Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 12 januari 2009 - Strasbourg

19. Utsikter för att utveckla den civila dialogen enligt Lissabonfördraget (kortfattad redogörelse)

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Genowefa Grabowska, för utskottet för konstitutionella frågor, om utsikterna för utveckling av medborgardialogen enligt Lissabonfördraget (2008/2067(INI)) (A6-0475/2008).

  Genowefa Grabowska, föredragande. − (PL) Herr talman, fru kommissionsledamot! Vi byter nu ämne för att diskutera kontakten mellan EU:s institutioner och dess medborgare. Dessa kontakter är otillräckliga. Det finns en stor klyfta mellan unionen och dess medborgare, trots att Jean Monnet betonade att unionen skapades för medborgarna snarare än för deras länder och regeringar.

Unionen växer och får fler medborgare, men dess institutioner har svårt att upprätthålla en kontakt med medborgarna. Det illustrerades av den smärtsamma erfarenheten från Frankrikes och Nederländernas nej till Lissabonfördraget. Det stämmer dock att unionens institutioner strävar efter att förbättra sina kontakter med medborgarna. Institutionerna öppnar sig för medborgarna och erkänner tydligt det civila samhällets roll. Unionens kommunikationspolitik inom detta område förstärks ständigt. Man har till och med myntat det nya begreppet medborgardialog för att beskriva denna politik. Mer måste dock göras. Europaparlamentet strävar därför efter att klara av denna utmaning och försöker skapa en lämplig mekanism för detta syfte och främja kontakter av det här slaget mellan EU:s institutioner och dess medborgare. Det skulle lösa problemet med det demokratiska underskottet och vi skulle visa att medborgarna också spelar en viktig roll i EU:s beslutsprocess.

Enligt artikel 10 i Lissabonfördraget ska varje medborgare ha rätt att delta i unionens demokratiska liv och besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt. Det finns också en annan bestämmelse som gör det möjligt för en miljon EU-medborgare att ta initiativ till lagstiftning. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande kommer en miljon medborgare att kunna kontakta Europeiska kommissionen och uppmana den att lägga fram ett förslag till rättsakt om ett ämne av betydelse för medborgarna.

Det är därför jag tar upp medborgardialogen i betänkandet. Det handlar om en dialog som inte regleras i lag. Den är dock viktig och jag skulle vilja att den styrs av följande principer, eller snarare att dessa principer följs i dialogen. För det första har jag infört principen om det civila samhällets representativitet i betänkandet. Jag vill att det civila samhället representeras på lämpligt sätt på EU-nivå. Jag vill alltså att det representeras av partner som avspeglar och företräder berörda intressen på ett korrekt sätt.

Jag vill att medborgardialogen ska vara en ömsesidig och tvådelad process. Detta innebär att det inte bara ska vara EU som vänder sig till medborgarna och att dessa svarar. Unionen bör också informera medborgarna när hänsyn har tagits till deras åsikter och förklara hur deras åsikter har påverkat. Därför behöver vi också återkoppling från unionen till medborgarna.

Jag vill att medborgardialogen baseras på principen om öppenhet och insyn. Vi bör styras av tydliga regler när samhällsföreträdare uppmanas att delta i en dialog med oss. Vi bör systematiskt offentliggöra en förteckning över organisationer som deltagit i samråd. Unionen borde tillsätta en kontaktperson med ansvar för det här området, dvs. dialog.

Det är inte lätt att fastställa bestämmelser för detta område. Redan 2002 utarbetade kommissionen principer för att förstärka en kultur med samråd och dialog, och jag hoppas därför att kommissionen är beredd att utarbeta lämpliga principer. Dessa principer skulle bli gemensamma för alla institutioner. Jag vill också tillägga att även medlemsstaterna bör åläggas att främja medborgardialogen. Jag har inte kunnat ta upp alla delar av betänkandet, men jag vill gärna att dess innehåll prövas vid första möjliga tillfälle, nämligen under kampanjen för 2009 års val till Europaparlamentet. Jag vill gärna att vi drar nytta av det tillfället och tar ett första steg mot kontakt med EU:s medborgare och uppmärksammar dem på det bästa som unionen har att erbjuda och lär av dem vad vi bör kämpa för här i parlamentet.

  Androulla Vassiliou, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Kommissionen vill börja med att tacka föredraganden Genowefa Grabowska och utskottet för konstitutionella frågor för deras utmärkta betänkande.

Vi håller med om att det civila samhället spelar en viktig roll för den europeiska integrationsprocessen. Det är ett av de viktigaste instrumenten mellan EU:s institutioner, samhälle och medborgare. Det hjälper medborgarna att utöva sin rätt att delta i EU:s demokrati.

Kommissionen har en lång och sund tradition av samarbete med organisationerna från det civila samhället. Detta samarbete har vuxit och sträcker sig över en rad frågor, från politisk dialog till projektadministration, både i EU och i våra partnerländer.

Lissabonfördraget skulle bidra till att formalisera våra nuvarande metoder och ge en frisk kraft att förbättra dem ytterligare. Det skulle också öppna för ytterligare en möjlighet för det civila samhället att operationalisera sina åsikter via medborgarinitiativet.

Man måste ha rätt verktyg för att kunna involvera intresserade parter i en aktiv dialog så att det civila samhället ska kunna uttrycka sina åsikter och göra sina röster hörda. På samma sätt måste också EU:s institutioner ha rätt verktyg för att kunna försäkra att man lyssnar till och praktiskt tillämpar det civila samhällets och dess medborgares åsikter. Kommissionen välkomnar att man i det nuvarande betänkandet stöder många av de idéer som kommissionen redan tillämpar.

Under sin mandatperiod har den nuvarande kommissionen antagit ett antal initiativ för att involvera organisationerna från det civila samhället och enskilda medborgare i offentliga debatter om EU-frågor. Ett av de mer innovativa exemplen på dessa insatser är Europeiska medborgarkonsultationen, som gör försök med rådgivande opinionsundersökningar och personlig handledning.

För att förstå medborgarnas behov och förväntningar har man under de senaste 35 åren utvecklat Eurobarometern till ett mycket värdefullt verktyg för att övervaka den allmänna opinionen i EU. Emellertid kan varken kommissionen eller parlamentet organisera en EU-omfattande offentlig debatt på egen hand. Detta fungerar bara om EU-institutionerna och medlemsstaterna samarbetar. Det är syftet med den politiska förklaringen om samarbete för kommunikation om Europa som undertecknades av parlamentet, rådet och kommissionen den 22 oktober 2008.

I detta sammanhang samordnar redan kommissionen och parlamentet sina insatser med medlemsstaterna genom förvaltningspartnerskapen, vilka omfattar regionala och lokala kampanjer för specifika frågor, tillsammans med åtgärder från lokala myndigheter och icke-statliga organisationer. Elva nya förvaltningspartnerskap under 2009 kommer att göra denna ansats ännu effektivare.

Kommissionen håller med om att samtliga parter, nämligen EU-institutionerna, medlemsstaterna och det civila samhället, aktivt måste delta för att dialogen ska bli framgångsrik. Kommissionen hoppas att Lissabonfördraget kommer att antas och är beredd att både vidta nödvändiga åtgärder för att införliva fördragets bestämmelser och att fortsätta utveckla medborgardialogen.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE), skriftlig. – (PL) Om Europeiska unionen ska vara verkligt demokratisk och finnas nära sina medborgare krävs nära samarbete på lokal, regional och nationell nivå mellan unionens institutioner och dess medlemsstater å ena sidan och det civila samhället å andra sidan.

Med det civila samhället avses det stora antal icke-statliga och ideella organisationer som på frivillig basis bildats av medborgarna. Det civila samhället spelar en central roll i den europeiska integrationsprocessen och framför EU-medborgarnas ståndpunkter och önskemål till EU:s institutioner. Det är därför mycket viktigt att ge medborgarna effektiv och tillförlitlig information och göra medborgardialogen mer populär. Det handlar i synnerhet om att främja och sprida EU:s åtgärder och avsikter, utveckla ett europeiskt samarbetsnätverk och stärka den europeiska identiteten i det civila samhället.

Större politisk medvetenhet, en effektivare medborgardialog och en bredare offentlig debatt krävs om unionen ska nå sina politiska mål och syften.

I och med Lissabonfördraget stärks medborgarnas rättigheter gentemot unionen genom att göra det enklare för dem och för sammanslutningar som företräder det civila samhället att delta i debatter i det så kallade medborgarnas Europa.

EU:s institutioner bör samarbeta närmare för att utveckla EU:s medborgardialog och uppmuntra medborgarna att engagera sig mer i EU. Det är viktigt att uppmuntra medborgarna att delta mer i europeiska debatter och diskussioner. Medborgarna bör också aktivt engagera sig i det kommande valet till Europaparlamentet. När allt kommer omkring skapar vi inte en union för länder och regeringar, utan för medborgarna, som Jean Monnet sa.

  Zita Gurmai (PSE), skriftlig. – (HU) Medlemskap i en organisation inom det civila samhället ger EU:s medborgare en möjlighet att delta aktivt i det politiska beslutsfattandet. För att nå EU:s mål är det en verklig utmaning att aktivt engagera medborgarna i denna process och skapa konkreta och reella möjligheter för dem att ta initiativ, ge återkoppling och framföra kritik och avvikande åsikter. Eftersom det inte finns någon enskild, exakt rättslig definition av en organisation i det civila samhället kan detta emellertid skapa problem.

För att EU:s medborgare ska inse de fördelar som unionen ger dem måste vi fortsätta att utvidga demokratin, öka insynen och göra EU:s verksamheter mer effektiva. Det demokratiska underskottet beror i de flesta fall på att medborgarna inte alltid har tillgång till viktig information. Vissa av handlingarna i gemenskapens beslutsprocess är fortfarande inte tillgängliga och vi måste därför fortsätta den process som syftar till att ytterligare öka tillgången till gemenskapens arbetsdokument.

Samrådsmekanismen är en väsentlig del av EU-institutionernas verksamhet. Vi måste fastställa allmänna principer och en minsta uppsättning regler om samråd och inrätta en samrådsram som är konsekvent, men ändå tillräckligt flexibel för att kunna anpassas efter berörda parters särskilda förväntningar.

  Jo Leinen (PSE), skriftlig. – (DE) Detta betänkande sänder en tydlig signal om att EU måste föras närmare medborgarna. Där föreslås också konkreta åtgärder för hur man ska förverkliga detta mål.

Vi uppmanar alla EU-institutioner att göra dialogen med det civila samhället till en viktig övergripande uppgift i sitt politiska arbete.

Människor stöder EU endast om de informeras om politiska projekt och verksamheter och om de kan delta i beslutsfattandet, till exempel genom samråd. Förkastandet av Lissabonfördraget på Irland har visat oss vilka negativa konsekvenser det kan få för den europeiska integrationen när felaktig information sprids avsiktligt. Detta måste förebyggas i framtiden genom en aktiv politik för information och dialog. Detta gäller också särskilt rådet och medlemsstaternas regeringar, som bör göra en mer aktiv insats för att förbättra informationen om EU.

Tillgången till handlingar från alla EU-institutioner måste förenklas och förbättras så att alla medborgare kan få en uppfattning om deras arbete.

Vårt mål är att bygga upp ett starkt civilt samhälle i EU, som är en grundläggande förutsättning för utvecklingen av ett europeiskt offentligt område. Vi kräver därför att man äntligen skapar nödvändiga ramvillkor, vilket i första hand innebär en stadga för europeiska sammanslutningar samt nödvändig grundläggande EU-infrastruktur för aktiva medborgare.

  Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN), skriftlig. – (PL) Herr talman, mina damer och herrar! Genowefa Grabowskas betänkande om utsikterna för utveckling av medborgardialogen enligt Lissabonfördraget är ett exempel på slöseri med tid och resurser. En grundläggande fråga gör sig därmed gällande. Vad handlar denna debatt om egentligen? Lissabonfördraget är ju när allt kommer omkring dött. Irland röstade nej till det i en folkomröstning. Det innebär att dokumentet i fråga saknar rättslig kraft. Att bygga något på det är som att bygga på sand, utan fundament. Att bygga på ett fördrag som egentligen inte existerar, eftersom det avvisats, är ett övergrepp mot demokratin och lika rättigheter för fria nationer. Allt detta ger anledning att fundera över definitionen av demokrati. Som jag förstår saken är demokrati ett fritt val, inte något som påtvingas utan hänsyn till folkets vilja. Det är folket som har makten i en demokrati, inte en viss intressegrupp. Det högsta uttrycket för folkets vilja är en folkomröstning, inte ett beslut som fattats av ett kotteri av ledare i strid mot folkets vilja. Är det så svårt att förstå?

  Dushana Zdravkova (PPE-DE), skriftlig. – (BG) Jag vill gratulera Genowefa Grabowska till hennes fantastiska betänkande, och jag är säker på att det kommer att bidra till att förbättra och utveckla medborgardialogen. Det finns mycket man kan säga om utvecklingen av en dialog mellan Europeiska unionens medborgare och dess institutioner. Som ordförande för en medborgarförening i Bulgarien är jag av den starka åsikten att detta är en av de viktigaste faktorerna för den framtida utvecklingen av EU, som snarast måste reformeras och förbättras.

Jag anser att detta betänkande kommer att göra det möjligt för Europaparlamentet att ge nödvändiga riktlinjer och rekommendationer till de andra institutionerna, men också till det civila samhällets organisationer. Utan dessa organisationers samarbete och deltagande kommer vi nämligen inte att kunna nå det mål vi har ställt upp.

I betänkandet föreslås en jämlik dialog, där hänsyn tas till skillnaderna mellan de många sammanslutningarna och till deras oberoende. På så sätt främjas det civila samhällets deltagande i den politiska processen i syfte att hantera de allvarliga utmaningar som finns, både på nationell nivå och på EU-nivå. Därför är det oerhört viktigt att vi utformar en särskild strategi för att producera resultat på lokal nivå, på grund av de olika utvecklingsnivåerna, både i olika länder och inom olika sektorer.

Jag räknar med att de andra institutionerna och medlemsstaterna beaktar våra rekommendationer så snart som möjligt, även om Lissabonfördraget inte träder i kraft snart.