Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/0186(AVC)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0477/2008

Ingivna texter :

A6-0477/2008

Debatter :

PV 15/12/2008 - 19
CRE 15/12/2008 - 19

Omröstningar :

PV 16/12/2008 - 3.22
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0605

Fullständigt förhandlingsreferat
Måndagen den 15 december 2008 - Strasbourg EUT-utgåva

19. ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden (inkomstgenererande projekt) (debatt)
Anföranden på video
Protokoll
MPphoto
 
 

  Talmannen. Nästa punkt är ett betänkande av Stavros Arnaoutakis, för utskottet för regional utveckling, om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1083/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden i fråga om vissa inkomstgenererade projekt (13874/2008 – C6-0387/2008 – 2008/0186(AVC)) (A6-0477/2008).

 
  
MPphoto
 

  Stavros Arnaoutakis, föredragande. (EL) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! De nya reglerna om ekonomisk förvaltning i den allmänna förordningen (EG) nr 1083/2006 inkluderar bestämmelser om ekonomiskt stöd från fonderna och särskilt om inkomstgenererande projekt (artikel 55), projekt som, eftersom det finns en klar risk att de överfinansieras, behöver en särskild behandling för att ta hänsyn till inkomsterna när man beräknar den maximala procentandelen för gemenskapsfinansieringen. En metod behöver därför fastställas för att beräkna inkomsten från sådana projekt. Under den föregående perioden 2000–2006 tillämpades denna princip i praktiken med hjälp av en schablonmässig beräkningsmetod. Under den nya programperioden tillämpas enligt kommissionens förslag, som rådet har godkänt, en mer exakt och stringent metod när man beräknar gemenskapsfinansieringen av inkomstgenererande projekt. Denna nya strategi grundas på beräkning av maximala stödberättigande utgifter i stället för en schablonmässig minskning av medfinansieringens procentandel. Enligt artikel 55 avses för perioden 2007–2013 med inkomstgenererande projekt ”en insats som omfattar en investering i infrastruktur, vars användning innebär avgifter som användarna betalar direkt eller varje annan insats som omfattar försäljning eller uthyrning eller utarrendering av mark eller byggnader eller varje annat tillhandahållande av tjänster mot betalning”. En viktig skillnad är därför, för den nya perioden, att enligt definitionen i stycke [...], bestämmelserna i artikel 55 gäller en bred uppsättning projekt som beskrivs som inkomstgenererande projekt och inte bara som projekt för att investera i infrastruktur som genererar stora nettointäkter, såsom var fallet under perioden 2000–2006.

Enligt resultatet av kommissionens informella samråd med medlemsstater är bestämmelserna i artikel 55 klart olämpliga för projekt som medfinansieras av Europeiska socialfonden, som huvudsakligen finansierar obestämda insatser snarare än infrastrukturprojekt. Samma sak gäller mindre projekt som genomförs med medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden. För dessa projekt innebär de tillsynsregler som måste följas – såsom det faktum att inkomster kan tas i beaktande under tre år efter avslutandet av det operativa programmet – en oproportionerlig administrativ börda i förhållande till de förväntade beloppen och utgör en allvarlig risk under programmets genomförande. Efter att man hade rådfrågat medlemsstaterna ansåg därför kommissionen att det var nödvändigt att söka godkännande av en ändring av förordning (EG) nr 1083/2006, som begränsas till artikel 55.5 och som bara gäller följande två punkter: Undantag från bestämmelserna i artikel 55 för insatser som medfinansieras av Europeiska socialfonden och fastställandet av tröskelvärdet 1 miljon euro, under vilket projekt som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Sammanhållningsfonden skulle vara undantagna från bestämmelserna i artikel 55 när det gäller beräkningen av maximala stödberättigande utgifter och i fråga om tillsynen. De övriga bestämmelserna i artikel 55 har inte ändrats.

Med tanke på att det är så viktigt att skydda införandet av gemensamma regler för projekts genomförande under hela programperioden har en retroaktiv giltighetsklausul inkluderats, så att den reviderade bestämmelsen gäller från den 1 augusti 2006. Denna tekniska ändring kommer att förenkla hanteringen av inkomstgenererande projekt där detta är möjligt, genom att begränsa den administrativa bördan i enlighet med proportionalitetsprincipen.

