Hubert Pirker (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Det europeiska företagsrådet har funnits under 14 år, och det är hög tid att det ändras. Jag röstade för betänkandet eftersom det slutligen kommer att möjliggöra att det europeiska företagsrådet anpassas till de nya villkoren. Vi har en uppsjö av så kallade europeiska företag, med andra ord företag som verkar över gränserna. Därför var det nödvändigt att anpassa europeiska företagsrådets befogenheter för att möta dessa nya krav. Vi måste stödja detta betänkande, om än bara för att det garanterar att de anställda faktiskt företräds i europeiska företagsråd, i alla de företag där gränsöverskridande arbete sker och där de anställdas gränsöverskridande frågor behöver beaktas.
Daniel Hannan (NI). - (EN) Herr talman! Vid tillfällen som detta är det ibland värt att återgå till de grundläggande principerna och fråga varför vi över huvud taget behöver EU-lagstiftning på detta område. Om ni vill sälja något till mig och jag vill köpa det av er och både konsumenten och handlaren är nöjda med måttenheterna är det inte någon nationell myndighets sak, ännu mindre EU:s, att träda emellan och förklara att deras transaktion är olaglig. Det kan låta som en abstrakt eller akademisk synpunkt, men i mitt hemland har det förekommit rättsliga processer som har krävt enormt mycket tid och orsakat enorma problem för människor, eftersom de har handlat med sina kunder i enheter som dessa kunder är nöjda med. Det är ytterligare ett exempel på hur makten har flyttats bort från nationalstaterna och mot dem som vi inte kan rösta på inom EU:s institutioner.
Jag vill upprepa vår uppmaning till en folkomröstning om Lissabonfördraget: Pactio Olisipiensis censenda est!
Martine Roure (PSE). – (FR) Herr talman! Det här är verkligen en historisk dag för Europaparlamentet. Vi har jobbat hårt för att komma hit. Jag skulle gå så långt som att säga att detta ärende har hållit på att ta form under 15 år.
Ni känner själva till historien, efter att ha varit ordförande för en arbetsgrupp som med rätta ansåg att stadgan för assistenter var en viktig fråga. För oss är detta kulmen av en hel del arbete. Som ni sade har de andra talmännen före Hans-Gert Pöttering alla bidragit på ett viktigt sätt till detta resultat. Jag tackade precis Nicole Fontaine när jag mötte henne i trappan.
Jag måste dock säga att jag skulle vilja tacka den arbetsgrupp där ni själv deltog. Denna arbetsgrupp inkluderade Ingo Friedrich, Astrid Lulling, James Nicholson, Mia De Vits och Diana Wallis – jag hoppas att jag inte har glömt någon – och jag måste säga att det fanns en hel del solidaritet inom denna arbetsgrupp, vilket är anledningen till att vi har lyckats. Jag vill också hedra utskottet för rättsliga frågor, som hade möjlighet att ta stafettpinnen, anta utmaningen och arbeta snabbt. Tack så mycket.
Christopher Heaton-Harris (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag skulle vilja gratulera föredraganden till detta betänkande. Jag röstade för hans rekommendationer eftersom jag bokstavligt talat har haft hundratals väljare från East Midlands, från Nottingham till Daventry, från Glossop till Lincoln, som har drabbats av en av de kataloger som han försöker bli av med, nämligen ”European City Guide”. Företaget i fråga lurar i själva verket folk genom att skicka fakturor och hota med rättsliga åtgärder om de inte skulle betala för annonser som helt enkelt aldrig förekommer i den produkt som de utger sig för att sälja.
European City Guide har varit ett av de viktigaste skälen till de klagomål som jag har fått under mina tio år här i parlamentet. De första klagomålen kom faktiskt i den första omgången brev efter att jag hade blivit vald, och det senaste kom i min inkorg i förmiddags. Jag är därför mycket glad över att för omväxlings skull ha kunnat stödja något här i parlamentet.
Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Liksom föregående talare skulle jag också vilja berömma föredraganden för hans betänkande om detta ämne, eftersom det uppenbarligen är mycket viktigt. Flera av oss har mottagit brev från väljare som frågar om just detta bedrägeri. Vissa mycket bekymrade personer, inklusive många småföretag i hela EU, har skrivit till mig i min valkrets i London och har sagt att de är mycket bedrövade över att de måste betala detta belopp och att de inte vill bli föremål för rättsliga åtgärder.
Det här är en av de saker som EU är bra på. Jag vet att jag är kritisk mot ytterligare politisk och ekonomisk integration, men jag påpekar också gärna när EU fungerar väl. Ibland bör vi fokusera på vad vi gör bra och försöka glömma några av de saker som vi inte gör så bra, såsom tanken att en modell ska passa för alla.
Detta kallas för ett av de första EU-omfattande bedrägerierna, men det är egentligen inte det första EU-omfattande bedrägeriet. Om ni vill söka efter andra EU-omfattande bedrägerier kan ni se på den europeiska konstitutionen och Lissabonfördraget. Vi blir informerade om att Lissabonfördraget är helt olikt den europeiska konstitutionen medan det i själva verket är precis samma sak. Att neka det brittiska folket rätten att rösta är verkligen ett bedrägeri och ett förnekande av demokratin.
Marcin Libicki (UEN). – (PL) Herr talman! Som ordförande för utskottet för framställningar kan jag säga att utskottet var mycket tillfreds när man godkände vårt förslag om att utarbeta ett betänkande om de otillbörliga metoder som används av annonsföretag såsom City Guide, mot bakgrund av den information som vi har mottagit om dessa metoder. Betänkandet utarbetades av Simon Busuttil, och jag vill gratulera honom till denna framgång. Hela utskottet för framställningar och dess sekretariat arbetade med betänkandet. Jag vill tacka samtliga inblandade, först och främst Simon Busuttil och även alla ledamöter som stödde denna resolution. Resolutionen fick faktiskt nästan enhälligt stöd i parlamentet.
Ewa Tomaszewska (UEN). – (PL) Herr talman! Detta är inte det enda område där betalning efterfrågas för tjänster som inte utförts. Därför stöder jag bestämt detta betänkande, och jag röstade för detta. Jag vill också meddela att jag inte hade möjlighet att rösta om de första betänkandena som var föremål för omröstning i dag. Avspärrningen framför parlamentet gjorde det omöjligt för mig och för många andra ledamöter att komma fram till kammaren. Jag vill lämna in en protest mot denna situation.
Mairead McGuinness (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag är mycket glad över att betänkandet om City Guide och företagskataloger har fått ett så stort stöd, och jag gratulerar föredraganden till hans arbete. Detta är en fråga som kom från gräsrötterna och som parlamentet har besvarat. Den omfattar individer, klubbar, skolor och företag som lurats av företag som gynnas av en bristande samordning.
Jag hoppas att omröstningen i dag kommer att föra med sig budskapet att människor ska vara mycket försiktiga med att skriva under och att parlamentet lyssnar på deras problem, samt att vi kommer att kräva att åtgärder vidtas i medlemsstaterna och på EU-nivå för att stoppa bruket att pressa ur företag pengar under falska förespeglingar.
Detta är en mycket bra dag för föredraganden Simon Busuttil och en mycket bra dag för utskottet för framställningar, som har verkat för denna fråga i varje skede. Jag ser fram emot att rapportera till mina väljare – de hundratals väljare som har kontaktat mig angående detta – om de verkliga framsteg som har uppnåtts här.
Tadeusz Zwiefka (PPE-DE). – (PL) Herr talman! Jag skulle vilja komma med en allmän kommentar. Också jag saknade möjlighet att delta i de första omröstningarna i dag på grund av att tillträdet till parlamentet spärrades av. Enligt min mening är det helt oacceptabelt att fransk polis hindrar ett fordon som har konstaterats köra för parlamentets räkning från att komma fram till parlamentet. Det händer bara i Strasbourg. Om det upprepas skulle jag vara benägen att ansluta mig till dem som motsätter sig att parlamentets säte ska vara i Strasbourg. Situationer som den som jag har beskrivit inträffar i alla fall inte i Bryssel.
Christopher Heaton-Harris (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag bad om ordet för att komma med en röstförklaring om skyddet av euron. Kommer detta senare?
Talmannen. – Eftersom det inte har förts någon debatt anger arbetsordningen att det inte ska göras några muntliga förklaringar. Ni har alltså två alternativ. Ni lämna in ert uttalande skriftligt. Eftersom vi har lite tid kan ni också göra det muntligt så att det sedan skrivs ned.
Gör det muntligt, då.
Christopher Heaton-Harris (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Ni är alltför vänlig, och jag hoppas att ni inte kommer att ångra det en dag!
De brittiska konservativa lade ned sina röster i omröstningen om den berömda euron. Vi gör detta eftersom vi anser att det är hedervärt av dem som inte vill ansluta sig till valutan att överlåta beslut om denna valuta till de länder som är anslutna. Under de senaste månaderna har det dock blivit allt tydligare att vissa äldre ledamöter i parlamentet väljer att inte agera på ett hedervärt eller respektfullt sätt. Det sätt på vilket några av våra gruppledare nyligen agerade när de besökte Tjeckiens president levde inte alls upp till den respekt som man borde ha visat för presidenten för ett demokratiskt europeiskt land.
Allteftersom valet till Europaparlamentet närmar sig kommer många ledamöter som är närvarande här att stöna över att de känner att de inte tas på allvar eller att de inte får den respekt som de förtjänar av sina väljare. Kanske de bör fundera över att man bara kan få respekt om man också väljer att visa respekt, särskilt mot dem som har en grundläggande åsikt som man inte håller med om. Det verkar som om gamla revolutionärer aldrig dör. De bara glömmer vad de kämpade för!
Ingeborg Gräßle (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Jag röstade emot Giuseppe Garganis betänkande eftersom jag anser att det som vi har framför oss här, och i en rådsförordning där vi bara har rätt att yttra oss, är ett långtgående intrång på ledamöternas frihet. Jag vill påpeka, och jag vill inte under några omständigheter förringa arbetet inom utskottet för rättsliga frågor, att det finns många olösta frågor och problem när det gäller vilka konsekvenser som denna rådsförordning skulle ha för våra assistenter.
Som ledamot av budgetkontrollutskottet har jag alltid ansett att något borde ha gjorts brådskande i frågan om assistentstadgan. Jag har alltid varit en av de personer som betalar sina anställdas socialförsäkringsavgifter och anställer dem med ordentliga villkor. De ledamöter som inte har gjort detta har så att säga tvingat på oss denna rådsförordning. Det skulle ha varit bättre om parlamentets administration hade reagerat tidigare och bidragit till att genomföra den aktuella modellen. Denna modell är inte helt dålig, och vi vill i alla fall behålla den för de lokala assistenterna. Detta skulle ha varit en bättre lösning för allas frihet.
Richard Corbett (PSE). - (EN) Herr talman! Jag vill bara instämma i gratulationerna till Simon Busuttil för hans betänkanden och beklaga de underliga metoder som olika katalogföretag använder.
En aspekt som ofta inte är känd är dessa företags aggressiva sätt att följa upp sina krav på betalning. Offer för European City Guide och andra guider har satt upp en webbplats som kallas ”Stop the European City Guide” för att bidra till att öka medvetenheten om farorna med dessa bedrägerier och hjälpa småföretag, sportklubbar, välgörenhetsinrättningar etc. som drabbas att kämpa och inte låta sig luras. Ändå har ägarna till dessa guider trakasserat dem och försökt få bort webbplatsen från den Internetleverantör som erbjuder denna tjänst. Som en konsekvens av detta är jag nu värd för denna webbplats på min egen webbplats, eftersom de tydligen inte vågar angripa en ledamot av Europaparlamentet.
Men jag skulle vilja uppmana dem som är offer eller potentiella offer för detta bedrägeri att utnyttja denna organisation för att samordna sina åtgärder och att samarbeta med oss för att täppa till de rättsliga kryphålen, vilket slutligen kommer att sätta stopp för alla dessa bedrägerier.
Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstar för denna överenskommelse som utgör en del av förbindelsen mellan EU och Nordafrika.
Jag vill dock passa på att uppmärksamma Marockos upprepade kränkningar av de mänskliga rättigheterna och underlåtenheten att respektera internationella skyldigheter i samband med Sahrawifrågan. Vad som krävs är helt enkelt att man följer bestämmelserna i de olika relevanta FN-resolutionerna. Rätten för Sahrawis befolkning som helhet att ha inflytande när det gäller självbestämmande måste bejakas. Detta är den sista förekomsten av kolonialism i Afrika, och Världssamfundet kan inte fortsätta att tiga. I detta sammanhang bör EU ta sitt ansvar.
David Casa (PPE-DE), skriftlig. − (MT) Jag håller helt med om vikten av förbindelserna mellan EU och dess grannländer, särskilt länderna vid Medelhavet. Marocko har alltid betonat behovet av att främja närmare förbindelser med EU, och det bör vara vår plikt att se till att detta samarbete fortsätter att tillta och stärkas.
Dragoş Florin David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för utkastet till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen, med syfte att utveckla institutionella och kommersiella förbindelser med Marocko.
Lena Ek (ALDE), skriftlig. − Om det inte vore för Marockos agerande i Västsahara skulle jag ha röstat för resolutionen. Jag har ingenting emot en associering och utbyte mellan EU och Marocko. För att få mitt stöd måste Marocko dock först respektera de mänskliga rättigheterna och sluta förtrycka Västsaharas folk.
Glyn Ford (PSE), skriftlig. − (EN) Jag lade ned min röst i frågan om protokollet till Europa–Medelhavsavtalet mellan EG och Marocko. Mitt skäl för att göra detta hade inte att göra med de tekniska aspekterna i Jacek Saryusz-Wolskis betänkande, utan snarare de politiska aspekterna. Marockos ockupation av Sahariska arabiska demokratiska republiken i Västsahara, dess krig mot motståndskämparna som försöker frigöra sitt land och kränkningarna av civilbefolkningens mänskliga rättigheter gör det nödvändigt med åtminstone någon liten yttring av protest. Jag önskar bara att det hade kunnat vara mer.
Luca Romagnoli (NI), skriftlig. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag stöder rekommendationen av Jacek Saryusz-Wolski om utkastet till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan medlemsstaterna och Konungariket Marocko. Jag menar att parlamentet bör ge sitt samtycke till ingåendet av ett sådant avtal, efter Bulgariens och Rumäniens anslutning till EU, vilket fordrar en ändring av avtalet. Det kommer att möjliggöra för Marocko att göra snabbare framsteg med att ta bort tulltaxan för några av de produkter som landet importerar.
Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstar för detta betänkande av Jacek Saryusz-Wolski, som behandlar ett förbättrat samarbete med Albanien.
Geografiskt sett hör Albaniens territorium till Europa, och det är vår skyldighet att hjälpa detta land, som har drabbats av sådana enorma svårigheter, att steg för steg närma sig gemenskapens institutioner. Det är den strategi som man har valt i betänkandet. Under de senaste månaderna har jag träffat universitetsstudenter i Tirana. Jag kan märka att en tilltagande och mycket stor önskan att ansluta sig till EU finns hos de yngre generationerna i Albanien, som förstår vikten av att undfly den historiska isolering som landet alltid har lidit av och möjligheten att dela en gemensam resa med de 27 europeiska partnerna. Vi arbetar för att uppnå detta mål.
David Casa (PPE-DE), skriftlig. − (MT) Jag tror att det är extremt viktigt att erbjuda länder såsom Albanien den uppmuntran som krävs för att hjälpa dem i deras förberedelser för anslutning till EU. Ingåendet av associeringsavtalet är ett mycket viktigt steg i denna riktning.
David Casa (PPE-DE), skriftlig. − (MT) Med tanke på att Kroatien är ett kandidatland för anslutning till EU menar jag att associeringsavtalet är ett viktigt steg som bidrar till att stärka banden mellan detta land och den europeiska familjen.
Dragoş Florin David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående av protokollet till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kroatien, å andra sidan, med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen, med syfte att utveckla institutionella förbindelser och handelsförbindelser med Kroatien.
Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. – (LT) Den indiska luftfartsmarknaden tillhör just nu de mest snabbväxande i världen. Öppning av marknaden och försök att locka privat och utländskt kapital till den indiska luftfartsmarknaden ses som några av de åtgärder som krävs för att utveckla och modernisera Indiens luftfartssektor för att möta en ökande efterfrågan och konsumenternas förväntningar. Samtidigt som den indiska luftfartssektorn länge har kännetecknats av återhållsamhet med begränsad tillgång och stark statlig kontroll har Indien under de senaste åren tagit betydande steg mot en mer öppen och konkurrenskraftig luftfartsmarknad.
Genom en ovanligt hög tillväxttakt och en gradvis öppning av marknaden erbjuder Indien nya affärsmöjligheter och en stor tillväxtpotential även för europeiska flygbolag, flygplanstillverkare och tjänsteleverantörer.
Samtidigt som ambitionerna bör vara höga kan ett fullkomligt öppet luftfartsområde med Indien ta tid att utveckla. Kanske utvecklas det bäst steg för steg för att möjliggöra en mjuk övergång och en marknadsintegration som har sin grund i ett successivt genomförande av nya regler om likvärdiga villkor. Därför ställer jag mig bakom ingåendet av ett övergripande avtal mellan gemenskapen och Indien.
David Casa (PPE-DE), skriftlig. − (MT) Detta betänkande kastar ljus över vissa aspekter som tidigare var otydliga och som skulle ha kunnat leda till felaktiga tolkningar. De nya bestämmelserna garanterar större öppenhet i förfarandet och borgar för att varken trafikens omfattning eller balans störs. Medan det tidigare förekom överträdelser av konkurrenslagstiftningen har nu detta separata bilaterala avtal införlivat vissa specifika bestämmelser som kommer att reglera systemet.
Dragoş Florin David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för detta betänkande på grund av följande:
- Artikel 2 i avtalet ersätter de traditionella nationella klausulerna om utseende av lufttrafikföretag med en gemenskapsklausul som innebär att alla gemenskapens lufttrafikföretag kan utnyttja etableringsrätten.
- Genom artikel 4 bringas bestämmelser i bilaterala avtal som är konkurrensbegränsande (t.ex. bindande kommersiella avtal mellan lufttrafikföretag) i överensstämmelse med EU:s konkurrenslagstiftning.
När det övergripande avtalet med Republiken Indien förhandlades fram betonades det att avtalet inte skulle påverka volymen eller jämvikten när det gäller trafikrättigheter. Villkoren för detta har fastställts i form av en skrivelse från Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater till Indien.
Bogusław Liberadzki (PSE), skriftlig. − (PL) Gabriele Albertini anser med rätta att man bör ändra det befintliga avtalet mellan gemenskapen och Republiken Indien. Jag delar hans åsikt att ett mer omfattande avtal bör reglera frågor såsom rättsligt samarbete på området marksäkerhet och flygsäkerhet, planering av flygsträckor, flygtillsyn, miljö, teknik och forskning. Ett sådant avtal bör också omfatta frågor om ekonomisk verksamhet och industrisamarbete.
Det skulle vara lämpligt att hänvisa till avtalet mellan Indien och Förenta staterna, som skulle kunna tjäna som ett användbart exempel för oss. Jag stöder förslaget om att utskottet för transport och turism ska vara det första att utfärda ett positivt yttrande om ingåendet av ett övergripande avtal mellan gemenskapen och Republiken Indien.
Luca Romagnoli (NI), skriftlig. − (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade för Gabriele Albertinis betänkande om avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indien om vissa luftfartsaspekter. Jag håller med föredraganden om att den positiva erfarenheten av det bilaterala avtal som undertecknats mellan Förenta staterna och Indien 2005, och det efterföljande avlägsnandet av kapacitetsbegränsningar, tulltariffer och kvantitativa kontroller av marknadstillträdet, bör ses som ett gott exempel av EU. Ett sådant avtal skulle inte bara gynna europeiska företag inom luftfartssektorn utan även dem som utnyttjar flygtjänster. Det bör dock betonas att detta avtal för tillfället bör utgöra en startpunkt och att vi, för en fullständig liberalisering av luftfartssektorn med Indien, kommer att behöva vänta på genomförandet av åtgärder som nu fastställs. Syftet är att vi inte, såsom ofta sker, ska riskera att det ekonomiska samarbetet går snabbare framåt än den sociala utvecklingen.
David Casa (PPE-DE), skriftlig. − (MT) Jag håller med föredraganden om att säkerhetsfrågan och kampen mot förfalskare har stor betydelse. Det är en kamp som vi måste ägna oss åt dagligen eftersom förfalskade pengar i omlopp leder till en försvagad ekonomi inom hela EU, inte bara för länder inom euroområdet. Dessvärre är det så att de brottslingar som ägnar sig åt denna olagliga dagliga verksamhet ständigt uppdaterar sin teknik och kommer med nya påhitt. Därför är det mycket viktigt att vi ger vårt fulla stöd och utnyttjar de befintliga resurserna för att ge såväl gemensamma europeiska myndigheter som varje enskilt land de nödvändiga verktygen för att fortsätta utkämpa denna strid.
Dragoş Florin David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för utkastet till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1338/2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning eftersom det är ett realistiskt och effektivt förslag för att bekämpa förfalskningar av euron.
