Talmannen. − Nästa punkt är en kort redogörelse av ett betänkande av Jamila Madeira, för utskottet för regional utveckling, om turismens inverkan i kustregionerna – de regionala utvecklingsaspekterna (2008/2132(INI)) (A6-0442/2008).
Jamila Madeira , föredragande. – (PT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag är mycket nöjd över att vara här inför er och förklara det arbete som alla har gjort när det gäller detta initiativbetänkande. Enligt min åsikt, och enligt alla som bidrog till att utveckla detta betänkande, är det tydligt att vi har gjort vårt arbete. Jag måste tacka alla, särskilt skuggföredragandena från de olika politiska grupperna som kämpade så hårt för att uppnå lovande kompromisser, de personer som arbetar med utveckling av regioner, som alltid är redo att hjälpa till, inte minst Miguel Tell Cremades och Elisa Daffarra, personalen vid socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, Petros Koupekgos, Lila Bettin och även Europeiska kommissionen. Kommissionen, som alltid företrädd av de olika generaldirektorat som ett sådant vittomfattande betänkande involverar, hade hela tiden noggrann uppsikt över vårt arbete och gjorde en stor insats för att säkra ett framgångsrikt resultat. Jag måste också uppriktigt tacka hela mitt kontor, särskilt Joana Benzinho, för en mer harmonisk och strukturerad utveckling för kustregionerna och för turismen inom EU.
EU:s 27 medlemsstater har en över 89 000 kilometer lång kuststräcka. Detta innebär en stor variation av mycket specifika egenskaper som, beroende på plats, präglas av kosmopolitism, såsom i städerna Lissabon, Köpenhamn eller Stockholm, eller av svårigheterna hos randområden eller yttersta randområden, såsom Algarve, Ligurien, Kanarieöarna eller Madeira, som kämpar för att upprätthålla en anknytning till de större städerna eller som lider av tilltagande ökenspridning. På ett eller annat sätt identifierar sig alla med begreppet kustlinje och kustregioner och upplever fördelarna och nackdelarna i samband med dessa varje dag.
Enligt tillgängliga uppgifter kommer omkring 75 procent av mänskligheten att vara bosatt i kustregioner 2010. Med tanke på kopplingarna och förbindelserna dem emellan definierar vi dessa regioner som de första 50 kilometerna på en rät linje inåt landet från kustlinjen. Dessa är regioner och inte strandremsor. De saknar den helhetssyn som de så desperat behöver och som våra förfäder också stod bakom. Här samlas en hel befolkning, i jakt på möjligheter och ekonomisk samverkan och i många fall med den enda förhoppningen att dessa kommer att kretsa kring turismen. Det är grunden till varför det klara behovet av en pragmatisk och integrerad syn på turismens inverkan på kustregionerna fick fäste i vårt medvetande och fick oss att börja arbeta.
Under den aktuella finanskrisen där inverkan på realekonomin blir allt svårare att övervinna verkar turismen vara en sektor med mycket stor risk för att allvarligt påverkas, antingen direkt eller indirekt. I de regioner som är helt beroende eller mycket beroende av turismen för sin utveckling hotas företagen, och de står inför en osäker framtid, särskilt eftersom turismen för närvarande inte är ett av EU:s behörighetsområden. Ändå kan och måste helhetsorienterade åtgärder vidtas, och den anda som genomsyrar Lissabonfördraget är i linje med denna idé. Men att vänta på att fördraget ska träda i kraft innan man agerar skulle vara att vänta på den tid när vi kan gråta över spilld mjölk.
Det rådande läget inom turismen och den ömtåliga situationen för de regioner som är beroende av denna kräver att vi agerar brådskande och effektivt. Faktum är att dessa regioner är strukturellt beroende av turism för att skapa sysselsättning, även om endast säsongsbunden sådan, och en arbetsgivare för intensivt arbete får inte glömmas bort i en situation med press på stadsområden och arbetslöshet. Detta betänkande som vi nu lägger fram för er var redan mycket angeläget och brådskande när utskottet för regional utveckling beslutade att utarbeta det. Nu har det blivit något av en prioritering för Europeiska kommissionen och Europeiska rådet. Vi måste prioritera de oräkneliga initiativ som finns medtagna i detta betänkande, tillsammans med de initiativ som redan utvecklas av andra institutioner, som betänkandet ger uttryckligt stöd åt, i linje med åtgärderna i kommissionens krisplan. Bland dessa måste jag belysa översynen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, där frågorna i samband med denna sektor och de effekter den drabbas av just nu måste behandlas tydligt.
Det är mycket viktigt att säkra utvecklingen av nya ekonomiska segment i dessa kustregioner, och på så sätt säkra deras sociala och miljömässiga hållbarhet och främja verklig integration inom de olika sektorerna, med hänsyn till deras viktiga bidrag till EU:s ekonomi. Dessa sektorer inkluderar till exempel sjöfartssektorn, transport, energi, redan befintliga sammanhållningsinstrument, den nya kvalitetsproduktpolitiken som inkluderats i översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom meddelats i rapporten om hälsokontrollen, och nya turismprodukter i dessa kustregioner. När det gäller denna politik måste man inom EU så snart som möjligt uppnå ett lämpligt helhetsperspektiv.
Avslutningsvis kan bara en tydlig integrering av dessa instrument och snabba och effektiva åtgärder som inbegriper alla intressenter garantera att vi kommer att ha en hållbar sektor för kustturism inom EU, med en verklig framtid.
Vladimír Špidla, ledamot av kommissionen. – (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Jag skulle vilja tacka föredraganden, Jamila Madeira, för betänkandet och gratulera henne till kvaliteten hos hennes viktiga arbete. Kustregionerna är mycket viktiga för EU eftersom en stor del av den ekonomiska aktiviteten koncentreras i dessa områden.
Betänkandet ger vidare en allsidig strategi för kustregionernas turism eftersom det inkluderar frågor såsom havs- och kustmiljön, sjöfart, sysselsättning i kustregionerna, stöd till små och medelstora företag och stöd till fisket. Det bekräftar behovet av en stark och integrerad havspolitik för EU, som Europeiska kommissionen har arbetat med sedan 2005 och som betonar sambanden mellan regionalpolitiken, den territoriella sammanhållningen och havspolitiken.
För att ge politiken en konkret form antog kommissionen i oktober 2007 ”Handlingsplan för en integrerad havspolitik för Europeiska unionen”, som tillämpas successivt. Vissa av de steg som kommissionen nu genomför är en direkt reaktion på de problem och krav som uttrycks i betänkandet, särskilt följande:
1) Grundat på kraven på fullständig insyn i finansieringen till kustregionerna ska en databas för de projekt som stöds av olika gemenskapsfonder upprättas senast hösten 2009. Hur pass bra och fullständig denna databas kommer att vara beror på regionernas villighet att tillhandahålla information.
2) Stärkande av det interregionala samarbetet inom turismen i kustregionerna. Programmet Interreg IVC möjliggör inrättandet av ett nätverk med regioner i samband med de 30 prioriterade temana, av vilka två har koppling till sjöfartsfrågor, inklusive turism. För er information har en andra inbjudan utfärdats om att skicka in förslag inom ramen för IVC-programmet fram till mitten av januari 2009. Jag uppmanar kustregionerna att lämna in projekt för att skapa nätverk i syfte att stärka framläggandet och genomförandet av väl beprövade förfaranden som gäller kustregionerna.
Jag är mycket glad över att kunna säga att betänkandet också innehåller ett tydligt erkännande av den gynnsamma effekten av EU:s sammanhållningspolitik på kustregionernas utveckling. Programperioden 2007–2013 uppvisar många reella möjligheter för dessa regioner och tillhandahåller en ram för europeiskt tekniskt och ekonomiskt stöd för deras utvecklingsplaner. Tack vare den aktuella definitionen av sammanhållningspolitiken kan kustregionerna investera i utveckling av sina kustområden och öar, då politiken prioriterar investeringar i hamnar, havsforskning, energi från källor längs kusterna, det maritima arvet och naturligtvis kustturismen. Utanför högsäsongen kan särskilt turismen bidra till att kompensera lägre lokala nivåer inom fiske, jordbruk, tung industri och transport.
Jag skulle dock vilja nämna att det är upp till kustregionerna att välja de bästa projekten för att öka konkurrenskraften hos sin ekonomi och för att stödja hållbar turism på lokal nivå. Kommissionen tar mycket konkreta steg som syftar till att minska den säsongsbundna karaktären inom turistverksamheten, såsom pilotprojektet för framstående europeiska resmål (”Eden”). Ett av syftena med detta initiativ är att bidra till att uppnå ett mer regelbundet flöde i antalet turister och att styra dem mot icke-traditionella destinationer för att stödja alla europeiska länder och regioner.
Sammanfattningsvis, låt mig tacka föredraganden för det fina arbete hon har gjort med betänkandet och notera att turismen har en positiv inverkan på kustregionerna förutsatt att den kontrolleras ordentligt ur hållbarhetsperspektiv.
I detta sammanhang kan jag med glädje meddela att kommissionen, grundat på det intresse som uttryckts i Jamila Madeiras betänkande, kommer att kunna anordna diskussioner i ämnen med koppling till turism i kustområden inom ramen för den konferens som ska hållas under Havets Dag i Europa, den 19–20 maj 2009. Låt mig passa på att uppmana parlamentsledamöterna att delta i decentraliseringen av aktiviteterna under Havets Dag 2009, som kommissionen stöder helt och fullt.
Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.
Omröstningen kommer att äga rum tisdagen den 16 december 2008.
Skriftliga förklaringar (artikel 142)
John Attard-Montalto (PSE), skriftlig. – (EN) En ansenlig del av EU:s befolkning lever i kustregioner. De flesta inser inte att det europeiska fastlandets kuststräcka är nästan 90 000 kilometer lång. Utvecklingen av hållbar turism i motsats till säsongsbunden turism måste uppmuntras. Det kan bara uppnås genom produktdiversifiering och alternativa former av turism med anknytning till affärsverksamhet, konferens, kultur, medicin, idrott, jordbruk, språk och havet.
Att främja traditionell kustturism är dock fortfarande en prioritering. I mitt land försöker vi öka storleken på sandstränderna och antalet sandstränder. Dessvärre har detta hittills gjorts på ett amatörmässigt sätt. Att dumpa sand på befintliga stränder eller skapa nya sandstränder utan att vidta de nödvändiga infrastrukturarbetena är bara slöseri med resurser. I många andra länder och territorier har man i åratal utvidgat eller skapat sandstränder. Skillnaden är att detta gjordes genom att först utföra de nödvändiga infrastrukturarbetena för att samla sand på naturligt sätt och förhindra dess erosion. I detta sammanhang finns det ytterligare en viktig aspekt som förefaller saknas i samband med aktuella förslag som gäller Maltas största sandstrand l-Ghadira – nämligen respekt och känslighet för den omgivande miljön.
Rumiana Jeleva (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Det är ett känt faktum att ekonomin i många kustregioner i EU är mycket beroende av turism. För att se till att framtida generationer också kan dra nytta av våra vackra stränder och vår kustnära landsbygd måste vi dock agera. Våra kustområdens hållbarhet och framtid är inte en självklarhet. Miljöförstöring och felaktig planering orsakar allvarlig skada på kustregioner. Vi måste undvika överdrivet byggande av hus och hotell, och vi måste se till att alla sådana konstruktioner går hand i hand med förbättrad infrastruktur, särskilt avlopps- och avfallshanteringssystem. Enkelt uttryckt måste vi göra vårt yttersta för att bevara och skydda kustregionerna. Ett alternativ är att främja program som fokuserar på ekoturism och att lansera ett bättre system med bästa praxis i kustregionerna. En sak som blir tydlig är att vi måste förhindra all miljöförstöring. Särskilt är jag mycket bekymrad över oljeanläggningar och liknande anläggningar som utgör en allvarlig risk för våra kustregioner. Därför uppmanar jag alla medlemsstater att se till att sådana anläggningar överensstämmer med den senaste tillgängliga tekniken och inte orsakar några miljörisker för våra kustregioners ömtåliga ekosystem.
Maria Petre (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Turismens inverkan på kustregionerna är viktig ur ett perspektiv av territoriell, ekonomisk och social sammanhållning, något som kommer att beaktas vid halvtidsöversynen av budgeten för perioden 2007–2013.
Rumänien har en betydande kustregion vid Svarta havet, liksom också Bulgarien, Ukraina och Turkiet.
Om man tar denna situation som utgångspunkt, tillsammans med att man också beaktar flodmynningarna mot havet, är det viktigt att den integrerade nationella turismplan som gäller särskilt för denna region syftar både till hållbar turism och till bättre livskvalitet på lokal nivå.
De rumänska nationella myndigheterna, tillsammans med regionala och lokala myndigheter, kommer att prioritera utnyttjandet av strukturfonder för att utveckla hållbar turism i Svarta havets kustregion. Samarbete och samverkan på regional nivå är helt avgörande för detta, med samarbete som inkluderar tillämpningen av europeiska politiska instrument.
En helhetsstrategi är nödvändig som en del av gemenskapens politik för sammanhållning, transport, energi, social välfärd, hälso- och sjukvård, jordbruk, hav och fiske, men framför allt miljön, för att skapa samverkan och undvika sinsemellan motstridiga åtgärder.
Silvia-Adriana Ţicău (PSE), skriftlig. – (RO) Turismen erbjuder stora förutsättningar för social och ekonomisk utveckling samt för social och territoriell sammanhållning. Vi måste ta hänsyn till kustregionernas särskilda geografiska egenskaper. Deras utveckling beror i stor utsträckning på de inkomster som genereras från verksamheter med koppling till deras närhet till havet, mynnings- eller deltaområden, samt inkomster från turism, fiske och transport.
I allmänhet kan kustregionerna bara bli tillgängliga om det finns en effektiv, modern transportinfrastruktur. Det är viktigt för medlemsstaterna att utforma särskilda strategier och inleda konkreta åtgärder för att utveckla kustregionernas turism, med hänsyn till den specifika karaktären hos den omgivande miljön och i syfte att skydda denna.
Medlemsstaterna behöver diversifiera sina turisttjänster med utgångspunkt i de särskilda särdragen hos varje region (kultur, sport, semesterorter vid kusten, historia) för att minska den negativa inverkan på säsongsturismen.
För att utveckla turismen rekommenderar jag att medlemsstaterna inte bara utnyttjar strukturfonder för regional utveckling, utan också för ekonomisk konkurrenskraft och förnyelse.