 
  
MPphoto
 

  Vladimír Špidla, ledamot av kommissionen. – (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Den 15 november antog kommissionen ett förslag till översyn av artikel 55 i den allmänna förordningen om strukturfonderna, som gäller villkoren för att ta hänsyn till inkomstgenererande projekt inom ramen för programmet om sammanhållningspolitiken. Syftet med förändringen var att förenkla de administrativa förfarandena. Den första faktiska insats som genomfördes i enlighet med artikel 55 visade att det fanns allvarliga svårigheter med ett effektivt genomförande. Dessa svårigheter, såsom de rapporterats av medlemsstaterna, visade att det fanns en bristande proportionalitet i tillämpningen av förfarandena för att ange maximala berättigade belopp för det så kallade ”finansieringsgapet” och i tillsynen av projekt.

Målet med ändringen av förordningen i fråga är att undanta alla insatser som medfinansieras av Europeiska socialfonden samt små projekt med totala utgifter på mindre än 1 miljon euro som medfinansieras från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden genom tillämpning av artikel 55. Beslutet att införa ett tak på 1 miljon euro fattades på grundval av preliminära undersökningar och syftade till att behålla den allmänna karaktären hos artikel 55.

Tack vare denna förenkling, som utgör en typ av ”de minimis”-bestämmelse, hoppas vi kunna påskynda administrationen av fonderna för medlemsstaterna och deras regioner, särskilt i samband med de mest innovativa insatserna inom områden som forskning och stöd till förnybara energikällor etc.

Inte desto mindre var det viktigt att undvika rättslig osäkerhet, som på ett orättvist sätt skulle ha försenat betalningsprocessen. Osäkerheten hade kunnat få projektens förvaltare att avbryta genomförandet av operativa program, vilket till varje pris måste undvikas.

Mot bakgrund av detta beslutade kommissionen att bara föreslå en förändring av teknisk karaktär. Detta beslut ledde till goda resultat eftersom vi färdigställde översynsprocessen på bara tre månader, tack vare arbetet inom rådet och parlamentsutskotten för regional utveckling och för sysselsättning. För kommissionens räkning skulle jag vilja uttrycka min uppriktiga tacksamhet till er föredragande Stavros Arnaoutakis. Tack vare vårt produktiva samarbete hoppas jag på att säkra Europaparlamentets samtycke och på så sätt göra det möjligt att slutföra översynen senast i slutet av detta år. Det skulle möjliggöra för de förvaltande myndigheterna att fortsätta med sitt arbete, som är en nödvändig aspekt av denna förenkling.

Översynen av artikel 55 har också visat kvaliteten i det arbete för att främja den politiska sammanhållningen som utfördes i samarbete med generaldirektoratet för regionalpolitik och generaldirektoratet för sysselsättning. Detta samarbete har aldrig försämrats. Beviset på detta är att vi inom ramen för planen att stödja den europeiska ekonomiska återhämtningen har samarbetat med kommissionsledamot Danuta Hübner om ett förslag till tre nya grundläggande ändringar om strukturfondsbestämmelserna. Dessa ändringsförslag kommer också att debatteras.

 
  
MPphoto
 

  Jan Olbrycht, för PPE-DE-gruppen. – (PL) Herr talman! Framför oss har vi vad som väsentligen är en mycket kort och koncis förordning. Den har dock mycket stor betydelse. Dess betydelse gäller villkoren för förändringen.

Genom denna förändring visar för det första de europeiska institutionerna att de kan reagera på ett flexibelt sätt på de svårigheter som uppkommer vid genomförandet av en viss politik. En beredskap att verkligen förenkla och underlätta förfaranden för förmånstagarna antyder att Europeiska kommissionen, i samverkan med Europaparlamentet och rådet, verkligen är beredd att anpassa bestämmelserna till de rådande villkoren.

För det andra, denna förordning är också betydelsefull i den utsträckning som den innebär ändring av en förordning under programperioden. Detta är särskilt viktigt eftersom det inte är den slutliga förändringen, och debatter om ändring av denna förordning kommer att vara viktiga i samband med förberedelsen av ett ändringspaket med koppling till krisen.

För det tredje har Europeiska kommissionen upprepade gånger kritiserats för hur den övervakar tilldelningen av resurser. Revisionsrättens kritik gällde huvudsakligen överdrivet komplicerade förfaranden.

Dagens förordning antyder att djärva och beslutsamma åtgärder krävs, så att man kan öka effektiviteten och visa att det är möjligt att tilldela EU-medel på ett snabbt, effektivt och målinriktat sätt.

 
  
MPphoto
 

  Jean Marie Beaupuy, för ALDE-gruppen. (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Som min kollega Jan Olbrycht just sade är detta en bra förenkling – åtminstone hoppas vi det. Det är utan tvekan det faktum att det snart är jul som inspirerar oss att göra detta framsteg, att ge denna gåva till européerna.

Men som Jan Olbrycht just sade hoppas vi framför allt på att denna gåva inte är den enda i sitt slag, och i mars nästa år måste vi ge vårt omdöme om återhämtningsplanen så att vi i ljuset av finanskrisen har mer produktiva initiativ med vars hjälp vi kan se fram emot en EU-omfattande återhämtning.

När det gäller dessa förslag, som vi kommer att rösta om i mars, är vi övertygade om att kommissionen kommer att föreslå nya förenklingsverktyg för oss, särskilt när det gäller våra småskaliga aktörer, våra små och medelstora företag. Det är helt nödvändigt. Om den politik som vi diskuterar och som vi har arbetat med i månader och år ska vara verkligt effektiv får denna vilja och denna dynamik som vi eftersträvar inte hindras av några avskräckande administrativa aspekter.

Herr kommissionsledamot! Ni betonade just det goda arbete som särskilt har gjorts med parlamentets utskott för regional utveckling. Ni vet att vi, de övriga ledamöterna i parlamentet, är mycket angelägna att arbeta med kommissionen. Därför vill jag än en gång betona att vi hoppas kunna göra mycket stabila framsteg mot nya förenklingar under det kommande året.

Emellertid, bortsett från det arbete som vi gör är det vår önskan på EU-nivå att – särskilt genom er i kommissionen – medlemsstaterna tar sin del av ansvaret. När det gäller Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden och så vidare vet vi alla att det är medlemsstaterna som lägger till ytterligare komplexiteter till vår egna administrativa komplexiteter inom Europa.

Genom vår åtgärd och genom vår debatt i kväll hoppas vi inte bara på att EU:s initiativ kommer att bli föremål för åtgärder på EU-nivå, utan också att vi blir hörda på medlemsstatsnivå och att de också gör en tydlig insats för att förenkla.

 
  
MPphoto
 

  Mieczysław Edmund Janowski, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Den resolution från Europaparlamentet som vi debatterar i dag har en formell och teknisk karaktär. Inte desto mindre behandlar den viktiga frågor när det gäller användningen av EU-stöd. Den föreslagna förordningen gäller artikel 55 i rådets förordning med allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. De nuvarande formuleringarna i punkt 5, där det hänvisas till ett belopp på 200 000 euro som den maximala kostnaden för tillsynsförfarandet, ersätts med en text där bestämmelserna om inkomstgenererande projekt bara kommer att tillämpas på insatser som finansieras från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Sammanhållningsfonden, om deras utgifter inte överstiger 1 miljon euro.

Med detta i åtanke skulle jag vilja ställa följande fråga: Är det belopp som anges rätt belopp? Är det inte för högt eller för lågt? Jag är övertygad om att detta kan vara ett sätt att undvika onödiga byråkratiska bördor i samband med en stor grupp mindre verksamheter. Det bör leda till en mer operativ förvaltning av projekt som ofta inbegriper lokala myndigheter och som till exempel gäller miljöskydd, innovation och energi. Som ett exempel skulle jag kunna nämna att vi i Polen har över ett hundra olika typer av institutioner som hanterar genomförandet av EU:s fonder. Ett effektivt utnyttjande av detta stöd beror på om dessa institutioner drivs effektivt.

