den mänskliga strävan att utforska rymden? Den rymdbaserade tekniken är helt oumbärlig för vår civilisation, vår säkerhet och vår ekonomi. Man behöver bara tänka på all vår kommunikationsteknik eller våra finansmarknader, som inte skulle fungera utan satelliter.

Det är riktigt att det bör finnas en stark säkerhetskomponent i denna politik. Vi försöker inte bortse från detta. Vi har lyckats upprätta en regelbunden och strukturerad dialog mellan rådet och kommissionen, som inbegriper den europeiska försvarsbyrån och EU:s satellitcentrum. Avsikten med denna dialog är att den ska resultera i förbättrad samordning mellan civila och säkerhets- och försvarsrelaterade rymdverksamheter.

Ur ett miljöperspektiv är GMES-systemet (systemet för global övervakning för miljö och säkerhet), som för närvarande är under utveckling, EU:s svar på den globala miljökrisen. Genom detta system kommer vi att förses med de uppgifter och den information vi behöver för att handla och reagera med framsynthet när katastrofer inträffar. Naturligtvis är våra två flaggskeppsprojekt – GMES och Galileo – ett viktigt bidrag till genomförandet av Lissabonstrategin genom att man därigenom garanterar att det finns en stark industriell och teknisk grund i EU för rymdbaserade tillämpningar.

När det gäller GMES gläder det mig mycket att kunna meddela er att kommissionen, för bara några dagar sedan, på mitt förslag godkände ett meddelande om organisationen av finansieringen och frågorna om samarbete med GMES. Rådet (konkurrenskraft: inre marknaden, industri och forskning) kommer att se över detta om några dagar. Det är sant att GMES är på rätt spår. De första demonstrationsprojekten har inletts och så vitt jag förstår kommer vi att kunna följa tidsschemat. Vi håller helt med ESA om den rymdbaserade infrastrukturen för GMES. ESA har redan gjort stora framsteg för att utveckla de europeiska satelliter vi behöver för detta system och därför är framtidsutsikterna goda.

Ett problem återstår emellertid att lösa. Gemenskapens budget tillhandahåller bara forskningsfinansiering för GMES. Vi har inga medel till driften. Nästa år kommer vi för första gången att behöva en liten summa driftmedel och detta har redan godkänts av den budgetansvariga myndigheten. Emellertid måste vi hitta en långsiktig lösning, eftersom det är tydligt att GMES inte är ett system som kommer att finansiera sig självt. Det kommer att generera en inkomst men den kommer inte att täcka kostnaderna. GMES är ett europeiskt infrastrukturprojekt och så måste vi betrakta detta system för att se till att det finns finansiering på lång sikt.

Nästa år kommer vi att utarbeta en exakt tids- och handlingsplan för det framtida genomförandet av GMES-initiativet. Sammanfattningsvis kommer kommissionen 2009 att lägga fram ett förslag om finansiering av en första utplacering av GMES 2011 på grundval av en detaljerad konsekvensbedömning och en kostnads- och intäktsanalys.

Galileo har redan diskuterats. Jag vill bara säga att Galileo- och Egnosprogrammen, som ett resultat av det effektiva samarbetet mellan institutionerna, nu har en solid rättslig grund och att de kan tas i bruk. Genomförandet av Galileo och Egnos ingår också i planen, men naturligtvis måste vi ta reda på om kravet i förordningen om GNSS att komplettera Galileosystemet senast 2013 också kan uppfyllas av industrin. Detta kommer att framgå under anbudsförfarandet.

Jag vill uppmana den europeiska rymdindustrin att utnyttja det viktiga tillfälle som erbjuds genom Galileo att samarbeta så nära som möjligt med oss och att uppbåda alla sina resurser. För oss är Galileo ett av de viktigaste industriprojekten, om inte det allra viktigaste, och vi måste se till att det fungerar smidigt.

