Debatter

Onsdagen den 14 januari 2009 - Strasbourg

10. Frågestund (frågor till rådet)

  Talmannen. − Nästa punkt är frågestunden (B6-0010/2009).

Följande frågor har ställts till rådet.

  Talmannen. − Fråga nr 1 från Milan Horáček (H-0968/08)

Angående: Rättssystemet i Ryssland

Vad anser ordförandeskapet om rättssystemet i Ryssland, framför allt när det gäller fängslade oppositionspolitiker – till exempel Platon Lebedev och Michail Chodorkovskij vars rättegångar och fängslanden till och med strider mot rysk lag – och hur kommer dessa missförhållanden att påverka förhandlingarna om ett partnerskaps- och associeringsavtal med Ryssland?

Fråga nr 2 från Bernd Posselt (H-0999/08)

Angående: Rättsskipning i Ryssland

Ett av de viktigaste hindren för spänningsfria politiska och ekonomiska förbindelser med Ryssland och för ett nytt partnerskapsavtal är de svåra bristerna i det ryska rättsväsendet. Vilka åtgärder vidtar rådet för att kräva en omprövning av politiska domar, till exempel mot Yukos-fångarna Chodorkovskij, Lebedev och Bachmina, liksom av dessa domars rättsvidriga verkställande, och också för att stödja uppbyggnaden av ett rättsväsende som är oberoende av de auktoritära politiska strukturerna?

Fråga nr 3 från Tunne Kelam (H-1008/08)

Angående: Rättsstatsprincipen och rättssystemet i Ryssland

EU är en gemenskap som grundas på värderingar och därför bör EU göra rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter till en grundval för förbindelserna med tredjeländer. Det politiserade rättssystemet i Ryssland används öppet som ett av Kremls instrument, och därför bör laglöshet och korruption vara prioriterade frågor för EU när man försöker bygga upp framtida förbindelser.

Mot bakgrund av de mest spektakulära fallen Chodorkovskij, Lebedev och Bachmina vill jag ställa följande frågor till rådet: Hur bemöter rådet Ryssland i sådana fall av rättsvidriga och korrupta domstolsbeslut? Hur kommer rådet att hantera denna fråga i förbindelserna EU–Ryssland och vilka åtgärder kommer rådet att vidta för att förmå Ryssland att göra ändringar av sitt rättssystem?

  Alexandr Vondra, rådets ordförande. − (EN) Jag vet att min vän Milan Horáček är en man som under lång tid har varit mycket engagerad i och uppmärksammat situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland, och jag vill tacka honom för det eftersom det är precis vad detta organ, denna organisation, bör göra.

När det gäller den aktuella frågan vill jag försäkra honom att rådet helt och fullt instämmer i farhågorna om utvecklingen av rättssäkerhet och demokrati i Ryssland.

Rådet anser att vårt partnerskap med Ryssland måste grundas på respekt för folkrätten, demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna. Rådet kommer därför att fortsätta med påtryckningar på Ryssland för att landet till fullo ska uppfylla de åtaganden som man har undertecknat som medlem i Europarådet, och naturligtvis OSSE, och också inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet med EU.

De fall som ni och era kolleger har anfört är mycket oroande och rådet kommer att fortsätta att följa utvecklingen nära.

Rådet tar upp sina farhågor med Ryssland regelbundet som en del av den politiska dialogen, framför allt vid de samråd om de mänskliga rättigheterna som infördes i mars 2005 och äger rum två gånger om året.

Rysslands agerande på detta och andra områden kommer att beaktas vid förhandlingarna om ett nytt avtal med Ryssland – detta är mycket viktigt – och också i andra aspekter av förbindelserna mellan EU och Ryssland.

Att uppnå stabila villkor för de mänskliga rättigheterna i det nya partnerskaps- och samarbetsavtal som för närvarande är under förhandling är också en av EU:s prioriterade frågor, vilket anges i det förhandlingsdirektiv som rådet antog förra året.

Det strategiska partnerskapet med Ryssland, som vissa talar om, måste byggas på gemensamma värderingar – annars blir det meningslöst. EU behöver det nya avtalet, men det gör Ryssland också. Det är mycket viktigt att både förhandlingarna och själva texten i avtalet speglar de värderingar som vi håller högt, såsom rättssäkerheten. Jag kan personligen lova att jag gärna betonar att enheten i EU är absolut avgörande för att uppnå resultat i detta avseende.

  Milan Horáček (Verts/ALE). – (DE) Fru talman! Jag har mycket svårt att förstå att rådet upprepade gånger har framhållit att förbindelserna med Ryssland är så viktiga, men att det i fallen med Michail Chodorkovskij, Platon Lebedev och även Svetlana Bachmina inte tycks göras några som helst framsteg.

  Bernd Posselt (PPE-DE). – (DE) Herr Vondra! Jag har höga tankar om er som erfaren människorättsaktivist. Jag har också höga tankar om den tjeckiska kreativiteten, därav mina frågor. Kan ni hjälpa oss att hitta nya vägar för att lösa frågan med Yukos-fångarna efter åratals samtal, det vill säga utveckla en viss grad av aktionism? Och hur kan vi i praktiken fokusera mer på människorättsproblemet i förhandlingarna med Ryssland?

  Tunne Kelam (PPE-DE). - (EN) Tack för era svar, herr minister. Kan ni hålla med om att de ekonomiska förbindelserna också skulle ha stått på en bättre grund i dag, om rådet på ett kraftfullt och övertygande sätt hade lagt fram detta problem för den ryska sidan och öppet visat att EU menar allvar när det gäller så upprörande kränkningar av rättvisan?

Kan ni hålla med om att EU inte kan förvänta sig att Ryssland lever upp till sina ekonomiska åtaganden heller, om man inte kommer fram till någon rättvis och öppen lösning i fallen Lebedev och Chodorkovskij?

  Alexandr Vondra, rådets ordförande. − (EN) Jag anser att man inte kan förvänta sig att vi ska tiga, med ett tjeckiskt ordförandeskap. Jag teg inte när vi diskuterade energitrygghet, och jag har inte tigit förut när vi har diskuterat Chodorkovskijfallet och andra fall.

Ni känner förmodligen till att vi kommer att ha ett möte med trojkan i februari där ordförandeskapet kommer att företrädas av utrikesminister Karel Schwarzenberg. Självfallet kommer vi att överväga vårt agerande i de fall som ni hänvisar till, men det ligger naturligtvis helt i ryska händer huruvida det blir några resultat eller inte. Vi kan bara skapa ett visst klimat för att fortsätta med påtryckningarna, men det är upp till Ryssland att svara.

  Daniel Hannan (NI). - (EN) Jag vill välkomna ministern till kammaren och välkomna Tjeckien till ordförandeskapet. Jag önskar att alla ledamöter här i kammaren kunde säga detsamma. Jag måste säga att jag blev chockad av innebörden i vissa av de frågor som riktades till den tjeckiske premiärministern i dag. En av våra kolleger, Proinsias De Rossa från Irland, uppmanade honom att ta tillbaka det han hade sagt om att Lissabonfördraget kanske inte skulle vara så fantastiskt som Proinsias De Rossa trodde, vilket alldeles oavsett allting annat var ganska oförskämt mot majoriteten i hans egen valkrets…

(Talmannen avbröt talaren.)

  Talmannen. − Fråga nr 4 från Marian Harkin (H-0969/08)

Angående: Liberalisering av världshandeln

Bland prioriteringarna för sitt ordförandeskap har Tjeckien i stora drag skildrat sina ambitioner i fråga om liberaliseringen av världshandeln på ordförandeskapets webbplats. Kan ordförandeskapet uttala sig närmare om sina ambitioner på detta område, särskilt de åtgärder som man planerar att vidta när det gäller livsmedelstryggheten i EU?

  Alexandr Vondra, rådets ordförande. − (EN) Jag tackar er för just denna fråga, därför att jag kommer från ett land som är en stor frihandelsvän. Det är grunden för vår ekonomi – omkring 80 procent av vår BNP är på ett eller annat sätt ett resultat av verksamhet som sammanhänger med denna handel. Ni kan alltså vara säkra på att vårt ordförandeskap är angeläget om att unionen fortsätter sitt helhjärtade engagemang för att nå en balanserad, ambitiös och omfattande överenskommelse i WTO:s Doharunda. Vi kommer att arbeta hårt för det.

När det gäller frågan om mitt ordförandeskaps ambitioner avseende liberalisering av världshandeln så har ordförandeskapet tydligt definierat sin huvudprioritering i denna fråga både inom ramen för rådets 18-månadersprogram för de franska, tjeckiska och svenska ordförandeskapen och i sitt eget arbetsprogram, som offentliggjordes förra veckan och också presenterades här i viss utsträckning av premiärministern i dag.

Enligt detta program är handelspolitiken fortfarande ett mycket viktigt verktyg för att ta till vara de möjligheter och möta de utmaningar som globaliseringen för med sig och för att främja ekonomisk tillväxt, jobb och välstånd för alla EU-medborgare. Insatserna kommer att fortsätta för att främja ett öppet, marknadsorienterat och regelbaserat världshandelssystem till gagn för alla.

Handelspolitiken bör också bidra till unionens miljö- och klimatmål, särskilt genom att främja ökad handel med miljövänliga varor och tjänster. Unionen behåller sitt helhjärtade engagemang för att nå en balanserad, ambitiös och omfattande överenskommelse i WTO:s Doharunda.

Dessutom har mitt land lagt fast tre prioriterade områden för sitt ordförandskap i rådet. Ett av dessa prioriterade områden kommer att vara EU i världen. I detta sammanhang kommer mitt land att framhäva betydelsen av handelspolitiken som ett medel för att driva på yttre konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och skapande av nya jobb inom ramen för EU:s nya handelspolitiska strategi som går under namnet EU i världen, och även enligt den förnyade strategin för tillväxt och sysselsättning.

Parallellt med det multilaterala systemet kommer Tjeckien att stödja kommissionens insatser för att förhandla fram handelsavtal med lovande partner eller regioner – som Korea, Indien, Asean, Mercosur och länderna i Andinska gemenskapen samt Centralamerika och eventuellt också Kina – och för att förhandla fram frihandelsavtal med EU:s närmaste grannar, till exempel Ukraina, eller inleda sådana förhandlingar när de nödvändiga villkoren väl uppfyllts, som i Ryssland.

Ordförandeskapet kommer att lägga fram sitt program på handelsområdet för utskottet för internationell handel den 20 januari 2009.

När det gäller livsmedelsförsörjningen i EU anser ordförandeskapet att protektionism inte kommer att bidra till att trygga tillgången till livsmedel i EU eller världen. Därför stöder ordförandeskapet liberaliseringen av världshandeln inom ramen för Doharundan och diskussionerna om reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken för att göra EU:s jordbruk mer konkurrenskraftigt. Detta innebär avveckling av exportbidragen.

Dessa inslag, en öppen liberalisering av världshandeln och ett konkurrenskraftigt jordbruk, är också grunden för en ökad livsmedelstrygghet. Livsmedelsförsörjningen i EU hänger nära samman med den internationella handeln med livsmedelsprodukter som gör dem tillgängliga till konkurrenskraftiga priser och skapar de rätta incitamenten för de medlemsstater där de kan produceras på det mest effektiva sättet.

En trygg livsmedelsförsörjning ligger i dag inte bara i den lokala livsmedelsproduktionen utan i ett lands förmåga att finansiera livsmedelsimporten genom export av andra varor. I denna mening kan ett öppet, multilaterat handelssystem med en mångfald länder som tillhandahåller livsmedelsprodukter vara en bättre garanti för en stabil och trygg försörjning.

  Mairead McGuinness (PPE-DE). - (EN) Tack, rådet, för det detaljerade svaret som jag kommer att behöva studera närmare, även om jag inte tror att vi kommer att vara överens. Jag vill uppmärksamma er på ett betänkande som röstats igenom här i parlamentet om global livsmedelstrygghet, som jag var föredragande för och där det sägs mycket tydligt att marknaden inte kommer att ge oss livsmedelstrygghet och definitivt inte kommer att ge jordbrukarna den inkomsttrygghet som de behöver. Kan ni förtydliga för mig om ni anser att frihandel på jordbruksområdet är den rätta vägen framåt och att det är vad ni prioriterar under ert ordförandeskap?

  Alexandr Vondra, rådets ordförande. − (EN) Jag kan ge er ett kort svar – ja! Med frihandel på jordbruksområdet blir det ingen hunger i världen.

  Bernd Posselt (PPE-DE). – (DE) Herr Vondra! Man har alltid sagt att jordbrukspolitiken endast är till för de 3 procent som är jordbrukare, men 100 procent av oss äter. Själv äter jag med god aptit och jag vill klargöra min uppfattning att livsmedelstrygghet är livsnödvändigt. Just nu upplever vi problemen med energiberoendet. Jag är för fri världshandel, men vi måste kunna livnära oss själva på vår egen jord och för att göra det behöver vi bevara våra jordbruksstrukturer. Detta kan inte lämnas enbart i marknadens händer.

  Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Först och främst vill jag, i likhet med min kollega tidigare, Daniel Hannan, välkomna det tjeckiska ordförandeskapet – det kommer att bli en intressant kontrast till det föregående ordförandeskapet i EU – och ännu en gång be om ursäkt för vissa av mina kollegers skamliga uppförande här i kammaren.

Det är gott och väl att säga att vi vill sätta fart på WTO-samtalen, men det har varit val i Indien, det har varit val i USA och det kommer att hållas val till Europaparlamentet. Hur kan vi sätta fart på WTO-samtalen, med alla dessa val och regeringsbyten?

  Alexandr Vondra, rådets ordförande. − (EN) När det gäller reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken tror jag att vi var bland dem som försökte förmå kommissionen att lägga fram de nya budgetreformförslagen, vitboken. Jag försökte till och med iscensätta någon sorts gemensam insats med min svenske kollega, eftersom Tjeckien och Sverige är ordförandeländer 2009 och vi har ganska likartade åsikter. Men det är inte vår sak att lägga fram lagförslag.

Till min vän Bernd Posselt säger jag att vi kommer från liknande kulturella bakgrunder, men jag tror att ni vet att vi båda är levande exempel på att det inte existerar någon hunger i EU, helt enkelt tack vare att handeln med jordbruksprodukter har ökat de senaste årtiondena. Jag vet att vi också behöver några välsmakande produkter på marknaden såsom bayerskt och tjeckiskt öl, men jag tror rent allmänt, återigen, att frihandel främjar välståndet i både EU och världen i övrigt.

(EN) Här kommer frågan om den gemensamma jordbrukspolitiken. Rådet vill erinra om att man, i samband med den politiska överenskommelsen i rådet den 20 november förra året om den s.k. hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken, enades om följande i det gemensamma uttalandet från rådet och kommissionen: Inom ramen för de diskussioner som inleddes i Annecy i Frankrike den 23 september om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 och utan att det strider mot den nya budgetramen för den perioden, är rådet och kommissionen fast beslutna att noga utreda möjligheterna att utveckla direktstöden i gemenskapen och att ta itu med de olika nivåerna av direktstöd i medlemsstaterna.

Jag kan berätta att det nytillträdande tjeckiska ordförandeskapet avser att hålla diskussionen om denna fråga vid det informella jordbruksministermöte som ska hållas i Brno i maj. Min kollega i regeringen Petr Gandalovič är mycket angelägen om att inleda denna debatt.

Vårt mål är att leda en diskussion om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid som syftar till att undersöka de jordbrukspolitiska instrumenten, särskilt på direktstödsområdet. Dessa skulle kunna möjliggöra en icke-diskriminerande och effektiv användning av finansiella resurser som inhämtats från EU:s skattebetalare och använts till den gemensamma jordbrukspolitiken, för att stärka EU:s jordbrukares konkurrenskraft, förbättra ställningen för EU:s jordbruks- och livsmedelsindustrier på en globaliserad och öppen världsmarknad och förbättra kvaliteten på jordbruksprodukterna och även de icke marknadsmässiga resultaten av jordbruket, och samtidigt bidra till en hållbar landsbygdsutveckling.

Resultatet av den ovannämnda dialogen bör leda till att man banar väg för – jag vill betona detta – en moderniserad gemensam jordbrukspolitik som ger alla medlemsstater lika villkor.

  Talmannen. − Fråga nr 5 från Seán Ó Neachtain (H-0971/08)

Angående: Framtiden för jordbrukspolitiken 2013–2020

Ett av de prioriterade områdena för det tjeckiska ordförandeskapet är den gemensamma jordbrukspolitiken. Vilka åtgärder ämnar det tjeckiska ordförandeskapet vidta när det gäller att förhandla om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid?

  Seán Ó Neachtain (UEN). – (GA) Fru talman! Jag vill tacka rådets ordförande för hans svar. Jag vill också fråga honom om det tjeckiska ordförandeskapets planer på att ge stöd till mindre gynnade områden. Som jag förstår det finns det ett desperat behov av ytterligare hjälp i de områden som gynnas i mindre utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Jag vill veta vad ordförandeskapet tänker göra åt detta.

  Alexandr Vondra, rådets ordförande. − (EN) Problemet med de mindre gynnade områdena i EU är en av de särskilda frågor som ständigt diskuteras i samband med den gemensamma jordbrukspolitiken. Jag tror att vi alla, eller de allra flesta, håller med om att vi bör gå över från direktstöd till ett stöd för utveckling av landsbygdsområden, om det finns någon typ av omfördelning, i stället för att fortsätta med protektionistiska åtgärder.

Så det finns metoder, och vi har givetvis ett nära samarbete med kommissionsledamot Mariann Fischer Boel. Jag är ingen expert på jordbruk, men jag tror definitivt att ni kommer att få tillfälle att också vända er till vår jordbruksminister och diskutera detta i detalj.

  Avril Doyle (PPE-DE). - (EN) Jag vill önska det tjeckiska ordförandeskapet lycka till under dess ämbetstid. Jag skulle vilja att ministern kommenterade de tjeckiska jordbrukarnas och den tjeckiska livsmedelsindustrins erfarenheter hittills – är de nöjda och har det blivit förbättringar för just deras andelar i olika företag? Hur ser de – och hur ser ni, det tjeckiska folket – på den gemensamma jordbrukspolitiken såsom den tillämpas på Tjeckien?

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). – (RO) Tyvärr leder finanskrisen till förlust av jobb. Köpkraften minskar. Men livskvalitet innebär också hälsosam mat.

Rumänien har ett mycket stort antal jordbrukare, men deras jordbruk är små. Jag undrar vilket stöd ni har i åtanke för småjordbruk, särskilt i de nya medlemsstaterna.

  Alexandr Vondra, rådets ordförande. − (EN) Det är olika villkor i de nya medlemsstaterna. I mitt land, till exempel, finns inte så många småjordbruk som i vissa andra EU-länder. Vi har en mycket konkurrenskraftig jordbruksindustri med stora jordbruk, men om man går till det intilliggande Polen, till exempel, så är situationen ganska annorlunda.

Till svar på Avril Doyles fråga om hur det går för oss: Det finns några jordbrukare i min valkrets i norra Böhmen, och å ena sidan går det bättre för dem eftersom de får mer pengar. Det finns alltså jordbrukare med slipsar från Hugo Boss nu. Det fanns inte för fem eller tio år sedan. Å andra sidan upplever de också en viss orättvisa på grund av olikheterna i stöden mellan de gamla medlemsstaterna och de nya. Det är en fråga om grundläggande rättvisa i systemet, och detta bör rättas till.

Samtidigt anser vi att den gemensamma jordbrukspolitiken bör reformeras. Det är det enda sättet för EU att fortsätta att vara konkurrenskraftigt. Här har vi ett komplicerat problem. Jag är ingen expert som kan gå in på detaljerna, men jag menar att vi åtminstone bör kunna enas om grundlinjerna.

  Talmannen. − Och Silvia-Adriana Ţicăus fråga?

Förlåt, herr minister, jag var inte säker på om ni hade svarat på båda frågorna.

  Alexandr Vondra, rådets ordförande. − (EN) Jag försökte svara på båda frågorna.

  Talmannen. − Frågestunden är härmed avslutad.

De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar (se bilagan).

(Sammanträdet avbröts kl. 20.00 och återupptogs kl. 21.00.)

ORDFÖRANDESKAP: SIWIEC
Vice talman