Jag är också övertygad om att antagandet av detta initiativ kommer att leda till ytterligare förenklingar i framtiden, såsom kommissionen var vänlig nog att ange. För gruppen Unionen för nationernas Europa skulle jag vilja uttrycka uppskattning för denna kreativa syn på bestämmelserna, som möjliggör att unionens resurser kan användas på det mest rationella sätt som är möjligt.

 
  
MPphoto
 

  Lambert van Nistelrooij (PPE-DE).(NL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Stavros Arnaoutakis’ förslag visar tydligt att förenkling är en möjlighet, och detta är något som parlamentet har efterfrågat många gånger. Det tar också i vissa fall mycket lång tid för projekt att slutföras i medlemsstaterna, och för gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater är detta ett bra exempel på effektiv förenkling.

Denna gång kom önskan om förändring från medlemsstaterna och från kommissionen. Men det finns mer kvar att göra. Jag råkar veta att en arbetsgrupp för regioner och städer har inrättats inom Regionkommittén, vars uppdrag är att identifiera och ta itu med dessa flaskhalsar och som ska lägga fram förslag i detta syfte. Jag anser att vi faktiskt bör utnyttja just dessa erfarenheter och notera ytterligare förändringar under 2009.

Kommissionen har presenterat hela paketet, inklusive den ekonomiska återhämtningsplanen, där medel bland annat kan spenderas snabbare. I parlamentet kommer vi denna vecka att diskutera Jutta Haugs betänkande inom ramen för budgeten, där det uttrycks en önskan att fortsätta arbeta i denna riktning och att öka farten när andra kontroll- och förvaltningsrelaterade aspekter undersöks.

Slutligen vill jag ta upp ett ämne som också togs upp av Jean Marie Beaupuy: Medlemsstater kan göra väldigt mycket genom till exempel förklaringen om ekonomisk förvaltning, eller genom att ta politiskt ansvar för utnyttjandet av anslag. Till följd av detta skulle vi i våra resolutioner kunna förenkla förfarandena ännu mer. Från vanliga medborgares sida finns det stora krav på förändring. Med tanke på nästa års val bör vi kunna säga att EU gör bra saker, men EU bör också göra dessa saker på rätt sätt. Medlemsstaternas förklaringar är ett steg i denna riktning.

 
  
MPphoto
 

  Gábor Harangozó (PSE). (HU) Syftet med förordningarna om utnyttjandet av EU-anslag är att se till att dessa källor kommer att utnyttjas på bästa möjliga sätt och tilldelas till de mest lämpade platserna. Med andra ord ska medlen inte bara spenderas, utan spenderas för verkliga, inkomstgenererande investeringar. Emellertid inrättar vi ofta ett så pass byråkratiskt system av bestämmelser i detta syfte att det mer utgör ett hinder mot effektivt utnyttjande och en onödig börda för både företagen och administrationen.

Effektiviseringen av inkomstgenererande förordningar är fördelaktig på två sätt. Ett större antal små och medelstora företag kan lättare få tillgång till EU-medel för ekonomisk stimulans, medan administrationen snabbare och enklare kan avgöra om dessa medel används på rätt sätt. Vi måste lita på våra företagare, som får ekonomin att fungera. Vi kan bara klara oss igenom denna kris om vi samarbetar och hjälper varandra. Jag stöder förslaget, och samtidigt ber jag kommissionen att fortsätta på samma väg och rensa ut onödiga administrativa hinder från stödprogrammet. Jag hoppas verkligen att detta inledande program kommer att följas av andra lika goda initiativ.

 
  
MPphoto
 

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (UEN). – (PL) Herr talman! Jag skulle vilja rikta uppmärksamheten mot fyra frågor i debatten om ändring av rådets förordningar om strukturfonderna.

För det första, de rättsliga bestämmelser som reglerar det ekonomiska stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden är ofta så komplicerade att de avskräcker potentiella stödmottagare från att ansöka om dessa resurser. De tidigare nämnda rättsliga bestämmelserna kan också hindra projektens genomförande och redovisning.

För det andra är det därför helt på sin plats att Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag om att ändra artikel 55 i denna förordning. En av effekterna av ändringen skulle vara att inkomstgenererande projekt som finansieras genom Sammanhållningsfonden inte skulle omfattas av artikel 55. Denna förändring bör underlätta genomförandet av åtgärder såsom projekt som syftar till socialt deltagande eller tillhandahållande av omsorgstjänster.

För det tredje, tillämpningsområdet för artikel 5 i förordningen skulle också begränsas när det gäller små projekt som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden när det handlar om att beräkna det maximala beloppet av stödberättigande utgifter och tillsynen av dessa projekt. Alla dessa åtgärder skulle dessutom gälla retroaktivt från den 1 augusti 2006.

För det fjärde är alla dessa förslag ett positivt exempel på hur bestämmelser som gäller strukturfonderna kan förenklas och på så sätt möjliggöra att de utnyttjas mer effektivt. Enligt min åsikt tjänar detta inte bara stödmottagarnas intressen, utan det gynnar också alla EU-medborgare.

 
  
MPphoto
 

  Jan Březina (PPE-DE). – (CS) Det lagförslag som diskuteras behandlar problemen med inkomstgenererande projekt. Detta problem påverkar direkt många sökande som får medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. De nuvarande rättsliga arrangemangen har medfört en betydande administrativ börda och har också skapat en situation med rättslig osäkerhet, eftersom inkomster från projekt enligt dessa regler kan tas i beaktande under hela tre år efter avslutandet av ett operativt projekt. Om inkomsterna överskrider en fastställd miniminivå finns det en risk att sökanden och i slutändan också staten kommer att behöva återbetala medlen.

Jag tror fullt och fast att en sådan stelbent strategi inte har någon plats, särskilt för små projekt och projekt som finansieras genom Europeiska socialfonden. När det särskilt gäller den andra kategorin projekt finns det inga inkomster av kommersiell karaktär, bara inkomster från lokala myndigheter och ideella organisationer som erhålls i form av administrativa avgifter eller andra avgifter. Eftersom dessa inkomster sedan tjänar till att genomföra mål som är i allmänhetens intresse är det ingen poäng att återbetala dessa till EU.

Enligt min mening är det vår uppgift att förenkla mekanismen för att erhålla pengar från strukturfonderna samtidigt som vi naturligtvis behåller de kontroller som är nödvändiga för tillsynen av den öppna hanteringen av EU:s finansiella medel. Därför välkomnar jag beslutet att undanta projekt som finansierats genom Europeiska socialfonden från övervakningsmekanismen för inkomster och beslutet att öka utgiftsgränsen från 200 000 euro till 1 miljon euro när det gäller projekt som finansieras med hjälp av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden. Detta steg kommer otvivelaktigt att förenkla administrationen och effektivisera genomförandet av dessa projekt.

 
  
MPphoto
 

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE).(RO) Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden är instrument som har tillhandahållits för medlemsstaterna för att stödja den ekonomiska utvecklingen i olika europeiska regioner. Intrycket är dock att utnyttjandet av dessa finansiella instrument innebär en hel del byråkrati.

För perioden 2007–2013 används en strategi som grundar sig på beräkning av maximala stödberättigande utgifter i stället för en påtvingad minskning i graden av medfinansiering. Syftet med förslaget om ändring av förordningen är att ersätta det arrangemang som grundas på proportionalitet för övervakning av insatser under 200 000 euro genom att inte tillämpa bestämmelserna i artikel 55 för insatser som medfinansieras av Europeiska socialfonden och insatser som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Sammanhållningsfonden, där den totala kostnaden understiger 1 000 000 euro. Den retroaktiva tillämpningen av denna ändring förenklar förvaltningen av insatser som medfinansierats av strukturfonderna, både när det gäller beräkningen av maximala stödberättigande utgifter och tillsynen.

Att minska den oproportionerliga administrativa bördan kommer att särskilt gynna små och medelstora företag som förvaltar projekt inom områdena miljö, socialt deltagande, forskning, innovation eller energi. Tack.

 
  
MPphoto
 

  Andrzej Jan Szejna (PSE). – (PL) Herr talman! För små projekt som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, och även för insatser som medfinansieras av Europeiska socialfonden, utgör de aktuella övervakningsmekanismerna otvivelaktigt en alltför stor administrativ börda, som är oproportionerlig till beloppen i fråga och en betydande riskfaktor för genomförandet av dessa program. Enligt övervakningsmekanismen kan inkomster tas i beaktande under så lång tid som tre år efter att programmet avslutats.

Kommissionen har därför erkänt, med rätta, att det är nödvändigt och viktigt att anta ändringar av artikel 55.5 i förordning 1083/2006. Syftet med dessa ändringar är att effektivt förenkla de befintliga bestämmelserna om strukturfonder i medborgarnas intresse och till deras fördel. Dessa förändringar skulle gälla på viktiga områden såsom naturmiljön, socialt deltagande, forskning, konkurrenskraft och energi.

I samband med den aktuella finansiella och ekonomiska krisen görs stora insatser i Polen för att se till att strukturfonderna kan användas så tidigt som möjligt. Målet är att möjliggöra tilldelning av anslag så snart som möjligt. Särskilt för de nya medlemsstaterna är detta ett potentiellt sätt att motverka den ekonomiska krisen. Strukturfonderna måste användas snabbt och effektivt.

 
  
MPphoto
 

  Zuzana Roithová (PPE-DE). – (CS) Jag och många småskaliga företagare skulle vilja uttrycka vår uppskattning för att kommissionen har reagerat med förvånansvärd snabbhet, kraft och rättframhet på förslag från både medlemsstater och Europaparlamentets ledamöter genom att lägga fram denna ytterligare klausul till förordning 1083. Förenklingen av lagen, tillsammans med den retroaktiva tillämpningen, är framför allt goda nyheter för den stora majoritet företag med projekt till ett värde på upp till 1 miljon euro som skulle kunna bidra med ett stort mervärde för konkurrenskraften och sysselsättningen i Europa. Jag ser kommissionens flexibla strategi som ett förebud om ytterligare goda nyheter i fråga om avbyråkratisering av de komplexa övervakningsförfarandena för små projekt.

 
  
MPphoto
 

  Vladimír Špidla, ledamot av kommissionen. – (CS) Jag skulle vilja tacka er för debatten. Jag anser att argumenten till stöd för förslaget har kommit från många håll. Jag har inget att tillägga till dessa. Det ställdes dock en fråga om metoden för att fastställa siffran en miljon. Låt mig därför beröra detta helt kort. För det första hade vi erfarenheten av tidigare perioder, och för det andra stod vi inför utmaningen att förenkla systemet utan att rubba dess övergripande jämvikt. Därför föreslog man en specifik gräns, och samtidigt genomförde kommissionen en undersökning av dessa frågor. Grundat på dessa idéer och även på rekommendationerna av den 3 juli 2008 från arbetsgruppen för strukturåtgärder, angav kommissionen i förslaget ett belopp som, efter vad jag har hört i debatten, allmänt ses som godtagbart.

 
  
MPphoto
 

  Stavros Arnaoutakis, föredragande. (EL) Herr talman, mina damer och herrar! Att förenkla förfaranden och se till att mekanismer är flexibla är extremt viktigt under denna allvarliga finanskris. Sammanhållningspolitiken har en viktig roll att spela. Ändringen av artikel 55 är ett bra exempel på ett utmärkt samarbete mellan EU:s institutioner. Därför vill jag särskilt tacka kommissionsledamot Danuta Hübner och Europaparlamentets talman för att de har antagit förslaget så att det kan röstas igenom senast vid årsslutet. Som en ledamot sade är detta beslut en julklapp.

Förenklingen kommer att fungera positivt för EU-medborgarna, och i kväll skickar vi ut ett budskap om att vi kan ändra några förordningar till förmån för EU-medborgarna. Denna metod med direkt ändring måste användas igen i framtiden, eftersom det har visats att byråkratiska förfaranden gör det svårt att genomföra projekt. Jag är säker på att de nya bestämmelserna kommer att bidra till att förbättra tillämpningen av sammanhållningspolitikens prioriteringar.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum tisdagen den 16 december 2008.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy