Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 3 december 2008 - Bryssel

20. Bekämpning av skatteundandragande i samband med gemenskapsinterna transaktioner (gemensamt system för mervärdesskatt) - Bekämpning av skatteundandragande i samband med gemenskapsinterna transaktioner - Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2007 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är en gemensam debatt om

– betänkandet av José Manuel García-Margallo y Marfil för utskottet för ekonomi och valutafrågor om förslaget till rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt i syfte att bekämpa skatteundandragande i samband med gemenskapsinterna transaktioner (KOM(2008)0147 – C6-0154/2008 – 2008/0058(CNS)) (A6-0448/2008),

– betänkandet av José Manuel García-Margallo y Marfil för utskottet för ekonomi och valutafrågor om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1798/2003 i syfte att bekämpa skatteundandragande i samband med gemenskapsinterna transaktioner (KOM(2008)0147 – C6-0155/2008 – 2008/0059(CNS)) (A6-0449/2008), och

– betänkandet av Bert Staes för budgetkontrollutskottet om revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2007 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt (2008/2151(INI)) (A6-0427/2008).

  José Manuel García-Margallo y Marfil, föredragande. – (ES) Fru talman! Jag måste börja med att beklaga att den ansvarige kommissionsledamoten inte är här med oss, även om jag faktiskt inte är förvånad, eftersom det talas mycket om detta ämne men inte sägs så mycket av substans. Det är stora retoriska uttalanden om att bekämpa momsbedrägerier men mycket få åtgärder att göra det med.

I de meddelanden som kommissionsledamoten har lagt fram för oss, varav det senaste kom i december detta år gjorde han en stor affär av den skada som skatteundandragande åsamkar. Det påverkar våra resurser, det påverkar vårt kapital och det skapar en snedvriden marknad med verkligt stora summor pengar. Momsbedrägerierna uppgår till mellan 60–100 miljarder euro varje år.

Hur kan vi stoppa bedrägerierna? Den diagnos som ställs i de flesta meddelanden är också i allmänhet korrekt, retorisk och högtravande. Där sägs det att de nationella myndigheterna har ett ansvar att hantera bedrägerierna, men att det i de fall då leverantören och kunden inte bor i samma land krävs ett samarbete mellan medlemsstaterna. Där påpekas även att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 8 konstaterar att denna typ av samarbete har varit klart bristfälligt och att åtgärder därför bör vidtas. Problemet uppstår när kommissionsledamoten börjar tala om vilka slags åtgärder som måste vidtas. Han säger helt riktigt att det finns två strategier, en som han kallar för ambitiös och som innefattar en omfattande momsreform med hjälp av antingen ett system för omvänd skattskyldighet eller ett källskattesystem som även inbegriper ett clearingsystem, medan den andra strategin är vad kommissionsledamoten kallar konventionella åtgärder.

Från hans besök här den 24 juni kunde vi dra slutsatsen att han inte under några omständigheter tänkte sätta igång några ambitiösa reformer och att han skulle begränsa sig till de ”konventionella åtgärderna”. Men när han sedan beskrev de konventionella åtgärderna lade han fram fyra som principiellt sett inte är dåliga. Han talade om att förkorta de obligatoriska tidsfristerna för deklaration, förbättra samarbetet mellan skattemyndigheterna, införa delat ansvar när varornas köpare inte deklarerar vem som sålde dem och förbättra informationen om momsbetalarna. Sedan avslutade han med att säga att inte ens dessa fyra åtgärder fanns med bland de konkreta åtgärder som han tänkte anta. I dag lägger han fram två förslag till ändringar i direktivet och förordningen. Han säger att målet med det första är att förkorta tidsfristen för att lämna in de sammanställningar som momsbetalarna måste lämna in från tre månader till en månad, och att målet med det andra är att minska tidsfristen för att överföra information till medlemsstaten som ska ta ut skatten från tre månader till en månad. Punkt slut. Det är alla förslag som lades fram.

