Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 9 mars 2009 - Strasbourg

17. Budget för 2010 - Avsnitt III Kommissionen: "Riktlinjer för budgeten 2010" – Riktlinjerna för budgetförfarandet för 2010 – andra avsnitt (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är gemensam debatt om följande betänkanden:

- betänkandet av László Surján, för budgetutskottet, om riktlinjerna för budgetförfarandet för 2010 – Avsnitt III – Kommissionen (2009/2005(BUD)) A6-0111/2009, och

- betänkandet av Vladimír Maňka, för budgetutskottet, om riktlinjerna för budgetförfarandet för 2010 – Avsnitt I, II, IV, V, VI, VII, VIII och IX (2009/2004(BUD)) A6-0057/2009.

  László Surján, föredragande. – (HU) Europaparlamentet förväntar sig att förslaget till budget för 2010 ska hjälpa medlemsstaterna och medborgarna att komma igenom dagens kris. Det är nu vår främsta prioritering. Med andra ord bör budgeten mildra de europeiska medborgarnas oro och återställa deras tro på att de kommer att ha jobb och kunna försörja sig, och att de kommer att kunna leva i fred och trygghet. Vi talar om de medborgare vilkas pengar vi spenderar och som vi är ansvariga inför.

På grund av finanskrisen är nu européerna osäkra på om deras pengar är säkra i bankerna, och de vet inte om de fortfarande kommer att ha arbete i morgon. Men de har också andra slags bekymmer och problem, såsom hur länge de kommer att kunna värma upp sina hus, eller om det finns skadliga kemikalier eller andra farliga ämnen i deras mat, och så vidare, och så vidare. Därför vill vi ha en budget som återställer medborgarnas förtroende inte bara för finansinstituten utan för varandra, och också för solidaritet i Europa. Vi vet att man inte kan lösa alla problem med 1 procent av BNI, men det har betydelse om små och medelstora företag får uppmuntran och stöd eller inte. Håller man på att ta fram en harmoniserad, gemensam energipolitik? Gör vi allt som står i vår makt för att bekämpa klimatförändringar och främja förnybara energikällor? Kommer skyddet av våra gemensamma gränser att bli effektivare? Kommer sammanhållningspolitiken att bli mer framgångsrik, upphämtningsprocessen snabbare och vår mat säkrare?

Parlamentet ser att budgeten är liten i förhållande till dessa mål, men vet också att medlemsstaterna inte utnyttjar ens dagens budgetram fullt ut. Därför förväntar vi oss att Europeiska kommissionen vidtar kraftfulla åtgärder för att eliminera byråkratiska hinder, koncentrera utgifterna till de områden där pengarna har utnyttjats på ett effektivt sätt och dra in stödet till områden där det regelbundet finns överskott. Parlamentet är berett att samarbeta för att bevaka om de lanserade programmen verkligen blir framgångsrika och om de fyller de syften som de är avsedda för. Vi kan inte bara nöja oss med att fastställa att utgifter är lagliga. Vi vill ha garantier för att de fyller sin funktion. Vi vill ha värde, resultat för att återgälda de europeiska medborgarnas medverkan, och vi förväntar oss att medlemsstaterna genomför programmen snabbt och effektivt. Vi ber Europeiska kommissionen att ta våra krav på allvar. Europaparlamentet är den enda EU-institution där medborgarna kan utöva ett direkt inflytande. Det är vi som står dem närmast och i det betänkande vi har lagt fram är det deras synpunkter som vi har sammanfattat. Det återstår fortfarande mer än en månad innan den preliminära budgeten läggs fram. Således har kommissionen tid att överväga parlamentets synpunkter och ta hänsyn till dem i förslaget.

Vidare skulle det glädja mig mycket om rådet och parlamentet för en gångs skull inte ändrar kommissionens förslag i motsatta syften, utan att de tre institutionerna arbetar tillsammans för att komma igenom krisen.

Jag ska avsluta med att tacka alla som har bidragit till detta betänkande för deras insatser, däribland budgetutskottets sekretariat, kommissionsledamöterna, min politiska grupps experter och de som har lagt fram ändringsförslag. Jag ber er att diskutera förslagen och sedan stödja dem i omröstningen. Låt oss ge EU-medborgarna hopp och trygghet!

  Vladimír Maňka, föredragande. – (SK) Tack, fru talman. Fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! När vi sammanställer Europaparlamentets budget måste vi inrikta oss på vår kärnverksamhet och använda resurserna optimalt för att förbättra parlamentets lagstiftningsarbete. Vi måste utesluta saker som inte har med vår kärnverksamhet att göra ur budgeten i så stor utsträckning som möjligt.

Om vi vill att ledamöterna ska arbeta effektivt måste de ha möjlighet att utföra sina uppgifter på sitt eget språk om de så vill. I många fall skulle vi kunna förhindra problem och undvika att slösa bort pengar om vi snabbt kunde byta språk med utgångspunkt från det faktiska, snarare än det planerade, deltagandet i debatter.

Många av er är säkert medvetna om att det i många utskott inte har funnits handlingar ens på de grundläggande språken i tid för omröstningarna. Om ett utskott måste hålla ett extra sammanträde på grund av detta eller om det blir andra onödiga förseningar förlorar vi tid och pengar.

Liksom i fråga om översättningarna behöver vi också flexiblare tolktjänster. Under mina samtal med företrädare för Europaparlamentets olika generalsekretariat har jag samlat på mig en del användbara förslag och uppgifter. Företrädarna för direktoraten föreslår själva att en del av reserverna ska avskaffas. I en del fall behöver de dock vår hjälp.

Det finns många exempel. Mina damer och herrar! Ingen av er skulle väl tycka att parlamentet blev mindre säkert om inte båda ingångarna till parlamentsbyggnaden i Strasbourg hölls öppna när inte plenarsammanträden pågår. Vi behöver heller inte ha vakter fysiskt närvarande på en del platser, särskilt inte i Strasbourg och Luxemburg. Å andra sidan har dagens säkerhetssystem sina brister. Det kunde vi själva konstatera under räden mot ING-bankens filial i Europaparlamentets byggnad i Bryssel nyligen, och likaså när två av parlamentets ledamöter hotades till livet i Mumbai.