Detta inbegriper frågor som tas upp i resolutionen, till exempel de konkurrensfrågor som uppkommer i anslutning till internationella affärsmetoder och marknaderna för offentlig upphandling. Visserligen styrs upphandlingsmetoderna inom rymdindustrin av olika internationella bestämmelser. Dessa metoder skiljer sig beroende på om tjänster eller varor upphandlas och framför allt beroende på vilka länder som har undertecknat de relevanta avtalen. Under processen med tilldelning av kontrakt för Galileos utplaceringsfas har kommissionen strängt tillämpat principen om ömsesidighet och vi hoppas att detta har inneburit ett uppsving för förhandlingarna med tredjeländer om ett ömsesidigt öppnande av marknaderna.

Slutligen är jag mycket tacksam att parlamentet har övervägt frågan om de små och medelstora företagens engagemang i de europeiska rymdaktiviteterna. Detta är mycket viktigt för mig eftersom det bara finns några få stora europeiska aktörer inom rymdindustrin. Det finns bara några få europeiska länder som verkligen kan ha en närvaro i rymden. Emellertid är det många andra som bidrar och det gläder mig mycket att se att den avancerade rymdtekniken utvecklas allt mer i ett antal medlemsstater, framför allt i de nya medlemsstaterna, av små och medelstora företag som ofta tillhandahåller mycket komplicerade och tekniskt avancerade produkter och tjänster. Av denna anledning är det viktigt att vi ser till att de små och medelstora företagen får en skälig del av beställningarna på stora projekt. Denna andel är fastställd till 40 procent och kommissionen kommer att göra allt som står i dess makt för att se till att man håller fast vid denna andel.

Detta är inte en rent ekonomisk fråga, det är också en politisk fråga, eftersom det kommer att tillåta oss att se till att de europeiska rymdrelaterade verksamheterna inte bara betraktas som ett privilegium för några få stora EU-länder, utan som något alla de 27 länderna är engagerade i och som de kan dra fördel av.

 
  
MPphoto
 

  Etelka Barsi-Pataky, för PPE-DE-gruppen. (HU) Tack för att ni ger mig ordet, herr talman. Titeln på vårt parlamentsbeslut är ”Att ta ner rymden till jorden”. Mina damer och herrar! Den genomsnittliga EU-medborgaren använder 50 satelliter om dagen. Användningen av rymden har på ett omärkligt sätt kommit att bli en del av vardagslivet. Frågan är: Kan EU samarbeta i denna process, kan EU på ett aktivt sätt forma användningen av rymden?

Några anmärkningar är befogade. Rymden är vår gemensamma och globala tillgång. Därför är internationellt samarbete av största vikt för EU. Emellertid kan EU bara delta på ett meningsfullt sätt om vi har fastställt dess självständighet på de politiska, tekniska och operativa områdena. Därför är detta av betydelse för parlamentet.

Mot bakgrund av den globala finansiella och redan delvis ekonomiska krisen ser vi nu tydligt att högteknologiska initiativ som användningen av rymden innebär en betydande fördel för vår konkurrenskraft.

Dessutom, med tanke på de utmaningar vi står inför och de sammanhörande uppgifter som ska klaras av, förlitar vi oss alltmer på rymdtekniken, till exempel för att förstå och övervaka klimatförändringarna eller för att uppnå säkerhet genom försvar, förhindrandet av all oftare förekommande katastrofer eller tillhandahållande av allt mer omfattande kommunikations- och flygtrafiktjänster.

Sålunda har vi här att göra med strategiska frågor. Europaparlamentet vill spela en konstruktiv roll i denna process, i första hand genom att främja en strukturerad dialog mellan EU och regeringsinstitutionerna. Enligt vår åsikt kommer detta att ge alla medlemsstater tillfälle att delta och få en öppen och rättvis tillgång.

Galileo, vårt gemensamma EU-projekt, var i många avseenden en banbrytare. För att nämna några exempel inrättades genom detta projekt den operativa modellen för den interinstitutionella panelen för Galileo för att skapa ett närmare samarbete. När det gällde större projekt kunde vi garantera en gemensam finansiering som var inbyggd i gemenskapens budget. Detta är emellertid bara början. Genom Galileoprogrammet såg man till, som kommissionsledamot Günter Verheugen nämnde, att de små och medelstora företagen skulle delta, eftersom vi nu vet att spin-off-företag har störst förmåga att åstadkomma storverk inom den högteknologiska världen.

Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och Europademokrater har lagt fram otaliga förslag som delvis gäller vår industripolitik, där vi fortfarande måste komma ikapp i många avseenden innan den kan tjänstgöra som en solid grund. Vidare måste vi stärka vår roll inom forskning och utveckling. Dessutom är dessa kompetenser också viktiga för försvaret och säkerhetspolitiken. På detta sätt kommer den europeiska rymdpolitiken att bli en del av EU:s identitet. Tack för ordet.

 
  
MPphoto
 

  Silvia-Adriana Ţicău, för PSE-gruppen. – (RO) System för satellitnavigering och nätverk för satellitbaserad telekommunikation, tjänster och tillämpningar är verktyg som EU måste investera i.

Forskning är en av de grundläggande pelare som Lissabonstrategin är baserad på. Galileoprogrammet är ett av de prioriterade projekten för europeisk forskning med tanke på dess potentiella användning för att hantera trafik, övervaka följderna av klimatförändringarna och för att ingripa när det uppstår nödsituationer och naturkatastrofer.

Förra året lyckades Europaparlamentet, tillsammans med kommissionen och rådet, att identifiera finansieringskällor för Galileoprojektet som betraktades som ett av unionens strategiska projekt. Jag vill betona vikten av att utveckla en rymdrelaterad industripolitik.

Jag vill också påminna er om att Galileoförordningen innebär ett riktmärke för att engagera de små och medelstora företagen i den europeiska rymdrelaterade industripolitiken. Det är dags för EU att utveckla en gemensam vision och en strategisk planering för utforskandet av rymden.

 
  
MPphoto
 

  Anne Laperrouze, för ALDE-gruppen. – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det verkar som om vi alla är överens om att rymdpolitiken har blivit en viktig faktor för vårt samhälles framtid.

Vi kan sammanfattningsvis anlägga tre viktiga aspekter på detta: Säkerhet och försvar, skydd mot miljökriser och tillhandahållande av nya tjänster för människans verksamhet.

Ja, mina damer och herrar, som européer måste vi inse att rymden håller på att få en strategisk försvarsdimension. Jag vet att vissa av mina kolleger ifrågasätter detta. Ja, möjligheten att observera vår planet måste garanteras på lång sikt för att vi ska kunna studera dess långsamma, dynamiska variationer och, framför allt, de som orsakas av mänskliga verksamheter som påverkar det globala klimatet, naturtillgångarna och den biologiska mångfalden.

Samtidigt måste ett stort antal offentliga politiska grupper och ekonomiska verksamheter få tillgång till information och prognoser från observationssystem som är baserade i rymden. Detta är framför allt betydelsen av EU:s GMES i den världsomspännande geoprocessen. Ja, rymdpolitiska frågor har ett växande inflytande på den vetenskapliga forskningen, det tekniska nyskapandet och dessutom för att stimulera fantasin. I detta avseende spelar programmen för utforskandet av rymden och planeterna från och med nu en viktig roll.

Telefonin och televisionen, GPS, men också väderprognoserna eller till och med den medicinska långdistansvården har på ett dramatiskt sätt förändrat vårt sätt att leva. Vi kan inte längre föreställa oss vad som skulle hända om satelliterna slutade fungera.

De erfarenheter som har uppnåtts inom rymdtekniken – framför allt genom framgången med rymdraketen Ariane – är ett tillräckligt motiv för att genomföra en verklig europeisk rymdpolitik. För att motsvara vår önskan att vara oberoende kommer det att bli nödvändigt att inte bara åstadkomma goda styrelseformer utan naturligtvis också god finansiering.

Slutligen kommer den rymdpolitik som EU bedriver att visa att Europeiska unionen antingen vill förbli en inflytelserik aktör på världsarenan, men en aktör som är mer eller mindre förpassad till en roll som partner, eller att bli ett starkt EU, en viktig aktör i den globala styrningen som kan lösa de viktiga problem som människan står inför i framtiden.

 
  
MPphoto
 

  Patrick Louis, för IND/DEM-gruppen. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! I min tidigare ställning som föredragande för transportutskottet var jag entusiastiskt inställd till Galileo-projektet.

I dag ser vi att detta viktiga projekt har kört fast på grund av allmakten och den teknokratiska trögheten i våra institutioner. Varje gång som unionen har tillbakavisat fritt och varierande samarbete mellan staterna har de gjort privata initiativ ofruktbara, ökat kostnaderna och hindrat uppkomsten av konkurrerande, kompetenta och sammanhängande konsortier. Men varje gång som stater har skapat fria sammanslutningar har projekten visat sig framgångsrika.

Därför är våra institutioners roll här som överallt annars att stå fast vid en simpel ersättande roll där de vill vara chefer över allt när vi istället borde vara garanter i ringa omfattning. Vi måste komma ihåg en sak: när det handlar om rymdfrågor måste Europa först och främst stå med båda fötterna på jorden.

 
  
MPphoto
 

  Giles Chichester (PPE-DE).(EN) Herr talman! Under min barndom hade jag, liksom många andra barn, ambitionen att bli en av pionjärerna i rymden och när jag växte upp inspirerades jag av de bilder som 1969 skickades tillbaka till oss från månlandningsprojektet, speciellt TV-bilderna av jorden tagna rymden. Rymden skapar inte lika mycket rubriker nuförtiden, men är mycket viktig av alla de skäl som andra kolleger har framfört och jag välkomnar Europeiska unionens åtagande för en rymdpolitik.

Jag besökte NASA Goddard Center i Washington för ett år sedan och mycket nyligen ESA i Rom, och för mig är de bilderna som de visar av det arbete de utfört precis lika spännande som förut. Det är faktiskt så att ju fler människor som ser dessa bilder desto lättare är det att ta ner rymden till jorden. Men vad det också visade återigen var sambandet med vetenskapen, med forskningen och med ekonomin i användandet av rymden och hur betydelsefulla satelliterna och deras raketer är.

Herr kommissionsledamot! Jag har fått veta att satellitoperatörer är oroade inför behovet att följa internationella avtal som gäller spektrumanvändning och satelliters täckningsområde. De är oroade över att om brott mot internationella uppgörelser tolereras kommer andra regioner att bryta mot dem också. Jag tror att ett effektivt utnyttjande av rymden i avgörande grad är beroende av man följer allmänna överenskomna lagar och regler så jag hoppas att kommissionen kan lugna både oss och dem på denna punkt. Vi har mycket bra att berätta om insatser och utsikter i rymden.

 
  
MPphoto
 

  Teresa Riera Madurell (PSE).(ES) Herr talman, herr kommissionsledamot, herr Pribetich! Jag tycker att ert förslag är mycket övergripande och välavvägt. Jag vill därför gratulera er till att ni har spridit lite mer ljus så vi kan se stjärnorna bättre.

Europeiska unionen är utan tvekan ansvarig för att bestämma Europas politiska ambitioner när det gäller rymden genom att använda den för det europeiska folket och ekonomin och genom att garantera oberoende och tillförlig åtkomst till den.

Jag är nöjd med rådets slutsatser i september som är ett ändamålsenligt politiskt åtagande att utveckla den europeiska rymdpolitiken.

Prioriteringarna måste helt klart vara att tillämpa Galileo- och Egnosprogrammen och programmet för global övervakning för miljö och säkerhet i lämpligt skede vilka kommer vara till hjälp vid analyser över hur genomförandet av europeisk politik inverkar på miljön.

När det gäller finansiering måste vi hitta instrument som är lämpliga för den europeiska rymdpolitiken som förutom det som har angetts i det sjunde ramprogrammet kan möjliggöra planering på medellång och lång sikt. Att lägga in ett speciellt kapitel i budgeten kan visa Europeiska unionens åtagande av denna politik och öka dess tydlighet och öppenhet innan reglerna i Lissabonfördraget träder i kraft.