Utskottet för ekonomi och valutafrågor har försökt att ge lite mer karaktär åt denna rätt intetsägande historia, och vi har lagt fram följande ändringsförslag. Vi har godkänt ett ändringsförslag som gynnar små och medelstora företag i syfte att samtidigt bekämpa skatteundandragande och införa förenklad administration för småföretagen, vilket parlamentet och EU som helhet har åtagit sig att göra. Därför säger vi att kommissionen snart, inom två år, måste lägga fram en rapport som beskriver hur dessa åtgärder har slagit ut, hur de har påverkat företagens administrativa kostnader och i vilken utsträckning de har varit användbara i kampen mot skatteundandragande.

Vi vill även påpeka att kommissionen måste engagera sig mycket mer än vad den hittills har gjort i lagstiftningsprocessen. Den bör inta en mer ledande roll. Vi uppmanar även kommissionen att centralisera den information som de inblandade medlemsstaterna överför, utarbeta en handbok om bästa metoder så att skattemyndigheterna kan utföra sitt arbete på ett bättre sätt, ta fram indikatorer som visar vilka områden som är riskområden och vilka som inte är det och låta oss få veta vem som följer lagstiftningen och vem som inte gör det. Slutligen, för att göra det enklare att förfölja bedragare håller vi på att skapa ett register med enskilda personer som inte kan komma undan skatten genom att starta företag.

Jag beklagar att kommissionsledamoten inte kan svara på de ändringsförslag som vi har tagit fram.

  Bart Staes, föredragande. – (NL) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Skattebedrägeri och momsbedrägeri är straffbelagda handlingar. Den ekonomiska brottsligheten är lika allvarlig som vilken annan brottslighet som helst, och ibland har den kopplingar till den organiserade brottsligheten.

Vad är det för summor som står på spel, eftersom detta ämne ständigt är aktuellt? År 2007 uppskattade kommissionsledamot László Kovács att skattebedrägerierna totalt uppgick till en summa som är två eller två och en halv gånger storleken på EU:s budget, en summa på mellan 200 och 250 miljarder euro. Momsbedrägerierna beräknas utgöra 40 miljarder euro av den summan. Allt det här är troligtvis en grov underskattning, eftersom revisionsrätten har uppskattat att de uteblivna momsintäkterna för 2005 uppgick till 17 miljarder euro i Tyskland och 18,2 miljarder euro i Storbritannien, vilket tillsammans blir strax över 35 miljarder euro i uteblivna momsintäkter.

Det är därför mycket bra att kommissionen har finansierat en undersökning, att denna undersökning har kommit i gång och att resultaten kommer att offentliggöras så att vi får oss en bild av problemets verkliga omfattning.

När det gäller politiken finns det två grundläggande problem. För det första måste samarbetet mellan de nationella skattemyndigheterna bli bättre, och för det andra måste vi sikta på att införa kortare tidsfrister när medlemsstaternas administrativa organ samlar in och utbyter uppgifter, så att ärenden kan behandlas mycket snabbare.

I mitt betänkande analyserar jag främst revisionsrättens utredning om momsbedrägerier. Revisionsrätten utförde kontroller i sju medlemsstater: Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Slovenien och Storbritannien. Dessa länder var mycket samarbetsvilliga. Tyskland, däremot, vägrade att samarbeta överhuvudtaget. I september inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Tyskland, vilket jag måste säga att jag stöder, herr kommissionsledamot.

Revisionsrätten har konstaterat att vissa medlemsstater helt saknar de grundläggande förutsättningarna för att kontrollera momsbedrägerier. Min medföredragande påpekade att det tar mer än tre månader att hantera förfrågningar om information. Detta är i själva verket oförsvarligt, eftersom dessa brott faktiskt måste bekämpas i realtid. Även medlemsstaternas interna organisation har kritiserats hårt. Särskilt Nederländerna och Tyskland lämnar mycket övrigt att önska. Dessutom råder det total brist på tillräckligt starka kontrollmekanismer.

För mig är det är fortfarande ett mysterium varför medlemsstaterna vägrar att uppträda mer bestämt, trots att de vet att de förlorar miljarder euro i intäkter. Det övergår mitt förstånd. Att brottslingarna går fria är ett faktum vi får leva med. Ett enat EU i kampen mot skattebedrägerier är fortfarande i stor utsträckning en önskedröm.

Det finns emellertid även goda nyheter. Min egen medlemsstat, Belgien, har grundat Eurocanet-nätverket (European Carousel Network) för att garantera ett spontant informationsutbyte. Men även detta är bristfälligt, eftersom bara 24 medlemsstater har gått med på att samarbeta, medan tre av de största medlemsstaterna, nämligen Tyskland, Italien och Storbritannien har vägrat att samarbeta.

Vid Ekofinrådets möte den 7 oktober lanserades en ny mekanism, Eurofisc, för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna för att hantera momsbedrägerier. Enligt min åsikt är det ett klokt initiativ, men det kommer bara att ge mervärde om alla medlemsstater deltar, och om det är mer än bara ett mellanstatligt samarbete. Det är min bestämda uppfattning att kommissionen ska delta i detta initiativ. Den kan åtminstone vara delaktig och till och med ha en samordnande funktion.

Slutligen anser jag att vi måste ha ett mycket bättre samarbete även på det juridiska området. Alla juridiska hinder som finns i den nationella lagstiftningen för gränsöverskridande straffrättsliga åtgärder måste bort omedelbart. I mitt betänkande har jag gjort en lista på åtgärder som måste vidtas. Jag vill gärna få ett svar eller en reaktion från kommissionen, och jag beklagar att det inte finns någon företrädare för rådet här, för när allt kommer omkring är det rådet som kommer att behöva vidta åtgärder på det här området.

  Louis Michel, ledamot av kommissionen. − (FR) Fru talman, mina damer och herrar! Jag vill tacka parlamentet och särskilt de båda föredragandena José Manuel García-Margallo y Marfil och Bart Staes för deras konstruktiva betänkanden om den känsliga frågan om kampen mot momsbedrägerier inom EU, särskilt när det gäller kommissionens första konkreta förslag på det här området.

Vi har nu nått en vändpunkt i genomförandet av vår strategi för att bekämpa momsbedrägerier. De tre betänkanden som ska antas av parlamentet i morgon innehåller ett flertal rekommendationer för hur vi ska bli bättre på att bekämpa bedrägerier, och där återges era åsikter om den första av vad som kommer att bli en lång rad åtgärder.

Den 1 december antog kommissionen ett meddelande där den angav vilka åtgärder kommissionen kommer att lägga fram de närmaste månaderna, samt ett första direktiv som innehåller några av åtgärderna. De planerade förslagen är ett gensvar på den oro och de rekommendationer som Bart Staes uttryckt i sitt betänkande.

De åtgärder som kommissionen tänker anta kan delas in i följande tre kategorier:

I den första kategorin sammanförs åtgärder som ska förhindra momsbedrägerier. En av åtgärderna går ut på att fastställa minimikrav för registrering och avregistrering i nationella databaser för att förbättra pålitligheten och jämförbarheten hos den information som de innehåller.

Det finns även planer på att förbättra rutinerna för att få elektronisk validering av näringsidkares momsregistreringsnummer, namn och adress för att öka rättssäkerheten för leverantörer.

Slutligen föreslår kommissionen även att reglerna för fakturering ska förenklas och att reglerna för skattens utkrävbarhet ska rationaliseras för att få en bättre tillämpning, något som kommer att underlätta kontrollerna.

Den andra kategorin rör åtgärder för att förbättra skattemyndigheternas effektivitet i syfte att upptäcka momsbedrägerier. Den åtgärd som går ut på att minska tidsfristerna, och som tas upp i José Manuel García-Margallos två betänkanden, faller inom denna kategori. För att det ska bli lättare att upptäcka bedrägerier är det även nödvändigt att se till att undantag från momsplikten för import bevakas bättre, som kommissionen föreslog i måndags. Det är även nödvändigt att öka omfattningen av den information som medlemsstaterna måste göra tillgänglig för övriga medlemsstaters skattemyndigheter genom automatisk tillgång till deras databaser.

Inom den här kategorin faller slutligen även, som ni påpekade, inrättandet av ett europeiskt nätverk, Eurofisc. Eurofisc är till för att förbättra det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna i bekämpandet av momsbedrägerier enligt Eurocanets modell. Eurocanet bildades av de belgiska skattemyndigheterna och stöds av kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

Den tredje kategorin inbegriper åtgärder som ska stärka skattemyndigheternas möjligheter till skatteuttag och skatteuppbörd. Bland åtgärderna finns en som fastställer de fall då leverantörer och kunder vid gränsöverskridande transaktioner har delat ansvar för att skatten betalas in. Syftet med åtgärden är utan tvekan att stärka den rättsliga ramen för gränsöverskridande skatteuppbörd.

Slutligen vill jag nämna en åtgärd vars syfte är att införa delat ansvar mellan medlemsstaterna för att trygga de totala skatteintäkterna.

Kommissionen har även noterat att parlamentet hela tiden har värnat om EU:s ekonomiska intressen, eftersom momsbedrägerierna även har konsekvenser för EU-budgetens egna resurser.

Jag välkomnar ert stöd för förslaget till förordning om ömsesidigt administrativt bistånd till kampen mot bedrägerier, särskilt momsbedrägerier.

Kommissionen välkomnar även parlamentets begäran till rådet att fortsätta förhandlingarna om förslaget, vilket kommer att ge oss en detaljerad ram som gör att kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning kan ge medlemsstaterna operationellt stöd och information som en del i deras kamp mot momsbedrägerier.

Parlamentets positiva yttrande i förslaget till betänkande i fråga om kortare tidsfrister och snabba framsteg i rådets arbete med den här frågan bådade gott för de mer långtgående förslag som kommissionen kommer att anta inom en snar framtid.

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, föredragande för yttrandet från utskottet för rättsliga frågor. − (PL) Fru talman! Kontrollen av bedrägerier, som hittills till största delen har skett inom medlemsstaterna, är ett problem som inte kan lösas enbart på nationell nivå. För att bekämpa skatteundandragande måste vi ha ett bättre samarbete mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter, och även samarbete med kommissionen.

De förslag till direktiv och förordning som tas upp i förslaget till betänkande har endast delvis sin utgångspunkt i Ekofinrådets prioriterade rekommendationer från juni 2007. Huvudsyftet med ändringsförslagen är att det ska gå snabbare att samla in och utbyta information om gemenskapsinterna förfaranden genom att standardisera förfarandena och genom att förkorta deklarationsperioden för gemenskapsinterna transaktioner till en månad och förkorta tidsfristen för utbyte av uppgifter om dessa transaktioner mellan medlemsstaterna.

En harmonisering av momskraven kommer att göra att inlämnade uppgifter kan verifieras på ett effektivt sätt. Kravet att medlemsstaterna godtar momsdeklarationer som inlämnas elektroniskt kommer också att förenkla processen.

De rättsliga instrument som föreslås är bara de första stegen mot att omsätta rekommendationerna från Ekofinrådet i praktiken. Vi har ännu inte någon ingående utvärdering av hur de nya formella kraven påverkar tjänsteleverantörer, och det skulle vara lämpligt att utarbeta en särskild rapport som berör denna fråga, särskilt med tanke på att den har en koppling till de administrativa kostnader som skattebetalarna och de administrativa myndigheterna får betala, och även en koppling till hur effektivt vi kan bekämpa skatteundandragande.

Med tanke på den berättigade kritik som revisionsrätten framfört mot bristen på effektivt administrativt samarbete på detta område, bör kommissionen överväga att spela en större roll, särskilt när det gäller att utarbeta analyser och bra modeller.

  Gabriele Stauner, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Fru talman, mina damer och herrar! Ungefär 2,25 procent av EU:s BNP, cirka 200 miljarder euro per år – vilket Bart Staes redan har påpekat – går förlorade på grund av skatteundandragande, skattefusk och bedrägerier. Det är dessa fakta som Bart Staes helt riktigt grundar sitt betänkande på.

Ur svaren på fem skriftliga frågor i ämnet som jag har ställt till rådet och kommissionen – jag beklagar förresten att rådet är så sparsamt representerat – har det framkommit bland annat att momsförlusterna för 2005 uppgick till 17 miljarder euro endast i Tyskland och till 18 miljarder euro i Storbritannien. Dessa siffror gör det verkligen tydligt för vem som helst att bedrägerierna skadar den nationella ekonomin påtagligt och att det måste bli ett slut på dem så snart som möjligt.

Hur ska då det gå till? Hittills har svaret på den frågan varit – enligt revisionsrätten, som har utarbetat en särskild rapport om ämnet – genom samarbete mellan medlemsstaternas ansvariga administrativa myndigheter, men det är just den typen av samarbete som inte alls har fungerat de senaste åren.

Än en gång står EU i en situation där vi strävar mot ett mål med goda avsikter, men säljer skinnet innan björnen är skjuten. I detta fall är björnen de medlemsstater som inte kan stoppa internationellt momsundandragande med hjälp av administrativa åtgärder.

Därför är det till exempel en stor, oförklarlig skillnad mellan antalet inkomna förfrågningar om information och antalet besvarade förfrågningar om information. I sitt svar på min skriftliga fråga av den 6 maj angav kommissionen att det finns motsvarande skillnader i statistiken för gemenskapsintern handel som tros ha uppgått till den anmärkningsvärda summan 77 miljarder euro för 2007, vilket också kan vara ett tecken på momsbedrägerier. Jag vill ta tillfället i akt och fråga kommissionen när den tänker redovisa resultaten från denna studie för oss.

  Vladimír Maňka, för PSE-gruppen. – (SK) Kära kolleger! Tänk om det inte skulle finnas något skattundandragande i EU. Om de extra medel vi skulle ha då delades ut rättvist skulle varje EU-medborgare, inklusive barn och pensionärer, ha 500 euro mer i sina plånböcker varje år.

Inget land kan effektivt bekämpa skatteundandragande på egen hand. Internationellt samarbete är ett absolut måste, särskilt när det gäller momsen, där övervakningen av gemenskapsinterna transaktioner kompliceras av det rådande systemet. En lösning med långsiktig positiv effekt för bekämpningen av skatteundandragande skulle kunna vara att utarbeta ett momssystem där transaktioner mellan medlemsstaterna skulle ha en annan skattesats än noll. Nollskattesatsen på varuexport missbrukas av bedragare och kriminella grupper som exempelvis skapar fiktiva transaktioner och på ett olagligt sätt tömmer statsbudgeten på flera miljarder euro.

I de långa tidsfrister som gäller i dagsläget för inlämnande av skattedeklarationer ges också utrymme för att begå sådana skattebedrägerier. Det betänkande om förslaget till direktiv som vi nu diskuterar innebär ett snabbare utbyte av nödvändiga uppgifter i kampen mot skattebedrägerier. Det är en av anledningarna till att vi förkortar tidsfristen för inlämnande av skattedeklarationer för gemenskapsinterna transaktioner.

Det momssystem som togs fram 1993 är bara ett övergångssystem. Jag tror att kommissionen i början av nästa mandatperiod kommer att lägga fram mer långtgående åtgärder för en slutgiltig och omfattande momsreform. Att det rådande systemet är ett övergångssystem är en av orsakerna till varför jag i mitt ändringsförslag, som godkändes av utskottet, begärde att kommissionen ska utvärdera effekterna av de vidtagna åtgärderna tre år tidigare än vad som föreslogs i det ursprungliga ändringsförslaget. På så sätt kan vi undvika en situation där systemet utvärderas när det inte längre är i kraft.

Sammanfattningsvis vill jag tacka och gratulera föredraganden för ett väl avvägt betänkande. I förslaget ges möjligheter till tidiga insatser mot skattebedrägerier. Det är även positivt att företrädare för näringslivet själva har konstaterat att förslaget kommer att medföra en ytterst liten mängd administrativt arbete.

  Miguel Portas, för GUE/NGL-gruppen. – (PT) Fru talman! Eftersom revisionsrätten påstår att momsbedrägeriernas omfattning kan vara större än EU:s totala budget, och Bart Staes hävdar att denna siffra måste vara mer än dubbelt så stor, är diskussionen om dessa betänkanden fullt berättigad. Det är särskilt uppenbart att medlemsstaterna måste stödja inrättandet av ett register över enskilda personer som använder sig av skalbolag för att smita undan skatterna. Även jag stöder Bart Staes förslag.

Efter att ha sagt detta vill jag påpeka att det inte är undvikandet att betala moms som är det största problemet när det gäller skatteundandragande i EU, eftersom det finns ett slags lagligt undandragande i form av finansiella offshore-centrum som är lagliga och godkända av regeringarna. Där förekommer penningtvätt och utförs olagliga handlingar med lagliga medel. Nu när våra skattepengar används för att lösa ut banker och bankdirektörer är nästa stora utmaning för EU att få ett slut på skatteparadisen inom en överskådlig framtid. Det är efter dessa kriterier som vi kommer att bli bedömda, och vi är fortfarande inte ens i närheten av att uppfylla de krav som finns på oss i fråga om skatteundandragande.

  Sergej Kozlík (NI). – (SK) Fru talman, ärade ledamöter och gäster! Det råder ingen tvekan om att skatteundandragande på ett märkbart sätt skadar konkurrenskraften och den inre marknadens funktionssätt och minskar de offentliga inkomsterna. Jag övertygas inte helt av motiveringen där det står att de föreslagna åtgärderna, som enbart har som syfte att ge en snabbare insamling och utbyte av uppgifter om gemenskapsinterna transaktioner, inte skulle medföra någon avsevärd börda för företagssektorn.

Samtidigt erkänner kommissionen i sin motivering att företagssektorn tvivlar på skattemyndigheternas förmåga att använda överförda uppgifter. I motiveringen görs inga försök att skingra dessa tvivel. Men åtgärderna för att bekämpa skatteundandragande måste trots allt börja någonstans. Det är troligtvis endast genom praktiska erfarenheter som vi kommer att få veta om de föreslagna åtgärderna fungerar eller om de endast blir ytterligare en administrativ börda för företagssektorn.

  Bogusław Liberadzki (PSE). - (PL) Fru talman! Jag skulle vilja betrakta både betänkandet och själva problemet ur tre olika perspektiv. Det första är bedrägeri, det andra är budgetförlust och det tredje är snedvriden konkurrens mellan företag, eftersom skattebedrägerier undergräver principerna för sund konkurrens.

Jag vill uttrycka min särskilda uppskattning för betänkandet och av föredraganden Bart States som har utarbetat ett utmärkt betänkande. Det är ett av de få betänkanden där man inte bara nämner summor utan även nämner de medlemsstater där oegentligheterna i fråga förekommer. Jag vill även tacka revisionsrätten som har lyft fram två huvudorsaker. Den första är kopplad till medlemsstaterna, vilket vi kan tolka som ett slags passivitet från rådets sida eller som slapphet från medlemsstaterna, som skulle kunna bidra på ett värdefullt sätt till att lösa problemet genom att vidta till synes enkla åtgärder som exempelvis snabbt och säkert utbyte av uppgifter, och genom att visa att de är villiga att fastställa och få bort orsakerna till den rådande situationen.

Det finns en annan viktig fråga som inte fick tillräckligt utrymme i kommissionsledamotens inlägg: Vad kan kommissionen, tillsammans med sina underordnade organ, exempelvis generaldirektoratet för skatter och tullar och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, faktiskt göra i stället för att ge oss sina vanliga byråkratiska förklaringar till varför vi, hur stora insatser vi än gör, fortfarande inte har sett några resultat?

  Louis Michel, ledamot av kommissionen. − (FR) Fru talman, mina damer och herrar! Jag vill tacka för de observationer och synpunkter ni har framfört i den här debatten.

Kommissionen kommer att överväga parlamentets synpunkter i sina lagförslag både nu och i fortsättningen.

Det gläder mig att kunna konstatera att parlamentets åsikter liknar kommissionens när det gäller de åtgärder som måste vidtas för att bekämpa momsbedrägerier inom EU. Jag är särskilt glad över att så många stöder det huvudsakliga målet i kommissionens första konkreta förslag, nämligen att före januari 2010 införa snabbare insamling och utbyte av uppgifter om gemenskapsinterna transaktioner.

Vi har talat om konsekvensbedömning. Kommissionen har undersökt hur företagens kostnader påverkas av detta. Det verkar som om kostnaderna är begränsade. För att undersöka de verkliga effekterna mer specifikt är kommissionen villig att utarbeta en utvärderingsrapport. De preliminära resultaten av den nuvarande utvärderingen som ni hänvisade till, fru Stauner, kommer att tillkännages inom de närmaste veckorna och valideras i samarbete med medlemsstaterna.

Jag har fått höra att kommissionen endast kan godta ändringsförslagen 4 och 7 i betänkandet …

Kan ni därför inte godta ändringsförslagen 4 och 7 i betänkandet?

Vi kan faktiskt godta ändringsförslagen 4 och 7 i José Manuel García-Margallo y Marfils betänkande.

Jag ber om ursäkt för att jag gör så här. Jag är inte, som ni säkert har märkt och som ni alla vet, den ansvarige kommissionsledamoten, och jag är därför mycket mindre insatt i dessa för mig mycket svåra frågor, än vad jag är i andra frågor.

  José Manuel García-Margallo y Marfil, föredragande. – (ES) Tro mig, kommissionsledamot Michel, jag uppskattar att ni hade vänligheten att komma hit i dag och tala om frågor som faktiskt är svåra för vem som helst.

Kommissionen bad oss att vara snabba, och vi har svarat snabbt. Utskottet för rättsliga frågor har som sig bör yttrat sig i god tid, och utskottet för ekonomi och valutafrågor har med ovanligt stor enighet godkänt det betänkande vi diskuterar i dag.

Herr kommissionsledamot, ni har läst upp de förslag som rådet antog den 1 december från de anteckningar som förbereddes åt er i skattekommittén. Dessa förslag är dock inte exakt vad vi diskuterar här. Vi diskuterar något annat. Det förvånar mig inte att de har talat om för oss vad de planerar att göra, eftersom det som de faktiskt gjort är mycket lite, vilket jag påpekade tidigare.

Parlamentets snabba agerande i denna mycket viktiga fråga har inte, vilket mina kolleger har påpekat, mötts av någon motsvarande entusiasm varken i kommissionen eller i rådet.

En mycket framstående utskottsordförande sade en gång att han förväntade sig ”de l’audace, encore de l’audace et toujours de l’audace” från kommissionen – djärvhet, åter djärvhet och ännu mer djärvhet. Kommissionen har ensamrätt till lagstiftningsinitiativ, och parlamentet har velat ha det så, men att ha en sådan ensamrätt innebär att kommissionen måste lägga fram initiativen på ett djärvt och oförskräckt sätt, utan att hålla tillbaka av rädsla för att rådet inte ska godta dem.

Kommissionen måste lansera, förespråka och kämpa för dessa initiativ, och rådet måste svara inför kommissionen och parlamentet om förslagen inte går igenom. Så har inte varit fallet. Det som jag beskrev tidigare i mitt tal var en skildring av en sjunkande ambition, från de mest radikala förslagen till konventionella åtgärder, till ett åtgärdspaket varifrån man har valt endast två åtgärder, de mest blygsamma av alla.

Jag tackar Louis Michel och ber honom vidarebefordra mitt tack till den ansvarige kommissionsledamoten för de ändringsförslag han har godtagit, men dagens debatt har gjort mig mycket frustrerad.

  Bart Staes, föredragande. − (NL) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag kan bara bekräfta vad José Manuel García-Margallo y Marfil sade. Enligt min mening visar båda betänkandena – eller faktiskt alla tre – och sättet som de har godkänts på av utskottet för ekonomi och valutafrågor respektive budgetkontrollutskottet att det finns en stor beslutsamhet att inte se lättvindigt på den här saken.

Det är stora summor vi talar om. Tänk om vi skulle kunna ersätta bara en fjärdedel av den summan. Vi skulle få 60 miljarder euro mer i medlemsstaterna och i EU. Det här är pengar som vi behöver. Günther Verheugen, som är här i dag, vet att han har ett mycket viktigt arbete framför sig. Därför vet vi vad det är vi kämpar för. Vi kämpar även mot orättvisor. Det är faktiskt så att de som inte betalar skatt, de som försöker fly från sin skatteplikt, uppvisar ett antisocialt beteende. Därför är det här något som kräver beslutsamhet från parlamentets sida.

Jag vill säga till kommissionsledamot Louis Michel att jag förstår hans svar. Han har sina kunskapsområden. Han är här för att ersätta någon annan och jag har förståelse för att han helt enkelt läser upp ett svar. Det är inget problem. Jag ska ta med mig den här texten, och vi kommer att arbeta med den.

När det gäller den utredning om bedrägeriernas omfattning som ska vara klar före årsskiftet vill jag be att kommissionen inte enbart diskuterar den med medlemsstaterna, utan att den även skickar utredningen till utskottet för ekonomi och valutafrågor och budgetkontrollutskottet, så att även vi kan komma med några synpunkter.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Sebastian Valentin Bodu (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Det här betänkandet är synnerligen viktigt med tanke på att man i betänkandet inrättar mekanismer för att minska eller helt få bort möjligheterna att lägga beslag på budgetmedel med hjälp av falska gemenskapsinterna transaktioner som är momspliktiga.

För tillfället uppskattas de förluster som orsakas av fiktiva transaktioner med skenföretag till 100 miljoner euro (16 procent av EU:s faktiska resurser).

Att minska tidsfristen för att samla in och utbyta information mellan medlemsstaternas skattemyndigheter kan hjälpa till att förbättra övervakningen av sådana transaktioner.

I kommissionens godkända ändringsförslag till betänkandet står det att medlemsstaternas skattemyndigheter ska vara uppkopplade till en gemensam databas där man ska registrera uppgifter om de fysiska personerna bakom de skenföretag som utför den här typen av falska transaktioner.

Detta kommer att göra det omöjligt för den här typen av företagare att bilda andra företag någon annanstans i hela EU, och inte bara i den enskilda medlemsstaten, vilket är fallet just nu. Vi kommer att uppnå det här genom att bedragarna kommer att upptäckas i realtid när en kontroll görs i databasen och uppgifterna kommer att skickas till det handelsregister där ansökan om att registrera ett nytt företag har gjorts.

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (UEN), skriftlig. – (PL) När jag nu uttalar mig i en debatt om att bekämpa skattebedrägerier vill jag betona följande saker. De inkomstförluster som momsbedrägerierna orsakar i de olika medlemsstaterna är enorma, och de ökar varje år. I exempelvis Tyskland uppgick förlusterna under 2005 till ungefär 17 miljarder euro, och i Storbritannien var förlusterna 18 miljarder euro för skatteåret 2005–2006.

Förlusterna ökar betydligt för varje år, trots att EU har lanserat många initiativ för att bekämpa momsbedrägerierna, exempelvis Eurocanet (ett nätverk för utbyte av uppgifter om företag misstänkta för momsbedrägerier, som Tyskland, Storbritannien och Italien tyvärr inte deltar i) och det arbete som utförs av institutioner som Europol, Eurojust och Olaf.

Under de rådande omständigheterna bör vi avstå från åtgärder som leder till inrättandet av nya mellanstatliga byråer och i stället stärka kommissionens roll som central samordnare av det administrativa samarbetet mellan enskilda medlemsstater i deras kamp mot momsbedrägerierna. Därför är det åtminstone värt att diskutera om vi ska skapa en ny mekanism, Eurofisc, som är tänkt att vara ett nytt, decentraliserat nätverk där medlemsstaterna kan delta på frivillig basis.

  Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. – (PL) Betänkandet om bekämpningen av skatteundandragande i samband med gemenskapsinterna transaktioner är en mycket viktig rättsakt.

Skattebedrägerier bryter mot principen om rättvis och insynsvänlig beskattning. Det undergräver även grunden för EU:s verksamhet. Om det blir mindre pengar i EU:s budget innebär det att vi inte kan tillämpa vår politik fullt ut.

Att bekämpa skattebedrägerier ligger till största delen inom medlemsstaternas befogenheter. De ska emellertid inte behöva göra detta helt på egen hand. Det finns ett stort behov av att samordna arbetet på gemenskapsnivå och att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas nationella myndigheter och Europeiska kommissionen.

Momsreformen är en långsiktig och tidskrävande process. Därför står det i betänkandet att konventionella resurser bör användas, vilket innebär förändringar i lagstiftningen när det gäller skattebetalarnas ansvar i de fall då nödvändiga dokument inte inlämnats i tid eller inlämnats felaktigt. Andra ändringar är att det ska ta kortare tid att få tag på information, att felaktiga uppgifter ska rättas snabbare samt att information om gemenskapsinterna transaktioner ska utbytas snabbare.