Jag menar att de förslag som direktoraten håller på att sammanställa kommer att leda till förbättringar, ett bättre resursutnyttjande och förvånansvärt stora ekonomiska besparingar. Vi kan också åstadkomma besparingar på miljontals euro genom att förbättra samarbetet mellan institutionerna. Alla institutioners lediga kapacitet måste göras tillgänglig för övriga institutioner.

Brist på planering tillsammans med otillräcklig eller obefintlig kommunikation om tillgången på översättningsresurser förhindrar ett effektivt utnyttjande av dessa resurser. Det organ som ska tillhandahålla översättningar lägger ofta automatiskt ut beställningar på externa översättare utan att ens kontrollera om det finns interna resurser att tillgå. Enbart på översättningar skulle vi kunna spara över 10 miljoner euro om året inom institutionerna. Och därför, mina damer och herrar, tror jag att ni kommer att stödja förslaget om att vi ska använda oss av oberoende studier av resursutnyttjandet och organisationen av arbetet i så stor omfattning som möjligt.

Ledamöterna behöver ha heltäckande information om vilka resurser och material de har tillgång till för att kunna utföra sina uppgifter på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. Därför har vi bett förvaltningen att skapa ett kunskapshanteringssystem, så att vi kan arbeta effektivt med alla dokument. De första konkreta förslagen på det här området kommer under de närmaste veckorna.

En annan prioriterad fråga är att ge medborgarna bättre information om det arbete som deras företrädare i Europaparlamentet utför och om hur parlamentets arbete kommer EU-medborgarna till godo. Här måste vi färdigställa och samordna Europaparlamentets tv-kanal, besökscentret och det nya audiovisuella centret och använda dem på ett ändamålsenligt sätt.

Till EU-institutionernas administrativa kostnader hör kostnader för att köpa och hyra byggnader. I flera tidigare fall har institutionerna köpt eller hyrt fastigheter till priser som har överstigit marknadspriserna. Enligt revisionsrättens rön har institutionerna inte ens haft någon sammantagen fastighetspolicy, utan har agerat olika i enskilda fall. Därför måste vi ta fram en gemensam fastighetspolicy för att förbättra samarbetet på det här området. Vi förväntar oss ett strategidokument om fastighetspolicy på medellång till lång sikt så snart som möjligt, så att vi kan fatta ett bra beslut vid första behandlingen. Tack.

  Dalia Grybauskaitė, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Tack så mycket för att ni har gjort det möjligt för mig att i år utbyta åsikter med parlamentet i ett ovanligt tidigt skede. Jag är mycket tacksam för budgetutskottets initiativ att göra detta. Kommissionen har redan mycket noga undersökt parlamentets riktlinjer för 2010 års budget och instämmer i de flesta av punkterna. Kommissionen uppskattar också parlamentets undersökning av 2010 års årliga politiska strategi – som redan speglas i er resolution – och instämmer i många av de politiska prioriteringar som ni har identifierat.

Oväntade utmaningar, såsom den finansiella, ekonomiska och sociala återhämtningen, kommer att behöva hanteras. Samtidigt har också varaktiga lösningar på andra frågor central betydelse, såsom att hantera klimatförändringarna och uppnå ett hållbart Europa. På denna grundval kommer kommissionen, den 29 april, att anta sitt preliminära utkast till budget för 2010.

Kommissionen har redan angett att det kommer att krävas ekonomiska ansträngningar under 2010, särskilt i fråga om den ekonomiska återhämtningsplanen. Kommissionen har också noterat parlamentets stöd för effektivare administrativa utgiftsnivåer, och den kommer att fortsätta verka i denna riktning. När det gäller pilotprojekt och förberedande åtgärder är jag säker på att vi kommer att kunna gå vidare utifrån förra årets utmärkta samarbete mellan institutionerna.

Det preliminära utkastet till budget kommer att baseras på rimliga bedömningar av behovet av att uppnå våra gemensamma prioriteringar och ta tag i de utmaningar som ligger framför oss. Jag är säker på att ett tillfredsställande avtal om 2010 års budget än en gång kommer att uppnås genom gott samarbete och samverkan mellan alla institutioner, och särskilt med parlamentet.

  Margaritis Schinas, för PPE-DE-gruppen. – (EL) Fru talman! Europaparlamentets budget för det kommande året kommer att innehålla tre nya beståndsdelar. Under det här året kommer parlamentet att få en ny generalsekreterare, parlamentet kommer troligen att arbeta under Lissabonfördraget och parlamentet kommer att få två nya stadgor, en för ledamöterna och en för deras assistenter.

Min politiska grupp har försökt återspegla denna nya utveckling i Maňkabetänkandet genom åtskilliga ändringsförslag, och det gläder oss att kommissionen har låtit den återspeglas i fyra grundläggande prioriterade områden.

Dessa fyra grundläggande prioriterade områden som min grupp har är följande:

För det första betoningen av lagstiftningen. Parlamentet är som mest effektivt när det stiftar lagar, och förvaltningen måste visa att den kan styra parlamentets resurser till områden där vi kan göra skillnad.

Det andra prioriterade området – och här är vi ense med den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet – är ett absolut skydd för flerspråkigheten och ledamöternas tillgång till översättning och tolkning till och från sina modersmål.

Det tredje prioriterade området är att vi måste kunna utvärdera framstegen i genomförandet av de stora planer som vi redan har antagit, såsom Europaparlamentets tv-kanal och besökscentret – vi hade velat ha dem färdiga innan Europaparlamentsvalet, men det är de tyvärr inte – och den europeiska historiens hus. Vi vill att dessa flerårsplaner ska löpa friktionsfritt och utvärderas ordentligt.

Slutligen anser jag att vi i Europaparlamentet bör intensifiera alla bemödanden som i kristider visar de europeiska skattebetalarna att parlamentet spenderar de pengar det behöver på ett rationellt sätt för att kunna göra ett bättre jobb.

  Costas Botopoulos, för PSE-gruppen. – (EL) Fru talman, fru kommissionsledamot! Debatten om Surjánbetänkandet, för vilket jag har äran att fungera som skuggföredragande, är en politisk debatt med en hel del viktiga punkter, särskilt i år. Till att börja med är den viktig på grund av att den kommer att vara den enda tydliga politiska debatten om politiska prioriteringar, eftersom vi som ni vet under ett valår inte kommer att ha tillfälle att avhålla några fler. Efteråt går vi rätt in i det nya skedet av förfarandet, med avgörande tekniska indelningar och debatter.

Det är dock också en debatt som hålls under ett år då – som alla har sagt och som vi alla vet, som politiker och medborgare – Europa har gått in i en mycket djup kris, och tyvärr tyder allt på att 2010, som vårt betänkande och vår debatt handlar om, också kommer att bli ett krisår.

Min första kommentar är därför att det för närvarande kan räcka att det betänkande som vi diskuterar och som vi ska rösta om går igenom med enkel majoritet. Däremot måste det vara ett betänkande som ger uttryck för hela Europaparlamentets åsikt och inte bara för en politisk grupp. Det måste vara ett betänkande som uttrycker medborgarnas och politikernas oro, men – och här finns det politisk oenighet mellan oss och föredraganden och hans grupp – inte enbart med betoning på farhågor och orosmoment, utan också med framtidsutsikter.

Vi måste använda budgeten för att få medborgarna att förstå att den är ett politiskt verktyg som vi inte bara använder för att reagera på oro utan också för att ställa upp politiska framtidsutsikter. Detta tycker jag är oerhört viktigt, och både under diskussionerna i utskottet och debatten i plenum strävar vår grupp efter att uppnå en balans mellan den här texten och denna politiska dynamit som kommer att detonera, så att vi inte förmedlar en bild av jordens undergång – bara rädsla och oro – utan också visar på möjligheter för Europeiska unionen.

Jag ska säga det igen: i dag kan det räcka med enkel majoritet, och det kan hända att en grupp kan driva igenom sin linje, men mot bakgrund av den debatt som kommer att avslutas med förstärkt majoritet är det viktigt att parlamentets åsikt, i slutändan med andra ord medborgarnas åsikt, kommer till uttryck.

I kristider anser vi socialdemokrater att EU ska svara med en budget som har mycket speciella egenskaper. Svaret från vår budget och från politikens Europa måste för det första vara samordnat. Vi får inte ge intrycket att vi låter medlemsstaterna klara den här svåra situationen ensamma. För det andra måste vi prioritera medborgarnas sociala skyddsnät. Denna sociala indikator, som är ett särdrag för Europeiska unionen, måste vi värna om i alla lägen. Därför försöker vi säga en del saker i betänkandet på ett annat sätt. Slutligen måste svaret på krisen vara någonting som medborgarna förstår, så att det återspeglar prioriteringarna av miljö och energi och bejakar en energioberoende europeisk union, men håller alla dörrar öppna, håller alla möjligheter öppna, så att vi kan åstadkomma exakt det vi vill.

På många punkter instämmer vi i den allmänna andan i betänkandet, med känslan av brådska och känslan av politisk nödvändighet. Vi vill dock understryka att det svar som vi vill ge genom budgeten måste vara ett svar med dessa egenskaper.

Så vi ses i september, och jag hoppas att kommissionen verkligen kommer att ta hänsyn till parlamentets åsikter.

  Anne E. Jensen, för ALDE-gruppen. – (DA) Fru talman! László Surján har valt ”säkerhet” som honnörsord i 2010 års budget, säkerhet i vid mening: att mildra den finansiella och ekonomiska krisen, dess betydelse för jobben och den ekonomiska tryggheten, säker energiförsörjning, säkra transporter, säkerhet och trygghet för medborgarna när det gäller de problem som invandringen orsakar och de problem som uppstår på grund av demografiska förändringar – när färre unga människor ska ta hand om allt fler äldre – behovet av ett bättre miljöskydd, behovet att bekämpa terrorism och främja säkerhet och trygghet genom EU:s roll i världen. Betoningen av säkerhet visar att det finns många områden där EU:s budget är viktig och att det är viktigt att budgeten återspeglar våra behov.

På många sätt kommer 2010 att bli ett spännande år för EU:s budget. När det gäller strukturfonderna är 2010 det första året då ”n+3-regeln” kan bli aktuell. De bemyndiganden som inte har tagits i anspråk senast efter tre år kommer att falla bort. Nu får vi se om medlemsstaterna har kunnat använda anslagen i tid. Jag hoppas verkligen att tidsfristklausulen, n+3-regeln, inte kommer att användas, men om den gör det finns det verkligen skäl att än en gång se över reglerna för strukturfonderna och se om de är tillräckligt flexibla och obyråkratiska.

Utrikespolitiken kommer att bli en knepig fråga 2010, som under tidigare år. Jag uppmanar kommissionen att ta fram de erforderliga bemyndigandena, även om taket för det här utgiftsområdet är mycket lågt. I budgetutskottet har vi haft ett antal diskussioner om vår inställning till EU:s subventionering av Nabucco-gasledningen. Jag vill understryka att det här är en sak som vi i gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa anser vara mycket viktig. Energisäkerheten måste tryggas genom många olika initiativ, men vi vill särskilt se stöd för Nabucco, ett projekt som när allt kommer omkring är fristående från Gazprom.

Budgetförfarandet kommer att bli mycket besvärligt i år. Det är ju valår, och parlamentets enda tillfälle att uttala sig om budgeten är i samband med betänkandena från Vladimír Maňka och László Surján. Det kommer att bli det nyvalda parlamentets uppgift att genomföra förhandlingarna om budgeten. Det är inte lätt att bibehålla det förfarande som vi tillämpade förra året med Jutta Haug som föredragande och med omfattande delaktighet från fackutskottens sida. Vi måste naturligtvis göra vårt bästa för att se till att förfarandet blir så öppet och strukturerat som möjligt, och det gläder mig att höra att detta också är någonting som ni kommer att se till, fru kommissionsledamot. Jag tycker att både Vladimír Maňka och László Surján har lagt en god grund för detta.

  Wiesław Stefan Kuc, för UEN-gruppen. – (PL) Fru talman! Det krävs en hel del mod för att upprätta budgeten för 2010. Vi känner fortfarande inte till hela omfattningen av den ekonomiska kris som växte fram förra året. Tyvärr fortsätter krisen att växa – arbetsplatser stänger, arbetslösheten stiger och hela familjer, liksom delar av samhällen, städer och byar, blir fattigare, trots att enskilda länder gör betydande ansträngningar för att bemästra den.

Det dyker upp allt fler svårigheter med genomförandet av uppgifterna i den fleråriga budgetramen för 2007–2013. Förra året, när budgeten för 2009 sammanställdes, uppnådde vi den beräknade finansieringsnivån med stora svårigheter. Kommer vi att kunna hålla denna nivå 2010? Jag hoppas det. Detta kommer att bli vår stora utmaning nästa år.

Vi måste komma ihåg att solidaritet är viktigast i svåra tider. Vi får inte släppa de nobla målen i Lissabonstrategin. Vi måste ha den ekonomiska mångfalden i EU:s medlemsstater i åtanke – alla kommer inte att klara krisen, men gemensamma åtgärder kan vara ett stort stöd. Vi har fortfarande möjlighet att förändra vår politik i samband med halvtidsöversynen och inrikta oss på att bekämpa de negativa effekterna av krisen, vilket bör vara vår främsta prioritering.

Slutligen vill jag rikta ett hjärtligt tack till mina kolleger i budgetutskottet, László Surján och Vladimír Maňka, för deras insatser i så svåra tider.

  Pedro Guerreiro, för GUE/NGL-gruppen. – (PT) När krisen i Europeiska unionen förvärras och det saknas objektiva och ändamålsenliga åtgärder på gemenskapsnivå för att hantera den vill nu Europaparlamentet, som i december antog en budget för 2009 som omfattar cirka 8 miljarder euro mindre än vad som förutsågs i den fleråriga budgetramen för 2007–2013, att den slutliga budgeten för 2010 ska närma sig dessa övre gränser. Vi anser emellertid att det allra minsta som Europaparlamentet hade kunnat kräva faktiskt är för lite.

Budgetgränserna i den aktuella fleråriga budgetramen, som begränsar gemenskapens budget till 1 procent av EU:s bruttonationalinkomst, är klart otillräckliga för att skapa den utbasunerade politiken med ekonomisk och social sammanhållning. Dessutom utnyttjas inte dessa otillräckliga anslag till fullo för detta syfte. Gränserna följs inte ens, och tillämpas verkligen inte fullt ut. Den konstanta underbudgeteringen och underutnyttjandet av struktur- och sammanhållningsfonderna, som skulle ha utnyttjats för två år sedan, gör att en rad åtgärder måste antas för att se till att dessa fonder utnyttjas, särskilt eftersom Europeiska unionen och dess nyliberala politik är en av orsakerna till dagens ekonomiska kris.

När arbetslösheten, den sociala ojämlikheten och fattigdomen ökar anser vi att vi snarast bland annat måste öka de finansiella resurserna i struktur- och sammanhållningsfonderna, se till att dessa utnyttjas snabbare och till fullo, öka gemenskapens medfinansiering och låta bli att tillämpa n+2- och n+3-reglerna på dessa fonder. De här fonderna måste också användas för att värna om sysselsättning med rättigheter och öka arbetarnas köpkraft, effektivt stödja småskaliga företag och familjeföretag inom jordbruk och fiske, försvara och utveckla alla medlemsstaters produktiva näringar, särskilt i sammanhållningsländerna, och ge ett ändamålsenligt stöd till mikroföretag, små och medelstora företag och den kooperativa sektorn.

  Nils Lundgren, för IND/DEM-gruppen. – Fru talman! EU möter den globala finanskrisen med en budget som utformades för ett halvt sekel sedan. Enligt föredraganden ska EU hantera den moderna globaliserade världen med en budget där i stort sett alla pengar är intecknade för en vansinnig jordbrukspolitik och en ineffektiv regionalpolitik. Det är som att anfalla en modern mekaniserad och robotstyckad brigad med kavalleri.

Därtill är storleksordningen groteskt annorlunda. Kostnaderna för att röja i finanskrisen är omöjlig att bedöma nu, men en presenterad beräkning ger resultat av typen 50 000 miljarder dollar. EU:s totala budget uppgår bara till några tiotal promille av detta belopp och är alltså redan intecknad för jordbruk och regional politik. EU har krävt att varje medlemsland ska genomföra ett stimulanspaket som motsvarar drygt en procent av dess BNP. Redan detta är alltså mer än hela EU:s budget, som ju uppgår till just ca en procent.

Det är också patetiskt att se hur det ordas i dessa båda betänkanden om finansieringar av klimatpolitik och energipolitik. Även på dessa områden är EU:s budget helt försumbar. EU:s uppgift är att få till stånd samarbete och åtaganden, och dessa kostnader måste tas i medlemsländerna efter att ha förankrats där i demokratisk ordning.

Detsamma gäller energipolitiken. Gasledningar är billigare att dra på land än på havsbotten. När nu Ryssland och Tyskland ändå bygger en gasledning på havsbotten direkt mellan sina länder så är det för att utelämna dem, det är ett nytt Rapallo, och EU tiger. Upp flyga orden, blott tanken stilla står, säger kungen i Hamlet.

  Sergej Kozlík (NI). – (SK) Den grundläggande logiken i Europaparlamentets budgetstruktur, som budgetutskottets föredragande Vladimír Maňka har presenterat, är sund. Den tar hänsyn till de punkter som har visat sig vara svagare och inte helt genomtänkta eller som inte har genomförts i tillräcklig utsträckning tidigare år.

Först och främst handlar det om att äntligen reda ut vilka översättnings- och tolkningsresurser som finns i Europaparlamentet. Trots förväntningarna har vi verkligen inte lyckats se till att ett av Europeiska unionens grundläggande axiom, lika tillgång och ingen språklig diskriminering, har förverkligats till fullo.

Och jag tänker inte bara på lika tillgång och avsaknad av språklig diskriminering när det gäller ledamöternas verksamhet, utan särskilt på EU-medborgarnas möjlighet att oavsett modersmål få tillgång till information om verksamheten och resultaten av debatterna i en institution som medborgarna skickar sina företrädare till genom direkta val.

Även om vi har upplevt en massiv utvidgning av Europeiska unionen framstår en fördröjning med fem år faktiskt som en absurd maskning. Detta underminerar tilliten till de europeiska institutionerna, särskilt i de mindre länderna, och skapar en grogrund för nationalistiska politiska grupper.

  Salvador Garriga Polledo (PPE-DE). – (ES) Fru talman, fru kommissionsledamot! Det här är den sista budgeten under den här valperioden och förhoppningsvis blir den också den sista budgeten innan Lissabonfördraget och de nya budgetbestämmelserna förverkligas.

I dag debatterar vi budgetriktlinjerna, för det är det de är, och det står alldeles klart att vi måste anta dessa budgetriktlinjer här i tillräckligt god tid för att kunna påverka kommissionsledamotens upprättande av det preliminära budgetförslaget, som hon just sa. De är riktlinjer i så måtto att de innehåller parlamentets politiska prioriteringar, som ska omvandlas till budgetmedel och allokeringar.

Europeiska unionens budget är en kamp om knappa resurser, särskilt i dessa tider av finansiell och ekonomisk kris. Det beslut vi fattar nu, om Europaparlamentets politiska prioriteringar, är därför oerhört viktigt, i synnerhet eftersom den här budgeten kommer att bli en bro mellan två valperioder för Europaparlamentet, liksom mellan två mandatperioder för Europeiska kommissionen.

De som nu sätter igång det här förfarandet är inte samma människor som ska avsluta det i december, och det kan till och med hända att vi får tre kommissionsledamöter med ansvar för budgetfrågor under perioden från i dag till december – och jag vill ta tillfället i akt att gratulera kommissionsledamoten till hennes utnämning. Därför är det oerhört viktigt att vi når konsensus om våra prioriteringar i parlamentet.

Självfallet kommer vi, liksom förra året, att budgetera för största möjliga säkerhet för medborgarna. Denna säkerhet återkommer under ett stort antal olika rubriker, såsom social sammanhållning, arbetssökande och sammanhållning, och vi måste också tyvärr öka säkerheten och kampen mot terrorism, som nämndes i början av sammanträdet. Vi får inte glömma att kampen mot terrorism fortfarande beklagligtvis är en prioriterad fråga för Europeiska unionen.

En annan prioriterad fråga kommer naturligtvis att vara att bekämpa den ekonomiska krisen. Den ekonomiska återhämtningsplanen har visat på begränsningarna och bristerna i årsbudgeten, den fleråriga budgetramen och till och med samarbetet mellan institutionerna. Det saknas en reell dialog för att till exempel granska Europeiska investeringsbankens funktion och användningen av överskott i olika utgiftskategorier för att finansiera Europeiska kommissionens planer. Det saknas konsensus, och likaså dialog.

Dessa riktlinjer kommer att kräva politiska beslut som kommer att återspeglas i förlikningen i juli och som sedan ska ingå i den första behandlingen.

Jag hoppas att föredraganden, László Surján, får tillräckligt stöd för att kunna driva igenom riktlinjerna, för det har han förmåga att göra, och jag hoppas att han får till stånd ett mycket positivt resultat i december.

  Ralf Walter (PSE). – (DE) Tack så mycket, fru talman, tack så mycket fru kommissionsledamot! Som László Surján sa är den tillgängliga budgeten stram – 1 procent av bruttonationalprodukten. Således måste vi vara ännu mer försiktiga med anslagen, särskilt med tanke på den kris som tynger människorna. Vi bör också försöka komma fram till beslut tillsammans.

Det finns en del av betänkandet som det inte går att fatta några gemensamma beslut om. Det handlar om energiförsörjning och energisäkerhet. Jag undrar om vi, vid en tidpunkt då vi måste redovisa varenda euro, verkligen bör investera pengar i sektorer där det finns marknadsaktörer som gör miljardvinster. Man föreslår att vi ska stödja gasledningar som den italienska koncernen Enis South Stream-projekt, som genererade en vinst på 10 miljarder euro. Nord Stream är ett projekt som drivs av E.ON, en tysk koncern med en vinst på 5 miljarder euro, och bakom Nabucco står ett tyskt, ett österrikiskt och ett turkiskt företag med totala vinster på över 6 miljarder euro. Bör vi verkligen spendera skattebetalarnas pengar inom vinstbringande sektorer? Skulle konglomeraten kanske kunna göra erforderliga investeringar själva? Skulle vi kanske bara vara delaktiga på områden där det verkligen är önskvärt med stöd från skattebetalarna? Vi bör inte ge bort mer pengar till företag som redan tjänar tillräckligt. Därför frågar jag: är det verkligen det vi vill?

Min andra fråga är följande: om vi ska stödja företag, varför då Nabucco? Varför vill vi skapa obalans i det avseendet? Varför ska vi till exempel gynna ett ungerskt företag på bekostnad av ett italienskt? Hur rättfärdigar ni det? Konkurrensneutralitet är ett måste, men det ni hoppas få igenom inkräktar på den.

Min tredje poäng är att pengarna ska spenderas i Europa. Vad är det för mening med att vi investerar i Azerbajdzjan? I ett krisläge vill de europeiska medborgarna att vi ska tillhandahålla lösningar. De vill att vi ska hjälpa till.

Vi kan inte stödja Surjánbetänkandet som det nu ser ut, eftersom detta skulle innebära att främja åtgärder som snedvrider konkurrensen och att ge bort mer pengar till mycket lönsamma institutioner och branscher. Det har Europeiska unionen, med sina knappa resurser, absolut inte råd med.

  Kyösti Virrankoski (ALDE). – (FI) Fru talman! Det kommer att bli en utmaning att sammanställa nästa års budget. Valet till Europaparlamentet i vår kommer att göra att det uppstår ett långt avbrott i budgetarbetet, och ett eventuellt ikraftträdande för Lissabonfördraget betyder att budgeten har upprättats enligt regler som skiljer sig från de regler enligt vilka budgeten ska tillämpas. Därför önskar jag Vladimír Maňka och László Surján, huvudföredragandena för budgeten, all lycka med denna monumentala uppgift.

EU:s strukturpolitik har fastnat i en massiv ond cirkel av byråkrati. Orsaken är dess hopplöst komplicerade system för administration och övervakning, som bara kan hantera 20 procent av socialfondsprogrammen och ynka 7 procent av den regionala utvecklingsfondens program. Det finns bara finansiering för 2 procent av de större projekten. Dessutom har över två år av den nya programperioden gått. Förra året drogs åtaganden om över 2,8 miljarder euro in eller sköts upp, och betalningsbemyndiganden om över 4 miljarder drogs in.

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (UEN). – (PL) Fru talman! De budgetar som antas varje år omsluter betydligt mindre än beloppen i de fleråriga budgetramarna. Dessutom genomförs budgetarna på en ännu lägre nivå, vilket leder till stora mängder utestående budgetåtaganden. Detta fenomen uppkommer ur ett system med komplicerade regler och krav som Europeiska kommissionen har drivit igenom. De detaljerade bestämmelser om mottagarna som medlemsstaterna har infört är ytterligare en orsak.

För att förbättra genomförandet av budgeten är det viktigt att både kommissionen och de enskilda medlemsstaterna minskar de byråkratiska pålagorna betydligt. För det andra är det, med tanke på den fördjupade ekonomiska krisen i EU, viktigt att utnyttja både EU:s budgetmedel och finansiering ännu mer, i form av lån och krediter från EU:s institutioner till stöd för utvecklingen i medlemsstaterna, särskilt för små och medelstora företag. För det tredje, och slutligen, är det också viktigt att i ännu större utsträckning utnyttja EU:s budgetmedel och finansiering från bankerna för att skapa verklig mångfald i vår energiförsörjning. Jag tänker då särskilt på Nabuccoprojektet. Om vi inte diversifierar våra leveranser av råmaterial för energiproduktion, särskilt naturgas, kommer det att uppstå fler kriser som den i januari.

  Hans-Peter Martin (NI). – (DE) Fru talman! Vi gör rätt i att tala om finanskrisen, men det är inte rätt att säga att Europeiska unionen inte har några pengar i sin budget för att finansiera erforderliga åtgärder för att bekämpa den.

Vi har 144 miljarder euro i vår årsbudget, ur vilken 5 miljarder euro på något sätt har utvunnits. Då är mitt förslag följande: låt oss omvandla dessa 5 miljarder euro till 50 miljarder euro utan att öka budgeten. Hur är det möjligt? Om vi ser till den administrativa delen får vi 15 miljarder euro om vi räknar med alla EU:s administrativa kostnader som döljs i de operativa programmen.

Jag anser att vi kan klara oss med 5 miljarder euro, så då kan vi lägga 10 miljarder euro på att bekämpa finanskrisen. Sedan gör vi det vi alltid kräver av alla andra, nämligen underkastar våra program och vår verksamhet en oberoende granskning. Jag är övertygad om att vi lätt skulle kunna hitta potentiella besparingar på ytterligare 30 miljarder euro om året utan att förlora våra mål ur sikte, om Europeiska unionens nuvarande politiska åtgärder äntligen skulle utsättas för en granskning.

Sedan finns det också några småsaker här i parlamentet. Vi har en budget på 1,5 miljarder euro. Genom att inleda sammanträdena i tid skulle vårt arbete bli effektivare – vilket skulle vara värt 700 miljoner euro – och de återstående 300 skulle vi kunna hämta hos rådet, som arbetar på ett minst lika slösaktigt sätt som parlamentet.

  Reimer Böge (PPE-DE). – (DE) Fru talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Med dessa riktlinjer för 2010 års budget kommer parlamentet inte bara att fastställa riktlinjer för budgetpolitiken vid sitt plenarsammanträde, utan också svara på kommissionens årliga politiska strategi, i avsaknad av ett resolutionsförslag från de politiska grupperna om denna.

Skälet till att budgetarbetet är en så komplicerad företeelse är förstås att det primärt har två faser. Parlamentet och dess budgetutskott kommer fortfarande att ha ansvaret för förlikningen i juli, och vi kan i dag inte förutse vilka nya utmaningar och kompletterande åtgärder som kommer att bli följden av till exempel ett eventuellt ikraftträdande av Lissabonfördraget eller av nya krav orsakade av den internationella och europeiska konjunkturen. Samtidigt kommer 2010 års budget sedermera att bli en bro till budgetöversynen och halvtidsöversynen av flerårsprogrammen, vilka båda ska genomföras 2010. Det gläder mig mycket att föredraganden László Surján betonar att EU kan stå för möjligheter och skydd när han diskuterar frågor som har med den europeiska budgetpolitiken att göra, det vill säga att EU kan garantera både inre och yttre säkerhet, erbjuda de europeiska medborgarna skydd och hjälpa till att lösa dagens problem genom att ge ny skjuts åt tillväxt, nyskapande och sysselsättning. Vi talar inte bara om nya pengar här. Vi talar också särskilt om att förenkla och påskynda befintliga åtgärder så att vi inte ständigt tvingas återföra beslutade utbetalningar till våra solidaritetsprogram, som redan ingår i budgeten, år efter år via tilläggsbudgetar.

Jag välkomnar också de prioriteringar som Vladimir Maňka presenterar för parlamentet i sitt betänkande. Förutom behovet av att förbättra de språkliga arrangemangen finns det, när det gäller att förbättra parlamentets interna strukturer, ett behov av att fortsätta med den genomgång som vi redan har påbörjat i stället för att bara kräva nya ståndpunkter. Om vi ska anta fler lagar måste vi koncentrera oss på andra saker. Vi kan inte hela tiden kräva nya ståndpunkter och poster när vi känner för det. Här har vi mycket mer arbete att göra.

  István Szent-Iványi (ALDE). – (HU) Fru talman, fru kommissionsledamot! Jag välkomnar att man i betänkandet tar klar ställning för gemenskapsstöd till Nabuccoprojektet. Den rysk-ukrainska gaskrisen har påvisat Europas beroendeställning i fråga om gasförsörjningen. Nabuccoprojektet är den enda realistiska, genomförbara plan som kan minska Europas ensidiga beroende av ryska gasleveranser. Ni kanske är trötta på att varje år under budgetdebatten höra mig påpeka att kapitlet om utrikespolitik har otillräcklig finansiering. Europeiska unionen kan bara klara nya utmaningar i rättan tid om dess budget tillåter verklig flexibilitet och omallokeringar inom och mellan kapitel. Annars kan vi fortsätta att stödja våra viktigaste mål med budgetknep och grumliga budgetmanipulationer. Jag uppmanar kommissionen att lägga fram en lösning på de allvarliga finansieringsproblemen för kapitlet om utrikespolitik i samband med en verklig halvtidsutvärdering, och att se till att budgetflexibiliteten ökar.

  James Elles (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Då vi nu kommer till det första skedet av 2010 års budget, skulle jag vilja gratulera båda föredragandena. Det är tydligt – och andra talare har nämnt det – att diskussionerna kommer att bli annorlunda i höst eftersom det annalkande valet till Europaparlamentet kommer att hållas under de senaste 60 årens värsta ekonomiska läge.

Jag misstänker därför, herr Surján, att när det handlar om arbetet med budgeten i höst så kommer de traditionella utmaningar som ni har beskrivit i detta dokument att ändras mycket genom de debatter som vi kommer att ha, med inriktning på den då rådande situationen, för att skapa nya jobb för framtiden snarare än att se bakåt. Tonvikten kommer att ligga på det som nämns i ert dokument, såsom grön teknik, teknik utan koldioxidutsläpp, och framför allt på att se hur informations- och kommunikationstekniken kan främja innovation och åstadkomma den nya tillväxt som EU:s ekonomi kommer att behöva.

Herr Maňka! Med tanke på den granskningsprocess som just har nämnts, glöm inte – i samband med Europaparlamentets budget – teknikens roll och hur allt kan göras på ett mycket enklare sätt. Vi behöver inte traditionella metoder. Vi behöver tänka ut nya sätt att kommunicera med våra medborgare. I slutet av nästa valperiod misstänker jag att i stort sett alla parlamentsledamöter kommer att ha en blogg. Det finns över 100 miljoner bloggar i det globala systemet i dag. Det fanns inga bloggar när denna mandatperiod inleddes 2004. Vi måste ha siktet inställt på framtiden snarare än att fortsätta på det sätt vi är vana vid i så många sammanhang.

Slutligen stöder jag bestämt László Surjáns förslag, eftersom det i fråga om båda budgetarna hänvisar till vad jag kallar ”värde för pengarna” och vad andra kallar ”kvalitativ förbättring” av hur vi spenderar medlen. Den ekonomiska lågkonjunkturen kommer att vara mycket svår för oss och vi måste kunna motivera de pengar vi spenderar. Jag skulle vilja tacka kommissionsledamoten för allt som hon har gjort under sin mandatperiod, när det gäller kontroll av hur medel spenderas. Om det nya, kommande parlamentet kunde få en analys av vilka poster som är starka och vilka som är svaga så skulle det vara mycket välkommet.

ORDFÖRANDESKAP: SIWIEC
Vice talman

  Maria Petre (PPE-DE). – (RO) Först och främst vill jag tacka min kollega László Surján för hans bemödanden. Just eftersom vi diskuterar riktlinjerna för budgetförfarandet 2010, vilket praktiskt taget är en politisk debatt, vill jag framhålla några saker.

Enligt min och Rumäniens åsikt finns det ett avgörande element som är nödvändigt för att Europeiska unionen ska kunna fungera effektivt, och detta måste absolut läggas in i 2010 års budget: Nabuccoprojektet. Vi känner alla till att Europeiska unionen hade en ganska obehaglig upplevelse i vintras, när vi i stor utsträckning stod utan gastillförsel. Dessutom handlar detta inte bara om gas, utan om alla energikällor som Europeiska unionen använder.

EU är beroende av sina leverantörer, inte bara när det gäller priserna, utan också när det gäller tillgången. Därför är det absolut nödvändigt att vi diversifierar vår energitillförsel och våra energiresurser och sätten att transportera dessa resurser, så att vi kan garantera medborgarna en konstant försörjning och skydda dem mot störningar, särskilt under iskalla vintrar.

Å andra sidan anser jag att vi måste investera i och uppmuntra forskning om och utveckling av ny teknik som leder till att industrin använder så lite energi som möjligt. Vi måste intensifiera våra energisparkampanjer, tillsammans med de europeiska medborgarna. Både att diversifiera och spara på resurser är lösningar som syftar till att förebygga och svara på den energikris som hotar Europeiska unionen.

  Ville Itälä (PPE-DE). – (FI) Herr talman! Vi har ett svårt år framför oss: ovanpå allt annat har vi valet och den ekonomiska krisen. Det betyder att vi har ett mycket stort ansvar, men lyckligtvis hanterar Vladimír Maňka och László Surján detta. Jag vet att båda tar sitt ansvar på allvar och är fullt kapabla att fullgöra sina skyldigheter. Detta innebär naturligtvis att vi i synnerhet måste omvärdera parlamentets egna projekt och att vi bör föregå med gott exempel för allmänheten och därigenom vinna dess förtroende. Vi måste verkligen ta fram förstoringsglaset och ta oss en ordentlig titt på vilka projekt vi kan genomföra den här perioden. De bör inte vara så storslagna.

Jag vill ta upp en detalj i mitt inlägg, nämligen att det infördes en ny rubrik, ”Östersjöstrategin”, i årets budget. Jag hoppas att kommissionen och parlamentet i år tillsammans kommer att hitta rätt projekt och rätt pengar för rätt sorts åtgärder. De som bor i Östersjöregionen förväntar sig lite kött på benen genom den här Östersjöstrategin, och om vi tänker igenom det hela kan vi mycket väl lyckas.

  László Surján, föredragande. – (HU) Jag välkomnar era kommentarer och känner att större delen av den kritik som har framförts, och majoriteten av de framlagda ändringsförslagen, kommer från samma källa. Jag tycker att det främst är fråga om terminologi här, inte verkliga invändningar. Det finns en stor tvistefråga, stödet för Nabuccofrågan. Jag vill göra det klart att det inte är företag vi vill stödja och att det inte är fråga om projekt värda miljarder euro. Däremot förväntar vi oss att Europeiska kommissionen vidtar åtgärder för att trygga EU:s energioberoende, och en symbol för detta – bland andra – är Nabuccoprojektet.

Låt mig ta upp en punkt till. Den här budgeten siktar framåt, bortom sig själv. I dag håller inte EU-medborgarna längre Europeiska unionen lika högt som grundarna gjorde, de som ansåg att unionen skulle skapa fred, att det inte längre skulle gå att starta krig. I dag handlar det om någonting annat. Vi behöver inte vara rädda för krig, men ändå utsätts vi för angrepp som den här krisen. Om vi kan lösa detta och om vi kan bevisa för oss själva och för de europeiska medborgarna att Europeiska unionen kan hantera dessa problem tillsammans, gemensamt, då kommer EU att skicka ut ett tydligt budskap till medborgarna om att det lönar sig att göra uppoffringar, att det är mödan värt att samarbeta. Vi behöver unionen. Jag tror att EU-skepsisen kommer att minska om vi antar en framgångsrik budget för 2010, och jag ber om ert stöd nu och senare i höst. Tack för att ni var vänliga och lyssnade.

  Vladimír Maňka, föredragande. – (SK) Jag vill tacka alla som deltog för en inspirerande diskussion och tacka skuggföredragandena för deras konstruktiva samarbete. Tack vare deras ändringsförslag håller hela förslaget högre kvalitet.

Jag vill också tacka generalsekreterare Rømer för hans samarbete och jag ser verkligen fram emot att arbeta tillsammans med den tillträdande generalsekreteraren.

Jag vill tacka alla företrädare för Europaparlamentets generalsekretariat som jag har träffat och diskuterat med. Jag vill säga till företrädarna för de övriga generalsekretariaten att jag gärna också vill träffa dem och arbeta tillsammans för att finna ändamålsenliga lösningar, så att vi kan utnyttja de europeiska medborgarnas ekonomiska resurser bättre.

Budgetutskottet har också haft ett konstruktivt samarbete med andra institutioner tidigare och under den föregående budgetprocessen. Jag anser att de budgetkrav som dessa institutioner nu ställer är realistiska.

Jag vill berömma sättet att utforma budgetar inom dessa institutioner, eftersom budgetering inte bara handlar om att göra en automatisk inflationsuppräkning utan också om att ta hänsyn till faktiska behov, vilket för närvarande verkligen är mycket besvärligt. Under de närmaste dagarna ska jag träffa företrädare för institutionerna för att höra vad de har att säga innan vi diskuterar dessa uppskattningar i budgetutskottet. Jag vill än en gång tacka alla mina kolleger. Jag ser fram emot vårt fortsatta samarbete.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på tisdag, den 10 mars 2009.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. – (LT) Under den finansiella och ekonomiska krisen möter små och medelstora företag allt större svårigheter när de försöker skaffa finansiering till vetenskaplig forskning, teknisk utveckling och nyskapande. I enlighet med det allmänna ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation skulle det vara möjligt att ge ett effektivt stöd till nyskapande verksamhet i små och medelstora företag, och därför understryker man där vikten av att allokera tillräckliga medel till ramprogrammet.

Informations- och kommunikationstekniken erbjuder goda möjligheter att främja tillväxt och nyskapande, och bidrar på så sätt till att förverkliga målen för Lissabonstrategin och komma igenom dagens ekonomiska kris. Det europeiska området för forskningsverksamhet är mer än någonsin tidigare grunden för informationssamhället i EU, och viktigt för att eliminera inkonsekvenser i vetenskaplig forskningsverksamhet, program och policyer i Europa. Det är viktigt att det finns tillräcklig finansiering för att de kvalificerade vetenskapsmännen ska kunna röra sig fritt och för att stödja den globala vetenskapliga forskningsinfrastruktur som alla forskarteam i EU har tillgång till.

De högst prioriterade frågorna på EU:s dagordning är tryggad energiförsörjning i Europeiska unionen och principen om energisolidaritet, och detta bör också framgå av EU:s budget.

  Marusya Ivanova Lyubcheva (PSE), skriftlig. – (BG) Europaparlamentet har ett större ansvar för upprättandet av budgeten för 2010 än för tidigare budgetar. Skälet är den finansiella och ekonomiska krisen, tillsammans med den instabila energisituationen, som har påverkat EU:s medlemsstater. Det fordras en oerhörd precision i budgetarbetet, och likaså flexibla alternativ, eftersom krisens dynamik gör att den måste hanteras på ett dynamiskt sätt.

Vi måste bli bättre på att förverkliga den regionala och sociala sammanhållningspolitiken i hela EU. Detta måste återspeglas i alla prioriteringar, vilket är en ännu större utmaning under en ekonomisk kris, så att vi inte tillåter att det uppstår sprickor mellan medlemsstater och så att vi hjälper de nya medlemsstaterna att klara detta.

Jag anser att vi genom att använda budgetinstrumenten kommer att ha ett större ansvar för energi- och transportnäten 2010, och att EU:s inre energinät kommer att vara välplanerade så att de kan utgöra ett alternativ för de länder som drabbas mest av energibristen. Några andra särskilt viktiga faktorer är flexibilitet och effektivitet när det gäller att finansiera transportkorridorer i syfte att underlätta trafiken och utöka kommunikationsförbindelserna mellan länder. Nord–syd-näten måste uppmärksammas särskilt.

Forsknings- och utvecklingsprojekt måste utökas med mycket större kraft. Innovationspolitiken måste inrikta sig på sektorer som är lämpliga för länderna i fråga för att anslagen ska kunna utnyttjas så effektivt som möjligt.

  Péter Olajos (PPE-DE), – skriftlig. (HU) Som föredragande för yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet om EU:s budget för 2010 vill jag säga att jag är mycket nöjd med det material vi har på bordet.

Jag välkomnar särskilt kommissionens avsikt att bidra till ekonomisk och social återhämtning, förstärka energieffektiviteten och bekämpa klimatförändringarna.

Jag instämmer fullständigt i att Europeiska unionen måste fatta mer långtgående finansiella och budgetmässiga beslut så att EU kan spela en roll, främst inom områdena ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Miljöskyddet – det vill säga det nya gröna kontraktet – kan, genom att erbjuda lösningar på dagens ekonomiska kris, bli ett utmärkt tillfälle att bygga ut den gröna teknikens infrastruktur.

Problemen med gasleveranserna i början av året visade än en gång att vi saknar alternativa energikällor, alternativa vägar för energiförsörjningen, lagringskapacitet för energi och sammankopplade transportnät för energi mellan medlemsstaterna. Därför är det viktigt att EU:s budget verkligen återspeglar behovet av att göra energiförsörjningen och energitransporterna säkrare och att vi investerar betydande belopp på dessa områden.

Som tydligt framgår av betänkandet finns det ett nära samband mellan klimatförändringar och miljöskydd och frågan om energisäkerhet. Samtidigt är det olyckligt att åtgärderna för att mildra klimatförändringarna fortfarande inte har inkluderats i EU:s budget på ett tillfredsställande sätt. Därför anser jag att parlamentets uppgift primärt är att sätta press på kommissionen i det här avseendet, och se till att ovannämnda resurser ökas.