 
  
MPphoto
 

  Janusz Onyszkiewicz (ALDE).(PL) Herr talman! Det gläder mig att vi utvecklar vårt rymdprogram i samarbete med ryssarna. Vi måste dock komma ihåg att det i bakgrunden finns en annan partner som vi måste skapa ett samarbete med, nämligen Ukraina. De bästa sovjetiska raketerna byggdes i Ukraina. Ukrainas potential inom detta område är enormt. Jag tror att vi måste inse det och använda det för vårt gemensamma bästa.

Min nästa kommentar har att göra med Galileoprogrammet. Vi måste komma ihåg att detta program kan och bör vara mycket viktigt även för vår militära verksamhet och våra militära uppdrag. När systemet används för militära ändamål är det viktigt att man på ett lämpligt sätt ser till andra som deltar i programmet – jag tänker här främst på Kina – inte får veta hur systemet kan blockeras.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Mina damer och herrar! Innan jag lämnar över ordet till rådet vill jag uppmärksamma er på att tre av ledamöter i parlamentet är födda den 5:e augusti – det vill säga på Neil Armstrongs födelsedag. Jag råkar vara en av dem och det är därför jag känner till detta. Jag låter er fundera över det medan ni lyssnar på rådet.

 
  
MPphoto
 

  Jean-Pierre Jouyet, rådets ordförande. (FR) Det förvånar mig inte alls, herr talman, och jag gläder mig med er, ni är verkligen värd det!

Herr talman, vice ordförande i kommissionen, ärade ledamöter. Jag ska fatta mig kort eftersom så mycket redan har sagts.

För det första har era anföranden och diskussioner visat att parlamentet har mobiliserat sig kring frågan om den europeiska rymdpolitiken. Vi är på jakt efter ett förenande europeiskt projekt. Vi är på jakt efter ett europeiskt projekt som på ett uppriktigt sätt stimulerar och garanterar att nya generationer av européer kan delta i denna unika upplevelse.

Vi är som redan har påpekats på jakt efter projekt som är inriktade på att i praktiken kunna förbättra livet för våra medborgare. Vi är på jakt efter projekt med det verkliga syftet att utveckla konkurrenskraften, att förena olika europeiska industriella partner och att stödja verksamheten under denna depressionsperiod. Vi är på jakt efter projekt som är inriktade på att förbättra forskning, utveckling och innovation. Vi är på jakt efter projekt – för att vara riktigt övergripande – som gör Europa mer synligt, gör det till en global aktör som har inflytande i hanteringen av de globala utmaningar som väntar oss, oavsett om det handlar om kampen mot klimatförändringar eller utvecklingsfrågor, eller den strategiska balansen med våra andra partner.

Jag tycker att era diskussioner tydligt visar att vi absolut inte får minska våra insatser. Tvärtom måste vi koncentrera alla våra medel och all vår samarbetsförmåga på det mest symboliska av europeiska projekt: den europeiska rymdpolitiken.

 
  
MPphoto
 

  Günter Verheugen, kommissionens vice ordförande (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Jag är tacksam över det breda stöd för europeisk rymdpolitik som ni har visat under den här debatten. Jag skulle väldigt gärna se samma breda stöd under processen med att skapa ekonomiska grunder för en permanent och varaktig europeisk närvaro i rymden. Jag vill uppmärksamma er på att våra konkurrenter inte sitter och rullar tummarna. Andra regioner i världen ligger redan långt före oss när det gäller synen på vad som ska göras härnäst. Om vi inte kan identifiera nya projekt och utveckla nya tekniker kan vi inte behålla vår ledande ställning inom rymdbaserade tillämpningar, eftersom vi helt enkelt inte har de grunder som behövs för vetenskap och forskning.

Därför vill jag återigen säga att jag var mycket tacksam över att allt detta har klargjorts i dag. Om vi kan samarbeta för att öka medvetenheten kan vi berätta historien som Giles Chichester hänvisade till för alla medborgarna i Europa, historien om att europeiska rymdprojekt kan vara en sak som för oss alla samman.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är avslutad.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy