Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 2 februari 2009 - Strasbourg

15. Produktion och sysselsättning inom textil- och beklädnadssektorn i vissa medlemsstater (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är en debatt om en muntlig fråga till kommissionen om produktion och sysselsättning inom textil- och beklädnadssektorn i vissa medlemsstater.

  Corien Wortmann-Kool, suppleant för frågeställaren. − (EN) Fru talman! Jag talar för utskottet för internationell handel och vill ta upp vad som står på spel här.

Detta handlar om produktion och sysselsättning inom textil- och beklädnadssektorn i vissa medlemsstater. EU och Kina har enats om ett gemensamt övervakningssystem för export av vissa kategorier av textil- och beklädnadsprodukter från Kina till EU:s medlemsstater. Detta system löper dock ut den 31 december 2008.

Under de senaste två åren har 350 000 arbetstillfällen försvunnit och antalet företag har minskat med 5 procent under samma period. Mot bakgrund av att allt fler företag lägger ned sin verksamhet eller flyttar produktionen, vilket leder till ökad arbetslöshet i flera regioner, skulle jag vilja ställa följande frågor på mitt utskotts vägnar:

Har kommissionen eller någon medlemsstat föreslagit eller begärt antingen en förlängning av den ömsesidiga övervakningsmekanismen bortom den 31 december 2008 eller någon annan åtgärd med liknande innebörd?

Vilka åtgärder tänker kommissionen vidta för att skydda produktionen och sysselsättningen inom textil- och beklädnadssektorn?

Kommer kommissionen att fortsätta att övervaka marknaden i realtid, via importstatistik och tullkontroller, och hålla sektorn underrättad om den senaste utvecklingen?

I vilket skede befinner sig förslaget till förordning om angivelsen av ”tillverkat i”? (”made in”-etiketter)?

Vilka åtgärder har kommissionen vidtagit för att förverkliga de förslag som parlamentet antog i sin resolution av den 13 december 2007?

  Catherine Ashton, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! I det rådande klimatet är det inte konstigt att man oroar sig över hur tillverkningsindustrin ska klara av konkurrensen. Textilier är givetvis mycket viktiga. Sysselsättningen har fortsatt att sjunka och produktionen har fallit på nytt, efter några relativt stabila år. Sektorn balanserar förstås på globaliseringens knivsegg. Små och medelstora företag har enorm betydelse här.

När samförståndsavtalet löpte ut 2005 hade vi ändå avtalet om det gemensamma övervakningssystemet, som Corien Wortmann-Kool gjorde oss uppmärksamma på. På så vis har vi fått tidig information om handelsflödena och har därmed bättre förutsättningar att reagera om det skulle ske en plötslig nedgång i vår industri. Detta är också ytterligare ett steg i övergången till öppna marknader, som utformas och utvecklas tillsammans med berörda ekonomiska aktörer och i samråd med medlemsstaterna och parlamentet, vilket jag är säker på att ledamöterna vet. Genom att främja en process med gradvis förändring har vi hjälpt sektorn att anpassa sig, och detta har arbetsmarknadens parter gett sitt stöd till. De begärde inte att samförståndsavtalets frivilliga tillväxtnivåer skulle förlängas när avtalet löpte ut 2008. De har heller inte begärt att övervakningssystemet ska fortsätta löpa 2009, även om jag är medveten om att vissa medlemsstater hade föredragit att vi hade beslutat så. Importen från Kina har ökat totalt sett, men inom rimliga gränser. Betydande ökningar inom vissa kategorier, till exempel klänningar, byxor och tröjor, har uppvägts av sjunkande textilimport från leverantörer i andra länder. Totalt sett har därför endast en mindre total ökning skett under 2008, som marknaderna har lyckats absorbera ganska väl.

De rätta politiska lösningarna är inte att stänga våra marknader eller övervaka importen. Vi måste se till att alla företag kan hantera de rådande förhållandena genom att förändras, anpassa sig, bedriva handel och vara innovativa. Det var just för att hjälpa sådana företag som den ekonomiska återhämtningsplanen antogs. Det motsvarar förstås en kraftig höjning på 1,5 procent av EU:s BNP, vilket bör hjälpa textil- och beklädnadssektorn. Sektorn brottades med problem redan före den nuvarande nedgången. Åtta av femton ansökningar till fonden för justering för globaliseringseffekter gäller stöd till textilarbetare.

Kommissionen är redo att stödja initiativ för att inrätta partnerskap inom textil- och beklädnadssektorn, som är utformade för att förutse omstruktureringar i syfte att skydda sysselsättningen. Generellt sett gynnas sektorn av att det sedan gammalt finns ramar för social dialog. Vi välkomnar parlamentets resolution om textilindustrins framtid. Vi gör framsteg när det gäller marknadstillträde, medel från pionjärmarknadsinitiativet liksom i varje frihandelsavtal, och stor vikt läggs vid miljönormer och sociala standarder. Valutanedskrivning är förstås en fråga som kvarstår på vår dagordning.

  Georgios Papastamkos, för PPE-DE-gruppen. – (EL) Fru talman! Textil och kläder är globaliserade sektorer av ekonomin par excellence, och de kännetecknas av kontinuerlig förändring när det gäller produktionsplatser och konstanta omstruktureringar och anpassningar till nya situationer, exempelvis avregleringen av den internationella handeln. För många av Europeiska unionens medlemsstater, inklusive Grekland, är sektorn en viktig källa till export och sysselsättning. Det stora antal produktionsenheter som omlokaliseras och den konstanta minskningen av antalet anställda har emellertid antagit oroande proportioner. Utöver strukturproblemen har den akuta skillnaden mellan EU:s importtullar å ena sidan och de största konkurrenternas å andra sidan en negativ inverkan. Fru kommissionsledamot, vi talar om en sektor som kännetecknas av en mycket hög andel beslagtagande av piratprodukter vid EU:s gränser, en andel som hela tiden ökar. I detta fall anser jag att förslaget att inrätta ett europeiskt observatorium för piratprodukter är en bra idé, så att vi bättre kan samordna behöriga myndigheter, medlemsstater och kommissionens avdelningar, liksom villkoren för effektivt samarbete med den privata sektorn. Jag anser att vi behöver anta förordningar om märkningen ”tillverkad i” (”made in”-etiketter), som kommer att bidra till att garantera villkor för rättvis konkurrens och konsumentskydd. Effektivare ursprungsregler är viktigt för att tillämpa tullkvoter inom ramen för allmänna preferenssystemet och regionala överenskommelser. Vi uppmanas att utforma en ny ram för samarbetsrelationerna mellan organen för industriell och regional politik, ingå åtaganden och effektivt stödja EU:s företag, särskilt de små och medelstora företagen, så att de kan upprätthålla och ytterligare förbättra sin konkurrensmässiga specialisering. Jag tänker på tillverkning av produkter med ett högt mervärde vad gäller kvalitet och design, innovation och användning av ny teknik.

  Rovana Plumb, för PSE-gruppen. – (RO) Tack för era svar på de muntliga frågorna. Jag vill betona att textilsektorn, som ni vet, verkligen bidrar till BNP i alla medlemsstater, inklusive Rumänien. Vi är mycket medvetna om att det är en sektor som skapar nya arbetstillfällen, särskilt för kvinnlig arbetskraft. Jag instämmer i och stöder de åtgärder ni föreslår eftersom vi vet hur viktig handeln är under den nuvarande ekonomiska krisen, och vi måste därför även inse hur viktigt det är att vi vidtar åtgärder för att skydda arbetstillfällena.

Med tanke på att det gemensamma övervakningssystemet för textilimport från Kina stoppades i slutet av förra året, vilket såvitt jag förstår var ett viktigt verktyg för att övervaka marknaden, vill jag föreslå kommissionen att den fäster större betydelse inte bara vid textilsektorn utan även andra sårbara industrisektorer som stål, kemikalier och maskiner. Jag vill också föreslå att kommissionen regelbundet ska lägga fram konsekvensanalyser, statistiska uppgifter eller andra faktorer och relevanta instrument för dessa sektorer. Jag vill gratulera er ännu en gång till de åtgärder ni har föreslagit för tillträde, frihandel, medel och miljön.

ORDFÖRANDESKAP: ROURE
Vice talman

  Gianluca Susta, för ALDE-gruppen. – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Det råder ingen tvekan om att vi står inför en mycket allvarlig industriell kris, och den europeiska textilindustrin kan inte undgå denna kris, som också är en produkt av finanskrisen.

Att konsumenterna senarelägger sina inköp påverkar europeiska exklusiva produkter, inbegripet från mitt land, Italien, inom en sektor där 350 000 arbetstillfällen och 5 procent av verksamheten har försvunnit, vilket ordföranden i utskottet för internationell handel påpekade.

Jag anser emellertid att även den här sektorn nu behöver regler snarare än finansiellt stöd och att det krävs verklig ömsesidighet, något som också redan har påpekats. Vi kan förstå att det med tanke på de nya länderna finns en benägenhet att verkligen öppna upp marknaden för att främja utvecklingen av dessa länder och därmed nya marknader. Det är däremot mycket mindre begripligt att det saknas ömsesidighet i form av lagstiftnings- och tullhinder när det gäller de mest utvecklade länderna: Förenta staterna, Kanada, Australien och Japan.

Vissa grundläggande frågor – där jag tror satsningen har funnits mer på papper än i praktiken – såsom frågan om ursprungsmärkning, behöver därför ännu en gång bli huvudfokus inom kommissionen och rådet. EU behöver nya regler men också ömsesidighet och ökade insatser för att bekämpa förfalskning och piratkopiering, vidta verkliga åtgärder när det gäller antidumpningsåtgärder och framför allt godkänna förordningen om ursprungsmärkning.

Fru kommissionsledamot, om vi deltar i en boxningsmatch med den ena handen bakbunden kan vi inte vinna. Jag vill också upprepa att det är ett problem som berör Förenta staterna tillsammans med oss, och inte bara Kina eller Indien. De har regler om spårbarhet som de tillämpar även på våra produkter, medan vi inte har några sådana regler. Det här är därför en grundläggande fråga där jag menar att kommissionens initiativ behöver trappas upp mycket mer än tidigare. Vi har sett att när kommissionen verkligen vill kan den till och med övertyga dem som tvistar, vilket var fallet när det gällde miljön.

Avslutningsvis anser jag att det finns vissa åtgärder som är kostnadskrävande och vissa som är det i mindre utsträckning, men de kostnadskrävande åtgärderna är en del av ett paket för att hantera den kris som är på väg att drabba oss. Åtgärderna innefattar Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, mer tillgängliga krediter för att främja investeringar och stärka kapitaliseringen av små och medelstora företag, ytterligare medel till forskning för teknikplattformen inom textilindustrin och mer stöd till export från små och medelstora företag. De minst kostsamma åtgärderna är framför allt regleringen av ursprungsmärkning, skyddet av immateriell egendom, antidumpning och kampen mot förfalskning. Om vi kan vidta alla dessa kostsamma och icke kostsamma åtgärder tror jag vi kommer att hjälpa fram EU-ekonomin utan att konkurrensreglerna ändras och utan att vi hamnar i nyprotektionism.

  Pedro Guerreiro, för GUE/NGL-gruppen. – (PT) I kölvattnet av andra initiativ föreslog vi för Europaparlamentets utskott för internationell handel att en muntlig fråga skulle ställas och debatteras i kammaren om produktion och sysselsättning inom textil- och beklädnadsbranschen i Europeiska unionens olika medlemsstater, eftersom vi anser att det är brådskande och nödvändigt.

Vi föreslog också att rådet skulle delta i debatten och att den skulle avslutas med en resolution från parlamentet. Förslaget fick emellertid inte stöd från andra parlamentsgrupper.

Över ett år har gått sedan debatten genomfördes här i parlamentet den 12 december 2007. Vi varnade då för att om åtgärder inte vidtogs för att försvara produktionen och sysselsättningen i textil- och beklädnadsbranschen skulle en stor del av denna strategiska sektor fortsätta att långsamt plågas och gå under. Sedan dess har, precis som tidigare, tusentals arbetstillfällen försvunnit och mängder av företag lagts ned: 350 000 arbetstillfällen och 5 procent av företagen har försvunnit bara under de senaste två åren.

Är detta vad kommissionen kallar att konkurrera genom omstrukturering, undrar vi. Sedan dess har, precis som tidigare, arbetstagare fortsatt att drabbas av arbetslöshet – alltför ofta utan betalning av den kompensation eller retroaktiva lön de har rätt till – samt intensifierad exploatering, större osäkerhet, sena löneutbetalningar och oreglerad arbetstid.

Vissa orsaker och människor är ansvariga för den här situationen, bland annat de som förespråkar avreglering av textil- och beklädnadsbranschen och omlokalisering av produktionen i syfte att maximera vinsten, och därmed utsätter en stor del av branschen för konkurrens baserad på dubbla standarder som fastställts ända från början.

Europeiska unionen har antingen slagit dövörat till eller vidtagit förmildrande åtgärder som långtifrån bidrar till att lösa sektorns problem och behov. Kommissionen anser inte att textil- och beklädnadsbranschen är speciell, som den påstår, jämfört med andra sektorer. Förutom de brådskande åtgärder som måste genomföras av respektive medlemsstat har EU också en skyldighet att tillhandahålla en lösning på de allvarliga problem som branschen kämpar med.

Fru kommissionsledamot! När kommer bindande regler för ursprungsmärkning att tillämpas, exempelvis genom en förordning om ”tillverkad i”? När kommer samma produktsäkerhet och skyddskrav att tillämpas på importerade produkter som för produkter tillverkade i Europeiska unionen? Hur ska EU fortsätta att i realtid övervaka importtendenser och tullinspektioner och kontroll, och samtidigt hålla sektorn fullständigt informerad och åberopa garantiklausuler så snart det är nödvändigt? Hur kommer unionen att använda den finansiella ramen för 2007–2013, den så kallade Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, för att upprätthålla produktionen och sysselsättningen inom textil- och beklädnadsbranschen, särskilt när det gäller små och medelstora företag som påverkas av avregleringen? När kommer det att finnas en monetär politik och valutapolitik som inte straffar export från vissa medlemsstater? När kommer det gemenskapsprogram som parlamentet har föreslagit att inrättas och de finansiella resurser för att modernisera och främja sektorn och diversifieringen av industriell aktivitet att frigöras, särskilt sådant som är inriktat på de minst gynnade regionerna som är beroende av detta?

  Tokia Saïfi (PPE-DE). – (FR) Fru talman! Den europeiska textil- och beklädnadsbranschen har drabbats hårt av globaliseringens skadliga effekter de senaste åren.

Trots några fortfarande smärtsamma skador i vissa EU-regioner har sektorn ändå kunnat ändra riktning i dag, inte minst genom utvecklingen av tekniska och innovativa textilier.

Vi får emellertid inte underminera industrins förmåga till återhämtning genom att vara släpphänta och försumliga. Europeiska unionen måste verkligen bibehålla den politiska viljan att skapa en konsekvent ram för sin verksamhet, genom att förbli vaksam och vidta praktiska och effektiva åtgärder när det visar sig nödvändigt.

För att unionen ska kunna göra det måste ni, fru kommissionsledamot, fortsätta att övervaka tullstatistiken över import från Kina och ni måste hålla sektorn informerad om den absolut senaste utvecklingen. Vi måste hålla ett vakande öga på dessa frågor och vi måste engagera oss. EU har möjligheter att göra det: instrumenten för handelsskydd är utmärkta exempel på detta. Jag kommer därför att fortsätta att hävda att ett EU som skyddar inte är ett protektionistiskt EU.

Fru kommissionsledamot! Min oro i dag gäller emellertid den aldrig tidigare skådade ökningen av beslag av förfalskade textil- och lädervaror, varor som impregneras med azofärger eller nickel och som innebär större hälso- och säkerhetsrisker för EU:s konsumenter. Som ni förstår är detta ett fenomen som inte kommer att försvinna med den ekonomiska kris vi genomgår.

Jag uppmanar er därför att samarbeta med medlemsstaterna för att så snabbt som möjligt genomföra den fyraåriga handlingsplanen för att bekämpa förfalskning och piratkopiering, och inrätta ett europeiskt observatorium mot förfalskning samt stärka EU:s tullsystem.

Att göra ursprungsmärkning obligatorisk för varor från tredjeländer, harmonisera tullkontrollförfaranden och straffa överträdelser av immateriella rättigheter med åtal är de strider som vi måste utkämpa för vår verksamhet, våra arbetstillfällen och EU:s medborgare.

  Francisco Assis (PSE). – (PT) Fru talman, fru kommissionsledamot! Det här är ett mycket konkret fall där vår distinktion mellan skydd och protektionism i den tidigare debatten är mycket tillämplig.

Vi måste säga nej till protektionism som utarmar medan skydd för att garantera EU-medborgarnas grundläggande rättigheter är absolut nödvändigt. Detta är en mycket viktig sektor i flera europeiska regioner och länder, liksom i den region som jag kommer ifrån, nämligen norra Portugal. Den är av avgörande betydelse för den regionala ekonomin. Det är en sektor som har varit särskilt utsatt för globaliseringsprocessen. Under en allvarlig finansiell kris som den vi nu genomgår upplever den här sektorn en mycket tragisk situation.

Europeiska unionen och medlemsstaterna bör fästa större uppmärksamhet vid textilindustrin och satsa både på defensiva och offensiva åtgärder. De defensiva åtgärderna innebär att använda samtliga mekanismer och instrument för handelsförsvar som står till vårt förfogande. Det handlar även om att upprätthålla en politisk dialog med våra huvudpartner för att bekämpa verklig monetär protektionism och sådant som hotar EU-tillverkarnas legitima intressen. Att försvara våra tillverkare, arbetsgivare och arbetstagare innebär att vi försvarar medborgarna och även konsumenterna i EU. Det måste vi inse, en gång för alla.

Samtidigt måste vi använda dessa defensiva åtgärder i enlighet med så enkla principer som de som vi redan har slagit fast här: principen om ömsesidighet och principen om permanent kamp mot illojal konkurrens. Vi begär inte någon specialbehandling av EU eller för våra värst drabbade regioner. Vi begär enbart att det ska finnas regler och att dessa ska bygga på grundläggande principer om ömsesidighet. Även om EU och medlemsstaterna inte får tveka att kämpa för de handelsförsvarsinstrument som visar sig vara lämpligast att tillämpa i varje fall, måste vi samtidigt fortsätta att utforma offensiv politik och åtgärder. Det har faktiskt redan skett när det gäller moderniseringen av sektorn och även inom utvecklingen av mänskliga resurser, investering i yrkesutbildning, teknisk modernisering och utveckling av regioner.

Det finns regioner och jag känner till en av dem väl, nämligen norra Portugal, som upplever verkligt tragiska situationer och de måste bemötas öga mot öga.

  Danutė Budreikaitė (ALDE). – (LT) I år kan upp till 50 procent av arbetstillfällena i Litauens textil- och beklädnadssektor försvinna. Närmare 20 000 arbetstagare kan stå utan arbete. Det skulle inte bara vara en konsekvens av den ekonomiska och finansiella krisen. Textilindustrin utsätts också för orättvisa konkurrensvillkor och måste tillämpa högre normer när det gäller tillverkning, arbete, hygien och ekologi. Det är mycket svårt att konkurrera med Kinas subventionerade produktion på grund av den obalanserade växelkursen, policyn för banklån, avsaknaden av avskrivningar samt skattepolitiken. Kina och andra länder utökar dessutom hela tiden handelshindren mot EU:s produkter. Vad anser kommissionen om en situation där priset på en kinesisk produkt är lägre än kostnaden för den råvara som används för att tillverka den? Vilka åtgärder planerar kommissionen att vidta för att återupprätta villkoren för rättvis konkurrens, de så kallade jämlika villkoren? Jag vill dessutom be om konkreta bevis för att hjälpcentralen, som kommissionen inrättat för att hjälpa små och medelstora företag, verkligen hjälper textilindustrin att inleda undersökningar om tillämpning av åtgärder för att skydda marknader i uppenbara fall av illojal konkurrens? För er information har linnetillverkare nu i två år försökt inleda ett antidumpningsärende mot linnetyger av kinesiskt ursprung, men de har hittills inte kunnat göra det eftersom kommissionen inte ger något stöd. Vad föreslår kommissionen att textiltillverkarna ska göra?

  Ivo Belet (PPE-DE). – (NL) Fru kommissionsledamot! För en stund sedan sa ni att situationen när det gäller textilimport från Kina under 2008 totalt sett blev bättre än väntat. Jag känner mig tvingad att med kraft motsäga ert uttalande eftersom siffrorna visar en helt annan bild.

Förra årets textilimport från Kina rusade faktiskt i höjden. Det är ingen tvekan om att om vi tittar på T-shirts, byxor, klänningar och tröjor, med andra ord de sårbara produktkategorierna, har importen i stort sett fördubblats inom loppet av bara ett år och det är verkligen en anledning till oro. Det innebär att det övervakningssystem vi hela den här tiden har haft inte fungerar. Som vi alla vet är dubbelkontrollsystemet inte längre i funktion. Den här situationen är ohållbar, Lady Ashton, eftersom vi inte har några verkliga sanktioner vi kan tillämpa. Vi har inget inflytande.

Som den föregående talaren sa visar siffrorna också att det är något fundamentalt fel med priserna på denna massiva import av kinesiska textilier. Priserna har sjunkit med närmare en tredjedel och det kan inte enbart tillskrivas valutakursdifferenser. Produktionskostnaderna i Kina har dessutom stigit kraftigt igen under de senaste åren, vilket väcker tanken att priserna praktiskt taget är dumpningspriser. Vi räknar med att ni inte låter detta passera oemotsagt, fru kommissionsledamot. Som Corien Wortmann-Kool tidigare påpekade har 350 000 arbetstillfällen försvunnit de senaste två åren. I stor utsträckning beror det på illojal konkurrens och vi måste hitta en lösning på den här situationen.

Och det är inte det enda som oroar oss, fru kommissionsledamot. Som ni vet är kreditförsäkring mycket svårare att uppnå under det rådande klimatet och detta får en direkt, skadlig effekt på exporten. Frankrikes regering har redan tagit fram ett system med ytterligare kreditförsäkringar för beklädnads- och textilsektorn. Det skulle vara värt att titta på om vi kan rekommendera systemet och effektivisera det ytterligare på EU-nivå. Jag föreslår inte en harmonisering utan att vi försöker inrätta initiativ på EU-nivå för att i viss mån främja det franska systemet. Kan ni åta er att använda ert inflytande för att genomföra initiativ i detta hänseende? Dessa initiativ behöver inte kosta något. Det är helt enkelt en fråga om politisk vilja och samordning.

  Martí Grau i Segú (PSE). – (ES) Fru talman, fru kommissionsledamot! Som vi nyligen har upplevt genomlider textilsektorn en allvarlig kris som har lett till många nedläggningar, omlokaliseringar och friställningar, särskilt i regioner som är specialiserade på denna slags industri.

Mot bakgrund av den nuvarande ekonomiska krisen bör kommissionen agera så snabbt som möjligt i samarbete med medlemsstaterna för att mildra omstruktureringens socioekonomiska effekter. Dessa förändringar har varit särskilt dramatiska för de regioner och familjer som berörs.

Jag anser att arbetstagarna i textil- och beklädnadsbranschen bör få stöd och att sociala åtgärder bör vidtas i form av planer för att hjälpa företag som genomgår omstruktureringar och för närvarande befinner sig i mycket svåra omständigheter. Det skulle vara önskvärt att styra en avsevärd del av Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter till omstrukturering och omskolning inom textilsektorn, särskilt för små och medelstora företag som utgör majoriteten av denna sektor i Europeiska unionen. De små och medelstora företagen har lidit avsevärt av effekterna av avregleringen av marknaden.

Importkontrollsystemet bör dessutom inrättas på nytt, särskilt när det gäller kinesiska importer, på grund av deras volym. Detta är inte alls en fråga om att främja handelshinder. Det handlar i stället om att kompensera för de negativa effekterna av denna betydande förändring. Vi får inte glömma att Europeiska unionen är världens näst största exportör av textilprodukter och kläder, vilket gör det nödvändigt att garantera optimalt tillträde till marknaderna i tredjeländer. Detta är avgörande för textil- och beklädnadsindustrins framtid i EU och särskilt för de små och medelstora företagen.

Allt detta måste självfallet genomföras samtidigt som man garanterar rättvis konkurrens på grundval av främjande av sociala och miljömässiga standarder i dessa länder. Korrekt information till konsumenter, exempelvis förordningen om krav på märkning med ”tillverkad i”, och som vi vet inte har genomförts, skulle vara till stor nytta om den medför att importerade produkter omfattas av samma krav på konsumentsäkerhet och skydd som de som tillverkas inom Europeiska unionen.

  Elisa Ferreira (PSE). – (PT) Fru talman, fru kommissionsledamot! Jag ska försöka ställa frågorna mycket kortfattat. Min första punkt är frågan om Europeiska unionens särskilda övervakningsmekanism för textilier vilken som nämndes avslutades den 31 december 2008. Det som saknas, fru kommissionsledamot, är den punktvisa och rutinmässa publiceringen av statistiska uppgifter om import, export och priser, vilket sker i Förenta staterna. Utan dessa uppgifter hindras EU från att reagera på varje orättvis tillämpning och kommissionen själv är oförmögen att definiera sin strategi. Jag skulle vilja be er att uppmärksamma detta, vilket andra ledamöter redan har bett er om.

För det andra: tillverkning inom Europeiska unionen handlar i allt högre grad om att uppfylla säkerhetsföreskrifter, sociala regler och miljöstandarder. Reach är exempelvis ett relativt nytt initiativ som skapar ännu mer krav för oss.

Det är viktigt att kommissionen har en tydlig och synlig strategi som kan övervakas så att importerade produkter kan omfattas av samma krav. På vilket sätt garanteras dessa aspekter i de nuvarande frihandelsavtalen? När det gäller märkning med ”tillverkad i” undrar vi om det verkligen kan bidra till att lösa problemet?

För det tredje: Europeiska unionen har inlett en plan för ekonomisk återhämning för att bekämpa den rådande krisen. Vilken roll kommer handelspolitiken att spela i detta sammanhang? Vad planerar kommissionen att göra nu när ett antal andra länder, exempelvis Kina, börjar införa allt fler icke-tariffära hinder så att vår import inte kan nå den kinesiska marknaden? Vilka förslag har kommissionen när det gäller att uppdatera eller anpassa Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och strukturfondernas stöd för att förbättra den europeiska textilindustrins omedelbara situation?

Till sist: kan det vara så att den kris vi genomgår till slut gör kommissionen medveten om den förödande effekten av en övervärderad euro på EU-ekonomin? Hur kan kommissionsledamoten öka medvetandet – jag ska strax sluta – bland sina kommissionskolleger och de avdelningar som ansvarar för EU:s valutapolitik när det gäller att på nytt balansera …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Paul Rübig (PPE-DE). – (DE) Fru talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vad skulle ni göra, fru kommissionsledamot, för att påskynda öppnandet av den kinesiska och den indiska marknaden? Huvudfrågan är naturligtvis att vi bör kunna exportera våra produkter till dessa länder. Många europeiska företag har investerat i Kina och bygger eller förvärvar fabriker där. En öppnare marknad är därför verkligen högsta prioritet. Vilket utrymme finns det för er att – vid behov i samarbete med kommissionsledamot László Kovács – bevilja textilindustrin skatteincitament, såsom kortare avskrivningsperioder, i syfte att förbättra företagets kreditvärdighet? Detta skulle självfallet även bidra till att säkra arbetstillfällena. När Basel II-avtalet genomförs i framtiden kommer det därför att behövas strukturer som bidrar till att göra företagen mer kreditvärdiga.

  Zbigniew Zaleski (PPE-DE). – (PL) Fru kommissionsledamot! Jag vill självklart uttrycka mitt starka stöd till vår kollega som säger att våra små företag bör skyddas från marknadsföring av lågkvalitetsvaror liksom förfalskade och piratkopierade varor. Jag minns att företrädarna för producentföreningen i Toscana under sitt besök ville ha ett erkännande av att de inte behöver skydd, utan en tydlig bekräftelse på att märkningen ”tillverkad i Italien” skulle finnas endast på deras italienska produkter.

Nu vill jag lägga till något och informera kommissionsledamoten om att hon faktiskt har den svåra uppgiften att lösa vissa dilemman. Å ena sidan vill konsumenterna självfallet köpa billigare produkter, med andra ord till ett lågt pris, oavsett om varorna kommer från Kina eller något annat land, och å andra sidan måste de veta att kostnaden för detta kan vara att deras egna medborgare förlorar sitt arbete. Kanske kan en informationskampanj hjälpa er, som någon som hjälper till att söka efter en lösning på detta dilemma, genom att ställa frågor och lämna förslag som får samhällets stöd. Detta handlar nämligen om konsumenterna och inte bara om kommissionen.

  Miloslav Ransdorf (GUE/NGL). – (CS) Tack, fru talman. Jag har bara en kort kommentar till hela den komplicerade frågan om textilindustrin och globaliseringens inverkan på denna. Jag menar att det antagligen är fel att bara tillämpa skyddsåtgärder. Det viktigaste är att höja EU:s tekniknivå och produktionskvalitet och föra den europeiska textilindustrin framåt genom att skifta fokus till specialprodukter och nå en kvalitetsnivå som de asiatiska konkurrenterna inte kan matcha. Detta är ett möjligt alternativ och vissa företag i EU har redan slagit in på den vägen och skapar nya marknadssegment, där de i stort sett är nöjda. Jag menar att sådana strävanden bör omfatta hela EU och kräver ett väl genomtänkt tillvägagångssätt.

  Talmannen. – Fru kommissionsledamot! Får jag börja med att säga att det är väldigt trevligt att se er här i kammaren igen.

  Catherine Ashton, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Låt mig svara på några av de frågor som tagits upp. Flera ledamöter, däribland Georgios Papastamkos, Gianluca Susta, Elisa Ferreira, Martí Grau i Segú och Zbigniew Zaleski, har talat om förslaget om ”tillverkad i” (”made in”-etiketter). Jag anser att kommissionens förslag är förnuftigt och bör antas, och att det ligger i företagens intresse. Som ledamöterna vet har jag emellertid ännu inte majoritet i rådet och allt stöd som ledamöterna kan ge för att nå majoritet där är ytterst välkommet.

Flera ledamöter, i synnerhet Gianluca Susta, Tokia Saïfi och Francisco Assis, liksom Danutė Budreikaitė talade om handelsskyddsåtgärder och vikten av att se till att vi hanterar de mekanismer vi har på ett effektivt sätt. Under utskottsutfrågningen åtog jag mig att se till att jag skulle göra detta, och det fortsätter jag med.

När det gäller immateriell äganderätt är det viktigt att vi har en handlingsplan och det tänker jag ta itu med. Jag vill också ta upp den särskilda frågan om den hjälpcentral som är speciellt utformad för att hjälpa småföretag att hantera skyddsrelaterade frågor. Jag är mycket tacksam. Om ledamöterna vill ha mer information eller är oroade över detta är de varmt välkomna att kontakta mig.

”Skydd, inte protektionism” är ett mycket centralt tema i diskussionerna. Jag vill bara säga – kanske särskilt till Rovana Plumb och Miloslav Ransdorf – att skillnaden är viktig. Det är viktigt att se till att vi ger våra industrier stöd så att de kan konkurrera och bedriva handel i framtiden.

Många intressanta idéer har framförts, till exempel konsekvensbedömningar för industrin, och jag kommer att vidarebefordra dem till min kollega Günter Verheugen. Han är mycket medveten om hur viktigt det är att samla in uppgifter och statistik, men jag kommer att se till att han får höra om de problem ni har tagit upp. Vi måste se på alla initiativ som har föreslagits och hur vi hanterar marknadstillträde, som nämndes tidigare. Till Pedro Guerreiro vill jag säga att jag absolut inser den strategiska betydelse som textil- och beklädnadssektorn har liksom dess värde för den diskussion vi har haft om att påskynda marknaderna.

Till slut vänder jag mig till Paul Rübig. En sekund räcker inte för att jag ska hinna tala om för er hur vi behöver påskynda öppnandet av marknaderna i Indien och Kina, men jag diskuterar gärna detta med er vid tillfälle.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE), skriftlig. – (PL) Importen av billiga textilier från Kina till Europa är ett problem som har vuxit den senaste tiden till följd av den gradvisa liberaliseringen av världshandeln. Den kinesiska textilindustrin, som har miljontals billiga arbetstagare till sitt förfogande, har en uppenbar fördel jämfört med de europeiska producenterna, som främst har specialiserat sig på märkesvaror. När den inhemska produktionen successivt ersätts av billigare varor som importeras från Kina får vi negativa sociala effekter, som särskilt drabbar de regioner som under många århundraden varit specialiserade på klädtillverkning. Nu när vi brottas med en av de allvarligaste ekonomiska kriserna genom tiderna är hotet om utarmning av stora områden i EU ännu större.

Det okontrollerade inflödet av billiga kläder från Asien medför även problem med förfalskning av märkesvaror, vilket ytterligare försvagar de europeiska producenternas ställning och utsätter konsumenterna för allvarliga risker på grund av de importerade produkternas låga kvalitet.

Eftersom avtalet om bilateral övervakning löpte ut i slutet av 2008 råder det ingen tvekan om att det krävs omedelbara åtgärder för att förlänga övervakningssystemet. Dessutom bör man tillsätta en högnivågrupp inom EU, som har till uppgift att övervaka inflödet av kinesiska textilier och kontrollera deras kvalitet. Eftersom medlemsstaternas regeringar och kommissionen mot bakgrund av lågkonjunkturen bör ägna särskild uppmärksamhet åt att skydda arbetstillfällena, vädjar jag om att skyddet av EU:s textilmarknad ska prioriteras.