Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 13 januari 2009 - Strasbourg

12. Säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är betänkandet av Carlos Coelho, för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna – KOM(2007)0619 – C6-0359/2007 – 2007/0216(COD)) (A6-0500/2008).

  Carlos Coelho, fördragande. − (PT) Herr talman, herr Barrot, mina damer och herrar! Syftet med det förslag som vi diskuterar i dag är att ändra förordningar som godkändes 2004 och som syftade till att förbättra och harmonisera säkerhetsbestämmelserna om skydd av EU-medborgarnas pass och resehandlingar mot bedräglig användning och att samtidigt införa vissa inslag av biometrisk identifiering. Till skillnad från 2004 tillämpar vi nu medbeslutandeförfarandet. Jag vill tacka det franska ordförandeskapet och kommissionsledamot Jacques Barrot för det enorma engagemang de har visat i detta fall för att nå fram till en överenskommelse vid första behandlingen. Jag vill också tacka skuggföredragandena för deras arbete och samarbete, som har varit oundgängligt för att uppnå detta resultat.

Denna lösning var nödvändig därför att förordningen trädde i kraft 2004, och senast från och med juni i år ska alla medlemsstater samla in fingeravtryck från barn vid födseln. Enligt studier av försöksprojekt som genomförts i flera medlemsstater är det dock mycket svårt att ta eller förlita sig på fingeravtryck av barn under sex års ålder. Undantag från denna skyldighet har visserligen kunnat göras i den nationella lagstiftningen. Det innebär dock att upp till den åldersgräns för vilken undantag beviljats kan endast tillfälliga pass utfärdas. Det blir en alltför stor börda för föräldrarna att tvingas skaffa ett pass för vart och ett av sina barn varje gång de vill resa utanför Schengenområdet.

Vi har därför lyckats uppnå en överenskommelse för en period av fyra år om att åldersgränsen ska vara 12 år med en undantagsklausul för att göra det möjligt för stater som redan har antagit lagstiftning om en lägre gräns att tillämpa denna, förutsatt att gränsen inte är lägre än sex år. En översynsklausul förväntades också med hänsyn till resultaten av den studie vi bett kommissionen genomföra om tillförlitligheten av fingeravtryck från barn. Åldersgränsen ska därför fastställas definitivt och harmoniseras för alla medlemsstaterna senast om fyra år.

Ett andra undantag infördes för personer som av olika anledningar är fysiskt oförmögna att lämna fingeravtryck. Internationella civila luftfartsorganisationens rekommendation att principen om ett pass per person ska följas godkändes också. Som Europeiska datatillsynsmannen sa är det ytterligare en fördel i kampen mot handeln med barn.

Med målet att skydda barnen uppnådde vi också en överenskommelse mellan de tre institutionerna om att utarbeta en gemensam ståndpunkt om antagandet av nödvändiga bestämmelser för att skydda barn mot att bortföras och mot handeln med barn. Kommissionen ska ta nödvändiga initiativ inom ramen för respektive område av civilrätten.

Jag måste bekänna att vi kämpar med frågan om unionens begränsade behörighet på området: utfärdandet av pass är en nationell behörighet, och Europeiska unionen kan endast ingripa i fråga om förstärkandet av biometriska uppgifter i pass och resehandlingar för att förbättra säkerheten för dessa handlingar i samband med gränskontroll.

Jag anser att vi har fastställt regler som tillvaratar utövandet av gemenskapens behörighet, som bestämmer vilka typer av uppgifter som ska ingå – fingeravtryck och foton – och även gränserna för hur uppgifterna får användas. Uppgifterna kan användas för ändamål som föreskrivs i denna förordning – nämligen gränskontroll – och för att verifiera att en handling är äkta och förvissa sig om att innehavaren är den rättmätiga personen.

Vi nådde också en överenskommelse om två studier: en om de så kallade referenshandlingarna för att garantera att de handlingar som gör det möjligt att utfärda pass förtjänar samma tilltro som det pass som vi vill skydda, och en annan om jämförelser av uppgifter vid gränskontroller för att undersöka den registrerade felfrekvensen. Till följd av dessa undersökningar och med tanke på bestämmelsen om översyn efter fyra år ska de nödvändiga ändringarna införas genom medbeslutandeförfarandet utan att förglömma att det är viktigt att samråda med Europeiska datatillsynsmannen, en regel som tyvärr inte beaktades när förslaget utarbetades.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. − (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Först vill jag tacka ordföranden för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Jag vill också varmt tacka föredraganden, Carlos Coelho, för hans enastående betänkande och även för det utmärkta samarbetet med kommissionen om en grannlaga och känslig fråga.

Kommissionens förslag är att införa harmoniserade undantag från kravet på insamling av fingeravtryck så att alla EU-medborgare behandlas på samma sätt. Dessutom vill kommissionen skydda barn mot människohandel genom att göra den internationellt erkända principen om ett pass per person rättsligt bindande.

Jag välkomnar Europaparlamentets ansträngningar att uppnå en överenskommelse vid första behandlingen av förslaget om införandet av fingeravtryck i pass som utfärdats av medlemsstaterna senast från och med den 28 juni 2009. Om inte en överenskommelse hade uppnåtts skulle alla ha varit skyldiga att lämna fingeravtryck, även nyfödda, varje gång de reste utomlands med ett pass. Jag vill därför verkligen uttrycka kommissionens belåtenhet med det framförhandlade förslaget. Nu kommer kommissionen att ta itu med den rapport som begärts av Europaparlamentet så effektivt som möjligt. Jag tror inte att jag behöver fortsätta längre än så här. Jag kommer nu att lyssna med intresse på inläggen från ledamöterna, och jag tackar ännu en gång föredraganden, Carlos Coelho, som har gjort ett utmärkt arbete.

  Urszula Gacek, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Herr talman! Det gläder mig att stödja de förslag som lagts fram i dag.

Jag anser att det finns ett brådskande behov att inrätta en gemensam uppsättning standarder för kontroll av biometriska uppgifter. Kollegerna kanske inte känner till att det för närvarande råder stor skillnad mellan länder när det gäller hur strängt de till exempel kontrollerar passfoton. Många länder kräver att medborgare som ansöker om ett pass faktiskt närvarar personligen och tar med sig sina dokument och foton, och i dessa fall kan tjänstemännen på passkontoret se om denna person liknar det framlagda fotot.

I vissa länder – kanske särskilt i Storbritannien – är ansökningar via post emellertid normen, och fotots äkthet kan enbart bekräftas av en så kallad professional person [yrkesutövare] som har känt den sökande under minst en tvåårsperiod. Förteckningen över personer som är berättigade att göra detta i Storbritannien är mycket intressant läsning. Denna bestyrkning kan göras av din optiker eller din tandläkare, men även av en professionell fotograf eller brandman – jag menar inte att vara ohövlig mot medlemmar av dessa yrkesgrupper.

Det är också intressant att det finns tämligen släpphänta regler om bestyrkning i USA. Bestyrkning av passfoton för förstagångssökande kan genomföras vid så kallade acceptable facilities [godkända inrättningar]. Detta innebär i verkligheten personalen på det lokala postkontoret. Det verkar otroligt att ett sådant säkerhetsmedvetet land, vars medborgare åtnjuter viseringsfria inresor till EU, kan ha denna typ av bestyrkningssystem.

Så för att göra passen säkra måste vi faktiskt införa biometriska uppgifter som är mycket mer tillförlitliga, det vill säga fingeravtryck. Vi måste också se till att den byrå som ansvarar för insamling och kontroll av fingeravtryck följer samma standarder, inte bara inom EU, utan även i de nationer vars medborgare åtnjuter viseringsfria inresor till Europa, i syfte att garantera att även dessa uppfyller samma stränga krav som våra medborgare här inom EU.

  Martine Roure, för PSE-gruppen. – (FR) Herr talman! När förordningen om säkerhetsdetaljer och införandet av biometriska kännetecken i europeiska pass antogs 2004 förutsåg medlemsstaterna inte några avvikelser från skyldigheten att lämna fingeravtryck. Aktuell erfarenhet visar att den befintliga tekniken fortfarande inte kan garantera att fingeravtryck från barn under 12 års ålder är tillräckligt tillförlitliga för att användas som säkerhetsdetaljer i pass. Jag välkomnar därför den kompromiss som har hittats med medlemsstaterna om att fastställa 12 år som åldersgräns för insamling av biometriska kännetecken och som innehåller en bestämmelse om översyn inom tre år. För vår del har vi accepterat undantaget för de medlemsstater som redan har antagit lagstiftning som gäller för barn över sex års ålder.

Att använda uppgifter av detta slag kan endast vara acceptabelt om det verkligen skyddar våra barn. Detta är ännu inte fallet. Vi förblir dock öppna för alla positiva förändringar av tekniken på området. Vår prioritet är att se till att barn som reser ensamma är skyddade för att förhindra kidnappning av och handel med barn. Införandet av uppgifterna i passen ger en falsk känsla av säkerhet eftersom det inte förhindrar att ett barn passerar en gräns utan föräldrarnas medgivande. Den kompromiss som hittades med medlemsstaterna kommer att tillåta att kommissionen lägger fram en rapport om kraven för minderåriga som ensamma passerar de yttre gränserna. Betänkandet kommer således att tillåta att förslag läggs fram för att garantera en EU-strategi för reglerna om skydd av minderåriga som passerar medlemsstaternas yttre gränser.

Slutligen får de biometriska uppgifterna i passen endast användas för att verifiera handlingens äkthet, och användningen av känsliga personuppgifter så som biometriska kännetecken är endast acceptabelt i förbindelse med strikta regler om skydd av personuppgifter.

  Gérard Deprez, för ALDE-gruppen. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! För det fösta vill jag gratulera vår föredragande, Carlos Coelho, och det förutvarande franska ordförandeskapet, vilket som väntat inte är med oss, för att de kommit fram till en överenskommelse vid första behandlingen. Det krävdes vilja och en förmåga att acceptera den nödvändiga kompromissen. Jag vill särskilt gratulera Carlos Coelho för hans motivering som jag uppmanar mina kolleger att läsa. Ett utsökt prov på intelligens och politisk skicklighet.

En noggrann analys av den text som vi har framför oss avslöjar en huvudprincip som också är den omvälvande principen i betänkandet. Den omvälvande principen har inget att göra med biometriska uppgifter. Det beslöts 2004. Principen är den om ett pass per person. Detta väcker frågan om barn och från vilken ålder barnens fingeravtryck kan tas. Låt oss inte dölja att den kompromissen var oerhört svår. Somliga ville som Carlos Coelho till att börja med att det skulle vara lägsta tänkbara ålder för att ge barnen skydd så tidigt som möjligt. Detta skulle dock kräva tillförlitliga biometriska uppgifter, vilket för närvarande inte kan garanteras. Slutligen uppnåddes följande kompromiss: barnens fingeravtryck är obligatoriska från 12 års ålder. De stater som samlar in dem tidigare får fortsätta att göra det under fyra år, men åldersgränsen får under inga omständigheter vara lägre än sex år. Kommissionen kommer under det närmaste året att rapportera om utvärderingen av systemet när det är i drift och föreslå eventuella ändringar om det behövs, och detta är intaget i texten. Vi måste därför hoppas på stora tekniska framsteg eftersom idealet när det gäller att skydda barnen är att ha tillförlitliga och jämförbara biometriska uppgifter så tidigt som möjligt. Vi kan således konstatera att vi är överens om denna text, som jag återigen välkomnar, och jag tackar kommissionen för dess ursprungliga förslag och rådet för dess kompromissvillighet.

  Roberta Angelilli, för UEN-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill börja med att gratulera föredraganden till det utmärkta arbete han har utfört. Som föredragande för EU-strategin om barns rättigheter är det min uppgift att framhålla vissa viktiga punkter i Carlos Coelhos betänkande, även om andra ledamöter redan har gjort detta.

För det första är principen om att garantera en gemensam strategi beträffande reglerna för skydd av barn som passerar våra yttre gränser mycket välkommen.

För det andra är principen om ett pass per person viktig eftersom den direkt kopplar de biometriska uppgifterna till innehavaren av handlingen. Den gör att alla förfaranden som för närvarande används för att tillåta att barn läggs till i sina föräldrars pass inte längre behövs. Dessa förfaranden gör det mycket svårare och osäkrare att kontrollera barnets identitet, vilket gör det enklare att bortföra barn som berörs av tvister och också att handla med och utnyttja barn.

För det tredje förutses också i betänkandet att kommissionen ska lägga fram en rapport om granskningen av de tekniska möjligheterna att använda fingeravtryck för identifiering av barn under 12 år. Det är mycket viktigt att arbeta på att förbättra systemet och se till att det är tillförlitligt, särskilt för skydd av barn.

Jag vill avsluta med att säga att det enligt min mening kommer att vara till stor nytta i framtiden att hitta de mest sofistikerade, lämpliga och säkra tekniska metoderna att registrera och därmed entydigt intyga ett barns identitet och ålder så tidigt som det bara går, om möjligt från födseln.

  Tatjana Ždanoka, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Herr talman! För det första skulle jag vilja tacka Carlos Coelho för hans utmärkta arbete. Även om vi alla har olika politiska åsikter gjorde han sitt bästa för att nå en kompromiss.

