Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 12 januari 2009 - Strasbourg

17. Handel och ekonomiska förbindelser med västra Balkan (kortfattad redogörelse)

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Bastiaan Belder, för utskottet för internationell handel, om handel och ekonomiska förbindelser med västra Balkan (2008/2149(INI)) (A6-0489/2008).

  Bastiaan Belder, föredragande. − (NL) Herr talman! Jag vill passa på att presentera mitt betänkande om handel och ekonomiska förbindelser med västra Balkan.

Det fanns en anledning till att jag i betänkandets inledning erinrar om det europeiska perspektivet för dessa länder. EU kan inte fortsätta att troget upprepa gångna tiders löften, till exempel det löfte om EU-medlemskap som staterna på västra Balkan fick vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki 2003. Nej, västra Balkan skulle ha större nytta av konkreta åtgärder och skräddarsydda anslutningsförfaranden än av mer eller mindre pliktskyldig retorik.

Ni undrar kanske varför dessa länders anslutningsutsikter är en hjärtefråga för mig. För det första är jag fullständigt övertygad om att EU har en hedersskuld som måste återbetalas. Det påminner mig om den debatt om Srebrenica som förhoppningsvis kommer att hållas i parlamentet på onsdag kväll den här veckan. Denna region har dessutom stor strategisk betydelse för EU. Mitt betänkande rymmer ett antal specifika förslag. Jag förespråkar ytterligare konsolidering av Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta). Avtalet är ett viktigt verktyg för att förbättra den regionala integrationen i detta område, som i sin tur är en viktig förberedelse om de här länderna vill integreras på EU-marknaden och gå med i EU i tre steg. EU bör tillhandahålla föranslutningsmedel via stöd på bred front för att främja reformprocessen i dessa länder. Medlemsstaterna kan också spela en viktig roll här genom att ställa upp med särskild utbildning till lokala offentliga tjänstemän. Detta kommer att öka dessa länders officiella kapacitet att utforma sina egna ambitiösa projekt, som berättigar till EU-stöd.

Jag inledde arbetet med detta betänkande med att besöka finansministeriet i Haag, där jag till min glädje fick veta att den nederländska regeringen hade antagit en ”government-to-government-strategi”. I mitt betänkande beskriver jag detta som ett exempel som är värt att följa, inte för att det är en nederländsk strategi utan för att den är anpassad efter och uppfyller de krav som ställs av staterna själva på västra Balkan. Därigenom kan anslutningsprocessen få ett aktivt och lämpligt stöd.

Jag vill gärna nämna en särskild punkt i mitt betänkande, nämligen energisamarbetet med västra Balkan, som jag anser är ett ytterst aktuellt ämne. Regionens strategiska läge gör att den mycket väl kan spela en viktig roll som transitpunkt för råolja och naturgas. EU bör sträva efter att anta en extern energipolitik. Jag är också ledamot av utrikesutskottet. För några år sedan antog vi ett gediget betänkande i syfte att anta en europeisk utrikespolitik på energiområdet. Se bara på den situation vi har i dag, som bara understryker den vädjan från Europaparlamentet till kommissionen och rådet. Bryssel kan väl ändå inte lämna sina egna medlemsstater ute i kylan, varken bildligt eller bokstavligt.

Avslutningsvis vill jag säga att jag som före detta journalist har rest till Balkan många gånger. Jag hyser därför stark empati och ett stort engagemang för denna region. När jag skrev mitt betänkande använde jag min resebudget till studieresor. Tillsammans med utskottet för internationell handel, och i synnerhet dess tjänsteman Roberto Bendini, och tillsammans med Dick Jan Diepenbroek från mitt eget utskott, har jag gjort värdefulla resor till Serbien och Kosovo. Nästa vecka hoppas jag kunna resa till Albanien. Med andra ord kanske jag slutför detta betänkande i kväll, men arbetet i sig är långt ifrån färdigt, varken för mig eller EU:s institutioner. Om vi verkligen vill föra denna region närmare Bryssel och faktiskt visar detta genom vårt engagemang och aktiva stöd så har vi all rätt att kräva att reformprocessen och anslutningen också möts av engagemang, ett engagemang som märks. Jag har arbetat med detta betänkande med stor glädje och jag hoppas att det kommer att följas upp i separata betänkanden för de olika länderna på västra Balkan.

  Androulla Vassiliou, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Låt mig först och främst gratulera Bastiaan Belder till hans utmärkta betänkande. Det läggs fram i en tid då länderna på västra Balkan knyter allt närmare band med EU. Betänkandet är en fullständig genomgång av de frågor som står på spel i de ekonomiska och handelsmässiga förbindelserna mellan EU och västra Balkan. Låt mig lyfta fram några av de viktigaste punkterna i betänkandet.

Regionen västra Balkan är en viktig och värdefull partner för EU. I kommissionens senaste meddelande om västra Balkan från mars 2008 upprepar EU sitt starka engagemang för regionens europeiska perspektiv. I meddelandet bekräftar vi bland annat Centraleuropeiska frihandelsavtalets betydelse för regionens ekonomiska utveckling. Kommissionen håller med föredraganden om att hoppet om ett EU-medlemskap kan katalysera en hållbar ekonomisk utveckling och säkra fred och stabilitet i regionen. Kommissionen instämmer också i att uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna ska tillmätas största vikt då de enskilda ländernas förutsättningar för att bli EU-medlemmar bedöms. EU är den viktigaste handelspartnern för västra Balkan. Att fördjupa de ekonomiska förbindelserna mellan EU och regionen är därför avgörande för att stimulera regionens ekonomiska tillväxt.

Ni påpekar helt riktigt i ert betänkande att ökad frihandel och integration är hörnstenen i stabiliserings- och associeringsprocessen, och att EU har arbetat för att nå detta mål med västra Balkan på tre nivåer.

För det första har EU sedan 2000 på bilateral nivå beviljat västra Balkan unilaterala handelsförmåner som gör det lättare för länderna att exportera till marknaderna i EU. Kommissionen har förhandlat fram frihandelsavtal som ett led i stabiliserings- och associeringsavtalen. Syftet är att skapa en jordmån för politiska och ekonomiska reformer, och att lägga grunden för en integration av västra Balkan i EU. Detta kan exempelvis ske genom att länderna anpassar sig till EU:s regelverk.

För det andra har kommissionen agerat regionalt för att få förhandlingarna om det Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) att löpa så smidigt som möjligt. Kommissionen har beslutat att bidra till att genomföra avtalet genom ekonomiskt och tekniskt stöd till Ceftas sekretariat och till avtalsparterna. Samtidigt anser kommissionen att det är mycket viktigt att avtalets regionala parter tar sitt ansvar. Kommissionen är medveten om att Cefta både är en förutsättning för att det ska gå att integrera regionen djupare i ekonomiskt avseende, och ett första steg mot att länderna på västra Balkan blir fullvärdiga deltagare i EU:s inre marknad. Genom Cefta har dessutom alla nödvändiga strukturer inrättats för regionala och bilaterala överläggningar om handelsfrågor. Detta är av största vikt för att underlätta och fördjupa det regionala samarbetet och skapa goda förbindelser mellan länderna. Kommissionen fortsätter att övervaka hur Cefta genomförs. Den kommer att rapportera om detta i sina årsrapporter om och inför anslutningsprocessen.

För det tredje har kommissionen, på multilateral nivå, arbetat för att länderna i regionen ska få bli medlemmar i Världshandelsorganisationen. Det är ett helt avgörande steg för att de ska kunna delta i den globaliserade ekonomin på ett effektivt sätt. EU använder sig av alla till buds stående politiska verktyg för att stödja länderna på västra Balkan i deras arbete för reformer och regionalt samarbete. Instrumentet för stöd inför anslutningen är en viktig metod för att tillgodose regionens långsiktiga utvecklingsbehov. De totala medlen i budgetramen 2007–2013 uppgår till 11,5 miljarder euro. Sist, men inte minst, har kommissionen inlett dialoger med alla berörda länder i regionen för att ta fram en färdplan för att avskaffa visumtvånget.

Med tanke på vad som sagts här försäkrar jag att kommissionen vidtar alla åtgärder som krävs för att främja handelsförbindelserna och så långt det går föra västra Balkans ekonomi närmare EU:s. Låt mig slutligen än en gång gratulera föredraganden till detta väl genomförda betänkande. Det gläder mig att kunna säga att kommissionen instämmer i betänkandets allmänna ansats.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på tisdag kl. 12.00.

Skriftlig förklaring (artikel 142)

  Călin Cătălin Chiriţă (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag vill uttrycka mitt stöd och min uppskattning inför det betänkande som Bastiaan Belder lagt fram. Där rekommenderas särskilda ekonomiska åtgärder för att främja ett europeiskt perspektiv för befolkningen på västra Balkan. Jag vill göra er uppmärksamma på tre aspekter.

1. Vi måste vara realistiska och erkänna att Serbien är en central aktör för stabiliserings- och associeringsprocessens framgång. EU måste fortsätta att sträva efter att vinna det serbiska folkets förtroende och långsiktiga vänskap.

2. I framtiden bör etnisk separatism och ensidiga själständighetsförklaringar inte längre tillåtas för områden som Kosovo, Sydossetien, Abchazien, Transnistrien, norra Cypern osv. Principen om staters territoriella integritet är helig och måste respekteras i framtiden.

3. Samtidigt måste vi uttala vårt starka stöd för uppfyllandet av europeiska normer när det gäller rättigheter för personer från nationella minoriteter i länderna på västra Balkan. Det gäller även rättigheterna för de rumänsktalande befolkningsgrupperna i Valea Timocului, Vojvodina, Istria och före detta jugoslaviska republiken Makedonien. Dessa rättigheter måste respekteras, utan att därför bejaka tendenser som syftar till territoriell självständighet på etniska grunder och strävanden efter kollektiva etniska rättigheter, som redan har visat sin potential att generera konflikter och utlösa blodiga krig.