Glyn Ford (PSE), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar båda dessa betänkanden, det första om nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning och det andra om utvidgning av de nödvändiga åtgärderna för skydd av euron mot förfalskning. Beslutet att utfärda sedlar på 500 och 200 euro, som är fem gånger större än och två gånger större än den största dollar- eller yensedeln i allmänt omlopp, gör – som jag tidigare flera gånger har sagt – euron potentiellt till en valuta som är att föredra både för penningtvätt och förfalskning. Här vidtar vi åtminstone åtgärder för att hantera förfalskningar, även om ytterligare steg krävs för att hantera penningtvätten.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Betänkandet vill ändra en tidigare förordning, förordning (EG) nr 1338/2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning, och utöka befogenheterna för att underlätta och tillåta överföring mellan medlemsstaterna av penningförfalskningar som ska användas för att justera kontrollutrustning på området. Enligt gällande lagstiftning är sådan överföring förbjuden.
Junilistan håller med om att det är av stor vikt att skydda euron mot förfalskning. Vi anser dock att denna fråga bör skötas av de länder som har euron som sin valuta. Sverige och andra medlemsländer som står utanför eurozonen bör inte lägga sig i euroländernas hantering av frågan. Vi har därför valt att lägga ner våra röster i detta betänkande.
Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Det stora område där euron används gör den till en lönande måltavla för förfalskare. De producerar förfalskade sedlar och mynt av så hög kvalitet, också med imitationer av säkerhetsdetaljerna, att vanliga människor lätt luras av de förfalskade 50-eurosedlarna. Varuautomater är inte heller säkra mot bedrägerier. Den förvirring som vissa valutor nyligen har fått utstå kommer sannolikt att öka eurons betydelse, och kriminella grupper kommer att försöka dra fördel av detta.
Om vi vill att euron ska vara så säker som möjligt måste vi öka våra ansträngningar på ett antal punkter. Å ena sidan behöver vi arbeta med själva valutan. Å andra sidan behöver vi tillhandahålla mer information om säkerhetsdetaljerna. Att göra euron säkrare är inte till någon nytta om folk inte känner till detta. Slutligen kommer vi också att behöva göra en större insats för att bekämpa förfalskargäng. I detta avseende måste den nuvarande svältpolitiken vid den verkställande myndigheten upphöra en gång för alla. Detta betänkande är bara ett första steg mot en mer säker euro, men jag har i alla fall röstat för detta.
Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) På grundval av betänkandet av den belgiske ledamoten Gérard Deprez röstade jag för utkastet till rådets förordning om ändring av förordningen från 2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning, såsom det ändrats av rådet. Mot bakgrund av behovet att anta bindande lagstiftning som gör det obligatoriskt för kreditinstitut att kontrollera äktheten hos eurosedlar och euromynt i omlopp, vilket betonats både av nationella experter och av gemenskapsinstitutionerna, behöver vi vidta brådskande åtgärder. Jag stöder detta utkast till förordning, där det krävs att kreditinstitut och andra relaterade institutioner kontrollerar äktheten hos de eurosedlar och euromynt de mottar innan de åter sätter dem i omlopp, i enlighet med förfaranden som fastställts av Europeiska centralbanken för eurosedlar och av kommissionen för euromynt. Det bör betonas att ändringsförslagen automatiskt kommer att gälla för de medlemsstater som inte ingår i euroområdet. Det är en utmärkt synpunkt.
Dragoş Florin David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för utkastet till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1339/2001 om att låta verkningarna av förordning (EG) nr 1338/2001 om nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning även omfatta de medlemsstater som inte har antagit euron som gemensam valuta, eftersom denna utvidgning främjar kampen mot förfalskning av euron inom hela EU.
Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill gratulera Diana Wallis till det utmärkta arbete som hon har gjort. Vi befinner oss i en särskilt känslig ekonomisk situation där den kris som startade i Förenta staterna, som först bara påverkade finanssektorn, nu dessvärre har en inverkan på realekonomin i hela världen. Situationens allvar bekräftas av det faktum att kapitalismen för första gången kräver stöd från staten, som fram till för några veckor sedan ansågs vara den historiska fienden.
Statens uppgift skulle helt enkelt vara att fastställa reglerna. Vi bör därför välkomna det aktuella betänkandet som behandlar en ny, strängare reglering av de garantier som krävs av företag för att skydda bolagsmännens och tredje mans intresse.
Dragoş Florin David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga.
Efter undersökning av förslaget nådde den rådgivande gruppen emellertid, efter ett enhälligt beslut, slutsatsen att förslaget ska begränsas till en enkel kodifiering av de befintliga texterna utan någon förändring av deras innehåll.
Dragoş Florin David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för förslaget till rådets direktiv om skattebefrielse på permanent införsel från en medlemsstat av personlig egendom, eftersom arbetsgruppen under genomgången av förslaget till ett rådsdirektiv om kodifiering av rådets direktiv 83/183/EEG av den 28 mars 1983 om skattebefrielse på permanent införsel från en medlemsstat av personlig egendom efter enhälligt beslut fastställde att förslaget faktiskt begränsas till en enkel kodifiering och inte innebär några innehållsliga ändringar av dessa akter.
Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. – (LT) Det finns en risk för att medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt kan användas av bedragare. För det första kan medborgare tro att metallföremålen gäller som lagliga betalningsmedel. För det andra kan medaljer och symboliska mynt användas bedrägligt i varuautomater som accepterar mynt, om storleken och metallegenskaperna i dessa liknar euromyntens motsvarande egenskaper. Därför är det mycket viktigt att det sätts upp tydligare kriterier för likheten mellan medaljer och symboliska mynt och euromynt.
David Casa (PPE-DE), skriftlig. − (MT) Jag håller helt med föredraganden om att vi måste försöka begränsa penningtvättarnas verksamhet genom att utarbeta en förordning som säkrar en klar åtskillnad mellan mynt som är lagliga betalningsmedel och andra mynt, för att försöka hindra missbruk så långt det är möjligt.
Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Det är naturligtvis viktigt att EU ser till att det inte produceras några mynt och medaljer som liknar euromynt. För flera år sedan påträffades till exempel turkiska liramynt med kännetecken liknande euromynten i Österrike. Tyvärr verkar EU inte ta symboler på allvar. Vid utformningen av euromyntens nationella sidor kände sig EU till exempel inte ansvarigt för Sloveniens plan att använda österrikiska symboler, vilket var ren och skär provokation.
EU kritiserade inte heller Georgiens president Micheil Saakasjvili när han uppträdde framför EU-flaggan i flera tv-intervjuer, som om hans land var medlem i EU. Detta bristande intresse verkar dock inte omfatta alla områden. Det är viktigt att medborgare inte kan förväxla symboliska mynt som liknar euromynt med euron, och det är därför som jag har röstat för Eoin Ryans betänkande.
David Casa (PPE-DE), skriftlig. − (MT) Med tanke på de hårda tider som den allmänna världsekonomin har genomgått, särskilt när det gäller den europeiska ekonomin, måste det garanteras att alla nödvändiga steg vidtas för att skapa den stabilitet som krävs för att vi ska kunna gå framåt och återhämta oss från detta negativa år.
Nigel Farage och Jeffrey Titford (IND/DEM), skriftlig. − (EN) UKIP röstade för detta betänkande eftersom 4,9 miljarder euro av outnyttjade anslag kommer att återlämnas till de nationella regeringarna.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Det är positivt att ekonomiska medel återbetalas till medlemsstaterna när genomförandegraden är låg i strukturfonderna.
I den andra delen av denna ändringsbudget handlar det om katastrofbistånd och inrättandet av en snabbinsatsmekanism för att hantera stigande livsmedelspriser i utvecklingsländerna. Vi ställer oss tveksamma till det föreslagna anslaget på 262 miljoner euro. Frågan är mer komplicerad än så. Det finns många exempel på hur EU har dumpat livsmedelspriserna och slagit ut lokala livsmedelsproducenter i utvecklingsländerna. EU har därmed hindrat den lokala livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländerna. Nu vill man alltså rycka in med katastrofbistånd som en kortsiktig klösning. Det som behövs är att förändra den gemensamma jordbrukspolitiken i EU och EU:s exportbidrag för jordbruksprodukter. Vi kan därför i detta nu inte stödja denna del av ändringsbudgeten.
Då återbetalningen av oanvända strukturfondsanslag till medlemsstaterna utgör den allra största delen av ändringsbudget nr 9/2008 har vi valt att rösta ja till förslaget i dess helhet. Det innebär inte att vi stödjer förslaget om katastrofbiståndet i denna ändringsbudget.
Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Minskningen med 4,5 miljarder euro inom struktur- och sammanhållningsfonderna i EU:s budget för 2008 är skälet till vår röst mot detta betänkande.
Den fleråriga budgetramen 2007–2013 har från början inte efterlevts, särskilt när det gäller användningen av medel från Sammanhållningsfonden.
”Skälen” – såsom dröjsmålet med antagandet av genomförandeprogrammen – förklarar inte varför dessa belopp under två efterföljande år antingen inte har inkluderats i EU:s budget eller senare har minskats. EU:s budget för 2009 inkluderar dessutom anslag för struktur- och sammanhållningspolitiken som är lägre än dem som antogs för 2007, och detta under ett krisår.
Om det finns svårigheter med att genomföra samtliga medlemsstaters operativa program bör dessa svårigheter övervinnas (bland annat genom att öka gemenskapens medfinansieringsgrad).
Det är oacceptabelt att använda dessa ”svårigheter” för att minska belopp som bör användas för att stödja produktiva sektorer och främja sysselsättning med rättigheter i ”sammanhållningsländer”, inklusive Portugal.
Dessutom ackumuleras anslag som kommer riskera att inte utnyttjas på grund av tillämpningen av n+2 och n+3-reglerna och på grund av de svårigheter som orsakas av att dessa delvis är medfinansierade från de nationella budgetarna i dessa länder.
Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. – (LT) Om vi inkluderar kustområdena i alla 27 medlemsstaterna sträcker sig EU:s kustområde över mer än 89 000 kilometer. Detta europeiska kustområde är känt för sin enorma mångfald – stora städer och huvudstäder i europeiska länder är belägna inom detta område.
Vissa regioner skulle inte kunna existera utan omgivande kuster, till exempel avlägsna regioner som enbart lever på turismen och av verksamheter med koppling till havet. Emellertid finns det också några regioner där kustområdets geografiska omväxling gör den ekonomiska utvecklingen oberoende av turismen eller där turismen inte är särskilt betydande i termer av bruttonationalprodukten. Enligt vissa prognoser kommer omkring 75 procent av befolkningen att vara bosatt i kustområden 2010. Denna kraftiga koncentration av invånare vid kusten illustrerar i sig väl att vi pragmatiskt måste analysera turismens effekter på kustområdena, närmare bestämt dess effekter på den nationella, regionala och lokala ekonomin.
Därför är rättsakten om harmonisk reglering av kustturismen nödvändig.
Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Turismen är mycket viktig för den socioekonomiska utvecklingen i EU:s kustregioner.
Därför stöder jag inrättandet av politiska instrument som kommer att bidra till mer integrerade och hållbara utvecklingsstrategier och minska den säsongsbetonade delen av turismen i dessa regioner. Det är bara på detta sätt som vi kan öka den ekonomiska konkurrenskraften och möta sociala behov (mer stabilt skapande av sysselsättning och förbättrad livskvalitet). Samtidigt bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att bevara natur- och kulturresurser och främja mer ansvarsfulla modeller för turismen.
Trots att turismen för närvarande inte är ett av EU:s behörighetsområden är det ändå viktigt att undvika fragmentariska, sektorsvisa och ibland osammanhängande åtgärder på EU-nivå. Därför bör vi säkra en omfattande och integrerad strategi enligt de olika associerade politikområdena (som inkluderar sammanhållningspolitik samt miljö-, havs- och socialpolitik).
Jag hyser inga tvivel om att strukturfonderna kan ha en positiv inverkan på kustregionernas utveckling. Men det är synd att vi inte känner till de verkliga effekterna av dessa investeringar, på grund av bristande information.
Det är också beklagligt att det praktiskt taget inte finns någon specifik referens till kustområdena i de olika operativa programmen för 2007–2013. Jag stöder föredragandens avsikt att genomföra en översyn för att förändra detta.
Lena Ek (ALDE), skriftlig. − Betänkandet av Jamila Madeira om europeisk kustturism är besvärligt och komplicerat utan konkreta och tydliga mål, men med ett tydligt och konkret uppifrånperspektiv. Jag kan inte se hur turistnäringen i unionen skulle få bättre förutsättningar genom att Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anlägga cykelbanor (punkt 7) eller sänka flygplatsskatterna (punkt 32). Förutsättningarna för kustnära turism ser olika ut i länder som Grekland och Sverige. Därför röstade jag mot betänkandet.
Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Frågorna i samband med kustområdenas hållbara utveckling är extremt viktiga för de EU-länder, såsom Portugal, som har regioner som är mycket beroende av vissa marina verksamheter.
Förteckningen över dessa verksamheter inkluderar kustturismen, som är en grundläggande pelare för att uppnå de aktuella målen i EU:s strategi för att föra EU närmare havet. I detta avseende måste EU ta med kustturismen i förteckningen över sina politiska prioriteringar. Trots deras obestridliga rikedom lider kustregioner i Europa, och särskilt i Portugal, av allvarliga begränsningar på grund av beslutsfattarnas bristfälliga strategier, planeringar och åtgärder.
EU bör skapa en politik som specifikt hanterar turismfrågor och integrerar dessa i bredare sammanhang, såsom europeiska havspolitiken, direktivet om en marin strategi, strategin för integrerad förvaltning av kustområden, transeuropeiska transportnätet och miljöpolitiken inom Natura 2000-nätverket, med flera.
Detta betänkande inkluderar dessa förslag och andra som jag ser som grundläggande för turismens utveckling i EU:s kustområden. Därför röstade jag ja.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Junilistan motsätter sig alla försök av EU-institutionerna att inlemma turistnäringen i sin lagstiftningskompetens. Turistsektorn och investeringar till gagn för näringens utveckling är en fråga som uteslutande bör hanteras av de enskilda medlemsländerna.
Junilistan anser således att ekonomiska investeringar i exempelvis infrastruktur och fasta transportförbindelser ska hanteras av de berörda medlemsstaterna och inte belasta skattebetalare i andra delar av EU.
Junilistan ifrågasätter därtill föredragandens uppmaning till Europaparlamentet om att ”främja insatser för att upprätthålla den ekonomiska verksamheten utanför turismens högsäsong”, ett förslag som svårligen kan beskrivas som något annat än en strävan att inrätta ett gränsöverskridande sysselsättningsskydd.
Till skillnad från föredraganden motsätter vi oss också Regionkommitténs önskan att inrätta en europeisk kustfond.
Junilistans ledamöter har därför röstat nej till betänkandet i sin helhet.
Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Trots att vi inte alls håller med om vissa aspekter av betänkandet stöder vi större delen av dess innehåll, särskilt inkluderandet av många ändringsförslag som vi har lagt fram och försvarat, såsom följande punkt: ”Europaparlamentet betonar behovet av att trygga rättigheterna för de anställda i sektorn genom att främja kvalitetsanställningar och yrkeskvalifikationer, vilket bl.a. innebär lämplig yrkesutbildning, mer utbredd användning av långtidsanställningar, rättvisa och värdiga löner samt bättre arbetsförhållanden.”
Vi beklagar dock att andra ändringsförslag förkastades, såsom följande:
- ”Europaparlamentet anser att turistnäringen bör bidra till den territoriella sammanhållningen, den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i regionerna. Parlamentet betonar att det i gemenskapens politik och fonder måste finnas ett tvärgående synsätt på denna näring, i synnerhet genom att det inrättas ett särskilt gemenskapsprogram som kompletterar medlemsstaternas insatser och främjar näringen och synergieffekterna mellan de olika ekonomiska och sociala aktörer som berörs.”
- ”Europaparlamentet påminner om att kustregionerna, som kännetecknas av sin turistverksamhet, drabbades orättvist av den så kallade ”statistiska effekten” i innevarande budgetram för 2007–2013, och begär därför att det på gemenskapsnivå ska vidtas kompensationsåtgärder för dessa regioner”, till exempel Algarve.
Sérgio Marques (PPE-DE), skriftlig. – (PT) I detta betänkande om de aspekter av turismens inverkan i kustregionerna som gäller den regionala utvecklingen framhålls att turismen är avgörande för EU:s socioekonomiska utveckling.
Denna fråga är extremt viktig eftersom EU:s medlemsstater har en över 89 000 kilometer lång kuststräcka och eftersom öarna, ömedlemsstaterna och de yttre randregionerna dessutom är kraftigt beroende av turistsektorn.
Kustmedlemsstater måste därför utarbeta särskilda strategier och integrerade planer på nationell och regional nivå för att motverka säsongsbundenheten hos kustregionernas turism och säkra stabilare sysselsättning och bättre livskvalitet för lokalsamhällena.
Jag röstade för detta betänkande, som belyser behovet av en integrerad strategi för kustturism i samband med EU:s politik för sammanhållning, havet, fiske, miljö, transport, energi, sociala aspekter och hälso- och sjukvård, för att skapa synergi och undvika inkonsekventa åtgärder.
Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Om vi tänker på vilken betydelse som en helhetsstrategi som drar nytta av havets potential har för EU, om vi betänker den ekonomiska styrka som turismen kan medföra och faktiskt medför till europeiska ekonomier och om vi till dessa faktorer också lägger behovet att inte bara reagera på de problem som orsakats genom omlokalisering av olika företag utan också de utmaningar som skapats av den aktuella ekonomiska krisen, är det lätt att förstå vikten av en specifik strategi för turism i kustområden, inom ramen för övergripande strategier för turismen och för havet.
Mot bakgrund av dessa tankegångar som båda ingår i två betänkanden där jag deltog (som föredragande för betänkandet om framtiden för hållbar turism och som skuggföredragande för betänkandet om den europeiska havsstrategin), är detta betänkande uppskattat. Vi måste dock erkänna att det inte räcker att ha en strategi för turismen i kustområden som består av den största gemensamma nämnaren för de två nämnda övergripande strategierna. I allmänna ordalag behöver vi uppmuntra en ekonomisk miljö som är gynnsam för företagande och som drar nytta av denna enorma potential – eller dessa enorma potentialer – genom att utnyttja denna i dag och se till att den fortsätter att utnyttjas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.
Luca Romagnoli (NI), skriftlig. − (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade för Jamila Madeiras betänkande om turismens inverkan i kustregionerna – de regionala utvecklingsaspekterna. Även om turismen inte är ett av EU:s behörighetsområden och det därför inte finns några finansiella instrument som är särskilt inriktade på denna sektor, anser jag att det är nödvändigt att utvärdera den inverkan som en så pass viktig sektor som kustturismen har på den regionala utvecklingen och på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom alla medlemsstater. Jag håller med Jamila Madeira om att vi bör agera på ett integrerat sätt och ha en sammanhängande syn på politiska strategier för miljö, energi, havet och transporter, så att de olika åtgärderna för att främja turismen är konsekventa och gynnar dem som bor i kustområdena och den europeiska ekonomin i allmänhet.
Margie Sudre (PPE-DE), skriftlig. – (FR) I kustområdena, särskilt i de yttersta randområdena, kan turismen, som ofta är den huvudsakliga ekonomiska verksamheten, ha negativa effekter på grund av arbetets säsongsbetonade och okvalificerade karaktär, bristande integration mellan kusten och inlandet, bristande ekonomisk mångfald och utarmning av det naturliga och kulturella arvet. Det finns lösningar, i form av följande åtgärder:
Bekämpa problemet med säsongsbundenheten genom att erbjuda andra former av turism (turism med inriktning på affärer, kultur, medicin, idrott och landsbygd) samtidigt som man ändå skyddar arvet vid våra kuster.
Söka en integrerad strategi mellan kustturism och gemenskapens politik för sammanhållning, havsfrågor, fiske, miljö, transport och energi, för att skapa samverkan och förbättrad sammanhållning inom projekt.
Förbättra infrastrukturens kvalitet, för att öka tillgängligheten utanför högsäsongen, medan man fortfarande bekämpar klimatförändringarnas effekter genom att utveckla hållbar lokal kollektivtrafik.
Förbättra tjänstekvaliteten, genom att förbättra yrkesutbildningen och främja turismalternativ som passar med förändringar på marknaden, för att hävda sig i konkurrensen.
Främja nya turistmål, inklusive de yttersta randområdena, och sätta kustturismen i centrum för Havets dag i Europa den 20 maj och för projektet ”framstående europeiska resmål”.
Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. – (LT) I en tid av globalisering och snabb utveckling av informations- och kommunikationstekniken genomsyrar både ny teknik och medierna i allt högre grad alla livets områden. Samhället måste såsom aldrig tidigare följa med i denna snabba tekniska utveckling och lära sig hantera en uppsjö av information. Medierna har också en roll som grindvakt och väljer ut viktiga teman, vilket påverkar vardagslivets dagordning. Detta val görs emellertid bara på grundval av en individuell synvinkel och är därför inte totalt objektivt. Kunskaper om utnyttjande av medierna måste hjälpa personer att klara dessa utmaningar och bli smarta medieanvändare.
Charlotte Cederschiöld, Christofer Fjellner, Gunnar Hökmark och Anna Ibrisagic (PPE-DE), skriftlig. − Vi röstade emot Prets (PSE, AT) rapport om mediekunskap i en digital värld (A6-0461/2008). Rapportens förslag bryter mot subsidiaritetsprincipen. Vi vill inte ha en Europeisk gemensam medieutbildning för alla barn i medlemsstaterna. Enskilda medlemsstater skall utforma sina läroplaner enligt nationella förutsättningar.
Vi anser inte heller att föräldrar och äldre generellt har dålig mediekunskap.
Marie-Hélène Descamps (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Både traditionella medier och nya medier spelar en viktig roll i vårt vardagsliv. Därför är det viktigt att möjliggöra för EU-medborgarna att förstå, analysera och bedöma den ström av information och bilder som de mottar, så att de kan använda dessa på bästa möjliga sätt. Denna förmåga är desto viktigare nu när Internetanvändningen är så utbredd och mediekonsumenterna inte längre bara är åskådare utan i ökande omfattning blir aktiva i processen.
Det betänkande som har överlämnats till oss, som jag personligen stöder, passar in i detta sammanhang. Det är ett uttryck för en politisk vilja att vidta åtgärder för att skydda allas rättigheter och friheter i den digitala miljön.
Med avseende på alla medborgare, särskilt de allra yngsta, krävs det i detta betänkande att man skapar en hög grad av medieutbildning. Betänkandet syftar till utbildning som är specifik för de olika formerna av medier, och det bekräftas att alla har rätt att få tillgång till informations- och kommunikationsteknik. Det uppmuntrar till en högkvalitativ utbildning som främjar en ansvarsfull och respektfull inställning gentemot immateriell egendom. Denna medieutbildning, som också kommer att bidra till att uppnå Lissabonmålen, är en central tillgång för att utveckla kunniga och aktiva medborgare.
Lena Ek (ALDE), skriftlig. − Föredraganden vill införa en europeisk medieutbildning på olika nivåer, riktad till familjer, skolor, äldreboenden och funktionshindrade. Det är naturligtvis en god tanke, men den hör inte hemma på EU-nivå. Som förespråkare för ett smalare, men vassare EU anser jag att detta borde vara något som ligger på varje medlemsstat att själv organisera. Därför röstade jag mot betänkandet.
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för Christa Prets’ betänkande om mediekunskap i en digital värld, eftersom jag anser att vi snabbt behöver ta itu med detta problem. I denna epok av digital information kan utestängning från informationen bli en ny form av diskriminering och ojämlikhet. Jag ställer mig bakom de målsättningar som framställs i betänkandet, särskilt stödet för att utöka tillgången till bredbandsinternet, ansträngningarna för att minska skillnaderna mellan de olika medlemsstaterna på detta område och behovet av att investera i utbildning inom denna sektor.
Jag känner också att vi noga behöver följa och övervaka trenden mot företagskoncentrationer inom denna sektor för att undvika oligopol, som skulle kunna äventyra öppenheten och informationsmångfalden.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Vi anser att mediekunskap är en fråga för medlemsstaterna. Det förslag till uttalande som föreligger här i Europaparlamentet kommer visserligen med en del goda råd (och en del mindre goda råd för den delen), men detta är en fråga exklusivt för medlemsstaterna.
Förslaget till betänkande går också in på läroplanerna i medlemsstaternas utbildning. Junilistan har tidigare påpekat i detta parlament, och gör det igen, att medlemsländerna har ett exklusivt ansvar för undervisningens organisation och utbildningssystemens innehåll.
I festtalen talas det vitt och brett om subsidiaritet, men verkligheten ser annorlunda ut. EU ska ägna sig åt gränsöverskridande frågor, men hålla sig borta från det som de enskilda medlemsstaterna kan besluta om själva eller som redan reglerats i andra internationella fördrag.
Vi har med denna motivering röstat nej till resolutionsförslaget.
Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Mediekunskap är allt viktigare i vår digitala epok. Medan våra kulturer alltmer utsätts för globalisering erkänns det helt riktigt i Christa Prets’ betänkande att det är lokala enheter som har en nyckelroll för mediekunskapen. Lokala aktörer kan ge ett betydande bidrag, och jag välkomnar detta betänkande.
Dumitru Oprea (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag var säker på att omröstningen skulle utfalla till förmån för Christa Prets’ betänkande.
Jag anser att vi behöver mediekunskapen så att de som mottar information kan få en bättre förståelse för alla de medieprodukter som finns tillgängliga och komma på hur man ska undvika de eventuella negativa effekter som dessa har. Men för att kunna göra detta behöver de den information och den kunskap som mediekunskapen erbjuder.
Alla gemenskapens medlemmar måste kunna söka efter och använda information så att de kan kommunicera fritt och öppet, utan någon rädsla för att stå inför en verklighet som de inte är beredda på.
Åtgärder bör också genomförs på grundskolenivå för att se till att tillräcklig mediekunskap erbjuds så att barn får de färdigheter som krävs för att aktivt kunna delta i samhället.
Mediekunskap inbegriper att man ger medlemmarna i gemenskapen möjlighet att analysera massmedieprodukter kritiskt så att de blir mindre sårbara för dem som kontrollerar informationen.
Luca Romagnoli (NI), skriftlig. − (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade för Christa Prets’ betänkande om mediekunskap i en digital värld. Användningen av ny informations- och kommunikationsteknik blir alltmer utbredd och genomsyrar även de mest grundläggande aspekterna av vårt vardagsliv. Dessa verktyg ger enorma möjligheter. Därför blir det nödvändigt för folk att inte bara kunna använda dessa verktyg för att dra nytta av deras potentiella fördelar utan också, och framför allt, att kunna skydda sig själva mot riskerna med manipulerad information och med utelämnanden eller ofullständigheter som ofta är en del av informationen på it-nätverk jämfört med den information som tillhandahålls genom traditionella kommunikationsmedel. Därför välkomnar jag det arbete som genomförts av Christa Prets, och jag hoppas att de åtgärder som vidtas kommer att vara i linje med detta arbete.
Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag stöder Lehideuxbetänkandet, som i dag går till omröstning efter en långdragen debatt där parlamentet har spelat en ledande roll i försöken att förbättra det slutliga dokumentet.
Vi befinner oss i ett särskilt komplicerat ekonomiskt sammanhang där den ekonomiska och finansiella kris som påverkar oss verkar vara dömd att pågå under hela 2009. I dag skickar Europa ut en viktig signal i och med inrättandet av en europeisk yrkesutbildningsstiftelse. Målet är att säkra att denna institution är ett effektivt verktyg inte bara för utbildning av unga i jakt på sina första jobb, utan också för alla dem – och de är tyvärr många – som kastas ut från produktions- och arbetslivet. Det är Europaparlamentets skyldighet att fortsätta övervaka dess effektivitet och uppnåendet av dess mål.
Dragoş Florin David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen eftersom den gemensamma ståndpunkten inkluderar många av ändringsförslagen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor. De huvudsakliga ändringarna av kommissionens förslag gäller förordningens omfattning, byråns funktioner, de allmänna bestämmelserna, direktionen och utnämningen av direktörer för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen. De frågor som handlar om hur förbindelserna mellan Europaparlamentet och byrån skulle kunna stärkas och hur Europaparlamentet skulle kunna representeras i direktionen har också lösts.
Enligt artikel 7 ska det som en del av styrelsen finnas ”tre experter utan rösträtt utsedda av Europaparlamentet”. Parlamentet har frihet att utse antingen externa personer eller ledamöter, och det kommer att vara parlamentets ansvar att välja vilken grad av representation i styrelsen som man föredrar. Den kandidat till direktörsposten som väljs av styrelsen kommer dessutom uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentets behöriga utskott och besvara frågor som ställs av dess/deras ledamöter före hans eller hennes utnämning (artikel 10).
Carl Lang (NI), skriftlig. – (FR) Ultraeuropéer verkar se invandring av arbetssökande och andra människor som en mirakellösning på de problem med arbetskraftsbrist och sjunkande födelsetal som alla medlemsstater upplever. Denna dåraktiga attityd är ett medgivande att man är maktlös. Som det nu är finns det inget som tyder på att Europa kan klara de utmaningar som det står inför.
Ett nytt Europa måste å andra sidan främja en ekonomisk och social politik för skydd och preferenser på nationell nivå och EU-nivå, en familjevänlig politik för att uppmuntra människor att få barn och en utrikespolitik som inbegriper utvecklingsstöd till tredjeländer så att dessa länder, där utvandringen är mycket omfattande, kan stabilisera sin befolkning genom kraftigt förbättrad levnadsstandard.
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen är en byrå inom EU som ska bidra till att utveckla utbildningssystemen i EU:s partnerländer. Det skulle vara ett mycket lovvärt syfte om det inte i realiteten bestod i att förbereda dessa icke-europeiska länder på att få tillgång till den europeiska arbetsmarknaden. Vi vill inte ha mer invandring från tredjeländer, inte ens från icke-europeiska kandidatländer såsom Turkiet, ett asiatiskt och muslimskt land som vi absolut inte vill se som medlem i EU.
Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Jag stöder detta förslag, som syftar till att det europeiska rättsliga nätverket i civila och kommersiella frågor ska fungera bättre. Det gläder mig att en överenskommelse har nåtts vid första behandlingen.
Jag har alltid stött införandet av närmare kopplingar mellan domare och det institutionella maskineriet inom det europeiska rättsliga samarbetet, för att möjliggöra för dessa yrkesmän att följa alla stadier i skapandet av ett rättsligt Europa och därmed bidra till att konsolidera ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och bygga en europeisk rättskultur.
Detta nätverk består av kontaktpunkter (domare) som samarbetar med varandra för att hantera de svårigheter som kan uppkomma inom medlemsstaternas rättsliga samarbete. Det omfattar alla områden, med andra ord både civila och kommersiella frågor. Jag anser att nätverket bör vara öppet för att möjliggöra deltagande från branschorganisationers sida, samtidigt som man försöker stärka den information som tillhandahålls för allmänheten.
Dessa förbättringar kommer att medföra tydliga fördelar för det ömsesidiga erkännandet av domar, som i grund och botten utgör hörnstenen i det rättsliga samarbetet.
Dragoş Florin David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2001/470/EG om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område eftersom det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område mellan medlemsstaterna inrättades genom rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj 2001. Det ansågs nämligen att inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som en del av gemenskapen skapar behov av att förbättra, förenkla och påskynda det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna, tillsammans med effektiv tillgång till rättssystemet för personer som är inblandade i gränsöverskridande tvister.
Carl Lang och Fernand Le Rachinel (NI), skriftlig. – (FR) Om det finns ett område där samarbetet mellan medlemsstaterna i EU är viktigt och behöver stödjas med all vår kraft så är det rättsväsendet och polisen.
De resultat som nyligen uppnåddes inom den gemensamma fransk-belgiska utredningsgruppen, som efter månader av övervakning har lyckats arrestera 16 unga Jihad-fanatiker och avveckla ett islamistiskt terrornätverk baserat i Bryssel, visar behovet av samarbete mellan Europas polisstyrkor.
Organiserad brottslighet, korruption, narkotikahandel och terrorism respekterar, som vi alla vet, inte nationsgränser.
EU:s medlemsstater har redan samarbetat under ett antal år i form av mellanstatligt samarbete. I syndfull stolthet vill EU hoppa på tåget och försöker att under sitt styre inrätta denna typ av förbindelse inom ett europeiskt rättsligt nätverk som baseras på nationella kontaktpunkter.
Vi är fortsatt positiva till samarbete, och vi stöder detta initiativ förutsatt att medlemsstaterna inte berövas sitt legitima självbestämmande till förmån för ett nytt byråkratiskt EU-organ.
Rareş-Lucian Niculescu (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag beklagar verkligen att Ona Juknevičienės betänkande inte debatterades i parlamentet innan det antogs. Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater stöder detta betänkande. Vi vill emellertid rikta uppmärksamheten på några problem inom detta område där vi behöver nya lösningar, närmare bestämt EU-medborgarnas kunskap om sina rättigheter vid gränsöverskridande förfaranden och den kunskap som praktiserande jurister och domare har, vilken är extremt vag.
Jag hoppas att dessa frågor, som väcker oro hos parlamentet, kommer att ha en mer framträdande plats på kommissionens och rådets framtida dagordning.
Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. − (PL) Jag röstade för betänkandet om det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område. Det dokument som skickades in till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor utgör ett svar på behovet att förenkla och verkställa det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna. Vad som står på spel är väsentligen att underlätta medborgarnas tillgång till rättvisa.
Föredragandens program är inriktat mot att främja samarbetet mellan medlemmar av de rättsliga yrkena i syfte att fastställa bästa praxis. Dessutom framgår det av kommissionens rapport om verksamheten inom det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område att det långt ifrån uppnår sin potential, på grund av bristen på nationella kontaktpunkter.
Det föreslagna inrättandet av sådana kontaktpunkter, plus ett gradvist införande av det europeiska systemet för e-juridik, skulle förbättra européernas tillgång till allmän information om lagen och om hur rättssystemet fungerar.
Avril Doyle (PPE-DE), skriftlig. − (EN) I den omarbetade versionen av direktivet om ett europeiskt företagsråd behandlas ökad information och bättre förfaranden för samråd för arbetstagare inom EU, och jag vill offentligt stödja detta. Förslaget syftar till att ändra rådets direktiv 94/95/EG av den 22 september 1994 i syfte att informera och rådfråga anställda. Efterföljande diskussioner med arbetsmarknadens parter i kombination med de reviderade omarbetade versionerna ger en bättre struktur för ökad dialog mellan arbetsgivare och anställda, som möjliggör grundliga bedömningar av föreslagna förändringar och medel för arbetstagarnas företrädare att främja sina intressen.
Jag stöder införandet av en översyn av direktivet vart tredje år efter dess genomförande, för att se till att det förblir lyhört och fullgott för sitt syfte.
Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Den tydliga bristen på politisk vilja, hos en majoritet i parlamentet, att utveckla det aktuella direktivet och förbättra det europeiska företagsrådets rättigheter och roll var än en gång mycket tydligt vid plenarsammanträdets omröstning. Alla ändringsförslag från vår grupp förkastades, inklusive det som föreskriver att en grundlig och omfattande översyn av det aktuella direktivet ska inledas senast fem år efter datumet för ikraftträdandet av de mindre ändringsförslag som nu har gjorts. Man har bara kommit överens om att en rapport om genomförandet av detta direktiv ska läggas fram av kommissionen. Då kommer vi att se vad som händer. Vi vet redan att stärkandet av arbetstagarnas rättigheter kommer att bero på klasskampens utveckling.
Till skillnad från andra tillfällen när Europaparlamentet, i icke bindande diskussioner, accepterade principen om att arbetstagarnas företrädare bör ha vetorätt, såsom i mitt betänkande om kvinnors roll inom industrin, har det nu vägrat att inkludera denna i direktivet om det europeiska företagsrådet, vilket är beklagligt. Därför beslutade vi att avstå från att rösta.
Neena Gill (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för detta betänkande eftersom det i dessa svåra tider är mycket viktigt att vi som socialdemokrater strävar efter att skydda arbetstagarna.
Samråd och information är två grundläggande rättigheter för arbetstagare, och europeiska företagsråd är ett mycket bra europeiskt initiativ. Men arbetstillfällen i min region och i övriga Europa går om intet eftersom råden inte har något nära samarbete över gränserna.
Därför välkomnar jag förslag för att säkra företagsrådens effektivitet och i vilken omfattning de ska tillämpas. Detta är en fråga som påverkar många av mina väljare. Jag hoppas att vår omröstning kommer att innebära att fler företag och arbetstagare i West Midlands kommer att kunna åtnjuta dessa rättigheter.
Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för Philip Bushill-Matthews betänkande. Parlamentet har röstat för effektiva och avskräckande sanktioner mot arbetsgivare som inte följer reglerna och kommer därmed att förbättra situationen för EU:s arbetstagare.
David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Mot bakgrund av den hotande globala ekonomiska krisen kommer detta direktiv att ge större inflytande åt arbetstagarna över framtiden för deras arbetsplats. Genom direktivet sker också den översyn av det europeiska företagsrådet som är nödvändig. Jag välkomnar det råd från arbetsmarknadens parter på europeisk nivå som nu har inkluderats i direktivet. Jag välkomnar också uppdateringen av direktivet för att ta hänsyn till nyare rättsfall som har medfört större rättssäkerhet för näringslivets båda sidor.
Catherine Stihler (PSE), skriftlig. − (EN) Jag stöder allt arbete som främjar arbetet inom de europeiska företagsråden.
Georgios Toussas (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Arbetstagarnas deltagande i företagsråd används av arbetsgivare för att kontrollera arbetstagarnas verksamhet på arbetsplatsen.
Europeiska företagsråd och företagens ansvar (”corporate responsibility”) är verktyg för att konsolidera sociala partnerskap och styra arbetarrörelsen.
Därför röstade vi emot kommissionens förslag om att omarbeta direktivet om ett europeiskt företagsråd.
Adam Bielan (UEN), skriftlig. − (PL) Herr talman! Jag röstade för Heide Rühles betänkande om förenkling av villkoren för överföring av försvarsmateriel inom gemenskapen eftersom det innehåller många åtgärder som är utformade för att marknaden för försvarsutrustning ska fungera på ett mycket enklare sätt.
Inrättande av gemenskapsomfattande rättsliga bestämmelser på försvarsområdet skulle också innebära att man undviker risken för att medlemsstater felaktigt anklagas i samband med olagliga vapentransporter. Som ledamöterna känner till beskylldes vissa medlemsstater nyligen felaktigt för att olagligt ha sålt vapen till Georgien. Gemenskapslagstiftningen på detta område för alla 27 EU-medlemsstater skulle kunna förhindra att liknande situationer uppstår i framtiden.
Avril Doyle (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag stödde parlamentsledamot Heide Rühles förslag som en del av det av kommissionen antagna försvarspaketet från december 2007. Förslaget innebär inrättandet av en öppen marknad inom EU för försvarsutrustning, ersätter de befintliga 27 olika tillståndssystemen och harmoniserar tillståndskraven för överföringen av dessa produkter mellan medlemsstaterna. Denna ändring av det kontrollsystem som för närvarande finns innebär inte bara mer öppenhet utan stärker den befintliga praxisen och förfarandena samtidigt som man sparar miljarder på fullgörandekostnader. En administrativ reform av detta slag ökar förfarandenas klarhet och enkelhet och stärker den inre marknaden samtidigt som man upprätthåller kontrollen över framtida export utanför EU. Införandet av allmänna och övergripande tillstånd, som fortfarande fastställs av varje medlemsstat, ger en bra balans mellan nationella intressen och gemenskapsintressen.
Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Att ”förenkla överföring av försvarsutrustning inom gemenskapen” är inte en neutral process. Att stärka reglerna för den inre marknaden på ett område som hittills har omfattats av medlemsstaternas exklusiva behörighet innebär också ytterligare ett steg mot federalism och ökar de stora makternas herravälde till nackdel för det nationella självbestämmandet. I en tid av allvarlig internationell ekonomisk kris öppnar en utveckling av försvarsindustrin i EU nya förtjänstmöjligheter för de stora ekonomiska koncernerna och stärker EU:s förmåga till militära ingripanden inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Målet är att säkra kontrollen över marknaderna, ändliga energiresurser och andra naturresurser som är avgörande för den kapitalistiska produktionsmetoden, i ett sammanhang med större internationell konkurrenskraft.
Vi bör välja en helt annan väg. Särskilt bör vi försöka minska arsenalen av kärnvapen och konventionella vapen i hela världen och bistå med fredliga konfliktlösningar samt säkra respekten för internationell rätt och länders självbestämmande.
Den väg som mänskligheten väljer måste vara en väg av nedrustning och inte en ny start för kapprustningen, vilket detta förslag till direktiv uppmuntrar till. Det är vad vi har röstat emot.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Junilistan stödjer förverkligandet av den fria inre marknaden. Vi anser emellertid inte att EU ska lagstifta om hur handeln med försvarsmateriel inom Europas gränser ska regleras. Försvarsmateriel kan inte betraktas som andra varor och tjänster. I likhet med exportpolitiken bör lagstiftningen på detta område uteslutande vara en fråga för de enskilda medlemsstaterna. Om behov föreligger för ett gränsöverskridande samarbete bör det ske på mellanstatlig nivå.
Eftersom Junilistan starkt motsätter sig varje slags försök att inom ramen för EU-samarbetet bygga upp en militär förmåga är vi starkt kritiska till kommissionens förslag. Föredragandens ändringsförslag gör inte saken bättre. Junilistans val att rösta nej till betänkandet är därför inte bara ett nej till utskottets resolution, utan också ett tydligt avvisande av alla former av militarisering av EU-samarbetet.
Jens Holm och Eva-Britt Svensson (GUE/NGL), skriftlig. − Vi anser att EU-kommissionens strategi för en mer konkurrenskraftig försvarsindustri i EU helt leder i fel riktning. Det är ännu ett steg mot militärt samarbete i EU, med målet att bygga ett gemensamt försvar. Det är en utveckling som vi i grunden är emot. Vi värnar om en oberoende och militärt alliansfri utrikespolitik.
Värnandet av folkrätten, demokrati och de mänskliga rättigheterna nämns inte med ett ord i EU-kommissionens förslag. Vi menar att fred, demokrati och mänskliga rättigheter väger tyngre än att skapa en ny marknad för krigsmateriel. Det är även ett område som rör säkerhetspolitik. Sverige har enligt EU-fördraget den beslutande makten. På denna punkt menar vi att EU-kommissionens lagförslag strider emot EU:s fördrag. Av dessa skäl röstar vi emot förslaget.
Athanasios Pafilis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Förslaget till direktiv om att förenkla överföringen av militära produkter inom EU genom att förenkla de relevanta tillståndsförfarandena i medlemsstaterna utgör en del av den allmänna målsättningen att militarisera EU för att främja dess aggressiva planer i strid med gräsrötternas vilja.
Just detta förslag och det betänkande som åtföljer det är utformade för att ytterligare minska medlemsstaternas förmåga att oberoende besluta om sin försvarspolitik, och stärka de stora försvarsindustrierna inom EU. Genom minskade administrativa hinder för rörligheten och försäljningen av deras produkter kommer de att bli ännu mer dominerande på den europeiska enhetliga marknaden och mer konkurrenskraftiga på den globala marknaden, och därmed konkurrera ut små och medelstora företag, såsom noterats i själva betänkandet.
Detta förslag visar än en gång EU:s sanna krigshetsande karaktär. Det visar också behovet av att bryta med dess politik och dess antigräsrotsstruktur som helhet och att fortsätta kämpa för gräsrötternas inflytande. Härigenom ska vårt land kunna besluta om typ av vapen och leverantörer av vapen helt i linje med landets verkliga försvarsbehov och inte på grundval av EU:s och Natos aggressiva planer och intressena inom de stora europeiska och amerikanska vapenindustrierna.
Carl Schlyter (Verts/ALE), skriftlig. − Jag vill inte ha en inre marknad för vapen. Alla länder ska kunna stoppa import och export av vapen om de så vill. Vapen ska inte kunna exporteras utan hinder, inte heller inom EU. Tyvärr förlorade vi omröstningen om det ändringsförslag som uttryckte detta. Jag lade därför ned min röst i slutomröstningen, eftersom det även fanns positiva aspekter av betänkandet, såsom en stärkt kontroll för att stoppa export till tredjeland samt ökad öppenhet och informationstillgång för folkrörelser och andra.
Avril Doyle (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar parlamentsledamot Matthias Grootes betänkande om reglering av motorfordon och motorer med avseende på att minska utsläppen som ett steg framåt för att förbättra luftkvaliteten inom EU och bekämpa klimatförändringarna. Införandet av gemenskapsomfattande tekniska regler för lastbilar och bussar kommer att erbjuda ett effektivt sätt att hantera föroreningarna. Den föreslagna minskningen av kväveoxiderna med 80 procent och av partiklarna med 66 procent utgör betydande framsteg och gör att vi närmar oss de nivåer som fastställts i USA. I betänkandet föreskrivs också ett tydligare system för lagstiftning eftersom direktivet kommer att ersättas av direkt tillämpbara förordningar. Som företrädare för systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är jag bara alltför medveten om de steg vi behöver ta för att bekämpa klimatförändringarna. Den kombinerade harmoniseringen och minskningen av utsläpp som föreslagits i betänkandet är frågor som jag till fullo stöder.
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för Matthias Grootes betänkande om typgodkännande av motorfordon och motorer, eftersom jag upplever att utvecklingen av gemensamma regler för begränsning av utsläppen av luftföroreningar från motorfordon kraftigt kommer att bidra till att skydda miljön och även se till att EU:s inre marknad fungerar som den ska.
Jag stöder föredragandens förslag där det rekommenderas att man inför mer ambitiösa utsläppsvärden för vissa typer av utsläpp (som går utöver Europeiska kommissionens förslag) för att garantera en hög grad av skydd för människors hälsa och för miljön, särskilt när det handlar om att mildra klimatförändringarnas effekter.
Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Jag håller med om att man bör harmonisera reglerna för konstruktion av tunga fordon med avseende på utsläppen av förorenande ämnen, eftersom det är det bästa sättet att hindra att medlemsstaterna tillämpar olika miljöskyddsnormer.
Det allmänna gemenskapssystemet för typgodkännande av motorfordon finns för att säkra att den inre marknaden fungerar. Låt oss inte glömma att den inre marknaden är ett område utan inre gränser med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Vi behöver uppdatera normerna så att de blir mer krävande, så att alla medlemsstater ser till att det tillverkas mindre förorenande tunga fordon och att det finns tillgång till reparations- och serviceinformation för dessa fordon i standardiserad form.
När det handlar om att bekämpa klimatförändringarna har EU visat stor vilja att ha en ledande roll. Detta betänkande är helt enkelt ytterligare ett vapen i kampen mot miljöskador. Den ytterligare sänkningen av gränsvärdena för skadliga utsläpp av kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar är den centrala aspekten i denna förordning, och det kommer otvivelaktigt att leda till bättre luftkvalitet i Europa.
Małgorzata Handzlik (PPE-DE), skriftlig. − (PL) I det betänkande som antogs i dag presenteras harmoniserade tekniska bestämmelser för tunga fordon för att säkra att den inre marknaden fungerar effektivt.
Särskilt har bestämmelser införts för att uppnå en hög grad av miljöskydd genom införande av gränsvärden för skadliga utsläpp av kolmonoxid, kväveoxider och partiklar.
Förslaget behandlar också tillgång till information om reparationer enligt exakt samma linjer som för Euro 5 och Euro 6.
Detta är särskilt viktigt för att se till att oberoende marknadsoperatörer har standardiserad tillgång till information om reparationer. Den information som ges till oberoende serviceverkstäder måste vara identisk med den som finns tillgänglig för auktoriserade handlare och serviceverkstäder. Dessa bestämmelser kommer att göra det lätt för oberoende marknadsaktörer att utföra service. Tillgången till regelbunden teknisk service kommer därmed att underlättas. Priserna på marknaden kommer att bli mer konkurrenskraftiga.
Otvivelaktigt kommer tillgången till teknisk information att innebära att alla fordon på vägarna kommer att vara säkra och mindre skadliga för miljön oavsett var de servas.
Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för Matthias Grootes betänkande och välkomnar EU-omfattande åtgärder för att begränsa utsläppen från tunga fordon.
David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag stöder detta betänkande som kommer att ge harmoniserade tekniska regler för lastbilar och bussar, som de måste följa för att få det nödvändiga typgodkännandet. I betänkandet föreskrivs en minskning av partikelmassan med 66 procent och kväveoxidutsläppen med 80 procent. Jag stöder betänkandet med tanke på den balans som det åstadkommer mellan koldioxidutsläpp och minskning av relaterade utsläpp. Förslaget innehåller ett antal åtgärder som gäller tillgång till reparationsinformation för nya bilar för att garantera effektiv konkurrens på reparationsmarknaden, så att småföretag inte drabbas till följd av betänkandet.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Junilistans mandat i Europaparlamentet bygger på ett löfte till väljarna att arbeta för större insyn och klok hushållning av EU:s ekonomiska resurser. Nu föreslår rådet att sådana EU-insatser som inte överstiger ett värde av 1 miljon euro och som samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden eller Europeiska socialfonden i fortsättningen ska undantas från övervakning och kontroll. Detta är helt enkelt oacceptabelt.
Vi har förståelse för att den administrativa bördan måste ställas i relation till de belopp det handlar om. Icke desto mindre är vi kritiska till att rådet föreslår att fältet ska lämnas fritt för missbruk av EU:s resurser på det föreslagna sättet. Junilistan har av dessa skäl valt att rösta nej till betänkandet.
Sérgio Marques (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Medlemsstaterna har angett att de har funnit det svårt att tillämpa artikel 55 på ett effektivt sätt. De huvudsakliga svårigheterna är en oproportionerlig administrativ börda jämfört med beloppen i fråga och en betydande riskfaktor i programmens genomförande.
Därför röstade jag för detta förslag, som syftar till att ändra och förenkla denna artikel och som bara innehåller två punkter: Uteslutande av insatser som medfinansieras av Europeiska socialfonden från tillämpningen av artikel 55 och inrättande av en tröskel på 1 miljon euro. Projekt som samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Sammanhållningsfonden och som ligger under denna tröskel skulle på liknande sätt uteslutas från tillämpningen av artikel 55, både för beräkning av maximala stödberättigande utgifter och för tillsyn. De övriga bestämmelserna i artikel 55 förblir oförändrade.
Robert Atkins (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag och mina brittiska konservativa kolleger stöder förbättringar av anställningsvillkoren för ackrediterade parlamentsassistenter som arbetar på Europaparlamentets arbetsplatser i Bryssel, Strasbourg och Luxemburg och kan i princip kan se att en assistentstadga är motiverad.
Vi är ändå bekymrade över att stadgan ännu är vag på ett antal viktiga punkter och skulle ha önskat större klarhet i fråga om några bestämmelser. Exempel på detta är, när det gäller rekrytering av icke-EU-medborgare, kravet på kunskaper i ett andra språk och de föreslagna lönegraderna.
Med tanke på dessa frågor har vi avstått från att rösta i den slutliga omröstningen.
Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Efter många års arbete här i Europaparlamentet kommer vi i dag att anta, till allmän belåtenhet, en åtgärd som är utformad för att ha en stor effekt på arbetet inom gemenskapsinstitutionerna.
Särskilt vill jag betona det positiva i de nya reglerna för parlamentets assistentsystem, som kommer att präglas av insyn och balans, samtidigt som man ger parlamentsledamöterna valfrihet. Det är ett betydande framsteg och sänder samtidigt ut en positiv signal till omvärlden.
Dragoş Florin David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för förslaget till rådets förordning om ändring av anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna eftersom kontrakten för lokala assistenter ska administreras av utbetalande organ, vars roll kommer att vara att säkra effektiv förvaltning av ledamöternas ersättning för assistentutgifter, för vilka de är ansvariga, och därmed undanröja den osäkerhet och tvetydighet som nu finns och som har kritiserats.
Ackrediterade parlamentsassistenter kommer tvärtom att vara föremål för särskilda arrangemang enligt tjänsteföreskrifterna, närmare bestämt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna. Förslaget till förordning, som kommissionen lade fram efter förhandlingar på grundval av resultatet från presidiets arbetsgrupp med Martine Roure som ordförande, är mycket speciellt, sammansatt och på många sätt komplicerat. Dessa aspekter har beaktats i betänkandet, och de var föremål för långa och utförliga diskussioner inom utskottet för rättsliga frågor.
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för Giuseppe Garganis betänkande om anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna eftersom jag upplever att förslaget om att införa en ny kategori av anställda specifikt för Europaparlamentet, som omfattar parlamentsassistenter som arbetar på en av Europaparlamentets tre arbetsplatser (Bryssel, Strasbourg och Luxemburg), kommer att förtydliga och förbättra den aktuella situationen för dessa assistenter, samtidigt som man respekterar den specifika karaktären hos deras uppgifter.
Det nya system för kontrakt som nu har föreslagits för parlamentsassistenterna, som inbegriper ett särskilt system för assistenternas framtida anställning med kontrakt direkt med Europaparlamentet, är mycket viktigt för att garantera respekten för principerna om jämlikhet, icke-diskriminering och insyn i kontrakten, och även rättssäkerheten för dessa arbetstagare.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Vi har röstat nej till betänkandet om en ändring av anställningsvillkoren för assistenter till EU-parlamentariker. Vi har absolut inget emot att man ser till att assistenterna i Europaparlamentet har rimliga löner och arbetsvillkor. Men lika litet som i fallet med EU-parlamentarikernas överförande till ett lönesystem i EU med en förmånlig EU-skatt vill vi överföra ledamöternas assistenter till ”EU-skattefrälset”.
Såväl ledamöterna som deras assistenter måste vara förankrade i sin nationella verklighet. Löner och förmåner ska vara kopplade till förhållandena i deras medlemsstater eller i assistenternas fall till förhållandena på den arbetsort där de lever och verkar. Varken ledamöter eller assistenter ska isoleras i en ”EU-bubbla” med höga löner och förmåner långt ifrån den verklighet de medborgare som de ska representera lever i.
Vi har därför röstat nej till detta förslag om en EU-stadga för assistenter. Det är för oss en principfråga som inte handlar om assistenters ekonomiska villkor i sig.
Małgorzata Handzlik (PPE-DE), skriftlig. − (PL) Det betänkande som antogs i dag kommer att bidra till att förbättra anställningsvillkoren för ackrediterade parlamentsassistenter som utför sina uppgifter på en av parlamentets tre arbetsplatser. De förändringar som det innehåller har länge efterfrågats både av assistenterna själva och av parlamentsledamöterna. I betänkandet införs en distinktion mellan lokala assistenter och ackrediterade assistenter, med tanke på den särskilda karaktären hos de ackrediterade assistenternas uppgifter.
Enligt den tydligt utarbetade assistentstadgan kommer ackrediterade parlamentsassistenter hädanefter att åtnjuta många privilegier som hittills uteslutande förbehållits tjänstemän vid de andra EU-institutionerna. Viktigast av allt är att de kommer att ha förmåner som kommer att eliminera onödig osäkerhet, till exempel i samband med var skatter ska betalas, hälso- och sjukvård och socialförsäkring. Dessutom kommer stadgan att undanröja bristen på klarhet när det gäller assistenternas ersättning. Assistenterna kommer att tilldelas särskilda grader och grundläggande ersättningsnivåer som klart fastställts.
Stadgan främjar också Europaparlamentets ledamöter. Den ömsesidiga tilliten är den viktigaste grunden för ledamöternas arbete med de assistenter som de anställer och för deras relation till dessa. Stadgan begränsar inte ledamöternas frihet att välja de assistenter de önskar arbeta med. Därmed äventyras inte parlamentsledamöternas oberoende när de utför sina uppgifter.
Jens Holm och Eva-Britt Svensson (GUE/NGL), skriftlig. − (EN) De nya harmoniseringsreglerna för parlamentsassistenter (”övriga anställda”) inte är tillfredsställande ur ett nordiskt anställningsperspektiv. Vi anser att de nya reglerna kommer leda till lägre social standard i fråga om familjeförmåner och sociala förmåner för vård av sjukt barn etc. Det finns också en stor oro över hur de nya reglerna kommer att påverka pensionsrättigheter, arbetslöshetsersättningar och anställdas skydd mot uppsägning.
Man bör dock komma ihåg bakgrunden till förslaget. Det finns allvarliga problem för de assistenter som har oreglerade kontrakt vid Europaparlamentet. De arbetar ibland under hemska villkor. Denna nya förordning kommer att sätta stopp för detta. Vi röstade för förslaget i solidaritet med de assistenter som utnyttjas av giriga parlamentsledamöter/arbetsgivare.
Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. − (PL) Jag röstade i dag för Giuseppe Garganis betänkande om anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna.
I betänkandet görs en åtskillnad mellan lokala assistenter och ackrediterade parlamentsassistenter.
Det bör klart uppges att ackrediterade parlamentsassistenter som utför uppgifter för en eller flera ledamöter i Europaparlamentet har särskilda skyldigheter gentemot dessa ledamöter, eftersom deras samarbete grundas på ömsesidig tillit.
Detta särskiljer ackrediterade assistenter från andra EU-tjänstemän vars arbetsvillkor grundas på kriterierna öppenhet, objektiv bedömning och lojalitet mot institutionerna.
Den särskilda situationen för assistenter får inte uppfattas som att man ger dem privilegierad eller direkt tillgång till tjänster som tjänstemän eller andra anställningskategorier inom Europeiska gemenskaperna.
Parlamentets antagande av betänkandet i fråga innebär att, under nästa parlamentsperiod som inleds 2009, de sociala och skattemässiga villkoren för anställda inom gemenskaperna också kommer att gälla för alla ackrediterade parlamentsassistenter som anställs av parlamentsledamöter.
Glyn Ford (PSE), skriftlig. − (EN) Som ledamot i utskottet för framställningar välkomnar jag min kollega Simon Busuttils betänkande om oseriösa katalogföretag. Företagen är vidriga parasiter på små och medelstora företag i unionen. De skriver mycket tvetydiga brev till små och medelstora företag och uppmanar dem att fylla i eller uppdatera sitt företagsnamn och sina kontaktuppgifter, och ger dem ett felaktigt intryck av att de ska inkluderas i en företagskatalog utan kostnad. Det ligger i sakens natur att dessa ärenden ofta hanteras av yngre eller nyare anställda.
Undertecknarna och företagen märker senare att de oavsiktligt har skrivit under ett kontrakt som normalt är bindande under en treårsperiod, till en årlig kostnad på över 1 000 euro.
I de 400 framställningar som mottagits från små och medelstora företag beskrivs de trakasserier, den stress, den förlägenhet och de ekonomiska förluster som de drabbats av på grund av dessa bedragares verksamhet. I detta betänkande gör man rätt i att berömma den österrikiska regeringens åtgärd att förbjuda dessa metoder. Vad som krävs i detta betänkande är att kommissionen och de övriga 26 medlemsstaterna följer Österrikes exempel och utrotar dessa bedragares verksamhet.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Vi har valt att rösta ja till detta uttalande från Europaparlamentet. Vi är dock tveksamma till förslaget i punkt 13 om att utöka direktiv 2005/29/EG.
Det är bra att uttalandet framhåller Österrike och Belgien som goda exempel i arbetet med att få bukt med oseriösa katalogföretag. Vi tror att det kan vara tillräckligt att i Europa framhålla dessa länder som goda exempel. Medlemsstaternas lagstiftare är säkerligen kompetenta nog att notera andra länders goda exempel och själva fatta beslut om nya lagar som åtgärdar de problem som finns inom detta område för företagare i deras respektive medlemsstater. Institutionell konkurrens mellan medlemsstaterna är grundläggande för att lösa just problem av det slag som detta uttalande behandlar.
Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Företag inom EU har blivit offer för bedrägerier såsom ”European City Guide”. Det är mycket viktigt med rättsliga åtgärder för att förhindra dessa svindlare, och Simon Busuttils betänkande ska därför välkomnas.
David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för detta betänkande som ett svar på de många farhågor som väljarna har tagit upp med mig i fråga om vilseledande företag. Många företag, mest småföretag i Skottland, har drabbats ekonomiskt och har trakasserats och hotats med rättsliga åtgärder. Detta betänkande kommer att öka medvetenheten i frågan så att färre företag blir offer för bedrägerier. I betänkandet uppmanas EU-länderna att strama upp nationell lagstiftning för att se till att den befintliga EU-lagstiftningen om vilseledande reklam och otillbörliga affärsmetoder genomförs på rätt sätt. Jag stöder detta betänkande eftersom det uppmanar kommissionen att öka sin tillsyn av EU-lagstiftningens genomförande och förbättra befintlig EU-rätt där det har konstaterats att denna inte räcker för att en gång för alla stoppa dessa bedrägerier.
Nicolae Vlad Popa (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag stödde antagandet av Simon Busuttils betänkande eftersom det uppmanar kommissionen att förbättra den aktuella EU-lagstiftningen genom att garantera skydd för företag och individer mot vilseledande reklam.
Genomförandet av detta betänkande kommer att möjliggöra för medlemsstaternas myndigheter att vidta gemensamma åtgärder för att hindra ytterligare spridning av katalogföretags vilseledande metoder och införa effektiva åtgärder för att sätta stopp för katalogföretagens verksamhet och möjliggöra att de som driver dessa straffas. Det kommer också att ge offren för dessa bedrägerier, i allmänhet små och medelstora företag, en effektiv lösning för att säga upp avtal som undertecknats på grund av vilseledande reklam och få ersättning för de förluster de drabbats av.
Nyligen har jag fått många brev från företag i Rumänien som har blivit offer för bedrägerier av detta slag. Antagandet av Simon Busuttils betänkande kommer att öka allmänhetens medvetenhet i denna fråga, och jag hoppas att det därmed kommer att leda till en minskning av det antal företag som drabbas av dessa metoder.
Catherine Stihler (PSE), skriftlig. − (EN) Jag är glad över att Europaparlamentet i dag har agerat för att bekämpa bedrägeriverksamheten med ”European City Guide”. Många av mina skotska väljare har blivit offer för detta bedrägeri och mottog fakturor som de inte hade skrivit under på. Dessa vilseledande försäljningstekniker som inbegriper vanliga människor är fel och måste stoppas. Utskottet för framställningar ska gratuleras till att de har satt upp detta på dagens föredragningslista.
Glenis Willmott (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för detta betänkande för att stoppa vilseledande reklam från företag med företagskataloger såsom European City Guide. Under de senaste åren har jag kontaktats av många småföretag i East Midlands, från Nottingham till Northampton. Dessa företag har lurats av vad som uppenbarligen är ett bedrägeri. Jag stöder bestämt inrättandet av en europeisk svart lista samt åtgärder för att sätta stopp för vilseledande reklam.