Verts/ALE-gruppen motsätter sig kraftigt det omfattande införandet av biometriska uppgifter, tills deras nödvändighet har bevisats utom allt rimligt tvivel. Vi anser att det får avgörande konsekvenser för personuppgiftsskyddet och de grundläggande rättigheterna. Vi röstade mot införandet av biometriska uppgifter i visum. Vi röstade också mot biometriska uppgifter i europeiska pass. Vi ser det aktuella förslaget som en möjlighet att fastställa gränser för ta fingeravtryck på personer för en resehandling. Vi är därför nöjda med att kommissionen och rådet har uppnått en kompromiss, att en åldersgräns på 12 år har fastställts för de medlemsstater där man inte tar fingeravtryck på barn och att en åldersgräns på sex år har fastställts för övriga medlemsstater.

Jag skulle åter vilja påpeka att vårt stöd för åldergränser inte innebär att vi stöder tagandet av fingeravtryck i sig. Vi är fast övertygande om att biometriska uppgifter i pass bara kan användas för att kontrollera ett dokuments äkthet eller innehavarens identitet. Användning av sådana uppgifter i andra syften, som brottsbekämpning, är varken lagligt eller proportionellt. Vi kan inte gå med på att alla som innehar ett europeiskt pass ses som kriminella, vars fingeravtryck ska lagras. Detta är vår ståndpunkt, men jag skulle åter vilja betona att vi gratulerar Carlos Coelho samt kommissionen och rådet till denna kompromiss.

  Sylvia-Yvonne Kaufmann, för GUE/NGL-gruppen. – (DE) Herr talman! Jag är inte för att ta fingeravtryck på små barn eller ännu mindre på spädbarn. Barn måste undantas från kraven på att lämna biometriska fingeravtryck för pass. Det är därför rätt att införa ett undantag för barn här. Det finns ingen säker kunskap om användningen av biometriska fingeravtryck från barn under 12 års ålder. Den viktigaste osäkerheten är hur länge fingeravtryck från växande barn faktiskt är tillförlitliga. Om vi helt enkelt skulle använda dessa uppgifter kan vi uppnå det rakt motsatta till vad vi försöker göra, nämligen mindre i stället för mer säkerhet. Det är därför oproportionerligt att samla in och använda uppgifter vars tillförlitlighet inte kan garanteras bortom allt tvivel.

Den kompromiss som nu har nåtts med rådet avspeglar dessa farhågor, och tack vare parlamentets insisterande och föredragandens utmärkta arbete bygger den på åldersgränsen 12 år under en övergångsperiod på fyra år, under vilken en omfattande studie ska genomföras för att undersöka tillförlitligheten hos biometriska uppgifter. Tyvärr föreskrivs i kompromissen också om undantag för de medlemsstater som redan har lagar som tillåter att fingeravtryck tas på barn under 12 års ålder. Det är därför desto viktigare att vi under loppet av den kompromiss som uppnåddes på EU-nivå uttryckligen fastställer att EU-lagstiftningen om säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar under inga omständigheter kan åberopas som grund för att upprätta databaser som innehåller dessa uppgifter på nationell nivå.

  Gerard Batten, för IND/DEM-gruppen. – (EN) Herr talman! Det gläder mig mycket att kunna säga att Storbritannien inte omfattas av denna förordning, eftersom landet inte ingår i Schengenområdet. Men den brittiska regeringen har sagt att den kommer att hålla jämna steg med förordningen för att se till att dess dokument inte uppfattas som en andra klassens handling. Detta innebär att den anser att förslagen är förstaklassiga, och sedan kommer den att vara bunden av förordningens innehåll hur som helst.

Men, som detta betänkande visar, uppkommer alla möjliga frågor om biometriska uppgifters äkthet och kontrollen av dessa. Vilken typ av ursprungsdokument används för den första identifieringen av den sökande, och hur kan man vara säker på att de är äkta? Så snart ett pass har utfärdats är det inte till mycket nytta om inte uppgifterna i det kan kontrolleras mot innehavarens identitet i någon typ av nationell eller centraliserad databas för identiteter.

I betänkandet erkänner man att det borde finnas ett mycket säkert lagringsmedium för att bevara denna information, men vi vet alla av erfarenhet från Storbritannien att det inte finns något sådant som ett mycket säkert medium för att lagra dessa uppgifter. Personliga och ytterst känsliga uppgifter tillhörande bokstavligen miljonstals människor i statliga databaser har förlorats eller avslöjats under de senaste åren. Alla i Storbritannien vet att deras personuppgifter inte är säkra i regeringens händer.

I detta betänkande talas det inte om tillförlitligheten hos de biometriska uppgifterna i sig. Den brittiska passmyndighetens försök att registrera biometriska uppgifter visade faktiskt en felfrekvens på 1 av 3 för ansiktsigenkänning, 1 av 5 för fingeravtryck och 1 av 20 för irisskanning. Biometrisk identifiering är en lockande idé, men det är inte den idiotsäkra mekanism som vi alla trodde. UK Independence Party kommer därför att rösta mot betänkandet.

  Philip Claeys (NI). – (NL) Herr talman! Enligt min mening har föredraganden helt rätt i att uppmärksamma ett antal punkter som starkt aktualiseras av att insamlingen, behandlingen och jämförelsen av biometriska uppgifter är en relativt ny utveckling. Det är därför också tillrådligt att så som föreslagits se över hela förfarandet om tre år.

Det är också ytterst viktigt att vi inför en viss harmonisering när det gäller hanteringen av biometriska uppgifter, eftersom en kedja inte är starkare än sin svagaste länk. Avskaffandet av de inre gränserna inom EU skulle i teorin ha lett till förbättrad övervakning av de yttre gränserna, men i själva verket står det klart att systemet fortfarande uppvisar ganska uppenbara sårbara punkter. Dessa sårbara punkter har utnyttjats av internationella kriminella nätverk, för narkotikasmuggling och människohandel samt av illegala invandrare. Om vi vill ha ett mer effektivt gränsövervakningssystem är det under alla omständigheter hög tid att låta biometriska uppgifter utgöra en verklig del i det systemet.

  Esther de Lange (PPE-DE). – (NL) Herr talman! Även jag vill tacka föredraganden, min kollega Carlos Coelho, för hans bidrag. Han har redan vid första behandlingen lyckats uppnå en kompromiss med rådet och kommissionen. Jag stöder starkt denna kompromiss och även principen om ett pass per person. Jag vill dock granska saken lite närmare.

Principen ska göra det möjligt att erbjuda större skydd mot brott som exempelvis bortförande av och handel med barn, eftersom varje barn då skulle ha ett eget pass med ett chip som innehåller barnets biometriska uppgifter. Detta har självklart en prislapp. Det kommer säkert att vara fallet i de medlemsstater som hittills har låtit barn ingå i föräldrarnas pass. I Nederländerna kostar ett pass som mest knappt 48 euro och det kostar 8,50 euro att få ett barn infört i förälderns pass. För en familj med tre barn kommer detta således att leda till att det kostar dubbelt så mycket att skaffa sig pass, en uppgång från 120 euro för närvarande till över 240 euro. Självklart betalar alla föräldrar glatt det beloppet om det bidrar till deras barns säkerhet. Men om det är möjligt att bortföra ett barn, är det då också inte möjligt att komma över barnets pass? När den ändrade förordningen införs kommer det inte längre vara möjligt att ta med barnen på föräldrarnas pass. Men är det ändå inte så att införandet av ett barn i förälderns pass i vissa fall just befordrar barnets säkerhet, eftersom det anger att föräldern har vårdnaden om barnet? Hur ska det då vara möjligt att utföra effektiva kontroller av föräldrars vårdnadsrätt?

Inom de närmaste tre åren kommer Europeiska kommissionen att se över behovet av ytterligare bestämmelser, exempelvis gemenskapsregler om barns passering över gränserna. För närvarande har medlemsstaterna ganska delade uppfattningar i den frågan. Jag uppmanar kommissionen att använda översynen till att granska om införandet av ett pass per person har bidragit till att minska antalet bortförda barn. Har den nuvarande kompromissen gett önskad effekt, eller har det bara lett till bieffekter som kräver en lösning?

Herr kommissionsledamot! Våra barns säkerhet kräver att vi ständigt är uppmärksamma. I dag tar vi ett speciellt steg. Om det är i barnets intresse att ta ytterligare steg på medellång sikt kommer ni säkert att finna att kammarens kristdemokrater står på er sida.

  Stavros Lambrinidis (PSE). – (EL) Herr talman! Att parlamentets ståndpunkt i dag segrade över rådets försök att införa registreringar av biometriska uppgifter för sexåringar är en seger för grundprincipen att personuppgifter endast får samlas in om det kan bevisas att det är nödvändigt, proportionerligt och finns en uppenbar nytta med att göra det. Det är en princip som jag fruktar att rådet och kommissionen ofta har bortsett från i sina lagstiftningsinitiativ under senare år.

När det gäller barns pass och fingeravtryck behöver barn uppenbart ha egna pass med biometriska kännetecken för att försöka förhindra barnarov, barnpornografi och barnhandel.

Samtidigt är det dock olagligt att samla in sådana kännetecken om de inte är nödvändiga. När det gäller fingeravtryck har vi undersökningar som visar att de knappast är till någon nytta för sex år gamla barn. Deras fingeravtryck ändras så snabbt att pass och identifiering genom dem är oanvändbara.

Därför har parlamentet i dag uppnått en balans. Parlamentet begär i dag en allvarligt menad undersökning från kommissionen för att utröna när barn faktiskt kan skyddas genom användning av deras fingeravtryck. Och parlamentet kommer endast att tillåta att fingeravtryck samlas in från åldrar då vi säkert vet att detta är fallet.

Slutligen har vi när det gäller biometriska kännetecken i pass i samtliga fall sagt ”ja” för ändamålet att känna igen innehavaren, ”ja” för att identifiera innehavaren, ”ja” för att verifiera att passet inte är förfalskat, men ”nej” till inrättandet av elektroniska datafiler för miljontals oskyldiga medborgare.

  Marek Aleksander Czarnecki (ALDE). – (PL) Införandet av pass med biometriska kännetecken för innehavaren är en reaktion på vädjanden om att bekämpa förfalskningar av handlingar, terrorism och olaglig invandring. Det är därför oerhört viktigt att se till att det finns hög tillförlitlighet i insamlingen av biometriska uppgifter och att det finns gemensamma grundnormer för hur insamlingen ska gå till så att vi vet att uppgifterna är säkra och trovärdiga.

Jag stöder föredragandens förslag om att en analys bör göras av skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller vilka handlingar som måste inges för att få ut ett pass. Säkerheten för dessa handlingar är nämligen i regel lägre än den nivå som tillämpas vid utfärdandet av biometriska pass. Därför finns det risk för att de lättare kan förfalskas.

  Bogusław Rogalski (UEN). – (PL) Herr talman! Harmoniseringen av bestämmelserna om gemensamma säkerhetsstandarder i samband med införandet av biometriska kännetecken torde underlätta verifieringen av handlingarna under granskningen av dem och är därför ett inslag i bekämpningen av förfalskningar. Dessa faktorer är i sin tur en garanti för en mer effektiv bekämpning av brott, terrorism och olaglig invandring.

Med hänsyn till bristen på lämpliga test i samband med användningen av de nya teknikerna bör medlemsstaterna införa sina egna krav för att skydda medborgarnas rättigheter. En gräns behöver fastställas för från vilken ålder barn måste ha pass och också i vilka fall ett pass som utfärdats till en innehavare och dennes barn utan biometriska uppgifter ska upphöra att gälla. Sådana situationer kan underlätta handeln med barn, eftersom det är svårt att utföra tillförlitliga kontroller av barnets identitet. För att förebygga detta bör varje person ha ett eget pass.

Slutligen vill jag framhålla att man bör vara ytterst försiktig vid insamlingen av biometriska uppgifter för att garantera säkerheten för innehavarna av pass och andra identitetshandlingar.

  Adamos Adamou (GUE/NGL). – (EL) Herr talman! Den ändringsförordning som vi har blivit ombedda att godkänna kanske kommer att leda till en förbättring i vissa medlemsstater där biometriska kännetecken även tas från spädbarn och kommer temporärt förhindra vissa medlemsstater att kräva att personer under 12 års ålder ska genomgå ett sådant förfarande, dvs. barn som i andra länder överhuvudtaget inte behöver ha något personligt pass vid resor.

Vi måste utvärdera de undantag som föreslås utifrån de verkliga skälen till att anta dem, eftersom vi alla utan undantag kommer att finnas i ett elektroniskt register, bortsett från åldersgränsen för insamlingen av biometriska kännetecken.

Förordningar av det här slaget upprätthåller och leder till en ytterligare institutionalisering av metoder att registrera vem vet hur många oskyldiga medborgare överallt och innebär också ett godkännande av att våra känsliga personuppgifter överförs.

Det är därför vår skyldighet att påminna medborgarna, som vi om några månader ska be återigen rösta för EU:s principer och politik, att vi inte är för sådana åtgärder.

  Andreas Mölzer (NI). – (DE) Herr talman! Teoretiskt sett är insamling av biometriska uppgifter ett sätt att se till att pass och resehandlingar inte kan förfalskas. Först och främst kommer den nya tekniken förhoppningsvis att hjälpa oss att bekämpa organiserad brottslighet och floden av olagliga invandrare.

Alla medlemsstater måste dock förstå att Frontex nu behöver ökad finansiering och personalförstärkningar så att byrån faktiskt kan utföra sin uppgift verkligt effektivt. Utan inre gränser måste de yttre gränserna skyddas. Det är lätt att börja tvivla på tekniken när hackare skryter på Internet med hur enkelt det är att förfalska fingeravtryck i tyska register och påpekar att om id-korten ska förminskas till kreditkortsstorlek måste fotona beskäras digitalt, vilket försvårar den biometriska igenkänningen.

En sak är säker: om biometriska uppgifter används måste skyddet av personuppgifter för oss vanliga medborgare garanteras.

  Edit Bauer (PPE-DE). – (HU) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Först av allt vill jag tacka min kollega Carlos Coelho för hans utmärkta arbete. Jag vill endast kommentera en punkt i betänkandet.

Erfarenheten på senare tid visar att människohandel och särskilt handel med barn nått oroande nivåer både inom och utanför Europeiska unionen. Jag anser därför att det är ett positivt steg framåt att minderåriga i framtiden inte kan passera EU:s yttre gränser utan att ha ett eget pass. När det gäller barnhandel kan detta å ena sidan erbjuda större säkerhet, å andra sidan måste det erkännas att ett barn som har en egen handling kan resa med vem som helst.

Jag beklagar att man inte i det gemensamma förslaget nämnde att pass för minderåriga förutom personuppgifter ska innehålla uppgifter om den eller de personer som har föräldraansvaret för dem. I den första artikeln i förslaget sägs dock att kommissionen ska lägga fram en rapport om kraven för barn som ensamma eller med medföljande vuxen passerar över medlemsstaternas yttre gränser och lägga fram förslag om skyddandet av barn som passerar medlemsstaternas yttre gränser.

Detta erbjuder möjligheter för framtiden, och jag ber därför kommissionen tillsammans med alla organisationer som är berörda av saken, så som OSSE, OECD, Unicef, UNHCR, IOM och sist men inte minst Europol, att gemensamt utvärdera utvecklingen och vidta nödvändiga åtgärder för att ge barnen effektivare skydd. Erfarenheten visar att antalet barn som faller offer för människohandel ständigt ökar.

  Armando França (PSE). – (PT) Herr talman, herr Barrot, mina damer och herrar! Jag gratulerar Carlos Coelho, Martine Roure och andra ledamöter till deras arbete. I december 2004 antog rådet förordningen om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna. Vi är nu tvungna att vida nya åtgärder för att bekämpa barnarov och barnhandel.

Att barn använder pass enligt principen ett pass per person kan vara ett viktigt medel för att vinna denna svåra och viktiga kamp. I mitt hemland Portugal är det sedan länge etablerad praxis att ta fingeravtryck på barn från och med sex års ålder, vilket kanske är anledningen till att jag inte har några invändningar mot det. Som försvarare av Europatanken anser jag det dock vara viktigt att frågan harmoniseras. Det är glädjande att medlemsstater som Portugal, som sedan länge haft sex år som minimiåldern för att ta fingeravtryck, inte behöver ändra sin nationella lagstiftning.

Jag måste betona att den passäkerhet som nu förstärks inte slutar med existensen av ett pass. Passet i sig motsvarar en ökad säkerhetsnivå, som börjar med ingivandet av de handlingar som krävs för utfärdandet av ett pass, följs av insamlingen av biometriska uppgifter och fortsätter i verifieringen och jämförelsen vid gränskontroller. Betänkandet är ännu ett steg framåt när det gäller att bekräfta individens rättigheter och garantera att de skyddas.

  Mihael Brejc (PPE-DE). – (SL) Jag stöder betänkandet av föredraganden Carlos Coelho. Han har som alltid presterat ett utmärkt arbete. Jag instämmer i de förslag som lagts fram, bland annat principen om ett pass per person.

Jag skulle dock vilja höra vad i synnerhet kommissionen och kanske även min kollega Carlos Coelho har att säga om vad vi ska göra när barn reser ensamma eller med sina föräldrar, eftersom det inte finns någon enhetlig princip för vilka handlingar de måste ha med sig. Föredragandens förslag är att de ansvariga föräldrarnas namn ska stå i barnets pass. Ibland reser dock barn tillsammans med andra familjemedlemmar och bor kanske till och med tillsammans med dem osv. Vi bör med andra ord vara rimligt flexibla i detta avseende.

Å andra sidan är jag bekymrad över att ingen har ifrågasatt det genomförbara i att sex år gamla barn reser ensamma. Det kanske kan vara möjligt på flyget (låt oss inte i detta sammanhang diskutera de tänkbara fasor som barnet – en sexårig pojke eller flicka – kan uppleva på ett flygplan) eftersom barnet kan ledsagas ombord på planet, mötas vid framkomsten och ledsagas till exempelvis sina föräldrar eller till någon annan. Vilka arrangemang ska dock gälla när barn reser ensamma med tåg, buss eller andra offentliga transportmedel? Hur ska det övervakas? Om det finns föräldrar som är ansvarslösa nog att skicka iväg sina barn på sådana resor, anser jag att vi bör ta en mer bestämd ställning till detta och säga att barn inte får lov att resa ensamma vid en så låg ålder. Detta kan kanske låta en aning kärvt, men mycket har redan sagts om hur oskattbara barnen är och om ämnet kidnappning och så vidare, och då bör vi också ta en tydligare ställning i denna fråga.

Jag vill också fråga kommissionsledamoten hur det ligger till med rådets och Europaparlamentets gemensamma ståndpunkt om säkerheten för de originalhandlingar som krävs för att en visering ska utfärdas. Jag är något oroad över att det kanske är sant att systemet i en viss medlemsstat kan tillåta missbruk vid utförandeplatsen. Jag vill ställa en sista fråga till kommissionsledamoten, eller kanske till Carlos Coelho: Vad ska vi göra när människor anländer till gränsen men uppgifterna i deras pass inte motsvarar dem som finns i de officiella databaserna? Jag anser att vi bör ta med en instruktion till förmån för barnet, eller snarare, passageraren.

  Wolfgang Kreissl-Dörfler (PSE). – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Tusentals barn faller varje år offer för barnhandel och ännu fler rövas bort. En aktuell undersökning visar att det är barn utan medföljande vuxen som faller offer för sådana brott. Därför välkomnar jag att Europeiska kommissionen i sina ändringar av den gamla förordningen nu verkligen beaktar barnen. När vi begär att även barnen ska ha sina biometriska kännetecken i passet från en viss ålder beror det inte på någon masshysteri, som jag verkligen inte delar, utan på att vi vill ge våra barn ett bättre skydd. Sådant skydd kan dock endast ges om varje barn har ett eget pass med sina biometriska kännetecken införda tillsammans med namnen på sina förmyndare.

Som med all uppgiftsinsamling är det särskilt viktigt för min grupp att högsta möjliga säkerhet garanteras vid insamling, lagring och bearbetning av alla medborgares biometriska kännetecken, och vi måste alltid kunna spåra vilka som kan få tillgång till vilka uppgifter. I rådets förordningar och beslut som berör denna punkt föreskrivs mekanismer för ett mycket högt skydd och kontrollorgan som ska förhindra missbruk av uppgifterna. Jag måste säga att jag har ett grundförtroende för mina nationella myndigheter, till skillnad från många privata företag, av vilka somliga kan tänkas förmedla oskyddade uppgifter till utomstående via upprörande kryphål i säkerheten och få betalt för att göra det. Det är just därför som det är viktigt att nationella myndigheter drar nytta av sin etablerade trovärdighet och samarbetar nära med dataskyddsmyndigheterna. Till skillnad mot vad som skett här inbegriper det att Europeiska kommissionen ska infria sin lagstadgade skyldighet att rådfråga de europeiska datatillsynsmyndigheterna.

(PT) Jag vill gratulera min vän Carlos Coelho till det utmärkta arbete han har utfört för parlamentet. Tack så mycket!

  Dushana Zdravkova (PPE-DE) . – (BG) Tack, herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill gratulera föredraganden Carlos Coelho till den balans han har uppnått i betänkandet mellan att sörja för en hög säkerhetsnivå för internationella resehandlingar och skydda EU-medborgarnas personuppgifter och mänskliga värdighet. De förslag som läggs fram om att förbättra ett antal tekniska krav kommer att stödja kampen mot gränsöverskridande brott, olaglig invandring och människohandel. För gränsländer som Bulgarien, som är utsatta för ett intensivt tryck från migrationsströmmar och den internationella organiserade brottslighetens aktiviteter, kommer ett snabbt och framgångsrikt införande av de nya normerna att vara oerhört viktigt när det gäller skyddet av EU:s yttre gränser.

I mitt land har vi tyvärr haft en del allvarliga fall med försvunna barn som det fortfarande inte finns några uppgifter om. Därför anser jag att betänkandet ger bra riktlinjer för den framtida utvecklingen av normer för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i passen för EU:s yngsta medborgare. Införandet av principen om ett pass per person kommer att ge dem ännu högre säkerhet vid resor utanför EU:s territorium. Förslaget om att införa ytterligare uppgifter i passen för barn upp till 18 års ålder kommer att begränsa möjligheterna för olaglig handel med barn. När det gäller tillämpningen av förordningen inom de nationella lagstiftningarna behöver medlemsstaterna uppenbart beakta de möjliga ekonomiska konsekvenserna för stora familjer. Detta nämndes också av somliga av våra kolleger som talat tidigare. Den fria rörligheten får inte begränsas för dessa familjer på grund av att de tvingas betala en stor summa pengar för pass åt sina barn.

Slutligen, när det gäller den fria rörligheten för personer inom EU anser jag att gränserna för rätten att få ett id-kort kan avskaffas eftersom detta också kommer att främja och garantera fri rörlighet för EU:s yngsta medborgare.

  Genowefa Grabowska (PSE). – (PL) Herr talman! Jag vill börja med att gratulera föredraganden och säga att jag stöder betänkandet. Jag anser att betänkandet inte bara är viktigt utan också bra. Jag kanske ska börja med det uttalande som har gjorts här om att ett pass är en handling som utfärdas av medlemsstaterna i enlighet med nationella bestämmelser. Det är sant att vi har olika pass, förutom pärmarna, men det är viktigt att hitta en balans mellan säkerhetsåtgärderna för dessa pass, så att de identifierar en medborgare i EU eller annan person som reser in till EU:s territorium, och samtidigt motverkar brott, där pass ofta är inblandade, till exempel olaglig invandring, terrorism, handel med barn eller förfalskning av handlingar. Den balansen har enligt min mening hittats i detta betänkande. Det finns inga tecken på att de restriktioner som ingår i betänkandet på något sätt kommer att influera eller begränsa medlemsstaternas utfärdande av pass.

Jag vill uppmärksamma en princip som jag helt stöder: principen om ett pass per person. När det gäller barn är det en bra princip, men jag vill inte att den ska bli ett ekonomiskt hinder för föräldrar som vill att deras barn ska ha ett pass men vars ekonomiska resurser kan vara begränsade. Jag vill också uppmärksamma den enda svagare punkten i betänkandet, även om föredraganden redan har uppmärksammat den, nämligen att modern, oprövad teknik måste utvärderas, och det är bra att vi kommer att kunna göra detta om tre år. Jag erinrar också om att Europeiska datatillsynsmannens funktion under alla omständigheter måste beaktas. Den EU-institutionen måste vara starkt engagerad i hela förfarandet, och det är just detta som jag efterlyser.

  Robert Evans (PSE). – (EN) Herr talman! Jag vill också tacka Carlos Coelho. Detta betänkande är mycket viktigt för EU:s framtid och dess 500 miljoner medborgare: för deras trygghet, säkerhet och åtgärder mot terrorism bland annat. Om tekniken finns, som Dushana Zdravkova sa, borde vi använda den.

Utifrån barnens perspektiv har Roberto Angelilli, Stavros Lambrinidis med flera sagt att det kan vara ett viktigt vapen för att till exempel bekämpa barnsmuggling.

Den centrala punkten finns dock i den nya artikel 3, där det fastställs att syftet med biometriska uppgifter är att kontrollera, inte bara dokumentens äkthet, utan också innehavarens identitet genom jämförbara ansiktsdrag som finns direkt tillgängliga. För tillfället förlitar sig de flesta länder uteslutande på foton och mycket få, skulle jag vilja påstå – kanske inte ens ni, herr talman, inte ens José Manuel Barroso – liknar sina passfoton – inte heller skulle många av oss vilja likna våra passfoton! Så jag anser att om det finns nya identitetsförfaranden och -metoder tillgängliga borde vi vara redo att använda dem.

När det gäller Urszula Gacek och Gerard Batten och deras antibrittiska ”smitningsbidrag” – för de inte är här nu för att höra på och svara – skulle jag vilja påstå att det brittiska systemet förmodligen inte är bättre eller sämre än de flesta andra i Europeiska unionen. Vi har maktfördelning, men vi kan bättre. Om det finns ny teknik för 2000-talet tillgänglig så borde vi vara redo att utnyttja den, som Genowefa Grabowska sa för en stund sedan. Vi borde vara beredda att ständigt ändra den för att på bästa sätt utnyttja de hjälpmedel som finns inom EU.

  Milan Gaľa (PPE-DE). – (SK) För att skydda barnen mot barnarov och barnhandel krävs att pass införs för barnen.

Principen om ett pass per person innebär att ett pass ska utfärdas åt alla barn som reser utanför Schengenområdet. Den nya identifieringsmetoden kommer att underlätta gränskontrollerna. Instrumenten för att skydda barn mot barnarov kommer att inkludera en europeisk ”hotline” för rapportering av saknade, bortförda och sexuellt utnyttjade barn, pass med biometriska uppgifter och det alleuropeiska larmsystem för bortrövade barn som snart kommer att startas.

Uppmärksamhet måste ägnas åt att garantera hög sekretess i anskaffningen och användningen av biometriska uppgifter. Jag stöder föredragandens mening att en undersökning behöver utföras om de eventuella bristerna i EU-medlemsstaternas system för fingeravtrycksidentifiering. Därefter bör ett gemensamt europeiskt system för jämförelse av fingeravtryck övervägas.

  Nicolae Vlad Popa (PPE-DE). – (RO) Jag vill gratulera Carlos Coelho till hans betänkande.

Jag välkomnar detta initiativ som visar att verkliga framsteg görs efter Europeiska rådets möte i Thessaloniki när det gäller att fastställa ett samband mellan resehandlingarna och deras innehavare och antagandet av principen om ett pass per person.

Jag vill framhålla tre viktiga aspekter.

För det första behöver vi anta de principer och undantag som föreskrivs i betänkandet i fråga om de resultat och problem som har visat sig i praktiken. Det innebär att vi måste inrikta oss på den treåriga översynsperiod som fastställs i betänkandet, under vilken både medlemsstaterna och kommissionen måste försöka komma fram till rekommendationer om en avvägning mellan teoretiska principer och praktiska hinder.

För det andra finns det ett allvarligt problem i fråga om säkerheten för lagrade uppgifter och skyddet av innehavarens identitet.

Slutligen vill jag uppmärksamma behovet av att utforma gemensamma principer för de förfaranden som krävs för utfärdandet av resehandlingar eller pass eftersom den etappen är avgörande för både databasernas säkerhet och förhindrandet av att handlingarna förfalskas.

  Martine Roure (PSE). – (FR) Herr talman! En sekund till för att tacka Carlos Coelho och säga att det varit ett stort nöje att arbeta med er eftersom ni som alltid visat prov på stor skicklighet. Ni kan verkligen konsten att lyssna och analysera, och det är tack vare er som vi har uppnått detta resultat.

  Marian-Jean Marinescu (PPE-DE). – (RO) Rumänien införde biometriska pass den 1 januari 2009. Denna typ av pass innehåller 50 säkerhetsdetaljer och innefattar för första gången i EU ett kännetecken för att identifiera både en persons ansikte och fingeravtryck.

Rumänien har därför tagit ett viktigt steg i riktning mot att ansluta sig till Schengenområdet, vilket planeras till 2011. Införandet av biometriska pass avlägsnar det sista grundläggande villkoret för att Rumänien ska omfattas av programmet för viseringsundantag. Som ett resultat kommer vägran att undanta rumänska medborgare som reser till Förenta staterna från viseringskravet nu att göras helt och hållet på subjektiv grund, och jag hoppas att Förenta staterna kommer att ge denna fråga tillbörlig uppmärksamhet.

Jag skulle än en gång vilja gratulera föredraganden för att ha lagt till viktiga förbättringar till förordningen, i synnerhet genom att skapa ett enhetligt EU-system för att kontrollera kompatibiliteten mellan de biometriska detaljerna och uppgifterna som lagras på chip.

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). – (RO) Harmoniseringen av säkerhetsstandarderna för biometriska pass på EU-nivå är en utvidgning av bestämmelserna inom ramen för Schengenavtalet. I förordningen stadgas en allmän skyldighet att lämna fingeravtryck, som lagras på ett kontaktlöst chip på passet.

Jag stöder undantagen från fingeravtryckskravet för barn under tolv år och efterlyser en granskning och harmonisering av tillämplig nationell lagstiftning.

Jag anser att uppgifter för biometriska pass måste behandlas i enlighet med gemenskapslagstiftningen om skydd för personuppgifter och privatliv. Kommissionen och medlemsstaterna måste vidta nödvändiga åtgärder för att genomdriva denna bestämmelse i behandlingen av uppgifter för biometriska pass, både vid gränserna och under databasbehandlingen, om den nationella lagstiftningen omfattar bestämmelsen.

Jag skulle dock vilja göra er uppmärksamma på att om man begränsar giltigheten för biometriska pass till tolv månader eller kortare för personer som tillfälligt eller permanent inte kan tillhandahålla fingeravtryck, kommer det att göra tillvaron svårare för människor med funktionshinder. Jag skulle därför vilja be kommissionen att omvärdera den berörda texten.

  Marios Matsakis (ALDE). – (EN) Herr talman! Ingen laglydig medborgare bör oroa sig för att hans eller hennes eller deras barns identitet ska bestyrkas. Jag välkomnar därför användningen av biometriska uppgifter på pass och andra dokument.

Jag ville bara ta upp en punkt för framtida bruk. Inga biometriska kännetecken är desamma från att man är barn tills man blir vuxen, utom ett: DNA-fingeravtryck. Dessa förblir de samma från befruktning till död och till och med därefter. Det är i dag möjligt att identifiera någon till och med flera år efter vederbörandes död; det räcker att man får tag i några små prov från benresterna. Dagens DNA-fingeravtrycksteknik är snabb, billig och kan utföras på bara några få celler som antingen kan fås genom ett snabbt prov från munslemhinnan eller från en droppe blod som tas från exempelvis navelsträngen.

Jag hävdar därför att vi i framtiden bör överväga att använda DNA-fingeravtryck som den enda biometriska identifieringen – som garanterat kommer att förbli densamma för alla individer – för alla EU-medborgare.

  Hubert Pirker (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Jag tackar Carlos Coelho, och gratulerar honom till betänkandet. Vi skulle alla ha blivit besvikna om hans betänkande hade varit under sin vanliga klass, eftersom vi redan är vana vid denna standard på hans betänkanden. Jag gillade särskilt att han från början tydligt klargjorde att betänkandet handlar om barnens säkerhet. Vi kan uppnå detta genom att utfärda säkra pass och genom att ta fingeravtryck för att se till att det blir möjligt att kontrollera om personen som passerar gränsen faktiskt är den person som visas i passet.

Detta är därför ett mål som kan användas för att uppnå säkerhet för barn. Att vi nu diskuterar om fingeravtryck ska tas vid sex års ålder eller vid tolv års ålder är en teknisk fråga, inte en fråga om perspektiv. Jag skulle inte ha några betänkligheter med att inhämta fingeravtryck från sex års ålder, eftersom allt detta handlar om barn och deras säkerhet. För mig är det underförstått att lagstiftningen om dataskydd måste följas. Vi ska inte ens behöva diskutera det. Det är en konstitutionell stats skyldighet att kontrollera detta. Om vi uppnår en situation med säkra pass, där dataskyddslagstiftningen respekteras, kommer Europeiska unionen att ha tagit ett avgörande steg framåt för barnens väl, och i bekämpningen av handeln med barn och smugglingen av barn.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. – (FR) Herr talman! Jag tror att hela kammaren har berömt Carlos Coelhos arbete och hans kapacitet, och jag skulle vilja instämma i berömmet från Martine Roure.

Jag skulle vilja upprepa vad Gérard Deprez sa, att vi måste försöka inrikta oss på allt pålitligare och mer jämförbara biometriska uppgifter, vilka gör det möjligt att på ett bättre sätt använda den mest sofistikerade tekniken för att garantera säkerheten i det fria rum vi lever i. Det är skälet till att detta sammanträde äger rum. Jag välkomnar därför att även parlamentet har anslutit sig till strävan att göra identifieringen av barn säkrare, vilket är nödvändigt för deras säkerhet.

Man har frågat mig om vi redan har belägg för att dessa förfaranden är effektiva. Jag skulle säga att vi endast kan bekräfta ändamålsenligheten i praktiken, men på förhand tyder allt på att den förbättrade identifieringen av barn som reser ensamma kommer att leda till ökad säkerhet. I varje fall måste vi sträva mot detta viktiga mål. Jag ska ge parlamentet flera svar på flera olika frågor.

För det första måste jag säga att kommissionen i sina förslag alltid har betonat dataskyddet. Europeiska datatillsynsmannen rådfrågades om det grundläggande förslaget, och han lämnade kommentarer som kommissionen har tagit hänsyn till. Jag skulle också vilja anföra att när det gäller kännetecknen så är våra standarder harmoniserade med Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) standarder, vilket som nämnts kommer att underlätta dialogen med Förenta staterna.

Vidare skulle jag vilja påminna om att pass för barn självfallet innebär en kostnad för familjerna, men detta ligger inom medlemsstaternas befogenheter, och jag skulle vilja påpeka att för resor inom Schengenområdet räcker det med id-kortet. Passet behövs endast för resor utanför Europeiska unionen.

Slutligen skulle jag vilja bekräfta att kommissionen kommer att låta genomföra en jämförande studie om medlemsstaternas befintliga regler om minderåriga som reser på egen hand. När tiden är mogen kommer vi att föreslå att rådet vidtar nödvändiga åtgärder för att på ett mer effektivt sätt skydda barn och förhindra handel med barn. Det är tydligt att denna studie, med rätta, emotses med förväntan av parlamentet, och jag förbinder mig naturligtvis att se till att min personal lägger fram den på bästa sätt och så snabbt som möjligt.

Det var allt jag ville säga, förutom att upprepa min tacksamhet mot parlamentet för att det än en gång på ett mycket konstruktivt sätt har bidragit till EU:s lagstiftning.

  Carlos Coelho, föredragande. – (PT) Herr talman! Om en sak har blivit tydlig under debatten så är det att en stor majoritet i kammaren är oroad över hur man på bästa sätt kan bekämpa människohandeln, och i synnerhet handeln med barn. Det är den största nyttan med åtgärden vi antar, och jag är glad över att nästan alla talare har berört detta.

Jag skulle än en gång vilja tacka alla skuggföredragande för deras samarbete, vilket inte är något tomt beröm. Utan överdrift kan jag säga att min kollega Martine Roure spelade en central roll i att ro överenskommelsen i hamn, vilket kommissionsledamot Jacques Barrot och det franska ordförandeskapet också bidrog en hel del till. Jag skulle särskilt vilja tacka kommissionsledamot Barrot för kommissionens beredvillighet att ge institutionellt stöd för att förnya kampen mot handeln med barn, liksom dess beredvillighet att samarbeta med de tre studier som vi efterlyste: om pålitligheten av barns fingeravtryck, om referenshandlingar och om frekvensen för felaktiga avvisningar, vilka är några av orosmomenten när det gäller tillämpningen av dessa regler.

Till sist, herr talman, tog Mihael Brejc upp en sak: han ställde frågan om vi kan säga att utfärdandet av pass är säkert. För att vara helt ärlig måste jag säga att det varierar från land till land. Vissa länder har mer omfattande system än andra, och det är ytterligare ett skäl till att studien om referensdokument är mycket viktig. Jag vet att EU inte har några befogenheter på detta område – utfärdandet av pass är en nationell företrädesrätt – och det är skälet till att det gladde mig när kommissionsledamot Barrot gick med på att låta Europeiska kommissionen medarbeta i studien om referensdokument. Det finns ingen mening med att ha säkra pass när denna säkerhet kan saboteras under utfärdandeprocessen. Det handlar inte om att genomdriva åtgärder i medlemsstaterna, utan om att utbyta bästa praxis så att vi kan garantera att EU-passet blir en säker realitet vid våra yttre gränser. Tack till er alla för ert samarbete.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon onsdag kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Siiri Oviir (ALDE), skriftlig. – (ET) Herr talman, mina damer och herrar! Att anta denna förordning är ett viktigt steg i riktning mot att göra EU-medborgarnas resehandlingar säkrare. Som ett resultat borde det i EU senast den 29 juni 2009 finnas ett klart samband mellan ett pass och dess ägare, vilket kommer att bidra i hög grad till att skydda pass mot förfalskning.

Jag välkomnar särskilt genomförandet av principen ”en person – ett pass”, vilket gör det möjligt att förbättra säkerheten när det gäller resor, särskilt för barn, och hindra verksamheten för personer som är delaktiga i handeln med barn eller kidnappning. Det är lovvärt att detta krav nu kommer att genomdrivas i alla medlemsstater. I Estland har det gällt sedan 2000.

Förutom säkra resehandlingar spelar medlemsstaternas gränskontrolltjänstemän en viktig roll, och de måste i högre grad inrikta sig på kontroll av minderåriga som reser med eller utan förmyndare och passerar EU:s yttre gränser, på samma sätt som vuxna.

Säkerhet för resehandlingar gäller definitivt inte bara pass, och processen i sin helhet är minst lika viktig. Därmed är det ingen mening att stärka säkerheten för pass utan att ägna uppmärksamhet åt de återstående länkarna i kedjan.

Jag anser att Europeiska kommissionen förutom att göra resehandlingar säkrare även borde överväga att anta en gemensam EU-strategi för att ersätta de skiljaktiga reglerna för skydd av barn som passerar EU:s yttre gränser, vilka för närvarande gäller i de 27 medlemsstaterna.

  Daciana Octavia Sârbu (PSE), skriftlig. – (RO) Terroristhot har gjort det nödvändigt att införa vissa ytterligare säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken för att öka skyddet av passagerare som reser inom EU. De viktigaste delarna i förslaget till förordning är kampen mot handeln med barn, genom införande av principen ”en person – ett pass”, och införandet av undantag när det gäller att ta fingeravtryck av barn under tolv år. Lagstiftningen i vissa medlemsstater tillåter dock att man tar fingeravtryck av barn under tolv år, men detta kommer endast att vara möjligt under en övergångsperiod på fyra år. Det kommer dock att finnas en absolut åldersgräns på sex år. Genom vissa pilotstudier som genomförts av medlemsstaterna har det framkommit att fingeravtryck från barn under sex år är av sämre kvalitet och även kan förändras när de blir äldre. Genom att fastslå en åldersgräns minskas risken för misstag vid identifiering genom fingeravtryck. Det försvårar också handeln med barn. Behovet av att skydda resenärer har blivit allt mer uppenbart efter händelserna den 11 september 2001. Samtidigt som man höjer skydds- och säkerhetsnivån måste man se till att passagerarnas rättigheter och integritet garanteras, som det stadgas i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.