Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/2196(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A6-0040/2009

Debatter :

PV 09/03/2009 - 18
CRE 09/03/2009 - 18

Omröstningar :

PV 10/03/2009 - 8.5
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0086

Debatter
Måndagen den 9 mars 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

18. Stadga för ett europeiskt privat aktiebolag - Gränsöverskridande flyttningar av bolagssäten - ”Small Business Act” för Europa - Arbetstagarnas medbestämmande i bolag med europeisk rättslig form (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen . – Nästa punkt på föredragningslistan är en gemensam debatt om

– betänkandet av Klaus-Heiner Lehne, för utskottet för rättsliga frågor, om förslaget till rådets förordning om stadga för ett europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag) (KOM(2008)0396 – C6-0283/2008 – 2008/0130(CNS)) (A6-0044/2009),

– betänkandet av Klaus-Heiner Lehne, för utskottet för rättsliga frågor, med rekommendationer till kommissionen om gränsöverskridande flyttningar av bolagssäten ((2008/2196(INI)) (A6-0040/2009),

– betänkandet av Edit Herczog, för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, om en ”Small Business Act” för Europa (2008/2237(INI)) (A6-0074/2009), och

– kommissionens uttalande om arbetstagarnas medbestämmande i bolag med europeisk rättslig form.

 
  
MPphoto
 

  Klaus-Heiner Lehne, föredragande.(DE) Herr talman, mina damer och herrar! Jag har två betänkanden att försvara här, båda från parlamentets utskott för rättsliga frågor.

Jag ska börja med det som är viktigast just nu, eftersom det handlar om ett visst lagstiftningsförfarande som kommissionen har initierat: europeiska privata aktiebolag (SPE-bolag). Detta är själva lagstiftningskärnan, om man får kalla den så, i ”Small Business Act”.

Jag ska säga några ord om bakgrunden. Tanken på europeiska privata aktiebolag fanns med redan i kommissionsledamot Bolkesteins handlingsplan om bolagsrätt. Av skäl som jag aldrig förstod raderades så att säga denna tanke senare ur handlingsplanen, under denna kommissions mandatperiod, och drevs inte vidare av kommissionen vid den tidpunkten.

Europaparlamentet höll emellertid inte med, och det var bakgrunden till dess lagstiftningsmässiga initiativbetänkande enligt artikel 39 i arbetsordningen och artikel 192 i fördraget, som parlamentet antog med förkrossande majoritet för en tid sedan. Under dessa omständigheter kände sig kommissionen tvungen att ta upp tanken på europeiska privata aktiebolag till nytt övervägande, och den har nu lagt fram den inom ramen för ”Small Business Act” – vilket vi uppskattar mycket.

Detta erbjudande om en särskild företagsform riktar sig särskilt till små och medelstora företag i EU. Hittills har bara de stora företagen haft en egen företagsform, nämligen Europabolaget. Jag tycker att det här förslaget borde ha kommit för länge sedan. Eftersom det riktar sig till små och medelstora företag och nystartade företag – det vill säga företag som föds ur tanken att starta ett nytt företag snarare än som en följd av att befintliga eller andra företag omvandlas, delas upp eller slås samman – som också måste hanteras, välkomnar vi också Europeiska kommissionens återhållsamhet i fråga om kraven på den gränsöverskridande komponenten. Detta tycker jag också att parlamentet har framfört i det här betänkandet.

Vi anser också att det är riktigt att allt som har att göra med i synnerhet kapital och ansvar ska klargöras i lagstiftning på EU-nivå, eftersom små och medelstora företag har särskilda problem med detta. Att de i dagens läge tvingas arbeta med mycket skilda nationella företagsformer innebär att de har stora behov av rådgivning, vilka bortfaller med denna nya företagsform.

Vi anser också att vi ligger i linje med EG-domstolens rättspraxis i fråga om huruvida bolagens säten måste vara identiska med deras huvudkontor eller platsen för deras huvudsakliga verksamhet, det vill säga om ett företag bara kan ha ett säte. Jag vet att det finns en minoritet som har avvikande mening om detta i parlamentet, men majoriteten i parlamentets utskott för rättsliga frågor – som jag antar att man kommer att följa i plenum i morgon – anser definitivt att det ska finnas en möjlighet att skilja mellan dessa och att en europeisk företagsform inte får vara förfördelad i förhållande till nationella företagsformer, som har denna möjlighet enligt EG-domstolens rättspraxis.

Ett stort problem, som gav upphov till långa förhandlingar, var situationen i fråga om arbetstagarnas medverkan. Vi har haft stora svårigheter med detta tidigare när vi har diskuterat andra rättshandlingar inom bolagsrätten. Det räcker att nämna Europabolaget och direktivet om gränsöverskridande fusioner. Jag anser att vi, tack vare de kompromissändringsförslag som de tre största politiska grupperna i parlamentet har undertecknat, har lyckats finna en reell lösning på det här problemet, en lösning som bygger på de framgångsrika elementen i Europeiska unionens tidigare rättsakter. Den är en kompromiss mellan de olika rättsliga situationerna i medlemsstaterna och bidrar också till att värna om arbetstagarnas rättigheter.

Min sista kommentar rör det fjortonde direktivet, som jag också är föredragande för. Det är ungefär samma sak här som med Europabolaget. Vårt syfte är att använda detta lagstiftningsmässiga förslag till resolution för att få kommissionen att komma med ett påtagligt förslag, som vi gjorde i fråga om SPE-bolag, och vi väntar oss verkligen att kommissionen gör det, så att vi kan åtgärda en av de största bristerna i bolagsrätten och garantera företagen etableringsrätt. Mitt uppriktiga tack för att ni lyssnade.

 
  
MPphoto
 

  Edit Herczog, föredragande. – (HU) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vi har kommit till slutet av en lång och framgångsrik process som gjort det möjligt för oss att flytta små och medelstora företag från periferi till centrum. Vägen har varit lång, och vid dess slut ser vi att 23 miljoner små och medelstora företag driver sin verksamhet under samma administrativa bördor och regler som de 41 000 stora europeiska företagen, trots att de inte kan träda in på marknaden under tillnärmelsevis liknande villkor.

Det verkar som om kommissionen, under ledning av kommissionsledamot Verheugen, har kommit långt de senaste fem åren och vi välkomnar den nya tanken inom EU att eliminera de hinder som små och medelstora företag möter både på EU-nivå och inom medlemsstaterna. Ett sätt att öka de små och medelstora företagens omsättning är att se till att fler kan ta sig in på den inre europeiska marknaden, eftersom det i nuläget endast är 8 procent av företagen som har kommit dit, och endast 15 procent av deras omsättning genereras på denna marknad. Deras omsättning skulle kunna öka om de i större utsträckning kunde delta i innovativa forsknings- och utveckningsprogram och projekt. Det skulle gynna de små företagens marknadsaktiviteter om finansieringskällorna var mer lättillgängliga än vad de är i dag. Deras omsättning skulle öka om vi slutligen skulle skapa ett gemenskapspatent som förhindrar att billiga piratprodukter inkräktar på de små företagens immateriella äganderätt.

Jag tror att den känsligaste utmaningen med hela Lissabonstrategins framgång i åtanke, är att hjälpa små och medeslstora företag att flytta från den egna medlemsstaten till EU:s inre marknad. I den rådande ekonomiska situationen är det dock viktigt att dessutom påpeka att det finns problem med den huvudsakliga finansieringskällan för små och medelstora företag. Den utgörs fortfarande av krediter. Finansinstitutens ökade riskkänslighet gör att det blir allt svårare för företag att låna pengar. Bankerna åberopar den osäkra ekonomiska situationen och drar sig för att bevilja lån i dessa kretsar. Ledare för små och medelstora företag klagar över att tusentals företag och tiotusentals arbetsplatser är i farozonen. Vårt grundläggande intresse är att se till att de medel som är till för att tillföra likviditet i systemet når ekonomin, i stället för att ligga kvar i bankfacken. Ett av de viktigaste stegen är att bankerna så snart som möjligt börjar stimulera ekonomin och små och medelstora företag.

Den andra utmaningen är att skapa solidaritet inom EU. Detta är vårt enda sätt att erbjuda ett mer effektivt skydd än vad de enskilda staterna kan ge till små och medelstora företag som upplever svårigher till följd av krisen. I och med detta vill jag poängtera att situationen för små och medelstora företag, och sättet att hantera den, är ett test på den europeiska solidariteten. Det visar att EU har förmågan att dela risker med medlemsstater även utanför euroområdet. De åtgärder som huvudsakligen syftar till att stabilisera euroområdet kan lätt orsaka – och har redan orsakat – ett ekonomiskt vakuum i länderna utanför euroområdet. I den rådande situationen måste jag därför be EU:s beslutsfattare och banksektorns representanter att de inte tillåter utvecklandet av ett EU med två hastigheter. En kollaps i det område där små och medelstora företag spelar en avgörande roll och utgör mer än 90 procent av alla företag, skulle medföra katastrofala ekonomiska konsekvenser. Jag ber om stöd från kommissionen och övriga medlemmar i denna sak. Jag vill tacka min medföredragande, Nicole Fontaine, och övriga skuggföredragande för deras arbete samt än en gång gratulera kommissionsledamot Verheugen till det han hittills åstadkommit.

 
  
MPphoto
 

  Ján Figeľ , ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! För det första skulle jag vilja tacka de båda föredragandena. Eftersom damerna alltid ska komma först ska jag börja med att tacka Edit Herczog för kvaliteten i hennes betänkande om ”Small Business Act” (småföretagsakten) och det starka stöd som där ges för kommissionens initiativ att inrätta en övergripande strategi för små och medelstora företag. Jag skulle också vilja uppmärksamma Klaus-Heiner Lehne, inte bara för hans effektivitet och hans arbete med att lotsa stadgan för det europeiska privata aktiebolaget genom samrådsförfarandet, utan även för de intressanta och kreativa lösningar som presenteras i betänkandet.

Just nu befinner vi oss verkligen i en kritisk fas. Vi lyssnar varje dag på de budskap vi får, som bland annat gäller behovet av att främja ett nytt förtroende för den globala ekonomin. Den finansiella och ekonomiska krisen har drabbat europeiska företag mycket hårt och jag anser att det nu är viktigare än någonsin att till fullo utnyttja små och medelstora företags potential. Denna är själva livlinan för den europeiska ekonomin.

Initiativet ”Small Business Act” (småföretagsakten), som kommissionen antog i juni 2008, ger en övergripande ram för åtgärder på kort, medellång och lång sikt för små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraft inom Lissabonstrategin. Där föreslås tio politiska principer och ett antal konkreta initiativ för att se till att de frågor som är viktiga för små och medelstora företag får en central plats i beslutsfattandet, så att man, som Edit Herczog sa, uppmärksammar små och medelstora företag och ger dem en central plats i strategierna.

Small Business Act inkluderar ett antal lagstiftningsinitiativ, bland annat förslaget till stadga för ett europeiskt privat aktiebolag. Småföretagsakten är framtagen för att se till att principen om att först tänka i liten skala samt prioriteringen av småföretag på ett varaktigt och slutgiltigt sätt förankras i det politiska beslutsfattandet inom hela EU. Småföretagsakten kräver också större erkännande av företagande och företagare. I dessa tider behöver vi mer än någonsin personer som är beredda att ta initiativ, utveckla projekt och ta risker. Vi anser därför också att ärliga företagare som drabbas av en konkurs förtjänar en andra chans.

I den aktuella ekonomiska krisen behöver vi sätta prioriteringar och fokusera på att snabbt uppnå resultat med de åtgärder som har störst potential att bidra till en förbättring. I handlingsplanen för ”Small Businesses Act” och i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa föreslås ambitiösa åtgärder inom tre nyckelområden. För det första att underlätta erbjudandet av välbehövliga krediter, för det andra att minska den administrativa bördan och för det tredje att hjälpa små och medelstora företag att bedriva verksamhet utomlands.

Om småföretagsakten blir en framgång eller inte beror på om alla intressenter kan samarbeta på ett smidigt sätt. Vi är tacksamma för ert stöd. Den resolution som parlamentet antog i början av december var ett lägligt och mycket välkommet initiativ. Vid mötet senare i december stödde stats- och regeringscheferna, som ni vet, enhälligt småföretagsakten, under det franska ordförandeskapet.

Det är därför viktigt att Europaparlamentet i dag till fullo stödjer Edit Herczogs betänkande, för att skapa en stadig och legitim grund för vidare åtgärder. Jag skulle vilja uppmana er att stödja småföretagsakten i era respektive länder och valkretsar för att bidra till att detta ambitiösa politiska program blir verklighet och till att det verkligen hjälper små och medelstora företag i deras dagliga verksamhet.

Låt mig nu övergå till Klaus-Heiner Lehnes två betänkanden. Parlamentet har alltid varit en stor förespråkare av stadgan för det europeiska privata aktiebolaget. Ert initiativbetänkande från 2006 och er snabba hantering av kommissionens förslag är viktiga bidrag till framgången med den nya stadgan.

Stadgan för privata aktiebolag är en central del av småföretagsakten. Den är utformad för små och medelstora företag. Därför föreslog kommissionen att det privata Europabolaget skulle kunna startas precis som vilket inhemskt företag som helst, utan krav på att man ska vara verksam i olika medlemsstater eller ha aktieägare från mer än ett land – precis som på hemmaplan. Det finns de som anser att ett sådant gränsöverskridande krav är nödvändigt för ett europeiskt företagsforum. Parlamentets resolution, som möjliggör för företag att välja mellan ett antal gränsöverskridande faktorer, är flexibel.

Privata Europabolag skulle kunna uppfylla detta krav, till exempel genom att inrätta ett utländskt dotterbolag eller genom att helt enkelt förklara sin avsikt att bedriva gränsöverskridande affärsverksamhet.

Ni har också föreslagit en flexibel lösning för kravet på att minska det obligatoriska minimikapitalet. Som ni vet krävde kommissionens förslag bara ett minimikapital på en euro, och utöver detta överlät man till aktieägarna att besluta hur mycket kapital deras privata Europabolag behöver. Denna bestämmelse har ifrågasatts av dem som anser att kapitalkrav fyller en funktion för att skydda småföretagens fordringsägare.

I Europaparlamentets betänkande har man lagt fram alternativa lösningar för att förbättra skyddet för fordringsägarna. Det innebär att företag skulle kunna välja mellan ett solvensbaserat system eller ett system med bevarande av kapital för skydd av fordringsägare.

Kommissionen instämmer med de delar av betänkandet som syftar till att göra stadgan mer enhetlig och på så sätt främja rättssäkerheten vid dess tillämpning. Dessa delar inkluderar att man kräver registrering av företagets affärsmål, förtydligar att förbudet mot att erbjuda aktier till allmänheten inte hindrar att aktier erbjuds till företagets anställda, och förbättrar reglerna om direktörers skyldigheter och ansvar. Allt detta är ett värdefullt bidrag som kommer att underlätta tillämpningen av denna stadga.

Jag välkomnar också ert värdefulla förslag om en skiljedomsklausul som uppmuntrar aktieägarna att använda alternativa medel för tvistlösning.

Slutligen skulle jag vilja nämna det ämne som har varit det mest debatterade i parlamentet och på andra platser, nämligen arbetstagarnas deltagande i privata Europabolags styrelse. Som jag redan har nämnt utformade kommissionen en stadga för småföretag. Arbetstagarnas deltagande på detta sätt i små och medelstora företag finns bara i några få medlemsstater, och därför verkade en lösning grundad på nationella lagar, som skulle möjliggöra att det samtidigt finns olika modeller, vara den mest lämpliga och rimliga strategin.

Parlamentets ändringsförslag inför ytterligare och komplexa bestämmelser som inte gäller för små och medelsstora företag som bildats enligt nationell lagstiftning i de flesta medlemsstater. Detta kommer troligen att göra stadgan för det europeiska privata aktiebolaget mindre intressant i dessa medlemsstater och ett mycket mindre praktiskt alternativ för små och medelstora företag.

Sammanfattningsvis finns det flera användbara lösningar i ert betänkande. Vissa av dessa skulle mycket väl kunna leda till en snabbare kompromiss mellan medlemsstaterna. Kommissionen välkomnar därför antagandet av detta betänkande.

Slutligen, när det gäller gränsöverskridande flyttning av ett bolags säte, har kommissionen vid tidigare tillfällen informerat parlamentet om sina skäl för att inte föreslå ett fjortonde direktiv på bolagsrättens område. Dessa skäl gäller fortfarande. Vi håller med föredraganden om att företag bör ha etableringsfrihet inom den inre marknaden och kunna flytta sina säten från ett land till ett annat. Emellertid är vi inte övertygade om att förslag till ny lagstiftning skulle vara den bästa lösningen för att uppnå detta mål just nu. EG-domstolens rättspraxis tillåter utan tvekan företagens rörlighet. Dessutom ger befintlig lagstiftning – direktivet om gränsöverskridande fusioner – en ram för flyttning, inklusive nödvändiga säkerhetsmekanismer för tredje parter. Särskilt direktivet om gränsöverskridande fusioner möjliggör för ett bolag att inrätta ett nytt dotterbolag i ett annat land och sedan slå ihop sitt befintliga bolag med detta dotterbolag. Flyttningsförfarandet och de säkerhetsmekanismer som föreslagits av utskottet för rättsliga frågor liknar i stor utsträckning vad som framställts i direktivet.

Våra ekonomiska analyser visar att graden av komplexitet i det gränsöverskridande flyttningsförfarandet skulle vara jämförbar med vad som gäller för gränsöverskridande fusioner. Direktivet om gränsöverskridande fusioner skulle införlivas av medlemsstaterna senast i december 2007. Det är ännu alltför tidigt för att bedöma dess hela tillämpning. Innan kommissionen ägnar sig åt ny lagstiftning borde den utvärdera hur detta nyinförda regelverk fungerar i praktiken. Vi är inte heller övertygade om att direktivet skulle förbättra den befintliga situationen enligt nationell lagstiftning och EG-domstolens rättsskipning inom detta område.

Mot bakgrund av det ovannämnda och eftersom den nuvarande mandatperioden snart tar slut, skulle det vara lämpligare att nästa kommission beslutar om hur man ska gå vidare med denna fråga om flyttningen av ett företags säte. Då kommer det också att bli klarare hur frågan om flyttning av sätet löstes i stadgan för europeiska privata aktiebolag.

 
  
MPphoto
 

  Gunnar Hökmark, föredragande av yttrande från utskottet för ekonomi och valutafrågor. − Herr talman! Små företags förutsättningar och villkor idag är avgörande för framväxten av morgondagens jobb. Det är helt avgörande för vår möjlighet att komma ut ur krisen in i en bättre och mer kunskapskraftig och konkurrenskraftig ekonomi. Det är de små företagen som driver innovationen framför sig men det är också de små företagen som idag har de största kreditproblemen i de olika medlemsstaterna och i unionen som sådan.

Det vi ska göra här med en europeisk småföretagarstadga – och jag vill tacka kommissionen för förslag och föredraganden för hennes insatser – handlar om att öppna upp den inre marknaden för små företag lika mycket som för de stora företagen. Det är i den delen en ny väg måste brytas. Det handlar, som vi har diskuterat i ekonomiutskottet, om ett omfattande regelförenklingsarbete som öppnar upp dörrar för de små företagen.

Det handlar om att se till att små företag kan vara lika delaktiga i offentlig upphandling som stora företag, genom det sätt som den offentliga upphandlingen utförs på. Det handlar om att det ska vara lättare för små företag att agera över gränserna även när det gäller frågor som att betala momsen och att vi kan bekämpa den byråkrati som är hindrande idag. Det handlar också om att de europeiska finansmarknaderna genom de insatser som Europeiska investeringsbanken och andra kan utföra får bättre förutsättningar för expansion och framväxt, genom att vi får en bättre kreditmarknad för små företag. Får jag till slut säga:

(EN) Litet är bra. Liten kommer att vara större i morgon och ge nya jobb och mer välstånd.

 
  
MPphoto
 

  Harald Ettl, föredragande från utskottet för ekonomi och valutafrågor. (DE) Tack, herr talman! För närvarande innebär flytten av ett företags säte administrativa hinder, kostnader och sociala konsekvenser samt att den nödvändiga rättsäkerheten för aktieägare, kreditgivare och arbetstagare uteblir. Ett offentligt samråd år 2004 visade hur viktigt det är att anta ett fjortonde direktiv.

Med anledning av detta skulle jag vilja uppmana kommissionen att lägga fram ett förslag till rättsakt i denna fråga så snart som möjligt med det dubbla syftet att förenkla rörligheten för företag samt att se till att frågan om arbetstagares medbestämmande i samband med flytten av företagssäte inte lämnas över till EG-domstolen.

Ett framtida fjortonde direktiv får inte bli en flyktväg från starka system för medbestämmande. Inte under några omständigheter får de befintliga rättigheterna inskränkas. För att kunna säkerställa medbestämmandeförfarandenas enhetlighet och faktiska natur bör man referera till direktivet om företagsråd, det tionde direktivet och direktivet om information och samråd. Det är absolut nödvändigt att information ges i god tid och att en flyttplan utfärdas före flytten av ett företags säte.

 
  
MPphoto
 

  Donata Gottardi, föredragande från utskottet för ekonomi och valutafrågor.(IT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Förordningen om privata Europabolag som vi ska anta kompletterar ramverket för de typer av företag som ska regleras på europeisk nivå. Vissa delar av sluttexten är uppenbart präglad av den text som antagits av utskottet för ekonomi och valutafrågor.

Jag ångrar att vi inte tog tillfället i akt och bad kommissionen att vara djärvare och vidta ytterligare åtgärder för att lägga fram ett särskilt beskattningssystem, ett passande redovisningssystem och enhetliga regler vid avvecklingar, konkurser, omvandlingar, fusioner, uppdelningar, upplösningar och ogiltighetsförklaringar.

Fortfarande omfattas alltför många områden av nationell bolagsrätt, vilket resulterar i överlappande nivåer och flerdubbla kostnader. Om vi är överens om vikten av att skapa ett gemensamt europeiskt system, och om vi vill undvika opportunistiska omlokaliseringar, så vore det en bra idé att åter öppna frågan och ta den till nästa nivå, nu när det finns ett komplett ramverk som följer stadgan för Europabolag och stadgan för europeiska kooperativa föreningar.

 
  
MPphoto
 

  Harald Ettl, föredragande från utskottet för socialfrågor och sysselsättning.(DE) Herr talman! Förslaget som lades fram av kommissionen för privata Europabolag inom ramen för ”Small Business Act” (småföretagsakten) hade allvarliga brister. I förslaget togs ringa hänsyn till kreditgivares, anställdas, kunders och små leverantörers intressen. För att nämna några av bestämmelserna, så räknar man med ett minimikapital på 1 euro, och dessutom otillräckliga registreringsförfaranden, slopade krav på gränsöverskridande verksamhet, samt särskiljande av bolagsordningen, sätet och det faktiska sätet.

Det sistnämnda skulle ha varit ett svek mot arbetstagarnas rätt till medbestämmande. Varje nytt europeiskt bolagsrättsligt direktiv bör bidra till målet att skapa samstämmighet mellan arbetstagarnas rättigheter och tanken om en europeisk standard för medbestämmande, detta med stöd i det nya ändringsfördraget, inklusive stadgan om de grundläggande rättigheterna. Arbetstagarnas rättigheter är en central rättighet för ett socialt Europa.

 
  
MPphoto
 

  Anja Weisgerber, föredragande från utskottet för socialfrågor och sysselsättning. (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Små och medelstora företag utgör ryggraden i vårt samhälle och förser oss med 67 procent av jobben inom den privata sektorn i Europa.

Därför välkomnar jag varmt initiativet ”tänk småskaligt först” och jag vill försäkra att denna princip tas med i beräkningarna när riktlinjer dras på alla politiska och administrativa nivåer. I denna tid av ekonomisk kris är det särskilt viktigt att skapa ett verkligt och påtagligt mervärde för små och medelstora företag, i syfte att stärka dessa företag som en stabiliserande faktor i krisen.

Som föredragande från utskottet för socialfrågor och sysselsättning var jag med och formulerade idéerna som det nu ska röstas om. Flera av mina förslag införlivades i texten, däribland det viktiga i principen om flexicurity. Tanken med detta begrepp är att skapa flexibla arbetsmarknader och samtidigt behålla en hög anställningstrygghet.

Mitt krav på att arbetsrätten ska utgöra en säker grund för små och medelstora företag har också införlivats. Ofta har små och medelstora företag inte råd att ha egna juridiska avdelningar eller personalavdelningar och är därför beroende av enkla och tydliga regler.

Ett av mina viktigaste krav, ”test för små och medelstora företag” vid lagförslag, fick också stöd från det ansvariga utskottet. Byråkratin måste kvävas i sin linda. Konsekvensbedömningar ska utföras systematiskt när det gäller nya lagar. Innan EU:s bestämmelser antas måste de granskas utifrån hur de påverkar små och medelstora företag. Det är viktigt för mig att resultaten från detta test utvärderas av ett oberoende organ och denna synpunkt har tagits med i texten.

Små och medelstora företag ställs inför särskilda utmaningar i den globala finanskrisen, och jag välkomnar särskilt betänkandets krav på att förslagen från Edmund Stoibers högnivågrupp av oberoende intressenter för administrativa bördor ska genomföras så fort som möjligt. Vi måste agera snabbt för att ta vara på denna potential.

 
  
MPphoto
 

  Othmar Karas, föredragande från utskottet för rättsliga frågor.(DE) Herr talman! Vi vet alla att vår förmåga att bygga vidare på små och medelstora företags potential för tillväxt och innovation är avgörande för EU:s framgång. Små och medelstora företag kan också spela en viktig roll när det gäller att klara oss igenom krisen. Därför måste vi lindra deras bördor och stödja dem, med tanke på att färre regler kan betyda mycket mer för små och medelstora företag.

Som ordförande för tvärgruppen för små och medelstora företag vill jag dock klargöra att småföretagsakten endast är en avsiktsförklaring från stats- och regeringschefernas sida. Avsiktsförklaringar i sig själva är inte till någon nytta för små och medelstora företag, och därför betonar vi kraftigt att nationell och europeisk lagstiftning måste styras av principen ”tänk småskaligt först”. Vi har ställt fyra krav.

För det första måste medlemsstaterna ange hur och inom vilken tidsram de ska införliva de centrala delarna i principen ”tänk småskaligt först” i den inhemska lagstiftningen. För det andra ska det vara obligatoriskt för medlemsstaterna att i de årliga rapporterna om Lissabonprocessens nationella reformprogram redogöra för de framsteg som gjorts i tillämpningen av principen ”tänk småskaligt först”. För det tredje behöver vi enhetliga kriterier för att mäta hur långt man kommit i genomförandet av principen ”tänk småskaligt först”. För det fjärde måste vi etablera principen ”tänk småskaligt först” som ett obligatoriskt inslag i den framtida lagstiftningen även på europeisk nivå. Vidare vill jag säga med tanke på de rådande omständigheterna, att alla befintliga förordningar ska granskas utifrån deras konjunkturförstärkande inverkan på små och medelstora företag. Vi behöver agera snabbt i den frågan.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. − Tyvärr har vi inte möjlighet att höra utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män eftersom Anni Podimata inte är tillgänglig för tillfället.

 
  
MPphoto
 

  Nicole Fontaine, för PPE-DE-gruppen. (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill börja med att betona vikten av denna gemensamma debatt om små och medelstora företag, och jag hoppas uppriktigt att dessa företag kommer att uppfatta den starka signal som parlamentet vill sända ut till dem.

Vår grupp välkomnade entusiastiskt det utkast till småföretagsakten som kommissionen presenterade för oss i juni. I själva verket har initiativ för små och medelstora företag tagits sedan 2000. Dessa initiativ har varit uppskattade men otillräckliga. Vad menar jag med otillräckliga? Enligt människorna de berörde blev de aldrig mer än goda avsikter. Därför måste vi gå längre i dag. Småföretagsakten ger oss en chans till detta eftersom den är en del av ett globalt förhållningssätt som är alltigenom proaktivt.

Jag vill framhålla att Europaparlamentet redan har rönt framgångar, eftersom det var efter den muntliga fråga vi ställde i december som konkurrensrådet enhälligt antog den handlingsplan som kommissionsledamot Figel’ precis nämnde.

Detta bevisade naturligtvis regeringarnas starka politiska vilja, och i dag vill jag välkomna Edit Herczogs utmärkta betänkande som så lägligt driver på processen ännu mer. Jag vill även tacka för det goda samarbete vi haft och det utmärkta arbete som vi har uträttat i utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Vi har endast lagt fram två ändringsförslag till dagens plenarsammanträde. Detta är ett bevis på hur väl vi utfört vårt arbete.

Vår grupp har genom de föreslagna ändringarna som vår föredragande välkomnat, försökt hitta ett sätt att få medlemsstaterna och gemenskapsorganen att engagera sig på ett djupare plan för att se till att de planerade åtgärderna verkligen ger mervärde åt små och medelstora företag.

Vi har understrukit att principen ”tänk småskaligt först” ska vara en obligatorisk och integrerad del i all framtida lagstiftning. Vi har betonat hur viktigt gemenskapspatentet är och självklart också de ekonomiska resurserna, för att dessa ska vara tillgängliga på ett snabbt och effektivt sätt.

 
  
MPphoto
 

  Ieke van den Burg, för PSE-gruppen. – (EN) Herr talman! Kanske ni tillåter mig att för det första säga något som svar på kommissionens uttalande.

För det första beklagar jag att kommissionsledamotens kollega, Charlie McCreevy, inte är här – jag tror att säsongen för hästkapplöpningar kanske har startat igen! Jag beklagar verkligen detta eftersom ämnet bolagsrätt verkligen är viktigt för oss och har en central plats inom hans ansvarsområde. För det andra, herr kommissionsledamot, beklagar jag verkligen era argument mot parlamentets förslag om anställdas medbestämmande. Vi uppgav tydligt att detta inte är avsett för småföretag, men att stadgan för europeiska privata aktiebolag är tillämplig för alla företag. Den är inte begränsad till en viss storlek. Vi vill inte att denna stadga ska vara ett sätt att missbruka och kringgå befintlig lagstiftning – särskilt på ett nationellt plan – vilket är en mycket viktig aspekt av medbestämmandet. Vi vill inte att företag ska leta i olika länder efter de bästa villkoren och att det inom EU skapas ett nytt ”Delaware”, där företag kan kringgå denna typ av lagstiftning.

För det tredje, när det gäller det fjortonde direktivet – vilket vi vet att Charlie McCreevy inte är någon stor förespråkare av – upprepade ni samma argument som han lade fram. Han bör ta på allvar beakta att parlamentet verkligen vill att han ska lägga fram detta förslag.

För det fjärde lade vi fram en resolution tillsammans för att uppmana kommissionen att rådfråga arbetsmarknadens parter på grundval av artikel 138. Detta skulle ha varit på sin plats innan vi beslutade om en förordning som gäller det privata Europabolaget, eftersom medbestämmande är en fråga som behandlas i artikel 138 i EG-fördraget och som först kräver ett samråd med arbetsmarknadens parter. Detta har ännu inte skett. Vi ber nu om att detta ska göras omedelbart därefter. Om jag hör denna typ av reaktion från kommissionen kommer jag dock allvarligt att överväga och föreslå att vi inom vår grupp omprövar om vi kan stödja denna produkt om privata Europabolag. Kanske ni skulle ringa några telefonsamtal i kväll till Charlie McCreevy och Vladimír Špidla och se om ni i morgon kan lägga fram ett bättre förslag om detta, innan omröstningen äger rum.

Kort sagt, eftersom jag nu förbrukar hela min talartid – är PSE-gruppen inte emot att små och medelsstora företag ska kunna få denna nya stadga – vi är för detta – men vi är emot denna form av missbruk. Vi kom fram till en mycket bra kompromiss med föredraganden. Det är också mycket tidsenligt och inte alls föråldrat, utan just nu mycket aktuellt, att överväga bättre sätt att styra företag som innebär att de anställda spelar en roll, med tanke på den katastrofala situationen med aktieägare och finansmarknader. Herr kommissionsledamot! Ni behöver verkligen fundera, tillsammans med er kollega och med kommissionsledamöterna, på om ni kan göra ett mer positivt uttalande till parlamentet.

 
  
MPphoto
 

  Jean Marie Beaupuy, för ALDE-gruppen. (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag vill gratulera Edit Herczog för det utmärkta betänkandet på 90 punkter om småföretagsakten.

Men för att Europaparlamentets arbete ska kunna bli verkligt effektivt krävs ett snabbt och effektivt genomförande i varje enskild medlemsstat.

Herr kommissionsledamot, ni sa i era inledande anmärkningar att ni skulle skapa en global strategi med utgångspunkt i detta betänkande, men samtidigt vara medveten om att finanskrisen, den ekonomiska krisen och miljökrisen just nu kräver snabba reaktioner från oss.

Jag ska ge två exempel. För det första understryker jag att företag måste få sin betalning inom 30 dagar. Detta står i punkt 87 om Sammanhållningsfonden. Jag uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att alla offentliga upphandlingar ska göras upp med företagen inom 30 dagar.

När vi dessutom vet att 20 procent av alla konkursansökningar beror på försenade betalningar från offentliga myndigheter, blir det tydligt i vilken utsträckning denna åtgärd från regeringarna och kommissionen skulle minska arbetslösheten som just nu växer för var dag som går.

För det andra så begär vi i punkt 72 att byråkratin ska minskas med 25 procent. Jag kan säga er att som företagschef har jag väntat i åratal på en sådan konkret åtgärd. Företagschefer ska inte sitta hela dagarna och fylla i formulär. De ska förse medborgarna med produkter och tjänster.

Om ni tar denna begäran i beaktande, inte bara utöver den globala strategi som ni vill skapa, men också när det gäller det praktiska gensvaret från regeringarna och kommissionen, så kan det inom ramen för de rådande återhämtningsplanerna skapas bestämmelser som direkt levererar lösningar till våra medborgare.

 
  
MPphoto
 

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Med mitt inlägg i denna debatt vill jag belysa fyra frågor. För det första hoppas jag att Klaus-Heiner Lehnes betänkande kommer att sporra kommissionen att utarbeta lämpliga rättsliga åtgärder som i enlighet med den etableringsfrihet som garanteras i fördraget gör det möjligt för företag att flytta sitt säte inom EU utan alltför stora administrativa bördor.

För det andra, så bör dessa förflyttningar på omvänt sätt bidra till att skydda aktieägarnas, kreditgivarnas, och särskilt arbetstagarnas befintliga rättigheter. De lösningar som föreslagits av föredraganden gäller utformandet av ett flyttförslag, och en rapport som förklarar och rättfärdigar de rättsliga och framför allt ekonomiska aspekterna av den föreslagna flytten, samt flyttens konsekvenser för aktieägare och arbetstagare. Jag hoppas att dessa förslag inte ska utgöra ytterligare ett hinder för företag som vill flytta sitt säte.

Slutligen för det fjärde, framgår det att anledningen till de föreslagna lösningarna är att konkurrens när det gäller beskattning och löner anses ha en positiv effekt på tillväxthastigheten i enskilda medlemsstater och därför också i hela EU.

 
  
MPphoto
 

  Francis Wurtz, för GUE/NGL-gruppen. (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Utkastet till stadgan för privata Europabolag presenteras av kommissionen och är en del av småföretagsakten för Europa.

Inom dessa ramar, och med USA som förebild, var det fråga om att reservera en bestämd del av de offentliga upphandlingarna åt små företag. Jag kan inte annat än välkomna sådana ädla avsikter.

Oturligt nog ser betänkandet helt annorlunda ut nu när det har kommit tillsammans med stadgan för ett europeiskt privat aktiebolag. Ta till att börja med storleken på målföretagen. I stället för små företag har det vagare konceptet små och medelstora företag slunkit in. Detta har slutligen lett – och jag läser från motiveringen till utkastet till förordning som antogs av kommissionen – till en ”stadga som samtidigt kan vara till fördel för större företag och grupper”. Detta ändrar helt och hållet filosofin i politiken, och vad ska nu hända med dessa påstådda små och medelstora företag? I verkligheten kommer det vara filialer till multinationella företag som, vilket vi alla vet, länge har efterfrågat en enhetlig stadga som är mindre bindande än vad som i nuläget tillämpas för de företag de kontrollerar i de olika europeiska länderna.

Låt oss nu titta på vilken typ av fördelar som företagen erbjuds i stadgan för privata Europabolag. Det är inte längre en fråga om att ge enklare tillgång till offentliga upphandlingar. Målet är nu snarare att – jag läser än en gång från motiveringen till kommissionens text – ”ramvillkoren för företagande på den inre marknaden måste förbättras”. Med det här ändamålet kan alla europeiska privata aktiebolag ha sitt säte i vilken medlemsstat som helst. De kan också flytta sitt säte till vilken medlemsstat som helst.

Hur kan vi undgå att se att dessa bestämmelser öppnar möjligheter för företagen i fråga att skapa brevlådeföretag helt utan restriktioner, på affärsvärldens mest eftergivna villkor? Preciserar inte kommissionen till och med att ”tillämplig lagstiftning är lagstiftningen i den medlemsstat där SPE-bolaget har sitt säte och som gäller för privata aktiebolag”?

Som Europeiska fackliga samorganisationen helt riktigt påpekar så finns det en risk att företag kommer att använda SPE-stadgan för att slippa undan den mest skyddande lagstiftningen för arbetstagarna.

Nu förstår vi varför kommissionen inte samrådde de fackliga organisationerna innan de antog förslaget, och nöjde sig med ett rent formellt samråd via Internet.

Sammanfattningsvis, när jag läser detta utkast till förordning visar det sig att tonvikten på ”små företag” först och främst är en politisk fasad som ska rättfärdiga en nylansering av den tyvärr så berömda ursprungslandsprincipen. Det blir som ett omskrivet Bolkesteindirektiv.

Därför föreslår min grupp att parlamentet sänder en tydlig signal till kommissionen och rådet genom att avvisa detta förslag till en stadga för privata Europabolag.

 
  
MPphoto
 

  Roberto Fiore (NI).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag anser att vi måste lösa denna kris för små och medelstora företag på ett genuint europeiskt sätt. Vi ser en pest som drabbar små och medelstora företag, orsakad av bristande tillgång till krediter. Problemet är att bankerna inte lånar ut till företag. Dessutom misslyckas vissa regeringars försök att finansiera bankerna för att de i sin tur ska kunna finansiera företag, detta på grund av att ingen vet hur stora skulder bankerna för närvarande dras med.

Därför föreslår jag att de enskilda staterna genom att förstatliga de inhemska bankerna ska förespråka tryckandet av pengar eller kuponger som motsvarar pengar, för att finansiera småföretag. Ett liknande försök utfördes nyligen i Taiwan där man utfärdade kuponger som i allt väsentligt motsvarade pengar, och delade ut dem i form av personliga kuponger till Taiwans medborgare. Detta innebar att så gott som motsvarande tre miljarder euro eller dollar, delades ut i Taiwan.

Vi måste göra samma sak. Vi måste ge lån till småföretag genom att konkret ge ut pengar och gå från att driva in skulder till att låna ut pengar.

 
  
MPphoto
 

  Georgios Papastamkos (PPE-DE). - (EL) Herr talman! Jag ska koncentrera mitt anförande på den första av frågorna i debatten, nämligen stadgan för privata Europabolag. Som ni vet ägnar sig bara åtta procent av de europeiska små och medelstora företagen åt gränsöverskridande transaktioner, i en tid då små och medelstora företag utgör 99 procent av företagen inom EU.

Detta bevisar bristerna i dagens politik för att uppmuntra affärsverksamhet inom gemenskapen. Det visar också behovet av att vidta målinriktade åtgärder för att skapa ett enhetligt och mer förmånligt regelverk på europeisk nivå.

Den globala ekonomiska krisen har nu nått den reala ekonomin, det vill säga miljoner små och medelstora företag i hela Europa. Under de rådande omständigheterna måste vårt huvudsakliga mål vara små, effektiva företag.

Kommissionens förslag till rådet om en förordning är ett steg i rätt riktning, vilket enligt min åsikt innebär att man ska minimera det administrativa arbetet för europeiska små och medelstora företag som måste uppfylla olika lokala administrativa krav för att kunna starta ett företag.

Huvuddelarna i den strategi som mycket väl kan ge ny kraft åt entreprenörskapet utveckling inom gemenskapen är flexibiliteten och enhetligheten hos europeiska privata aktiebolag, det minimala kravet på gränsöverskridande verksamhet, de förenklade kontrollerna av bolagsordningens laglighet samt principen om ett startkapital på 1 euro.

Avslutningsvis vill jag gratulera Klaus-Heiner Lehne till den insats han gjort genom att framgångsrikt nå en kompromiss mellan de skiljaktiga åsikter som framförts av hans kolleger i utskottet för rättsliga frågor och i de olika politiska grupperna.

 
  
MPphoto
 

  Manuel Medina Ortega (PSE). - (ES) Herr talman! Jag tror att kvällens debatt är ett värdefullt tillfälle att klargöra vissa saker. För det första: det faktum att debatten om europeiska privata aktiebolag hålls samtidigt som debatten om europeiska småföretag betyder inte att ett europeiskt privat aktiebolag nödvändigtvis är samma sak som ett europeiskt småföretag.

Som Ieke van den Burg sa, och som jag tror att även Francis Wurtz framhävde i sin kritik mot förslaget, så är stadgan för privata Europabolag, som formulerats i kommissionens förslag och godkänts inom utskottet för rättsliga frågor, ett instrument för att skapa företag. Dessa företag kan vara stora, och ska ha särskilda egenskaper, såsom delägarnas begränsade ansvar, och förbudet mot att erbjuda aktier i bolaget till allmänheten. Både europeiska privata aktiebolag och nationella aktiebolag kan vara antingen små eller stora företag.

Som Ieke van den Burg sa är det just flexibiliteten och anpassningsförmågan hos de europeiska privata aktiebolagen som gör att vi måste vara extremt försiktiga. Detta har varit en uppgift för utskottet för rättsliga frågor. De många ändringsförslagen som antagits av utskottet för rättsliga frågor är utformade just för att förhindra att formen för privata Europabolag utgör en grogrund för framväxten av ett europeiskt Delaware. Detta är särskilt relevant för en av Francis Wurtz mest angelägna frågor: arbetstagarnas medbestämmande i företagen.

Jag tycker att de formuleringar som används av utskottet för rättsliga frågor tydligt pekar ut dessa restriktioner. Det är inte fråga om att tillämpa usprungslandsprincipen, som Francis Wurtz påstod. Det handlar snarare om ett antal restriktioner – i enlighet med de regler vi antog i utskottet för rättsliga frågor – som ska förhindra ursprungslandets regler att gälla de företag där arbetstagarnas medbestämmande är högre än vanligt. Jag rekommenderar Francis Wurtz att läsa de ändringsförslag vi antagit. Alla restriktioner finns med där och jag tror att med dessa ändringsförslag är det helt försvarbart att anta texten, även ur Francis Wurtz synvinkel.

Med andra ord så har vi att göra med en europeisk bolagsform som existerar i alla medlemsländer, och som borde göras enhetlig inom EU. Däremot får vi inte tillåta att dessa företag blir virtuella enheter, utan de måste existera i ett nationellt sammanhang, och vara förenliga med den nationella lagstiftningen, särskilt på ett så känsligt område som arbetstagarnas medbestämmande.

Jag anser att det finns några viktiga tillägg i den text som antagits av utskottet för rättsliga frågor gör några viktiga tillägg, och därför vore det ett misstag av kommissionen att inte ta dessa ändringsförslag i beaktande.

Jag anser att syftet med ändringsförslagen från utskottet för rättsliga frågor framfrö allt är riktade mot att begränsa bristerna i kommissionens text, och att parlamentet kan anta betänkandet med gott samvete, inte bara för framstegen när det gäller småföretag, utan också med tanke på styrningen av denna typ av företag, som är underställda lagen och som ska granskas noggrant av arbetstagare i ett system för medbestämmande.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: KRATSA-TSAGAROPOULOU
Vice talman

 
  
MPphoto
 

  Jorgo Chatzimarkakis (ALDE). - (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot! Små och medelstora företag har aldrig varit så viktiga som de är i dag. Små och medelstora företag är särskilt viktiga mot bakgrund av den ekonomiska och finansiella kris, som orsakades av de stora företagen, snarare än av de små. Små och medelstora företag är viktiga för de kommer också snart att drabbas, trots att de ligger bakom en stor del av vår ekonomiska utveckling.

I det land som jag känner till bäst står små och medelstora företag för 20 procent av alla patent, 40 procent av alla bruttoinvesteringar, 49 procent av den totala omsättningen, 70 procent av all sysselsättning och 80 procent av alla praktikanter. Vad vi behöver göra nu är att tänka om. Vi måste trycka på den stora återställningsknappen, och gå tillbaka till noll. Vi måste främja entreprenörsandan, det är det som småföretagsakten står för.

Jag skulle vilja gratulera Edit Herczog till detta betänkande. Det är verkligen viktigt att vi nu beskriver och betraktar små och medelstora företag som ett tvärsnitt, att vi omvärderar våra stödåtgärder, att vi ger förtur åt småföretag i offentliga anbudsförfaranden (”tänk småskaligt först”) och att vi förhindrar offentliga myndigheter att blanda sig i konkurrensen. Därför gratulerar jag er. Vad vi behöver just nu är skattesänkningar för arbetsintensiva sektorer.

 
  
MPphoto
 

  Eoin Ryan (UEN). - (EN) Fru talman! Jag skulle också vilja välkomna detta betänkande. Omkring 80 procent av alla nya jobb inom EU har skapats av små och medelstora företag, och i min egen valkrets i Dublin är omkring 400 000 personer anställda av cirka 100 000 företag inom SMF-sektorn.

Vi måste nu göra allt vi kan för att stödja dessa företag i svåra tider. Jag värdesätter att Europeiska investeringsbanken har en fond på 31 miljarder euro för små och medelstora industrier, och jag menar att mer bör göras inom detta område.

Kommissionens minskning av administrativa bördor och byråkrati måste också välkomnas. Detta innebär besparingar för EU på omkring 2,3 miljoner euro. Jag hade nyligen ett möte med kommissionsledamot Günther Verheugen där vi tillsammans med irländska affärsmän diskuterade de problem som dessa möter. En idé som bör undersökas är att kanske ha ett moratorium mot nya administrativa bördor från EU:s sida, eftersom detta hämmar företagandet. Under dessa svåra tider måste vi göra allt vi kan för att se till att företag överlever fram till dess att det förhoppningsvis vänder uppåt.

Emellertid kan EU inte göra detta på egen hand. Det måste också göras av nationella regeringar och lokala styren, vilka har en enormt viktig roll att spela. Om vi vill få våra småföretag och vår sysselsättning att stabiliseras inom EU och i varje enskild medlemsstat, måste vi göra allt vi kan för att försöka rädda dessa företag.

Den utmaning som vi nu har handlar om sysselsättning, sysselsättning, sysselsättning, och vi måste göra vårt yttersta för att försöka skydda befintliga arbetstillfällen och förhoppningsvis försöka skapa nya arbetstillfällen under kommande år. Detta är helt nödvändigt för oss alla.

 
  
MPphoto
 

  Georgios Toussas (GUE/NGL). - (EL) Fru talman! Det privata Europabolaget är ett försök att ytterligare begränsa de sociala rättigheterna och arbetstagarrättigheterna på samma sätt som Bolkesteindirektivet. Under förevändningen att denna bolagsform ska gynna små och medelstora företag, stärker man i själva verket monopolföretagen.

Man skapar en bolagsform utan kapital (1 euro räcker), och det går att bilda ett fiktivt säte och flytta det vart som helst. De medlemsstater som har det sämsta skyddet för löner och sociala rättigheter kommer att utnyttjas för att man ska kunna kringgå arbetstagarnas rättigheter och reducera dem till lägsta möjliga nivå.

Förordningen, som är direkt tillämplig i medlemsstaterna, är ett naturligt komplement till Bolkesteindirektivet och de arbetstagarfientliga domar som utfärdades av EG-domstolen i Viking-, Laval-, och Ruffertmålen. Det är resultatet av Maastrichtfördraget och av de fyra friheternas tillämpning. Stadgan för privata Europabolag avslöjar de politiska makter som röstade för Maastrichtfördraget, och som när de röstade för Bolkesteindirektivet försökte lura arbetstagarna att det inte skulle påverka arbetstagarnas rättigheter.

Därför ska vi rösta emot denna förordning. Alla som stödjer denna gräsrotsfientliga politik sår vind och kommer säkerligen att skörda storm.

 
  
MPphoto
 

  Jim Allister (NI). - (EN) Fru talman! Det faktum att små och medelstora företag står för 70 procent av sysselsättningen inom EU:s privata sektor är en enorm hyllning till deras ihärdiga företagande, eftersom förtryckande EU-regler försvårar deras liv i onödan.

Därför skulle jag vilja upprepa min tidigare uppmaning om att de små och medelstora företagen, så länge denna ekonomiska nedgång varar, bör få en regleringssemester. Kostnaderna för EU:s reglering i Storbritannien har uppskattats till 107 miljarder brittiska pund under de senaste tio åren. Dessa 107 miljarder brittiska pund borde ha gått till innovation, intensifierad export och tillväxt. Ändå behövde en stor del av dessa pengar spenderas bara på att följa reglerna. Förenklade upphandlingsförfaranden, minskade patentkostnader, generösare regler om statligt stöd och effektiva åtgärder mot orättvis konkurrens från Fjärran Östern är alla avgörande om de små och medelstora företagen ska blomstra.

I dag behöver vi familjedrivna små och medelstora företag – småföretag – mer än någonsin eftersom dessa har den typ av engagemang och den uthållighet som kan ta oss igenom denna kris. Men de behöver vår hjälp och denna hjälp består i att lyfta EU-lagstiftningens tunga hand från dem.

 
  
MPphoto
 

  Kurt Lechner (PPE-DE).(DE) Fru talman, mina damer och herrar! Flera medlemmar har väckt frågan om medbestämmande. Jag vill inte gå djupare in på detta just nu, men jag vill påpeka med anledning av detta att våra medlemsstaters bolagsrätt också har som uppgift att försvara den allmänna ordningens intressen, såsom skydd för kreditgivare, rättsystemets säkerhet och konsumentskydd, en uppgift som säkras i medlemsstaterna genom förebyggande rättsåtgärder, till exempel genom bestämmelser för att bilda och registrera bolag. I detta avseende finns det stora skillnader mellan medlemsstaterna.

Detta tar utskottet för rättsliga frågor på många ställen hänsyn till – vilket välkomnas varmt – genom att lämna medlemsstaternas valmöjligheter öppna. I slutändan kommer dock dessa saker att motarbetas, eller kan åtminstone motarbetas, om vi inte gör något åt det faktum att sätet och det faktiska sätet, det vill säga den faktiska platsen för verksamheten, får vara olika. Enligt min mening förlorar medlemsstaterna därmed i praktiken, om än inte i lagen, en stor del av sin suveränitet över den egna bolagsrätten och dess reglerande funktion, eftersom dessa kan ogiltigförklaras.

Jag vill tillägga att detta kommer att eller skulle kunna hota anseendet hos stadgan för privata Europabolag, åtminstone i de medlemsstater som har egna striktare krav. Ett förslag skulle kunna vara att vänta och se vad som händer och sedan göra de nödvändiga justeringarna, vilket jag skulle förorda om inte denna utveckling förstärks av förfarandena och kravet på enhällighet. Det är detta som bekymrar mig mest. Det finns ingen anledning att gå tillväga på detta sätt. EG-domstolens rättspraxis är bara en tillfällig åtgärd eftersom vi inte har något direktiv för flytt av företagssäten. Men i den form som nu föreslås kan stadgan för privata Europabolag förstärka denna uppsplittring om den införlivas med gemenskapsrätten en gång för alla. Med anledning av detta vill jag uppmana rådet att ompröva denna fråga mycket noggrant.

 
  
MPphoto
 

  Juan Fraile Cantón (PSE). - (ES) Fru talman! Små och medelstora företag är ryggraden i EU:s ekonomi. Deras stora dynamiska kraft och förmåga till tillväxt och innovation har gett dem en betydande ställning inom EU:s politik.

Vi gratulerar Edit Herczog till hennes betänkande som uppmuntrar små och medelstora företags tillväxt på grundval av en princip som inte i något avseende är oviktig. I EU:s och medlemsstaternas politiska och ekonomiska verksamhet bör vi tänka småskaligt först.

I småföretagsakten finns lagstiftningsförslag och politiska överenskommelser som är tänkta att skapa administrativa, regelmässiga och ekonomiska förutsättningar för att utveckla denna del av EU:s ekonomi. På grund av den rådande krisen och instabiliteten i det finansiella systemet är det svårt för små och medelstora företag att låna pengar, vilket gör att deras vanliga ekonomiska aktivitet dämpas. Nu behöver vi mer än någonsin en samordnad reaktion på europeisk nivå och medlemsstaternas initiativ bör struktureras och anpassas efter bestämmelserna i det dokument vi diskuterar i dag.

Sammanfattningsvis vill jag säga att det är särskilt viktigt att vi anslår 30 000 miljoner euro under perioden 2009–2001 i syfte att främja lån till små och medelstora företag. Detta initiativ kompletterar ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och Jeremie-initiativet och det kommer att flerdubbla de medel som finns tillgängliga för små och medelstora företag.

Vi är helt övertygade om att samordning inom EU och omfattningen av EU:s engagemang är avgörande för att så snart som möjligt komma en bit på vägen mot ekonomisk återhämtning.

 
  
MPphoto
 

  Patrizia Toia (ALDE).(IT) Fru talman, mina damer och herrar! Småföretagsakten blev till i ett annat klimat än det som råder just nu, i en tid av tillväxt och utveckling. I dag när vi ska anta detta betänkande i parlamentet råder helt andra omständigheter. Små och medelstora företag har det mycket svårt just nu, eftersom de drabbas hårt av tillverkningskrisen och finanskrisen.

När vi antar betänkandet i parlamentet, anser jag att det främsta budskapet till små och medelstora företag bör vara att parlamentet och EU:s institutioner står bakom dem och vill stärka den vilja och motståndskraft som små och medelstora företag visar prov på när de nu står öga mot öga med krisen. Vi vill förstärka detta budskap genom att ange prioriteringarna för vårt stöd och genom att hålla oss på en praktisk nivå, kräva mer flexibla lagar och verktyg för att skapa en mindre fientlig miljö för dessa företag.

En annan sak som jag anser att vi bör visa är att vi hjälper små och medelstora företag med det som är mest kritiskt just nu, nämligen tillgång till lån. De medel som tillhandahållits av Europeiska investeringsbanken räcker inte. Det är ytterst viktigt att vi säger – och vi ska säga det i morgon – att vi vill göra mer för att erbjuda lån till små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 

  Ewa Tomaszewska (UEN).(PL) Fru talman! I finanskrisen och den följande ekonomiska krisen frestas arbetsgivare att försöka ändra sitt bolags rättsliga ställning för att minska sina kostnader, inklusive kostnader i samband med arbetstagarnas rättigheter och arbetsgivarnas sociala skyldigheter. Därför vill de registrera sina företagssäten i de länder där regleringar och ekonomiska villkor skapar de största besparingsmöjligheterna, eftersom de rättsliga kraven på till exempel minimilön eller pensionsavgifter är lägre. I betänkandet framhålls att gränsöverskridande förflyttningar av företagssäten inte får leda till att företag slipper undan rättsliga och sociala bestämmelser eller skattebestämmelser. Arbetstagarnas rättigheter får inte inskränkas. Vi kan inte tillåta att den sociala standarden försämras. Vi måste hitta andra sätt att stödja små och medelstora företag, till exempel genom att ge tillgång till lån.

 
  
MPphoto
 

  Vladimír Remek (GUE/NGL). – (CS) Mina damer och herrar! I Edit Herczogs betänkande om små och medelstora företag talas det om 70 procent av all sysselsättning och 70 procent av alla momsintäkter inom EU. Därför vill jag uttrycka inte bara min enorma uppskattning av föredragandens initiativ, utan även mitt stöd till detta. I den rådande krisen befinner sig små och medelstora företag helt uppenbart i högriskkategorin. Därför måste vi arbeta för en ökad social medvetenhet när det gäller små och medelstora företag. De ställs hela tiden inför en mängd hinder. Det är mycket svårare för dem att få lån än vad det är för större företag. De administrativa kraven är också mer betungande för små och medelstora företag. Det är alltid mycket svårare för små och medelstora företag att vinna offentliga upphandlingar i Europa än vad det är i USA och många asiatiska länder. Vi hävdar att dessa företag är av avgörande betydelse för EU:s ekonomiska välstånd. Låt oss därför ge dem vad de behöver för att bekräfta denna betydelse, nämligen möjligheter i en tid då krisen sprider sig som ett resultat av den dominoeffekt som startades av finansjättar och multinationella företag.

 
  
MPphoto
 

  Tadeusz Zwiefka (PPE-DE).(PL) Fru talman! Att anta en stadga för europeiska privata aktiebolag kommer att göra att sådana företag kan etablera sig och verka i samtliga medlemsstater på lika villkor. Det huvudsakliga målet är att få bort de nuvarande betungande reglerna för små och medelstora företag som verkar internationellt. För att verka internationellt är små och medelstora företagen faktiskt tvingade att etablera ett företag i mållandet. Med tanke på att det finns 27 olika rättsystem i EU genererar denna process enorma kostnader. När det gäller europeiska privata aktiebolag kommer ägarna att kunna registrera sitt företag i samma form, oavsett om de verkar i sitt eget hemland eller i en annan medlemsstat. Den tid och de kostnader som de sparar på juridisk rådgivning, hantering och administrativa processer kommer utan tvekan att göra processen enklare och mer lättillgänglig för entreprenörer som vill investera.

En av skeptikernas största farhågor är att det inte finns något krav på bolaget att äga ett tillräcklig stort aktiekapital för att skydda borgenärerna. Ingenting kan vara mer osant. Aktiebolag är ett bevis för att ett företag kan vara framgångsrikt utan behov av aktiekapital – de är den populäraste bolagsformen i världen. I dag har aktiekapitalet förlorat sin viktigaste funktion, nämligen att skydda borgenärerna. SPE-bolag får detta skydd genom andra mekanismer som är baserade i huvudsak på ökad insyn i deras verksamhet och närmare samarbete med borgenärer. I dag lägger inte kommersiella partner själva lika mycket vikt vid aktiekapital som vid flödet av kapital, mer känt som kapitalflöde, vilket avslöjar mycket mer om ett företags solvens än enbart kapitalet.

Frågan om arbetstagarnas rättigheter kvarstår fortfarande – det är i synnerhet här som fackföreningarna är oroliga över att behöva överge tidigare uppnådda standarder. Jag anser dock att detta är ett falskt alarm. I den föreslagna stadgan finns en otvetydig bestämmelse om att arbetstagarmedverkan ska styras av nationell lagstiftning. SPE-bolagens attraktionskraft kan hotas av att tröskeln för arbetstagarmedverkan sätts för lågt. Jag tycker att vi ska behålla miniminivån på 500 anställda för att inte belasta mindre bolag med extra kostnader.

 
  
MPphoto
 

  Antolín Sánchez Presedo (PSE). - (ES) Fru talman! Mer uppmärksamhet måste läggas på små och medelstora företag eftersom dessa representerar 99 procent av företagen, 70 procent av arbetskraften och nära 60 procent av det europeiska mervärdet i näringslivet. De spelar också en viktig roll för mångfald, innovation och sammanhållning i Europa.

Det är viktigt att vi förser dem med ett integrerat ramverk som förstärker företagarandan, att vi accepterar principen att tänka småskaligt när vi utarbetar riktlinjer och att vi stimulerar deras enorma potential. Offentliga myndigheter bör anpassa sig efter deras behov och familjeförhållanden för att förenkla deras existens och överlåtelse, i synnerhet när det gäller sjukdom, pension, konkurs och likvidation.

De 23 miljoner små och medelstora företag som finns i Europa kan omfattas av samma krav som de 41 000 stora bolagen. En enklare lagstiftningsmiljö, utan oproportionerlig byråkratisk börda, är viktig. Stegen i denna riktning omfattar stadgan för SPE-bolagen, initiativen att bilda företag på 48 timmar, en 25-procentig minskning av de administrativa kostnaderna till år 2012, upprättande av en ordning med en enda kontaktpunkt för mervärdesskatt och minskade mervärdesskattesatser för arbetsintensiva tjänster och tjänster som tillhandahålls lokalt samt en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Små och medelstora företag bör förstärka sin medverkan på den inre marknaden och i offentliga upphandlingar. För närvarande har bara 8 procent gränsöverskridande verksamhet och deras andel i offentliga anbudsförfaranden är 42 procent. Sätt att främja mer balanserade konkurrensvillkor kan vara att förenkla undantagen från nya kategorier för statligt stöd, att främja samordning, att ändra direktivet om betalningsdröjsmål för att garantera betalning inom 30 dagar och att undanröja hinder för offentlig upphandling.

I dessa kristider är det viktigare än någonsin med europeiska åtgärder för att se till att små och medelstora företag har tillgång till finansiering till rimliga priser. Det är också viktigt med åtgärder för att kontinuerligt öka kunskapsöverföringen och effektiviteten i supporttjänster.

 
  
MPphoto
 

  Olle Schmidt (ALDE). - Fru talman! Vi vet att småföretag är ryggraden i vår ekonomi. Inte minst i dessa dagar måste EU och medlemsstaterna genom färre regler, mindre byråkrati och lägre kostnader göra det enklare för småföretagen, både för de existerande och för de tillkommande. Små och medelstora företag har en helt annan förmåga än traditionella stora företag att anpassa sig till nya omständigheter och anamma nya rön och teknik.

Förutom att underlätta för småföretag att delta i offentlig upphandling genom bättre tillgång till den inre marknaden, underlätta möjligheterna att hitta kapital och göra statsstödsregler icke-diskriminerande så handlar det om en attitydförändring som genomsyrar allt beslutsfattande, i skolan, högskolan och arbetslivet. Forskning visar att entreprenörskap är starkt sammankopplat med tillväxt. Det kommande svenska ordförandeskapet kommer särskilt att ta upp riktade insatser för att underlätta kvinnligt företagande, en viktig europeisk strategi för framtiden.

 
  
MPphoto
 

  Pilar del Castillo Vera (PPE-DE). - (ES) Fru talman! När det gäller denna debatt måste vi vara medvetna om att när allt kommer omkring är inte detta någon enhetlig rättslig nivå – och därmed en gemenskapslagstiftning som gäller för alla medlemsstater – utan i stället en rad riktmärken för att i framtiden försöka se till att alla europeiska medlemsstater antar en gemensam strategi för små och medelstora företag.

Det finns många aspekter i detta ämne, men jag vill nämna tre som jag verkligen tycker är viktiga.

För det första finns det ett behov att undanröja flera av de rättsliga hinder, flera av de svårigheter och mycket av den överflödiga byråkratin som står i vägen för – i ovanligt stor utsträckning i vissa länder – bildandet av små företag, och sedan utvecklingen av dessa verksamheter när de väl har bildats. Allt detta kräver finansiella och mänskliga resurser för att ta itu med det ovanligt stora antalet överflödiga regler och dessa resurser kan därför inte användas för andra ändamål.

För det andra finns det problem med teknisk innovation och tillämpad forskning. Här måste vi också fördubbla våra insatser för att se till att små och medelstora företag har tillgång till gemenskapsprogram som också i många fall lider av alldeles för mycket byråkrati.

Till sist tror jag att förhållandet mellan små och medelstora företag och utbildningssektorn är mycket viktigt: om små och medelstora företag inte blir en naturlig arena för kompletterande kompetensutveckling vid olika utbildningsnivåer kommer vi, eller snarare de små och medelstora företagen, inte att ha några särskilda resurser och med detta menar jag personer under utbildning.

 
  
MPphoto
 

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE).(PL) Fru talman! Detta förslag till rättsakt överensstämmer i stora drag med Europaparlamentets resolution med rekommendation till kommissionen om en stadga för europeiska SPE-bolag som antogs för två år sedan. Syftet med förslaget är att skapa en standardiserad form av företagande under gemenskapslagstiftningen som kommer att vara fördelaktig för små och medelstora företag och grunda sig på förenklade villkor och hålla den byråkratiska bördan på ett minimum.

Det lägsta aktiekapitalet på 10 000 euro som föreslås av kommissionen kan vara bra för företagets image genom att det ger en viss trovärdighetsnivå. Å andra sidan är summan svårare att få fram i vissa medlemsstater än i andra. Aktiekapital ska inte vara ett verkligt hinder för att starta ett företag så därför stöder jag det kompromissändringsförslag som har antagits av utskottet för rättsliga frågor, som sätter nivån för minsta aktiekapital för ett europeiskt SPE-bolag till en euro, men kompletteras av kravet att företagets ledningsgrupp måste skriva under ett solvensintyg.

När det gäller arbetstagarnas medverkan i företaget ska den avgöras enligt lagarna i det land där företaget har sitt registrerade säte. Men ett undantag kan göras från regeln, om rätten till medverkan för ett visst antal anställda i företaget, som skulle gälla i den medlemsstat där de faktiskt arbetar, skulle begränsas av gällande lagar i det land där det europeiska företaget är registrerat. I detta fall skulle företagsledningen vara tvungen att skapa ett enhetligt system för medverkan, som en del av en överenskommelse som har förhandlats fram med företagsrepresentanter.

Till sist vill jag tillägga att den nya företagsformen inte ersätter andra former av företag som redan finns i de olika länderna, utan är ett alternativ till dem som bara användas när specifika villkor vid grundandet av ett sådant företag har uppfyllts.

 
  
MPphoto
 

  Giles Chichester (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Som en småföretagare med omkring 25 års erfarenhet i den ”riktiga världen” stöder jag i det stora hela småföretagsakten och betänkandet från Edit Herczog, som ingår i mitt utskott.

Särskilt välkomnar jag förslaget till direktiv om reducerade momssatser för arbetsintensiva och lokalt tillhandahållna tjänster, särskilt i nuläget.

Jag välkomnar också de ändringsförslag där man uppmanar till genomförande av resultaten från expertgruppen på hög nivå om minskning av administrativa bördor. Om det är något som småföretag behöver så är det en minskning av de administrativa bördorna.

Jag välkomnar också de ändringsförslag där man uppmanar till ett snabbt avtal om gemenskapspatentet, som anpassats till små och medelstora företags behov. Notera att ”snabbt” och ”gemenskapspatent” inte är ord och begrepp som passar särskilt bra tillsammans.

Jag välkomnar också uppmaningen till förbättrad tillgång till finansiering eftersom tillgången till finansiering i det aktuella ekonomiska klimatet är avgörande inte bara för om småföretag ska lyckas bra, utan för själva deras överlevnad.

Emellertid har jag två förbehåll. Det första gäller förslaget till en gemensam konsoliderad skattebas, eftersom jag är rädd att denna skulle kunna minska flexibiliteten för små och medelstora företag och även för medlemsstaterna. För det andra hyser jag personliga tvivel när det gäller förtjänsterna och fördelarna med att ändra direktivet om sena betalningar. Personligen har jag alltid tvivlat på värdet av denna åtgärd för småföretag, eftersom jag anser att det är bättre att de hanterar sina egna krediter än att man överlåter detta på lagstiftningen.

 
  
MPphoto
 

  Joel Hasse Ferreira (PSE).(PT) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! I detta betänkande försöker vi understryka betydelsen av små och medelstora företag, inklusive familjeföretag och företag som är integrerade i samhällsekonomin. Jag vill gratulera min kollega, Edit Herczog, eftersom hennes betänkande är viktigt ur denna synvinkel. Andra dokument och texter har tagits fram inom samma område och det är viktigt att de överensstämmer. Jag vill till exempel nämna det europeiska Eurostars-programmet och betänkandet om förkommersiell upphandling.

Detta betänkande betonar också de många sätt som finns att minska den byråkrati som ska göra det enklare att etablera denna typ av företag för att utnyttja deras initiativförmåga, starta upp nya verksamheter, tillverka nya produkter, tillhandahålla nya tjänster som passar konsumenters och andra företags behov och därmed förstärka utvecklingen av ekonomin i Europa. Jag vill också nämna något som jag tycker är mycket viktigt: Och det är frågan som det hänvisas till i punkt 47 i Herczogbetänkandet. Man bör förbättra vissa aspekter i det skattemässiga och rättsliga systemet i medlemsstaterna, eftersom den nuvarande modellen i de flesta medlemsstater kan vara ett hinder för överlåtelse av företaget, särskilt familjeföretag, och därmed öka risken för likvidering eller nedläggning av företaget. Medlemsstaterna måste därför noggrant granska sitt rättsliga och skattemässiga regelverk för att förbättra villkoren för företagsöverlåtelse och främja och tillämpa effektiva modeller för företagsöverlåtelse till anställda som ett alternativ till nedläggning. Denna strategi skulle skydda arbetstillfällen och göra att vinster kan återinvesteras för att bättre utveckla dessa företag.

Här vill jag särskilt poängtera att stöd för innovativa projekt för små och medelstora företag, enklare tillgång till EU-fonder och förbättrade kreditmöjligheter i synnerhet, men inte bara, i detta sammanhang, är viktiga faktorer för att stödja små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 

  Dragoş Florin David (PPE-DE).(RO) Först vill jag tacka föredraganden och de som har arbetat med den kanske viktigaste rättsakten under den här valperioden.

Det måste påpekas att vi först och främst lägger speciell vikt vid små och medelstora företag och företagande bland kvinnor. Eftersom vi den 8 mars firade den internationella kvinnodagen vill jag ta detta tillfälle i akt att framföra mina hjärtligaste gratulationer till alla kvinnor. Vi måste betona att detta är en relativt komplicerad lag som omfattar allt vi kunde få med när det gäller små och medelstora företag: minskad byråkrati och att lägga speciell vikt vid forskning och utvecklingsverksamhet i små och medelstora företag samt vid finansieringen av denna verksamhet.

Jag tror att denna rättsakt kommer att göra gott för den nuvarande ekonomiska krisen eftersom den europeiska ekonomin behöver sammanhållning och sin största drivkraft, små och medelstora företag. Därför anser jag att vi måste ge kommissionen och rådet ett så stort stöd som möjligt, skynda på godkännandet av denna rättsakt och kunna lyfta fram styrkan i den europeiska ekonomin och den dynamiska verksamheten inom detta område för att här i Europa kunna hålla fast vid allt som europeisk ekonomi och produktion står för.

Till måste vi be kommissionen att hitta så många finansieringskällor som möjligt och förse små och medelstora företag med så många kreditmekanismer som möjligt.

 
  
MPphoto
 

  Zsolt László Becsey (PPE-DE) - (HU) Mot bakgrund av betänkandet om små och medelstora företag vill jag först gratulera kommissionen och i synnerhet föredraganden, Edit Herczog, till hennes utomordentliga arbete. Samtidigt beklagar jag att detta betänkande inte utarbetades enligt artikel 39 arbetsordningen där det krävs att kommissionen lägger fram konkreta lagstiftningsförslag.

Jag tycker att det är särskilt viktigt för medlemsstaternas skull att vi begär att de rapporterar om framstegen i sina årliga Lissabonrapporter. Annars kommer majoriteten av de fina rekommendationerna där bara att bli döda bokstäver. Jag håller också med Edit Herczog om att förmånsbehandling av de nya medlemsstaterna, i synnerhet de som ligger utanför euroområdet, är en viktig politisk konsekvens av hela arbetet. De befinner i en särskilt besvärlig situation redan innan den generellt ogynnsamma situationen för små och medelstora företag, men de kan komma att spela en viktig roll för att komma ur krisen.

Jag vill bara framföra ett par saker om den inre marknaden: det är verkligen oroväckande att bara åtta procent av de små och medelstora företagen ägnar sig åt gränsöverskridande verksamhet. Denna procentsats måste höjas. Mentorskap är speciellt viktigt för att uppmuntra sådan verksamhet. Detta skulle kunna åstadkommas genom att minska den administrativa bördan och att vidta åtgärder som rör mervärdesskatt, t.ex. genom ett system med en enda kontaktpunkt eller en reducerad momssats. Vi måste också verka för att små och medelstora företag får en starkare ställning i offentliga upphandlingar på gemenskapsnivå, t.ex. genom att oftare välja små och medelstora företag som huvudavtalspart eller att offentliggöra anbudsinfordringar avsedda speciellt för dem.

Den SMF-grupp där jag är ordförande skulle eftertryckligen vilja se resultat i arbetet med att upprätta ett genomgripande garanti- och kreditsystem på EU-nivå. Jag hoppas att möjligheten med den nya Europeiska investeringsbanken (EIB) kommer att uppfylla alla de förväntningar vi har på den. För att få ett snabbt genomförande av betalningsdirektiven och lösa skuldsituationen måste samordnade åtgärder vidtas på medlemsstatsnivå. För att hitta nya marknader och hantera de administrativa utmaningarna måste medlemsstaternas insatser för att stärka mentorsystemet och EU-stödet för en sådan satsning komma snabbt.

 
  
MPphoto
 

  Jacques Toubon (PPE-DE) - (FR) Fru talman! Jag välkomnar diskussionen och antagandet av stadgan för europeiska SPE-bolag samtidigt som jag vill berömma vår föredragande, Klaus-Heiner Lehne. Jag tror att den text som kommer att antas i parlamentet på något sätt kommer att bära hans namn och att europeiska SPE-bolag kommer att bli kända för eftervärlden som Klaus-Heiner Lehne-bolag.

Jag vill bara kommentera en punkt. Jag delar den uppfattning som Zsolt László Becsey nyligen uttryckte. Jag anser att de regler för arbetstagarmedverkan som föreslogs i kompromissen strider mot den överenskomna målsättningen, med andra ord motverkar enkelheten och effektiviteten i stadgan för små och medelstora företag.

Jag anser att det är ett misstag att införa arbetstagarmedverkan på en sådan nivå, med andra ord i sådana små företag. Jag har full förståelse för att man är hängiven ett system av social och ekonomisk styrning som har bevisat sitt värde. Men jag tror att vi i detta fall förlorar lite av effektiviteten i den föreslagna stadga som vi ska anta om vi inför ett system för arbetstagarmedverkan i små företag, eftersom sådana system enligt min mening enbart passar i större företag. Men bortsett från detta förbehåll tycker jag denna text är utmärkt.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon tisdag, kl. 12.00.

 
  
MPphoto
 

  Martí Grau i Segú, föredragande för yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. (ES) Fru talman! Först vill jag tacka föredraganden, Edit Herczog, för hennes betänkande och hennes samarbete med föredragandena för yttrandena från de andra utskotten.

Som föredragande för yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd vill jag kort peka på tre saker som vi anser vara viktiga – trots att vi även har en bred enighet när det gäller andra delar – och som vi ville belysa då vi utarbetade vårt yttrande.

Först vill jag peka på att behovet av att vidta åtgärder för att hantera den situation som ofta uppstår när ägaren till ett litet eller medelstort företag går i pension. I alltför många fall medför pensioneringen att dessa företag måste lägga ned sin verksamhet eller i andra fall att de köps upp av större företag, med resultatet att de inte längre faller inom kategorin små eller medelstora företag.

För det andra vill jag betona värdet av utbildning som ett nyckelelement för att förbättra kapaciteten för företag och deras anställda och för att belysa det sociala värdet av företag i ett vidare samhällssammanhang.

Till sist vill jag hänvisa särskilt till kvinnor som fortsätter att uppleva stora problem med att driva denna typ av företag.

 
  
MPphoto
 

  Richard Corbett (PSE). - (EN) Fru talman! Jag tar ordet för att ifrågasätta vad James Hugh Allister sa tidigare i sina löjliga kommentarer om de förmodade kostnader som EU-regleringen skapar för företag, särskilt brittiska företag.

Detta baserar sig på några så kallade undersökningar som nu sprids i den brittiska EU-skeptiska pressen med allt hemskare kalkyler över dessa kostnader.

Dessa undersökningar är emellertid felaktiga på tre punkter. För det första överdriver de den mängd lagstiftning som antas på EU-nivå i stället för på nationell nivå, och nämner 50 procent eller mer medan de flesta nationella undersökningar visar att det rör sig om mellan 6 och 15 procent. För det andra tar de inte någon hänsyn till att EU-lagstiftningen, när den tillämpas på rätt sätt, minskar kostnaderna för företag och minskar den byråkratiska bördan genom att ha en enda uppsättning normer – gemensamma normer för den gemensamma marknaden – i stället för 27 olika och separata uppsättningar. För det tredje tar de inte hänsyn till att när vi inför kostnader så är det ofta med avsikten att spara pengar i senare led. När vi kräver att cigaretter ska ha ett hälsovarningssystem, eller när vi kräver att asbest ska fasas ut från våra produkter och på våra arbetsplatser, så är det för att i förlängningen minska hälso- och sjukvårdskostnaderna och spara människoliv.

I dessa undersökningar görs cyniskt nog inget försök att få en balanserad bild, och det är skandal att någon som menar sig representera alla sina väljare bara ser till en sida av saken.

 
  
MPphoto
 

  Ieke van den Burg (PSE). - (EN) Fru talman! Det är synd att Jacques Toubon lämnar salen, för jag ville svara på hans beskyllning angående vår kompromiss, nämligen att den kräver att små och medelstora företag ges nya tunga bördor. Genom kompromissen ändras den rådande situationen till förmån för fusioner, uppdelning av företag och flyttning av säten. När det gäller helt nystartade företag finns det en relativt hög tröskel för företag med färre än 500 anställda. Företag med mellan 500 och 1 000 anställda har exakt vad som finns i de andra direktiven. Man kan inte hävda att detta försvårar den aktuella situationen. Den förenklas i själva verket. I detta samråd med arbetsmarknadens parter vill vi arbeta med hur man kan förenkla och med ett bättre system som är harmoniserat inom hela EU.

 
  
MPphoto
 

  Ján Figeľ , ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Jag vill tacka alla för en mycket intressant debatt. För det första ber jag om ursäkt på min kollega Charlie McCreevys vägnar. Han har ett åtagande inom Ekofin tidigt i morgon. Hans frånvaro beror på förberedelserna inför detta.

Jag vill svara på några av de punkter som har tagits upp. En del av svaret ligger i den övergripande process som vi driver tillsammans, däribland parlamentets positiva politiska signaler till små och medelstora företag under 2009. Dessa ger en bra uppmuntran, särskilt i en tid av kris och särskilt eftersom vi tror att små och medelstora företag har mycket hög potential och att de förtjänar särskild uppmärksamhet – till exempel integrering mellan utbildning, yrkesutbildning och små och medelstora företag.

Jag är nöjd över att vi sedan 2007 har samarbetat med generaldirektoratet för näringsliv och kommissionsledamot Günther Verheugen när det gäller entreprenörsutbildning, något som verkligen behövs i EU och något som ligger efter många andra områden. Jag skulle kunna nämna många exempel på bra instrument – såsom Erasmus för unga företagare – men jag vill inte tala om dessa just nu. Det är en process med många frågor, som gäller tillgången till finansiering. Europeiska investeringsbanken frigör nu utrymme och volym för krediter: 30 miljarder euro för små och medelstora företag, 1 miljard euro per år extra för medelstora företag, och dessutom 1 miljard euro för mezzaninkapital.

Nyligen beslutade vi som ni vet att mjuka upp reglerna om statligt stöd, och höja tröskelvärdet för stöd av mindre betydelse till 500 000 euro, vilket i allmänhet innebär bättre villkor för mer intensifierat statligt stöd. Detta kommer också att bidra till att underlätta stöd till produktion av miljövänliga produkter.

Othmar Karas talade om småföretagsakten. Vissa medlemsstater övervakar och rapporterar redan om genomförandet av småföretagsakten. Detta var fallet under 2008 och från 2009 kommer det att göras en årlig bedömning från medlemsstaternas sida som en del av alla nationella reformprogram. Vi kommer därför att få veta mer, och denna kultur av integrering och stöd kommer att växa.

När det gäller offentlig upphandling och små och medelstora företag har kommissionen haft omfattande samråd med intressenterna, bland annat näringslivsorganisationer. Ett verkligt problem ligger i de offentliga inköparnas tillämpning av reglerna. Vi behöver mer konkurrens, mer öppenhet och undvikande av diskriminering, men de goda nyheterna är att 42 procent av volymen, ovanför EU:s tröskelvärden, redan går till små och medelstora företag inom EU, vilket är ett mycket betydande stöd.

Francis Wurtz talade om uppdelningen av säten och huvudkontor, och problemet med en potentiell urholkning av de anställdas medverkan. Uppdelningen av små och medelstora företags säten och huvudkontor är redan allmän praxis i hälften av medlemsstaterna, även i stater som har mycket höga normer för den sociala trygghetspolitiken. Detta säkrar den flexibilitet som företag behöver när de är verksamma i fler än ett land.

När det gäller Jean Marie Beaupuys begäran om 30 dagar bör den behandlas i det förslag om sena betalningar som redan håller på att utarbetas och som bör antas av kommissionen senast i slutet av den här månaden.

Frågan om samråd och arbetstagarnas medverkan har diskuterats mycket här – inte bara i dag. Som en del av sina förberedelser genomförde kommissionen mellan juli och oktober 2007 ett offentligt samråd om det potentiella privata Europabolaget. Företrädare för fackföreningar, inklusive europeiska fackföreningar, presenterade sina synpunkter vid konferensen, särskilt under 2008. En stor konferens hölls i mars 2008 och vi diskuterade dessa frågor med experter från europeiska fackföreningar flera gånger under detta år. Jag vill betona något viktigt, som gäller den rättsliga grunden. Den rättsliga grunden är inte artikel 138, eftersom vi inte behandlar området socialpolitik, utan artikel 308. Därmed är det en annan typ av initiativ, som grundas på att medlemsstaterna är eniga. Det fanns inga skäl att inleda ett särskilt samråd enligt den tidigare artikeln.

Jag vill påminna er om att vi redan riktade in oss på stora offentliga företag när vi lade fram förslaget om Europabolag, och att förslaget om det europeiska privata aktiebolaget var utformat för små och medelstora företag. De anställdas rättighet till information och samråd behandlades under 2001, i det första direktivet om Europabolaget.

Sedan 2002 har vi haft en allmän ram för att informera och samråda med anställda inom EU. Det finns inget skäl att bortse från dessa regler och komma med en annan lösning i det föreliggande förslaget om det europeiska privata aktiebolaget.

Om arbetstagarnas kollektiva rättigheter ska förbättras, vilket är vår avsikt, så skulle detta inte göras bara när det gäller en typ av företag, utan genom ett mer allmänt initiativ som också beaktar medlemsstaternas olika traditioner.

Vi har redan gjort viktiga framsteg i utvärderingen av de anställdas rättigheter i stadgan för det europeiska privata aktiebolaget. Uppföljningsåtgärder kommer att övervägas när den fullständiga bedömningen är klar 2010.

Vissa synpunkter har framförts om varför man inte i större utsträckning behandlade beskattning och redovisning. Jag vill påminna er om att vi inte har allmänna lagstiftningsbefogenheter i alla frågor. Lagstiftningsinitiativ inom bolagsrätt, obeståndslagstiftning samt redovisnings- och skatterätt är knutna till mycket specifika, och ofta restriktiva, rättsliga grunder i våra fördrag, och det befintliga fördraget utgör knappast en grund för en fullständig europeisk bolagsrätt.

Sist men inte minst vill jag tacka er för en mycket öppen och konstruktiv debatt, och även för ett verkligt samarbete om politiska frågor som gäller små och medelstora företag. Många här är vänligt inställda till små och medelstora företag. Rekommendationerna i det första betänkandet kommer att tas i beaktande vid genomförandet av handlingsplanen, och särskilt vid alla relevanta frågor som är knutna till småföretag.

När det gäller Klaus-Heiner Lehnes betänkande behöver mycket arbete fortfarande göras eftersom vi måste uppnå enighet i rådet. Vi kommer att behöva en viss tid, särskilt på grund av enhälligheten, men ert bidrag kan verkligen förbättra förutsättningarna och bidra till att nå verkligt samförstånd och godkännande. Vi vill underlätta denna process och inrätta en stadga som verkligen hjälper europeiska företag.

När det gäller gränsöverskridande flyttning av bolagssäten instämmer kommissionen i att företag bör vara fria att flytta sitt säte inom EU, förutsatt att aktieägarnas, fordringsägarnas och de anställdas rättigheter garanteras. Vi behöver därför hitta rätt balans mellan etableringsfrihet och tredje parters intressen.

Avslutningsvis vill jag säga att detta är det europeiska året för kreativitet och innovation, och att det är mycket viktigt att ha en strategi som för fram våra företags kreativa potential. Människor är mycket viktiga, inte bara eftersom vi befinner oss i en kris, utan eftersom människor har den största potentialen. Frågor såsom immateriella rättigheter eller gemenskapspatentet skulle inom en snar framtid kunna behandlas genom en mer öppensinnad politisk strategi. EU skulle kunna vara mer innovativt och kreativt i sitt stöd till små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 

  Klaus-Heiner Lehne, föredragande.(DE) Fru talman, herr kommissionsledamot! Jag skulle vilja kommentera fyra punkter. Den första gäller direktivet om flyttningar av bolagssäten där jag anser att kommissionen ska överge sina argument, eftersom den riskerar att göra sig till åtlöje bland experterna. Teorierna om att flyttningar av bolagssäten kan arrangeras så att ett företag startas i ett grannland och sedan slår samman det med det egna bolaget enligt direktivet om sammanslagningar kan knappast bli mer byråkratiska. Här talar vi om att minska byråkratin och underlätta för små och medelstora företag. Detta förslag visar hur meningslöst det är för kommissionen att envist vägra presentera ett förslag om det fjortonde direktivet. Det gynnar ingen annan än juristerna.

Min andra punkt handlar om arbetstagarmedverkan. Ieke van den Burg har rätt: äkta små och medelstora företag påverkas inte av den kompromiss som vi har presenterat. Vår målsättning är enbart att undvika missbruk och registrering av bolag som egentligen är stora bolag och mer lämpade som europeiska bolag än europeiska SPE-bolag sett till antalet anställda. Det är praktiskt taget bara missbruk som registreras.

Min tredje punkt handlar om den faktiska sätesteorin som bara sju medlemsstater förbinder sig till – enbart sju! Förra året övergav den största medlemsstaten, Tyskland, denna teori. EG-domstolen förespråkar den inte, men tillåter den i undantagsfall, vilket visade sig i Cartesio-domen. Det tåget har gått och det är ingen idé att fortsätta argumentera om det.

För det fjärde vill jag säga att argumentet från vänsterledamöterna – ingen av dem stannade och deltog i debatten tidigare – att förslaget skulle avslås, inte tar hänsyn till innehållet i betänkandet – det har Manuel Medina Ortega helt rätt i. I betänkandet behandlas faktiskt all den kritik som har framförts. Därför föreslår jag att även parlamentsledamöterna på vänsterkanten överväger att läsa betänkandet och ändringsförslagen igen och sedan diskutera dem en gång till i sin grupp.

 
  
MPphoto
 

  Edit Herczog, föredragande. − (EN) Fru talman! Det är verkligen synd att alla mina väljare inte är här i salen. Det var underbart att höra så många ledamöter från så många länder och så många partier som välkomnade mitt betänkande om ”Small Business Act”. Jag måste dock säga att mitt betänkande inte skulle ha varit möjligt utan kommissionen, nämligen Günther Verheugen och hans ”small business team”, Francoise Le Bail, med flera. Jag skulle inte heller ha kunnat göra det utan den tvärpolitiska gruppen för små och medelstora företag.

De flesta av mina kolleger höll med om allt i betänkandet, vilket kan konstateras utifrån det faktum att inte så många ändringsförslag lades fram. Vissa kolleger frågade varför det inte är rättsligt bindande. Det är inte rättsligt bindande till sin natur av många skäl. Men i morgon kommer vi att begära omröstning med namnupprop i fråga om många punkter, för att visa parlamentets gemensamma agerande och det gemensamma kravet från rådet att göra detta.

Slutligen skulle jag vilja säga att Darwin för exakt 200 år sedan publicerade sin bok ”Om arternas uppkomst”. Han sa att det inte är den starkaste som överlever, utan den som bäst kan anpassa sig. Vad vi har gjort med småföretagsakten är att skapa ett utrymme för medlemsstaterna att anpassa sig och manövrera, och för småföretag inom medlemsstaterna att anpassa sig snabbare, överleva denna kris och möta kommande utmaningar. Tack så mycket för ert stöd!

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. - Jag har mottagit fyra resolutionsförslag(1) från fyra politiska grupper om arbetstagarmedverkan i SPE-bolag.

 
  
MPphoto
 
 

  Gabriela Creţu (PSE), skriftlig.(RO) Jag skulle vilja lyfta fram två helt avgörande aspekter.

För det första är det viktigt med tillgång till finansiering, tillsammans med rättslig och administrativ hjälp. Om man inte skapar en särskild fond för små och medelstora företag, och tar fram mikrokrediter, kommer de små och medelstora företagen inte att klara av de svåra förhållandena på marknaden, och möjligheterna att bilda nya små och medelstora företag skulle kraftigt begränsas.

Den andra aspekten rör ställningen för de kvinnor som driver småföretag. På många sätt skiljer sig deras situation inte mycket åt från den situation som anställda har. Några av skälen till detta kan vara bristen på tjänster som underlättar för dem att upprätthålla en balans mellan privatliv och arbete, och den tuffa konkurrensmiljön där nätverk betyder mycket. Sådana nätverk, som underlättar informationsflödet, och vid behov kan ge stöd, präglar företag som drivs av män. Kvinnor är däremot mer utsatta när det gäller denna aspekt. Därför måste vi uppmuntra kopplingar mellan företag som drivs av kvinnor och företag som drivs av män.

Vi uppmanar dessutom alla medlemsstater att ge kvinnor som arbetar i små familjeföretag ställning som delägare. I de flesta fall är ägaren en man, medan de kvinnor som finns i företaget anses utföra obetalt arbete inom familjen. De omfattas inte ens av den socialförsäkring som anställda omfattas av. Detta får detta uppenbara och katastrofala följder när de blir gamla, särskilt om de har separerat från sin partner.

 
  
MPphoto
 
 

  Adrian Manole (PPE-DE), skriftlig.(RO) De små och medelstora företagens konkurrenskraft blir allt sämre på grund av de hinder som förhindrar grändöverskridande handel. Om hindren togs bort skulle detta leda till större rättslig förutsägbarhet och man skulle på ett effektivare sätt kunna beräkna företags och entreprenörers skadeståndsansvar. Genom detta betänkande har Europaparlamentet visat att det till fullo har förstått den viktiga roll som små och medelstora företag spelar för den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

En välutformad stadga för ett europeiskt privat aktiebolag, avsedd att komplettera de bolagsformer som redan finns, skulle på många sätt gynna de europeiska små och medelstora företagens konkurrenskraft. Den skulle stärka EU:s inre marknad, förenkla regelverket för företag – och därigenom sänka konsultkostnader och underlätta tillgång till gränsöverskridande marknader – och öka den ekonomiska integrationen och tillväxten.

Stadgan skulle dessutom ge små och medelstora företag större flexibilitet.

Små och medelstora företag står för över 90 procent av EU:s ekonomi och två tredjedelar av arbetstillfällena. Därför bör de ges möjlighet att bedriva sin verksamhet under bästa möjliga villkor. På så sätt kan de bidra till ekonomisk tillväxt på en integrerad inre marknad, dra fördel av de möjligheter som finns och möta de utmaningar som globaliseringen innebär.

 
  
MPphoto
 
 

  Søren Bo Søndergaard (GUE/NGL), skriftlig. (DA) Enligt kommissionen är syftet med detta förslag att förbättra ramvillkoren för företag på EU:s inre marknad.

Detta ska uppnås genom att företag ges rätt att fritt välja i vilken medlemsstat de ska ha sitt bolagssäte, oavsett var den egentliga verksamheten bedrivs, och genom att de bara behöver följa lagarna i det land där de har sitt säte.

Detta kommer att göra det möjligt att kringgå de arbetstagarrättigheter i EU:s medlemsstater som vi har kämpat så hårt för att uppnå.

Sanningen är specifik. Låt mig vara specifik.

Ett danskt bolag med 35 anställda som har sitt säte i Köpenhamn är enligt dansk lag skyldigt att låta arbetstagarna utse företrädare i företagsledningen. På så sätt ser man till att arbetstagarna ges insyn i bolagets situation och dess framtid.

Om det framlagda förslaget antas utan ändringar skulle detta bolag kunna registrera sig som ett europeiskt bolag med säte i Helsingfors. Nu skulle det plötsligt krävas 150 anställda för att få arbetstagarrepresentation. I de flesta andra medlemsstater är situationen ännu värre.

Kanske kommer kommissionens förslag att förbättras något under de kommande förhandlingarna. Kanske kommer slutdokumentet inte att vara fullt så dåligt.

I vilket fall som helst bör vi ställa oss frågan: ”Varför”? Varför lägger kommissionen om och om igen fram förslag vars enda syfte är att minska arbetstagarnas rättigheter? Finns det ett grundläggande fel med EU?

 
  

(1)Se protokollet.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy