Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/0070(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A6-0424/2008

Debatter :

PV 17/12/2008 - 17
CRE 17/12/2008 - 17

Omröstningar :

PV 18/12/2008 - 6.13
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0628

Debatter
Onsdagen den 17 december 2008 - Strasbourg EUT-utgåva

17. Europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning - Europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. − Nästa punkt på föredragningslistan är gemensam debatt om

–betänkandet av Jan Andersson, för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om inrättandet av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (KOM(2008)0179 – C6-0163/2008 – 2008/0069(COD)) (A6-0438/2008), och

– betänkandet av Thomas Mann, för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om inrättandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (KOM(2008)0180 – C6-0162/2008 – 2008/0070(COD)) (A6-0424/2008).

 
  
MPphoto
 

  Jan Andersson, föredragande. – Herr talman, herr kommissionär. Först lite kort om värdet av yrkesutbildning. Det är viktigt att yrkesutbildningen i varje medlemsland i EU utvecklas. Det är viktigt för själva EU, för konkurrenskraften och för hur vi ska kunna hävda oss i världen, men det är också viktigt för de enskilda individerna att vi får en högkvalitativ yrkesutbildning i EU. Det är den allmänna ramen kring detta.

Vi vet att yrkesutbildningen är organiserad på väldigt olika sätt i de enskilda medlemsländerna. Det är inte så att det här förslaget till referensram hotar medlemsländernas sätt att organisera yrkesutbildningen runtom i Europa, utan man kan bygga på den tradition man har, oberoende av om den är organiserad lokalt, regionalt eller nationellt. Det har ju funnits en gemensam ram för kvalitetssäkring och yrkesutbildning redan tidigare, men medlemsländerna har nu velat utveckla den här ramen, inte minst utifrån det perspektiv vi har med ökad globalisering och behovet av högre kvalitet i utbildningen.

I det här arbetet som har vi har bedrivit med kvalitetsramen vill jag tacka kommissionen och rådet för ett alldeles utmärkt samarbete så att vi har kunnat komma fram till gemensamma lösningar.

Vad handlar det då om? Ja, medlemsländerna har ju varit synnerligen angelägna om att vi inte ska komma med pekpinnar till dem utan att det ska handla om någonting som de ser ger ett mervärde för dem själva. Vi behöver ett erfarenhetsutbyte. Jag har själv besökt pilotprojekt när det gäller kvalitetssäkring i fordonsutbildning för unga personer hemma i mitt land där det pågår ett samarbete som är väldigt, väldigt givande.

Vi har en gemensam arbetsmarknad, vi har gemensamma mål och därför är det viktigt att vi har denna typ av erfarenhetsutbyte och en gemensam ram inom vilken detta erfarenhetsutbyte fortgår. Tillsammans med medlemsländerna har vi också varit noga med att säga att de indikatorer som finns här inte ska ses som ett kontrollinstrument utan att de ska ses som en tillgång för medlemsländerna. De ska kunna användas när de kvalitetssäkrar och utvecklar sina system. Jag hoppas och tror att det här steget, att vi nu kommer överens, ska innebära att yrkesutbildningen utvecklas på den inre marknaden. Jag är alldeles säker på att det gör det och jag är också alldeles säker på att det erfarenhetsutbyte och de verktyg som nu ställs till medlemsländernas förfogande kommer att vara till gagn både för medlemsländerna själva, för EU och för individerna. Tack!

 
  
MPphoto
 

  Thomas Mann, föredragande. – (DE) Herr talman, kommissionsledamot Figeľ, mina damer och herrar! När det handlar om utbildning i EU talar alla om Bologna – och det med rätta. Efter det att medlemsstaterna 1999 beslutade att senast 2010 skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning har många hinder för rörligheten undanröjts. Tänkandet i termer av kandidat- och magisterutbildningar och erkännandet av studiemeriter genom Europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) skapar ett medvetande om behovet av gemensamma åtgärder.

Tanken är att samma princip ska gälla för yrkesutbildningen. En milstolpe var toppmötet i Barcelona 2002, där det ställdes krav på gränsöverskridande erkännande av läranderesultat. Samma år inleddes Köpenhamnsprocessen om närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning. År 2006 fastställde vi nya villkor, nämligen den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF). Jag var föredragande för Europaparlamentets initiativbetänkande vid den tiden.

EQF har tre funktioner: för det första att koppla ihop nationella och regionala referensramar för kvalifikationer, för det andra att garantera jämförbarheten mellan yrkesutbildning och allmän utbildning och för det tredje att garantera öppenhet och genomströmning.

För att dessa läranderesultat ska kunna överföras och erkännas har nu det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) inrättats. Först när kunskaper och färdigheter blir tydliga kommer alla hinder för att man ska kunna överföra och erkänna dem att vara undanröjda, både på medlemsstatsnivå och gränsöverskridande nivå. På detta sätt bidrar ECVET till utvidgningen av yrkesutbildningen och det europeiska samarbetet i allmänhet.

ECVET kommer att öka öppenheten för rörlighet och göra det lättare att förverkliga karriärplaner, och det bör också öka den sociala integrationen bland arbetstagare och inlärare. Det seriösa åtagandet att uppfylla kvalitetskriterierna i yrkesutbildningen förutsätter att man måste ta hänsyn till den nationella särarten. Det är inte alla som känner till hur det nära samarbetet mellan skolor och företag fungerar – det vill säga det dubbla systemet – och alla är inte medvetna om de stora yrkesmässiga, tidsmässiga och finansiella uppoffringar som krävs för att erhålla ett mästarbrev eller ett erkännande som specialist inom ett visst område. Medlemsstaternas åtgärder bör kompletteras och deras samarbete bör främjas. När det gäller poängsystemet måste det finnas garantier för att moduler för bedömning av kunskap och kompetens ska kunna läggas till i vissa fall, samtidigt som en slutexamen även i fortsättningen ska kunna krävas i andra fall. Denna frihet är avgörande.

Eftersom utskottet för sysselsättning och sociala frågor nästan enhälligt röstade för mitt betänkande blev jag motiverad att hålla förhandlingar med kommissionen och rådet. Vi träffades i Bordeaux, i marginalen av en utbildningskonferens som hölls av det franska ordförandeskapet. Jag vill tacka alla skuggföredragande för att de stödde denna kompromiss.

Jag hoppas att det arbete vi har gjort tillsammans kommer att betraktas som ett kvalificerat bidrag till en effektiv, tydlig och rörlig yrkesutbildning. Låt oss hoppas att ECVET blir en viktig byggsten för det europeiska området för lärande.

 
  
MPphoto
 

  Ján Figeľ, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag vill också börja med att uttrycka tacksamhet och känslor som liknar de som Jan Andersson uttryckte i sin inledande kommentar om betydelsen av rekommendationen inom ramen för den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning, med tanke på det utmärkta arbetet och samarbetet mellan institutionerna. Utskotten och kommissionen hoppas på att uppnå en mycket nära överenskommelse vid första behandlingen om två viktiga instrument.

För det första vill jag visa min uppskattning för det arbete som har utförts av utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Jag vill också nämna det bidrag som har gjorts av Ramona Mănescu och utskottet för kultur och utbildning och, när det gäller den andra punkten – för vi kopplade samman de två punkterna – det arbete som har gjorts av samma utskott, dvs. utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Jag vill också nämna Dumitru Oprea för att han har bidragit med många intressanta punkter som både Jan Andersson och Thomas Mann redan har lyft fram.

Både folket och medlemsstaterna har talat en hel del om Bolognaprocessen, men nu talas det mer och mer om vikten av färdigheter, yrkesutbildning och Köpenhamnsprocessen. I år hade vi den första Euroskills-tävlingen, som kommer att bidra till att öka populariteten, attraktiviteten, kvaliteten och utbytet av bästa metoder inom det mycket viktiga området yrkesutbildning. Jag vill göra några kommentarer om vikten av de två instrument som ni kommer att rösta om i kammaren i morgon genom era betänkanden.

Om rekommendationen när det gäller den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning: yrkesutbildningen har överskuggats av reformprocesser i EU, men om vi verkligen vill göra vår union mer konkurrenskraftig och socialt sammanhållen, i enlighet med vad som skisserats i Lissabonstrategin, måste den handla om betydelsen av och kvaliteten hos både den allmänna utbildningen och yrkesutbildningen. Den första rekommendationens ganska tekniska natur får inte förringa vikten av detta instrument. Kvalitetssäkringen förstärker varje politiskt initiativ som är kopplat till yrkesutbildningen. Den bidrar till att bygga upp ett ömsesidigt förtroende och modernisera systemen för yrkesutbildning genom att förbättra utbildningens effektivitet.

Ramen för kvalitetssäkring syftar till en ständig förbättring av yrkesutbildningen. Den grundas på en kvalitetscykel där samband etableras mellan de fyra faserna planering, genomförande, bedömning och granskning. Den innefattar sätt att övervaka yrkesutbildningens resultat, och den mäter förbättringen av yrkesutbildningen på både system- och genomförandenivå. Synen på kvalitetssäkring återspeglas i de allmänna principer som finns i bilagan till 2007 års rekommendation om inrättandet av den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning, så den är redan en del av den referensram som inrättats.

Kvalitet går hand i hand med synen på läranderesultat och referensramen för kvalitetssäkring. Vi behöver dessa instrument i en och samma mosaik. Kvalitetssäkringen är en förutsättning för förtroendet mellan de olika systemen och länderna så att läranderesultat kan överföras som resultat. Jag tycker att de kompromisser som har nåtts i denna process är mycket viktiga. Kommissionen stöder den föreslagna texten. Era bidrag gör texten bättre, till exempel den nya tidsplanen för utformandet av en nationell metod och en uttrycklig hänvisning till de lokala och regionala myndigheternas medverkan. Genom att förklara referensramens så kallade verktygskoncept har ni också bidragit till att förtydliga innebörden av den ursprungliga texten.

Om det andra instrumentet vill jag bara säga att det också är nödvändigt om vi verkligen vill främja livslångt lärande och underlätta verklig rörlighet. Som jag brukar säga är vi medborgare, inte turister, i en europeisk union. Vi behöver denna rörlighet både för studerande och arbetstagare, så att människor kan dra fördel av den rikedom som erbjuds av de olika europeiska utbildningssystemen på både nationell och regional nivå. Detta är endast möjligt om individernas läranderesultat värderas korrekt vid byte av lärandemiljö.

Detta kommer nu att möjliggöras i större utsträckning tack vare ECVET, det europeiska systemet för överföring av studiemeriter inom yrkesutbildningen. Syftet med ECVET är dubbelt: för det första att stödja och främja den gränsöverskridande rörligheten och för det andra att ge tillgång till livslångt lärande för att tillgodose individernas, arbetsmarknadens och våra samhällens verkliga behov.

Jag vill inte säga mer, men jag ska bara försäkra er om att detta instrument är och kommer att vara förenligt med det andra, det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) samt med de olika kvalifikationssystem som redan finns i EU. Det kommer att genomföras i enlighet med de bestämmelser och rättsliga instrument som finns i varje deltagande land.

Thomas Mann betonade medlemsstaternas frivilliga deltagande. Detta visar på mångfalden av våra system, men också på en mognad vad gäller att hitta gemensamma instrument tack vare vårt arbete tillsammans och vår vilja att skapa förutsättningar för överensstämmelse och överförbarhet mellan olika system. Under denna process har vi kunnat se hur en nedifrån och upp-strategi har bidragit till att analysera och utforma instrumenten i båda fall.

I samband med detta vill jag också säga att den kompromiss vi har nått är godtagbar och mycket viktig, inte bara för att avsluta arbetet utan också för att känsliga frågor och farhågor har hanterats på ett tillfredsställande sätt. Jag tycker att det till och med gör texten bättre. Jag uppskattar särskilt bidraget till en starkare roll för de nationella och regionala myndigheterna samt betoningen på betydelsen av en testperiod eller resultat under genomförandeprocessen. Kommissionen stöder därför förslagen och den kompromiss som har nåtts.

 
  
MPphoto
 

  Marie Panayotopoulos-Cassiotou, för PPE-DE-gruppen. (EL) Herr talman! Jag är särskilt stolt över att som den första personen efter föredragandena få möjlighet att understryka hur otroligt viktigt det är för alla människor i EU att stärka yrkesutbildningssystemen, med bibehållen respekt för särdragen i varje medlemsstats utbildningssystem och genom samordning, så att de kan ges en gemensam referensram och kan fungera som verktyg, vilket kommissionen med rätta betonade och föredragandena har fått oss att förstå genom sitt goda arbete i utskottet.

Vi har fått möjlighet att ge unga européer en start, så att de nu har två vägar att gå: antingen den högre utbildningens väg genom teoretiska studier eller de praktiska studiernas väg, som handlar om praktiska saker och skapande. Yrkesutbildning på alla nivåer utgör EU:s framtid, framtiden för alla medlemsstater, den utgör ett förrum till skapandet och produktiviteten som leder till framsteg och innovation. Jag litar på att dessa två direktiv, som snart kommer att antas och genomföras i praktiken, kommer att användas av myndigheterna i varje medlemsstat och av utbildningsinstituten, så att vi kan se resultat nästa år, vilket är kreativitetens och innovationens år.

 
  
MPphoto
 

  Corina Creţu, för PSE-gruppen. – (RO) För det första vill jag välkomna att kommissionsledamot Ján Figeľ är närvarande vid denna debatt och den uppmärksamhet han ägnar dessa betänkanden. Naturligtvis vill jag också gratulera våra kolleger Jan Andersson och Thomas Mann.

I egenskap av skuggföredragande från PSE-gruppen för detta betänkande och ledamot av utskottet för sysselsättning och sociala frågor vill jag uttrycka min glädje över att det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen har godtagits. Detta är ett viktigt steg mot att harmonisera lagstiftningen för utbildning i EU-länderna och undanröja de hinder som har stått i vägen för yrkesutbildningen vid flytt från ett utbildningssystem till ett annat.

Högkvalificerade arbetstagare kommer att bli EU:s ekonomiska drivkraft enligt Lissabonstrategin och de senaste mötena om yrkesutbildning. I den moderna ekonomin innebär detta arbetstagare som kan tala flera språk och som har erfarenhet av arbete i mångkulturella miljöer. Med tanke på de befintliga skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller att definiera kvalifikationer och examensbevis är det mycket viktigt i den nuvarande miljön att skapa förutsättningar för gränsöverskridande rörlighet i utbildningssektorn. Detta kommer att underlätta utbildningen av högkvalificerade arbetstagare som kan tillgodose EU-ekonomins nya behov.

En annan konsekvens av denna rättsliga ram kommer att vara den ökade rörligheten för studerande och elever från våra länder, de nya medlemsstaterna, vars yrkesutbildningssystem bara delvis är integrerade på EU-nivå. Det europeiska systemet för meritöverföring kommer att gynna studerande och elever som tidigare inte har haft samma möjligheter till arbete och utbildning i flerspråkiga och interkulturella miljöer som elever och studerande från EU:s gamla medlemsstater.

Genom de ändringsförslag jag har lagt fram har jag pekat på behovet av att så snart som möjligt genomföra detta system, som syftar till att underlätta ackumuleringen, överföringen och erkännandet av resultat för de personer som vill ha en yrkesutbildning, oavsett vilken medlemsstat de kommer från eller bor i. Vi måste skapa hållbara nätverk på EU-nivå mellan nationella och regionala yrkesutbildningsleverantörer, baserade på befintliga strukturer. För att se till att dessa nätverk och partnerskap blir så effektiva som möjligt måste vi garantera en hög kvalitetsnivå som också är enhetlig. Jag välkomnar således Jan Anderssons betänkande om inrättandet av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning.

Jag vill också betona behovet av att instrumenten i denna referensram tillämpas av medlemsstaterna så snart som möjligt så att vi kan uppnå högsta möjliga gemensamma kvalitetsnormer på utbildningsområdet. Vi måste tydligt definiera förutsättningarna för att omvandla delkvalifikationer till en fullständig kvalifikation. Det är hög tid att stimulera rörligheten hos EU:s arbetskraft.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula, för ALDE-gruppen. – (FI) Herr talman! Jag vill också säga några ord om detta utmärkta betänkande. Jag vill tacka föredraganden Jan Andersson och de andra som har talat här i dag, och särskilt kommissionsledamot Ján Figeľ.

Det är viktigt att vi talar om yrkesutbildningen, för vi har beslutat gemensamt att EU ska ha en inre marknad. Om vi vill ha en fungerande inre marknad betyder det att vi också behöver en livskraftig och välutbildad arbetskraft, för att försäkra oss om att inte bara de ekonomiska aspekterna utan också de aspekter som har att göra med arbete och kompetens beaktas när vi bygger Europa.

Detta betänkande handlar inte bara om utbildning utan också om kultur och sysselsättning, och vi har även beslutat om frågan om yrkeskompetens som en del i Bologna- och Köpenhamnsprocesserna, vilka också är värda att ta hänsyn till i detta sammanhang.

Jag vill påpeka en sak. Även om jag vet att utbildningen till mycket stor del faller inom medlemsstaternas behörighetsområde kan vi trots det uppmuntra dem på EU-nivå att arbeta mot en verklig kvalitetssäkring när det gäller yrkesutbildning, utbildningsstandard och läranderesultat. Detta är mycket viktigt för rörligheten.

Med tanke på den hotande ekonomiska nedgången måste vi komma ihåg att en investering i utbildning leder till en pålitlig och kvalificerad arbetskraft av god kvalitet. Det är avgörande om vi vill åstadkomma innovationer och erhålla nya färdigheter och kompetenser, och om vi vill stärka vår ekonomiska bas och på detta sätt öka BNP.

Dagens beslutsfattare glömmer ofta att utbildningen är nyckeln till skapandet av en bättre framtid och stärkandet av vår ekonomiska bas. Det är detta budskap vi borde förmedla till medlemsstaterna och deras beslutsfattare, och vi som företräder Europeiska unionen borde uppmuntra dem i detta. Vi behöver en livskraftig arbetsmarknad av hög kvalitet och en kvalificerad arbetskraft.

 
  
MPphoto
 

  Sepp Kusstatscher, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Dessa två rekommendationer från Europaparlamentet och rådet bör ge en kraftig impuls till en kontinuerlig förbättring av yrkesutbildningen i hela EU, genom gemensam planering, energiskt genomförande, bedömning och översyn. Detta kräver större tydlighet hos en lång rad yrkesutbildningssystem för att möjliggöra jämförbarhet och ömsesidigt erkännande av kvalifikationer från yrkesutbildningar och garantera ökad genomströmning.

Vi talar om en kultur av kontinuerlig kvalitetsförbättring. En bättre utbildning är mer än bara en fråga om kvalifikationer, mer än en öppnare dörr till arbetsmarknaden och också mer än bara ett bidrag till att förbättra konkurrenskraften hos företag och arbetstagare. I detta avseende oroar det mig att ordet ”humankapital” används så ofta, som om vi människor bara var en produktionsfaktor.

Den status som yrkesutbildningen åtnjuter varierar stort bland de 27 medlemsstaterna. Det stämmer att vi inte behöver någon byråkratisk harmonisering av bestämmelser genom daltande från Bryssel, som Hannu Takkula just sade. Men det skulle ändå vara bra om vi utövade påtryckningar, i alla fall milda sådana, för att se till att de bästa modellerna och normerna gradvis vinner framgång i alla medlemsstater, och jag anser att vi borde börja nu i stället för i en avlägsen framtid.

Vi kan och bör lära av varandra. I alla händelser bör yrkesutbildningen åtnjuta samma status som den allmänna utbildningen i hela EU.

Jag vill tacka både Jan Andersson och Thomas Mann för deras betänkanden.

 
  
MPphoto
 

  Jiří Maštálka, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Även jag vill börja med att tacka föredragandena, Thomas Mann och Jan Andersson, för deras arbete och i synnerhet för det tålamod de har visat under förhandlingarna om kompromisserna. Jag anser att Jan Andersson i sitt förslag helt korrekt fastslår att rekommendationen måste vara förenlig med subsidiaritetsprincipen. Å andra sidan beskriver han väl i sin formulering mekanismerna för systemet för bedömning av referensindikatorer och de tidsgränser som gäller för när systemet ska vara i funktion i medlemsstaterna. Jag anser att förslaget också stöder ytterligare åtgärder från alla parter som är involverade i att tillhandahålla yrkesutbildning, även genom att stödja egenutvärdering som ett kompletterande verktyg för att förbättra kvaliteten.

Jag välkomnar att man i kompromissen också lyckas införliva vad jag anser vara mycket viktiga förslag som antagits av utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Dessa förslag innebär i huvudsak att medlemsstaterna uppmuntras att vara mera aktiva inom området, man betonar elevernas roll vid bedömningen av tillfredsställelse med resultatet av utbildningen och stöder de personer som ger utbildningen. Jag tycker att det är viktigt att stödja punkt nr 1 i Thomas Manns förslag till betänkande, där han betonar den avgörande betydelsen av individens personliga och yrkesmässiga utveckling. Slutligen vill jag betona att man i de föreslagna kompromisserna använder termen ”livslångt lärande”. Därmed vidgar man helt riktigt cirkeln av medborgare som deltar i utbildningsprocessen och därför stöder jag förslaget till betänkande.

 
  
MPphoto
 

  Joel Hasse Ferreira (PSE).(PT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Kvalitetssäkring av yrkesutbildning är av största vikt, inte bara för att certifiera den livslånga inlärningsprocessen hos EU:s arbetstagare, utan även för att underlätta rörligheten inom unionen. En viktig del i denna process är bedömningen av yrkesutbildningen i sig. Här är det viktigt att öka utbytet av bästa praxis på EU-nivå och nationell, regional och lokal nivå.

Genom de inrättade referensramarna fastslås gemensamma principer, kvalitetskriterier och indikatorer som är användbara vid bedömning och förbättring av de tjänster som tillhandahålls, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras. Dessa indikatorer bör först och främst fungera som verktyg för att lättare nå Lissabonstrategins mål för utbildning och yrkesutbildning, och inte som ett instrument för styrning.

Jag har gratulerat Jan Andersson till hans utmärkta betänkande och jag vill nu ta upp några punkter i betänkandet utarbetat av Thomas Mann, som jag också gratulerar. Jag måste betona hur viktigt det är att certifieringsprocessen kopplas ihop med tilldelningen av meriter i den högre utbildningen. På så sätt garanterar vi att certifieringsprocesserna blir kompletterande och att villkoren för den yrkesmässiga rörligheten för arbetstagare och unga i EU förbättras. Det är också viktigt att underlätta för, och inte bara underlätta utan uppmuntra, de lokala och regionala myndigheterna att delta i sammankopplingen av de regionala och nationella betygsramarna med det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen.

Endast på detta sätt kan vi öka rörligheten och meritöverföringen mellan olika ekonomiska sektorer och mellan olika arbetsmarknader, och därigenom på ett avgörande sätt bidra till social sammanhållning och lika möjligheter inom hela EU.

Till sist vill jag återvända till Jan Anderssons betänkande och betona vikten av att stödja strategin för livslångt lärande och främja en kultur för att förbättra kvaliteten på alla nivåer. Detta kan ske genom att antalet kopplingar mellan formell utbildning och yrkesutbildning blir många fler, och genom att valideringen av kvalifikationer grundade på erfarenhet vidareutvecklas. På detta sätt höjer vi utbildningsnivån hos de unga och även utbildningen av arbetstagarna vilket, när det gäller ekonomisk och social utveckling, är avgörande för att kunna uppnå en europeisk social modell.

 
  
MPphoto
 

  Marian Harkin (ALDE). (EN) Herr talman! Först och främst vill jag gratulera Jan Andersson och Thomas Mann till deras utmärkta insatser och mycket goda resultat. De flesta av oss här i kammaren i kväll håller med om att den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning kommer att bli ett mycket användbart instrument för medlemsstaterna för att främja och övervaka kontinuerliga förbättringar i de nationella systemen för yrkesutbildning.

Ramen kommer att baseras på gemensamma europeiska referenser och bygga på den begränsade användningen och den faktiskt väldigt begränsade framgången för den tidigare ramen, som gick under benämningen den gemensamma ramen för kvalitetssäkring.

Vi har tagit lärdom av erfarenheterna från den tidigare ramen när vi utarbetat det aktuella förslaget, och jag anser att vi i hög grad har förbättrat det som redan fanns.

Genom den föreslagna ramen bidrar vi till kvalitet och effektivitet i investeringarna i humankapital på flera olika sätt. Jag tar här endast upp tre av dem, nämligen att erbjuda bättre utbildning och färdigheter, höja standarden och främja rörligheten. Ramen är frivillig, och jag hoppas att kommissionsledamot Ján Figel’ har rätt när han säger att den inte bara visar på vår mångfald utan också på vår mognad. Vi får en gemensam ram med gemensamma kvalitetskriterier, och ett sådant resultat kan vi bara uppnå genom gemenskapsåtgärder. Genom detta undviker vi ett ”minfält” av diverse bilaterala avtal, och genom att minimera de administrativa kraven inför vi en bra mekanism mot vilken kvalitetsstandarderna kan jämföras.

Detta är en bra och praktisk lagstiftning som kommer att ge goda resultat. När parlamentet lyckas genomföra sådan här lagstiftning har man uträttat ett gott dagsverke.

 
  
MPphoto
 

  Marusya Ivanova Lyubcheva (PSE).(BG) Herr talman, herr kommissionsledamot! Arbetet med att ta fram rekommendationer för att förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen har blivit en odiskutabel framgång.

Eftersom utbildningspolitiken är ett nationellt ansvar har kvaliteten på yrkesutbildningen varierat stort mellan medlemsstaterna, och därmed lever man inte upp till rörlighetsnivån på arbetsmarknaden eller den dynamiska hastigheten i den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Det gör det svårt att nå Lissabonmålen. Detta bidrar definitivt inte till att skapa lika villkor för att utveckla en kunskapsbaserad ekonomi.

Med referensramens nya strategi kan medlemsstaterna få hjälp med att uppnå allmänna kriterier, jämförbarhet och förenlighet för den utbildning de erbjuder. Genom de samordningsnivåer som föreskrivs i rekommendationerna, också med partnerorganisationer och yrkesorganisationer, utökas det praktiska tillämpningsområdet. Dessa kommer definitivt att bidra till att utbildningsmarknaden förbättras, eftersom den måste följa arbetsmarknadens exempel.

I synnerhet kommer det att underlätta för de länder som har problem med denna process på grund av den ekonomiska omvandling som sker i landet. Om man kan fastställa en baslinje för standarden kommer det att garantera öppenhet, konsekvens och överförbarhet inom den mängd utvecklingstendenser som finns inom EU:s gränser.

Detta borde kunna ske utan att man inkräktar på medlemsstaternas självständighet när det gäller att sköta sina egna yrkesutbildningssystem. Samtidigt kommer det att skapa en gemensam miljö och ge förutsättningar för en gemensam grund av hög kvalitet och en ändamålsenlig strategi för utbildningsspecialister.

Vi bör också allvarligt överväga behovet av att synkronisera företagens behov med den ekonomiska och tekniska utvecklingen för att göra systemen för att utbilda kvalificerad personal ännu bättre. Detta skulle bidra till att lösa flera problem som har gett upphov till migrationsflöden av olika omfattning.

Dessutom kan en målinriktad strategi användas för att lösa problemen med olika tendenser inom yrkesutbildningen. Öppenhet, samarbete och hög standard när man organiserar arbetet för att förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen genom deltagande i det europeiska kvalitetsnätverket måste vara grundläggande nationella riktlinjer vid genomförandet.

 
  
MPphoto
 

  Tomáš Zatloukal (PPE-DE). – (CS) Jag vill helt kort säga att yrkesutbildningen inom EU fungerar som en självständig nationell och regional verksamhet som drivs i enlighet med olika normer och standarder. Därför skapas ett brett spektrum av olika kunskapsområden och meriter. Inom EU behöver vi därför gemensamma kriterier för att garantera öppenhet och överförbarhet mellan de många olika utbildningsformerna i EU. Systemen för utbildning och yrkesutbildning måste vara tillräckligt flexibla för att kunna tillgodose behoven på ett ändamålsenligt sätt, särskilt arbetsmarknadens behov. Hur den utbildning som erbjuds tillgodoser dessa behov av effektivitet och ändamålsenlighet måste bedömas med jämna mellanrum, övervakas och utvecklas baserat på vad som framkommer. Ett positivt tecken är att principerna för att garantera en yrkesutbildning av hög kvalitet faktiskt innehåller rekommendationer om införande av ett europeiskt kvalitetsnätverk. Personligen ser jag den europeiska referensramen som ett verktyg som kan främja kvalitetshöjningar inom systemen för yrkesutbildning och utbildning i medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 

  Zbigniew Zaleski (PPE-DE).(PL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Detta förslag handlar om yrkesutbildning på olika nivåer, beroende på intelligens, motivation, intressen och marknadens behov. Gemensamma normer på arbetsmarknaden kräver att utbildningsmodellerna harmoniseras, från Spanien till Rumänien.

Jag vill betona att vi genom att främja universitetsutbildningen inte får underminera yrkesutbildningar på lägre nivåer – på gymnasienivå. Man behöver inte en universitetsexamen för att bli servitör – ibland kan till och med en kort kurs räcka. På senare tid har man dragit ned på den här typen av utbildningar, till exempel i Polen. Som lärare vill jag säga att jag så långt det är möjligt stöder flexibla utbildningsprogram som är skräddarsydda för studenternas behov, med betoning på utbildning i främmande språk så att alla kan klara sig utomlands.

Slutligen vill jag säga att en investering i utbildning är en av de bästa investeringar man kan göra i EU. Låt oss inte snåla med utbildning. Låt oss inte missunna framtida generationer denna resurs.

 
  
MPphoto
 

  Dragoş Florin David (PPE-DE).(RO) Yrkesutbildningen är ett viktigt verktyg som ger EU-medborgarna den förmåga och de kunskaper och färdigheter som krävs för att integreras på arbetsmarknaden och i det kunskapsbaserade samhället. Denna rekommendation är generellt sett alldeles utmärkt. Jag anser dock att man bör ta med ytterligare två områden, vilka jag faktiskt har pekat på: inrättande av ett rådgivningssystem för EU:s medborgare som hjälper dem välja rätt form av studier och inriktning anpassad till deras personliga förmåga, och eventuellt också inrättande av en kvalitetsplattform för utbildning.

Jag vill betona att vi måste anta en kompletterande strategi för utbildning som underlättar bättre anpassning av utbildningsprocesserna till de verkliga behoven på arbetsmarknaden. Strategierna för livslångt lärande och rörlighet är av yttersta vikt för att öka chanserna till anställning. Även jag vill tacka de båda föredragandena och önska er en god jul.

 
  
MPphoto
 

  Nicodim Bulzesc (PPE-DE).(RO) Personer som i sitt hemland vill använda sig av meriter från en yrkesutbildning eller en utbildningsmodul som de tillägnat sig i ett annat land stöter fortfarande på svårigheter inom EU. Detta avskräcker många och gör att den gränsöverskridande rörligheten blir trögare. Att skapa ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildning (ECVET) kan gynna studenternas och arbetstagarnas rörlighet. Jag tycker att Thomas Mann i sitt betänkande på ett mycket bra sätt beskriver de förbättringar som kommer att uppnås med systemet, liksom de problem som kan inträffa när det väl har inrättats.

Som tur är kan vi utnyttja de erfarenheter vi fått genom meritöverföringssystemet (CTS). Jag är själv lärare och måste hantera meritvärderingssystemet. Jag instämmer i föredragandens rekommendationer. Vi behöver ha en kvantitativ norm som grund på EU-nivå vid tilldelning av meriter. Tydliga kriterier måste utformas för att garantera systemets relevans, öppenhet, jämförbarhet och förtroende mellan medlemsstaterna. Jag instämmer också i att ha en försöksperiod innan systemet godkänns eftersom EU:s medlemsländer har olika utbildningssystem och det behövs förmodligen mer tid för att harmonisera 27 stycken yrkesutbildningssystem.

 
  
MPphoto
 

  Mairead McGuinness (PPE-DE). (EN) Herr talman! Jag är här för att stödja min granne Thomas Mann, och jag vill gratulera både honom och den andra föredraganden till deras arbete. Ett särskilt problem har dock dykt upp i mitt hemland, och kanske även i ert, herr talman. Som jag ser det har byggnadsboomen skapat ett gigantiskt problem, särskilt för unga män som inte alls var inne på att utbilda sig eftersom de höga lönerna inom byggnadssektorn lockade mer.

Tyvärr är den tiden förbi. Många av dessa personer står nu utan utbildning och därmed utan möjlighet att ta andra arbeten som eventuellt yppar sig. Jag anser därför att de enskilda medlemsstaterna, och definitivt Irland, måste inrikta sig på dessa grupper så att de, när det blir goda tider (snart, hoppas vi), har en utbildning lämpad för andra arbeten. Idén om kvalitetssäkring och kontroll är naturligtvis av största vikt. Jag är orolig för att utbildning nu är en affärsidé som saknar kvalitetskontroll. Idén om gränsöverskridande rörlighet för arbetstagarna kräver att vi har en EU-övergripande och samordnad strategi för yrkesutbildningen.

 
  
MPphoto
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). (PL) Herr talman! Det föreslagna systemet för överföring och ackumulering av meriter inom utbildning och yrkesutbildning bör bidra till att rörligheten ökar för arbetstagarna innanför EU:s gränser. Om EU ska kunna konkurrera med tredjeländer, om vår ekonomi ska kunna växa, om sysselsättningen ska bli högre och skillnaderna mellan regionerna mindre, då måste vi främja det livslånga lärandet. Vi behöver äldre personer. EU behöver deras erfarenhet, kvalifikationer och kunskaper.

Om vi vill ha en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapsbaserat samhälle ska vi investera i utbildning. Vi måste förhindra att människor lämnar utbildningssystemet utan någon examen. Det är också viktigt att ge tillgång till utbildning och examina, särskilt för människor med sämre ekonomi, till exempel de som bor i mindre städer och byar och har svårare att ta sig till utbildningsorterna.

 
  
MPphoto
 

  Paul Rübig (PPE-DE). - (DE) Herr talman, kommissionsledamot Figel’! Jag gratulerar er av hela mitt hjärta! Det här är en av våra största utmaningar före jul. När vi ser på nästa år, på finanskrisen, är det mycket som vi nu måste gripa oss an. Utbildning spelar verkligen en nyckelroll.

Vi har tre indikatorer som kommer att hjälpa oss igenom krisen: forskning och utveckling, infrastruktur samt utbildning. Jag anser att vi nu måste fastställa normer för att visa för folket att livslångt lärande spelar en absolut avgörande roll, särskilt för små och medelstora företag, att vi vill att de som är anställda i dessa företag ska få behålla sina arbeten och att vi vill ge dem utbildning för att skapa bättre möjligheter för dem på marknaden.

Europeiska unionen spelar en mycket central och viktig roll inom detta område. Jag blir mycket glad om vi antar småföretagsakten i morgon. I så fall får vi ytterligare finansiering inom detta område.

 
  
MPphoto
 

  Ján Figeľ, ledamot av kommissionen. − (EN) – Herr talman! Jag ska fatta mig kort eftersom jag höll ett längre anförande i början av debatten. Jag tar vid där föregående talare slutade, särskilt på grund av krisen.

Vi måste investera både mer och bättre i utbildning. Inte mindre, utan mer och bättre, vilket innebär effektivitet, förenlighet, relevans och så vidare, och sedan måste vi satsa ännu mer. Detta är kommissionens ståndpunkt, och jag anser naturligtvis att den gäller även här.

Det som har sagts i kväll om den utbildade arbetskraftens rörlighet, det livslånga lärandet, ackumulering och överföring av kunskaper och om en kvalitetskultur är mycket viktigt för våra nationella utbildningssystem. Dessa punkter bör bli verklighet.

Jag vill bara bekräfta att de instrument som vi antar – ni kommer att rösta i morgon hoppas jag, om kompromisstexten eller de framlagda ändringarna, vilka jag bekräftar och välkomnar – gör EU mer ”meritvänligt”. Det betyder att vi blir människovänliga, eller medborgarvänliga, och det är något vi verkligen måste göra tillsammans, kanske mer än tidigare. Genom dessa instrument kan vi skapa bättre villkor för motivation, mobilisering för innovation och alla dessa viktiga mål.

Kommissionen kommer att under det tjeckiska ordförandeskapet försöka hjälpa till med att anordna konferenser: först ”startkonferensen” för båda instrumenten och sedan mera specifika konferenser om det fortsatta genomförandet. Kanske de två föredragandena kan hjälpa oss eller delta vid dessa arrangemang. Genomförandet är naturligtvis det viktigaste som ligger framför oss.

Jag vill också, precis som många andra i här kväll, önska er en god jul och ett gott nytt år – Europeiska året för kreativitet och innovation – 2009.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. − Tack! Jag önskar er och alla kommissionsledamöter och personal detsamma!

 
  
MPphoto
 

  Jan Andersson, föredragande. − Herr talman! Herr Takkula är inte kvar här, men han ställde en fråga om huruvida det finns någon motsättning mellan att ha ambitioner på EU-nivå och det faktum att utbildningssystemen ändå är nationella i grunden. Jag ser ingen motsättning. Jag tycker att den här referensramen bygger på ambitioner på EU-nivå, samtidigt som vi har tillit till medlemsstaterna. Vi ger dem möjligheter och det vi kallar en verktygslåda att använda sig av. Jag tror inte att det finns någon motsättning.

Sedan skulle jag vilja understryka det som Ján Figeľ sade om att det nu i den kris vi upplever ekonomiskt och sysselsättningsmässigt är än viktigare att vi satsar på utbildning. Det är det som kommer att gynna EU:s konkurrenskraft, men också att ge individerna verktyg i sina liv för att kunna gå vidare och satsa på ytterligare utbildning under sin livstid.

Jag vill avsluta med att återigen tacka kommissionen men också alla skuggföredragande. Vi har haft ett utmärkt samarbete under resans gång och också jag vill önska er alla en god jul och ett gott nytt år.

 
  
MPphoto
 

  Thomas Mann, föredragande. – (DE) Herr talman, kommissionsledamot Figel’! Ni ska ha stort tack för ert och arbetsgruppens utmärkta samarbete. Här har vi verkligen arbetat tillsammans. Jag tycker att vi nådde ett bra resultat på det sättet.

Sepp Kusstatscher har helt rätt – Europeiska unionen har höga ambitioner när det gäller yrkesutbildning. I slutändan är det vi vill uppnå varken mer eller mindre än att yrkesutbildningen frikopplas från högre utbildning. Marie Panayotopoulos-Cassiotou har helt rätt – vi måste uppnå konkreta resultat. Vi vill ha verkliga resultat, inte de vanliga avsiktsförklaringarna, inte de vanliga vackra uttalandena. En fas av till största delen slumpmässigt samarbete får ge vika för en period av mer intensiv samordning.

För tillfället varierar utbildningsresultaten mellan medlemsstaterna avsevärt. Därför behöver vi överenskommelser mellan näringslivet och de nationella myndigheterna när det gäller läroanstalterna. Hannu Takkula har helt rätt – vi vill inte vara något slags barnvakter för EU, och har absolut inga planer för det heller. ”Mjuk lagstiftning”, eller att få människor intresserade och involverade, det är vad vi verkligen behöver.

Vi vill få till stånd samarbete mellan experterna – vid utfrågningar, i arbetsgrupper och också för att utveckla utbildningen. Därför behöver vi läroanstalter. Jiří Maštálka har helt rätt: Vi kan även använda oss av befintliga nätverk och sociala partner för detta ändamål. Först då kommer fördelarna att bli uppenbara för anställda och arbetsgivare och för privata och offentliga utbildningsanordnare. Det blir ett klassiskt vinn-vinn-system. Både Joel Hasse Ferreira och Paul Rübig talade om betydelsen av livslångt lärande och det med rätta, eftersom det är på den punkten vi verkligen kan göra skillnad.

Fru Harkin! Precis som ni inser jag vikten av att denna ram är frivillig eftersom den involverar alla aktörer. Vi kommer att se de första medlemsstaterna arbeta tillsammans från och med 2012, på en grund av ett ständigt växande förtroende. En försöksperiod är nödvändig, det är givet. Vi kommer att införliva utvärderingen av nivåerna 1 till 8 av EQR (Educational Quality Ranking) och min förträfflige granne har förstås alldeles rätt i att detta måste ske. Unga människor har rätt att känna att de är till nytta, att de behövs och att de kan främja sin personliga utveckling, alltid i enlighet med nationella bestämmelser. Övriga länder är fria att börja senare och gå med i ECVET-systemet så snart de kan. Jag tror att chanserna är mycket goda. Om vi fortsätter diskutera frågorna i en samarbetscirkel av detta slag kommer vi att kunna gå vidare. Vi har satt igång en process här.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon, torsdagen den 18 december 2008.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

 
  
MPphoto
 
 

  Dumitru Oprea (PPE-DE), skriftlig. – (RO) I min egenskap av föredragande för yttrandet över det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen vill jag återigen betona vikten av att detta system skapas och genomförs, som har som syfte att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft.

Behovet av att införa ECVET grundas på en önskan om att minska skillnaderna i läranderesultat orsakade av att det finns olika yrkesutbildningssystem. Vi måste öka öppenheten i de meriter som gäller för yrkesutbildning och livslångt lärande.

Genomförandet av ECVET måste baseras på ett gemensamt åtagande att följa principerna för att garantera god kvalitet på yrkesutbildningen. En viktig del i detta måste vara att främja partnerskap mellan läroanstalter, företag och nationella myndigheter för att skapa ett ömsesidigt förtroende.

Sist men inte minst vill jag säga att ECVET betonar läranderesultatet och inte den tid som läggs ned på att inhämta kunskaper, färdigheter och sakkunskap.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy