Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2509(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B6-0037/2009

Debatter :

PV 15/01/2009 - 10.2
CRE 15/01/2009 - 10.2

Omröstningar :

PV 15/01/2009 - 11.2

Antagna texter :

P6_TA(2009)0030

Fullständigt förhandlingsreferat
Torsdagen den 15 januari 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

10.2. Guinea
Anföranden på video
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt är en debatt om sex resolutionsförslag om situationen i Guinea.(1)

 
  
MPphoto
 

  Marios Matsakis, författare. − (EN) Herr talman! Guinea har haft ett mycket turbulent förflutet, och europeiska länder har på ett eller annat sätt varit inblandade i landets tragiska förgångna. Guinea erövrades av portugiserna på 1400-talet och invånarna underkastades den europeiska slavhandeln på 1500-talet och framåt. 1890 koloniserades landet av Frankrike. Efter självstyret 1958 skapades fasta förbindelser med Sovjetunionen. Perioden efter kolonialtiden dominerades av totalitära presidenter som backades upp av den onekligen ganska primitiva armén.

Trots att landet har mycket stora mineralfyndigheter, såsom järn, aluminium, guld, diamanter och uran, är Guinea ett av världens fattigaste länder. Mineralerna exploateras av bolag från Ryssland, Ukraina, Frankrike, Storbritannien, Australien och Kanada.

Det är välkänt att omfattande korruption av tjänstemän förekommer. Regeringarna i de länder bolagen kommer från verkar inte heller bry sig särskilt mycket om den guineanska befolkningens välfärd och klagar bara över den skrämmande människorättssituationen i landet om deras ekonomiska intressen störs eller hotas.

Hur som helst styrs Guinea för närvarande av ännu en diktator, den unge juniorarméofficeren kapten Camara. Han står i spetsen för en junta som har lovat att befria landet från korruption och förbättra levnadsstandarden för de tio miljoner invånarna. I detta syfte organiserades ett nationellt råd för demokrati och utveckling med 32 ledamöter för att styra landet.

Jag vet inte om kapten Camara är uppriktig i sin strävan eller om han kommer att lyckas förbättra situationen i Guinea. Men en sak är säker: det kan inte bli värre än det har varit under senaste decennierna, då Europa och resten av världen satt med armarna i kors och tittade på samtidigt som man åtnjöt fördelarna av mineralutvinningen i Guinea. Så även om jag på förhand motsätter mig militärdiktaturer kan jag bara hoppas att landet inom kort övergår till demokrati.

 
  
MPphoto
 

  Jean-Pierre Audy, författare. (FR) Herr talman, herr Špidla, mina damer och herrar! Den 22 december 2008 dog Guineas president Lansana Conté, 74 år gammal. Natten mellan den 22 och 23 december hade hans närmast anhöriga fullt upp med att förbereda interimsperioden, samtidigt som det gick rykten om en statskupp.

Var de just då uppriktiga, de styrande i ett land som av Transparency International betecknas som ett av världens mest korrumperade, där man hänvisar till rättsstatsprinciper och demokrati som i själva verket aldrig funnits? Erinrade de sig just då hur general Lansana Conté för 24 år sedan tog makten när mannen bakom självständigheten 1958, den marxistiske presidenten Sékou Touré, dog 1984? Tänkte de sig just då att en enkel officer med ansvar för arméns bränsleinköp skulle kunna ta makten? Ångrade de just då att de inte gjort tillräckliga insatser för att införa verkliga rättsstatsprinciper och verklig demokrati, vilket hade gjort det möjligt att hålla det viktiga valet inom 60 dagar, såsom föreskrivs i konstitutionen?

Om de faktiskt kände ånger skulle kapten Moussa Dadis Camaras och hans vänners känslor inom några timmar övergå i samvetskval. Onsdagen den 24 december utropade den okände kaptenen sig till republikens president och hyllades av tusentals guineaner, och den 25 december demonstrerade han lojaliteten hos den civila regeringen, som gick med på hans ultimatum. Han lovade att bekämpa korruptionen och att anordna val före 2010. Han utsåg en anständig man till premiärminister, en internationell tjänsteman baserad i Egypten. Han rapporterade nöjt att ingen i Guinea fördömde honom – oppositionspartierna och det civila samhället accepterade situationen.

Bör statskuppen fördömas under dessa omständigheter? Ja, vi måste fördöma den! Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, för vilken jag har äran att tala, fördömer denna kupp även om vi inte är naiva – vi vet att politiska lösningar aldrig är enkla när ett land ska ta sig ur en diktatur. Vi uppmanar er att rösta för den gemensamma resolutionen från de sex politiska grupperna.

 
  
MPphoto
 

  Erik Meijer, författare. (NL) Herr talman! Den 15 februari 2007 diskuterade vi diktatorn Lansana Contés statliga våld i Guinea som en brådskande fråga. Denna diktator kom till makten efter en statskupp 1984 och har behållit den sedan dess. Han såg landet som sin privata egendom, av särskild betydelse på grund av de naturliga fyndigheterna av guld, järn och bauxit. De flesta partier deltog inte i de val som anordnades under hans styre, och den officiella opposition som tillfälligt var representerad i parlamentet tvingades senare lämna det.

Fackföreningarna CNTG och USTG blev följaktligen den främsta kraften i kampen för demokrati. Presidentens säkerhetsstyrka, ledd av diktatorns son, bemötte deras protestmöte den 22 januari 2007 genom att döda 59 personer och skada ytterligare 150.

Denna förfärliga regim fick ett oväntat slut när diktatorn dog i december förra året. Juntan förde fram en bankman som ny premiärminister. Frågan är nu exakt vad den militärjunta som sedan tog över makten har gett utrymme för. Är detta ett steg mot demokrati och likaberättigande för alla medborgare, eller kommer denna nya statskupp att bana väg för en ny diktator, som återigen främst är intresserad av landets naturtillgångar och utsikterna att sko sig själv?

Omvärlden har reagerat med förvirring. Det västafrikanska samarbetsblocket Ecowas har fördömt den senaste statskuppen. Nigerias president hyllar den bortgångne diktatorn men kräver lyckligtvis att makten snabbt ska övergå till en demokratiskt vald regering. Även Frankrike och Senegal trycker på för att val ska hållas inom ett år.

Min grupp har genom åren alltid stött kraven från Guineas demokratiska opposition, som fortfarande tycks vara ute ur leken. Vi fördömer inte maktskiftet, men vi fördömer den eventuellt fortsatta avsaknaden av demokrati den närmaste framtiden. Det finns ännu inte någon anledning att straffa eller isolera Guinea, men vi bör påminna de nya ledarna om att deras stund i rampljuset bara kan bli mycket kort. Landet behöver inte en ny diktator utan ett återupprättande av demokratin.

 
  
MPphoto
 

  Filip Kaczmarek, för PPE-DE-gruppen.(PL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Lyckligtvis är den tid förbi när det enda kända sättet att stjälpa en regering i Västafrika var genom en militärkupp. I länder som gränsar till Guinea – Sierra Leone, Elfenbenskusten, Senegal och Liberia – sker en politisk islossning, militärregimer har fallit och en ung demokrati växer fram, men Guinea är fortfarande fast i det förflutna. Den avlidne presidenten Lansana Conté tog själv makten i en militärkupp, och nu får man en känsla av déjà vu. Ett dygn efter det att presidentens död tillkännagetts tog militären makten i Guinea och upphävde konstitutionen.

Den enda goda nyheten är att kuppen fördömts av andra afrikanska stater och av Afrikanska unionen. Ytterligare EU-stöd till Guinea måste definitivt kopplas till ett återinförande av den konstitutionella ordningen och utlysande av presidentval snarast möjligt. Oberoende internationella organisationer bör övervaka valprocessen och se till att valet är rättvist. Om kapten Camara har minsta tanke på att bli en guineansk Barack Obama måste korruptionen och fattigdomen i landet minska radikalt.

 
  
MPphoto
 

  Ewa Tomaszewska, för UEN-gruppen.(PL) Herr talman, dagen efter president Lansana Contés död den 23 december 2008 tog en militärjunta under ledning av kapten Camara över makten i Guinea, upphävde konstitutionen och rätten till politisk verksamhet och upplöste regeringen. Juntan har förklarat krig mot korruptionen och planerar att hålla presidentval senast i december 2010, trots att det i den tidigare gällande lagstiftningen föreskrevs att val ska hållas 60 dagar efter en mandatperiods slut.

Man kan emellertid inte bortse från att Guineas befolkning stöder den nya regeringen. Den 29 december hävde Afrikanska unionen Guineas medlemskap och gav landet sex månader på sig att återupprätta den konstitutionella ordningen. Europaparlamentet bör uppmana den guineanska regeringen att återinföra civila lagar och hålla ett demokratiskt presidentval snarast möjligt. Jag hoppas att Europeiska kommissionen kommer att ge humanitär hjälp till civilbefolkningen och inleda en dialog med Guineas regering.

 
  
MPphoto
 

  Charles Tannock (PPE-DE). - (EN) Herr talman! President Lansana Conté var den arketypiske afrikanske starke mannen, en korrupt diktator som styrde folket i Guinea med järnhand. Guinea har i själva verket aldrig haft någon verklig demokrati under sina 50 år av självstyre.

När Lansana Conté avled fick Guinea möjligheten att vända blad. Men alla förhoppningar om att övergå till en verklig demokrati tillintetgjordes genom militärkuppen. Som väntat har Afrikanska unionens svar på kuppen varit beklagligt matt. AU kan inte räkna med att tas på allvar internationellt sett om man fortsätter att förhala och komma med undanflykter. Varför ska vi i västvärlden anstränga oss för att hantera frågan när afrikanska regeringar uppträder så likgiltigt?

EU bör överväga att åberopa bestämmelserna i Cotonouavtalet när det gäller sanktioner. Kapten Camara och kuppledarna måste förstå att EU förväntar vissa grundläggande styrningsnormer i utbyte mot en handels- och biståndsrelation. Guineas enda väg till välstånd är genom en demokratisk och civil regering.

 
  
MPphoto
 

  Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN). (PL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Vi står inför ännu ett fall där en grupp officerare tagit makten. Militärjuntor beter sig på liknande sätt: först sker arresteringar, sedan upphävs konstitutionen och därefter kommer ett tillkännagivande av att demokratiska val kommer att utlysas. I detta fall ska valen hållas om två år. Men i praktiken börjar officerarna utöva makt och upptäcker att de tycker om det. Det leder sedan till socialt förtryck och revolter, liksom till kränkningar av mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Vi har skäl att misstänka att samma sak kan komma att hända i Guinea, även om vi alla hoppas att det ska bli annorlunda den här gången, att händelserna ska utvecklas till det bättre och utgången bli mer positiv.

Jag anser att tillkännagivandet från Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap och Afrikanska unionen om att de stoppat Guineas deltagande i sitt arbete innebär en viss påtryckning och vädjar till det sunda förnuftet. Med tanke på den sociala situationen och den ständigt minskande inkomsten per invånare tror jag att EU, och därmed Europeiska kommissionen, också kommer att vidta lämpliga och genomtänkta, men också modiga, åtgärder för att se till att förhållandena så snart som möjligt normaliseras i detta land, för folkets skull och för att förhindra folkmord och kränkningar av mänskliga rättigheter.

 
  
MPphoto
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE).(LT) I dag diskuterar vi statskuppen i Guinea, ett av Afrikas mest korrumperade länder. Den sociala och ekonomiska situationen i Guinea är också föga avundsvärd, människor lever under oerhört hårda förhållanden, det råder brist på baslivsmedel, mänskliga rättigheter kränks på ett påfallande sätt, och allt detta skapar en gynnsam miljö för ett olagligt maktövertagande.

Å andra sidan är vi väl medvetna om att maktövertaganden genom militärkupp har blivit en tradition i Guinea. Inget parlamentsval utlystes när nationalförsamlingens mandattid löpte ut för två år sedan. Allt detta bekymrar säkert det internationella samfundet. En sådan situation leder i vilket land som helst förr eller senare till upplopp, instabilitet och ofta även blodutgjutelse.

Jag stöder därför helt och hållet den resolution vi debatterar, där det uppmanas till anordnande av parlaments- och presidentval, iakttagande av internationella normer och hjälp från Afrikanska unionen och Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap. Dessutom måste press-, yttrande och mötesfrihet garanteras före valen, för annars blir valen en fars.

 
  
MPphoto
 

  Leopold Józef Rutowicz (UEN). (PL) Herr talman! Statskuppen i Guinea har följt samma mönster som de flesta liknande kupper i Afrika och andra världsdelar. Den ägde rum omedelbart efter det att president Conté dött, presidenten som kom till makten efter en kupp 24 år tidigare. Den ekonomiska och politiska situationen i detta oerhört fattiga land driver folket att protestera. Protesterna dämpas sedan av de väpnade styrkorna, som befäster en korrumperad regering och en uppdelning av landet i dem som gynnas och dem som dör av hunger.

Det faktum att Afrikanska unionen och Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap har brutit förbindelserna med juntan är ett positivt steg i detta fall. Yttre påtryckningar kan tvinga juntan att utlysa demokratiska val. Den lärdom som kan dras av denna situation är att Afrikanska unionen, för att kunna stödja demokrati i Afrika, behöver en handlingsplan som kan förhindra kupper som leder till enorma förluster för medborgarna i denna fattiga del av världen. Jag stöder denna resolution.

 
  
MPphoto
 

  Vladimír Špidla, ledamot av kommissionen. (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Nyheten om Guineas president Lansana Contés död, som kom på morgonen den 23 december 2008, följdes flera timmar senare av en militärkupp ledd av en junta som inrättade ett nationellt råd för demokrati och utveckling och förklarade konstitutionen upphävd och regeringsinstitutionerna upplösta.

Europeiska kommissionen stöder till fullo förklaringen från EU:s ordförandeskap där detta våldsamma maktövertagande fördöms och myndigheterna i Guinea uppmanas återgå till ett civilt, konstitutionellt och demokratiskt styre så snart som möjligt. Det positiva mottagande som militärregimen fick av den guineanska allmänheten, särskilt av politiska partier och fackföreningar, visar tydligt att det guineanska folkets levnadsstandard har försämrats så mycket att till och med en militärkupp ses som en förändring till det bättre och en händelse som inger optimism inför framtiden. Det visar också att den tidigare regimen hade förlorat det guineanska folkets förtroende i så hög grad att de föredrog att makten togs över av militära enheter i stället för officiella efterträdare.

I denna förvirrade situation är det viktigt att välkomna de snabba och effektiva initiativ som tagits av Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) och dess ordförande Mohamed Ibn Chambas, liksom Ecowas och Afrikanska unionens fasthet och beslutsamhet när man hävde Guineas medlemskap i organisationerna och fördömde det våldsamma maktövertagandet. Kommissionen är fast besluten att stödja Ecowas och Afrikanska unionens åtgärder och deras insatser för att möjliggöra snabbast möjliga återgång till ett civilt, konstitutionellt och demokratiskt styre genom fria och öppna val.

Den utmaning som världssamfundet står inför de kommande månaderna är att stödja Guinea i dess övergång till demokrati och i anordnandet av fria och demokratiska val till en lagstiftande församling och till presidentämbetet.

Som ni vet beslutade vi i mars 2004, efter val som inte präglades av respekt för demokratiska principer och som stred mot grundläggande inslag i Cotonouavtalet, att inleda samråd mellan Guinea och EU enligt artikel 96 i avtalet. Framsteg nåddes på följande områden: allmänna val skulle hållas 2006, medierna skulle liberaliseras, förändringar av valsystemet skulle genomföras i samarbete mellan regeringen och oppositionen, och förbättringar skulle göras av de makroekonomiska ramarna.

Vi ger inte upp hoppet. Vi är övertygade om att den valprocess som inleddes i oktober förra året kan återupptas med framgång. Nu ska en gemensam delegation från ordförandeskapet och kommissionen resa till Guinea på onsdag. I delegationen ingår grupper från Ecowas och Afrikanska unionen, och syftet är att bedöma situationen i landet och föreslå lämpliga åtgärder för att stödja Guinea i dess övergång till demokrati.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum efter debatten.

 
  

(1)Se protokollet.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy