Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 9 mars 2009 - Strasbourg

20. Romernas sociala situation och bättre tillgång för romer till EU:s arbetsmarknad (kortfattad redogörelse)

  Talmannen. − Nästa punkt är en kortfattad redogörelse för ett betänkande av Magda Kósáné Kovács, för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om romernas sociala situation och om att förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden i EU (2008/2137(INI)) (A6-0038/2009).

  Magda Kósáné Kovács, föredragande – (HU) Tack, fru talman! Herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Efter flera månaders arbete lägger jag nu fram mitt betänkande om romernas sociala situation och om att förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden för parlamentet. I betänkandet ges uttryck för det djupa ansvar som vi har för romernas framtid i Europa. Romerna är en etnisk minoritet som är lika stor som vissa medlemsstaters befolkning.

De senaste månaderna har behovet av åtgärder inte minskat utan snarare ökat. Den globala finanskrisen har svept genom Europa, och den åtföljande ekonomiska instabiliteten påverkar än en gång de mest utsatta grupperna, särskilt romerna. Den ökande och motiverade existentiella oro som samhället präglas av utgör en grogrund för hat mot minoriteter, diskriminering, segregation och för att göra andra till syndabockar. Det är glädjande, och av stor symbolisk betydelse, att antagandet av detta betänkande kan ske just denna vecka när parlamentet förbereder sig inför nästa rådsmöte. På grundval av den solidaritetsprincip som förenar EU letar vi inte bara efter verktyg för att klara oss genom krisen utan även efter en möjlighet att minska människors trauman och hoten mot deras försörjning.

De senaste årtiondena har vi lärt oss att det inte finns någon dynamisk ekonomisk utveckling som med hjälp av de befintliga omfördelningssystemen per automatik kan skapa rörlighet för de som befinner sig längst ned på den sociala skalan. Tvärtom har vi sett att om det saknas en politik till stöd för principen om lika möjligheter kan skillnaderna i samhällets utkanter öka ännu mer under perioder av utveckling. Vår uppgift är nu att mobilisera resurser för att hantera krisen och se till att ekonomin växer på ett sätt som gör att de 10 miljoner romer som finns inte blir offer för krisen utan deltar i återhämtningen. Enligt utskottet för sysselsättning och sociala frågor, som antog sin ståndpunkt med stor majoritet, är det oacceptabelt att en betydande del av den romska befolkningen lever under förhållanden som påminner om förhållandena i utvecklingsländer. Tiotusentals romska barn växer fortfarande upp i segregerade skolor där de inte kan få konkurrenskraftiga kunskaper, och livet igenom bär de med sig ärren av utanförskap och diskriminering. Miljoner bor i ghetton, utan rinnande vatten, avlopp och ofta utan elektricitet, och deras förväntade livslängd är 10–20 år lägre än resten av befolkningens. De saknar yrkesutbildning, de arbetar som tillfälliga arbetare och deras livsstil utsätts dagligen för synbar diskriminering. Det värsta är att denna situation förstärker deras språkliga utanförskap, hattal och konfliktlösning utifrån etniska linjer. Vem har inte hört sägas att ”om han är zigenare vill han inte förändra sin situation utan föredrar att stjäla framför att arbeta”?

Roten till allt detta är att romernas livskvalitet fortfarande motsvarar livskvaliteten i ett utvecklingsland. Detta förstärker i sin tur tendensen till utanförskap och från hatets träd växer mordiska handlingar fram. Detta kan endast bekämpas vid roten. Detta gäller inte bara länderna i Central- och Östeuropa, som längtar efter fred, utan alla EU-medborgare. Dessutom får vi inte glömma att det ligger i ett åldrande EU:s intresse att det inte befolkas av människor som lever under olyckliga omständigheter och som är beroende av socialhjälp, utan av välutbildade, arbetande medborgare som kan betala skatt, sociala avgifter och försäkringar. Det är det dagens betänkande handlar om.

För att göra det som krävs måste de olika EU-institutionerna sträva efter ett väl utarbetat och planerat genomförande av en övergripande politik när det gäller romerna. En gemensam europeisk lösning behövs för att byta spår på medlemsstaternas ofta dyra insatser, som även om intentionerna är goda ofta blir ineffektiva till följd av att den gemensamma viljan saknas. Jag riktar ett stort tack till mina kolleger, vars betydande initiativ bidrog till att göra detta betänkande mer heltäckande. Viljan att samarbeta kan bidra till att förstå att EU inte har ett val. Vi måste omgående integrera denna stora potentiella arbetskraft, en arbetskraft som har hundratals års erfarenhet av att anpassa sig till sin miljö. Tack för ert tålamod.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. – (FR) Fru talman, fru Kósáné Kovács, mina damer och herrar! Till att börja med vill jag tacka Magda Kósáné Kovács för hennes betänkande som utgör ett bidrag i våra ansträngningar att främja romernas sociala integration.

Fru Kósáné Kovács! Kommissionen delar er analys om de viktigaste bakomliggande orsakerna till detta utanförskap: den sociala segregation romerna utsätts för, de hinder de möter när de försöker få tillgång till utbildning, den diskriminering som hindrar dem från att fullt ut delta på arbetsmarknaden, vilket i sin tur förhindrar deras tillgång till varor och tjänster, och framför allt – och ni har lyft fram detta på ett mycket bra sätt – de fördomar och stereotyper som de möts av.

Kommissionen stöder även Europaparlamentets förslag om hållbara lösningar, särskilt ert betonande av barns utveckling från förskolan och framåt, framtagandet av mikrokrediter för att stärka entreprenörskap, egenföretagande och riktat genomförande av strukturfonder. För att effektiva och hållbara lösningar ska kunna genomföras anser kommissionen att alla centrala aktörer, däribland särskilt romerna själva, måste vidta åtgärder för att utveckla, genomföra och övervaka den politik som de berörs av.

Dessutom anser kommissionen att det vore bättre att använda gemenskapinstrument och gemenskapspolitik för att integrera romerna. Det måste finnas ett utbyte av bästa praxis, som ACCEDER-programmet i Spanien eller insatserna för att motverka segregation i Ungern. För att politiken ska vara effektiv och göra det möjligt att nå målet om social integration måste den vara riktad och respektera de romska befolkningsgruppernas specifika situation.

Fru Kósáné Kovács! I linje med andan i ert betänkande kommer kommissionen att fortsätta stödja den sociala integrationen av romerna genom att stärka de individuella rättigheterna för alla romer, framför allt kvinnor och barn. Vi kommer att ta hänsyn till romernas problem inom ramen för den politiska samordningen på EU-nivå, framför allt i samband med sysselsättning och social integration, via ett aktivare genomförande av strukturfonderna och Europeiska socialfonden, och genom att avslutningsvis stärka det romska civilsamhällets institutionella kapacitet.

Fru Kósáné Kovács! Tack för ert betänkande. Jag kan tala om för er att jag och min kollega, kommissionsledamot Vladimir Špidla, är mycket medvetna om dessa problem. Jag kan tillägga att byrån för grundläggande rättigheter kommer att överlämna två rapporter om romernas situation och jag hoppas att dessa kommer att göra det möjligt för oss att föreslå och arbeta för just det som ni precis har förklarat för oss på ett så bra sätt.

Tack, fru Kósáné Kovács. Och tack till parlamentet för ert stöd.

  Talmannen. − Punkten är härmed avslutad. Omröstningen kommer att äga rum på onsdag.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Corina Creţu (PSE), skriftlig. – (RO) För att hitta en europeisk lösning på romernas problem måste vi ta hänsyn till att de i lika hög grad som vi är medborgare, även om de är föremål för utanförskap. Organisationer som företräder romerna och de romska befolkningsgrupperna måste spela en effektiv roll vid utarbetandet av integrationspolitiken.

Det krävs ökade insatser för att förbättra romernas levnadsförhållanden och deras tillgång till utbildning och hälsovård. Detta är de grundförutsättningar som krävs för att de ska kunna få och behålla ett arbete i de länder där de bor. Möjligheterna till rörlighet har haft totalt motsatt effekt för dem, och har bara förvärrat diskrimineringen. Kvinnor har en ännu mer utsatt position eftersom de utsätts för en rad olika former av könsmässig, etnisk och social diskriminering.

Det finns nationella integrationsprogram och program för att bekämpa fattigdom. Men dessa har gett mycket blygsamma resultat. Den ekonomiska krisen får inte på något sätt användas som ursäkt för att inte genomföra programmen för social integration. Om inte annat är krisen ett skäl för att vidta samlade åtgärder.

I likhet med andra missgynnande grupper kan romerna drabbas hårt av krisens effekter. De osedvanliga reaktioner som vi har sett i Italien är en varning. Vi kan fundera på hur vi ska lösa problemen eller hitta de skyldiga. Högern har alltid föredragit att skylla på andra, huvudsakligen de utsatta. Som företrädare för vänstern skulle jag hellre se att vi hittade lösningar.

  Lívia Járóka (PPE-DE), skriftlig. – (HU) Jag skulle vilja gratulera Magda Kósáné Kovács till hennes betänkande, som ger en heltäckande analys av de romska befolkningsgruppernas sociala och ekonomisk ställning. I betänkandet anges ett antal framåtblickande rekommendationer. Bland annat uppmanas kommissionen att i sin politik på teknikområdet ta hänsyn till hur denna påverkar romerna, Kommissionen rekommenderas också att införa ett enhetligt kravsystem i utvecklingsprogram. Medlemsstaternas ohållbara planer och spridda projekt, varav de flesta finansieras av EU, leder inte till några konkreta resultat. Vi behöver en gemensam handlingsplan som grundas på en fast rättslig grund och sanktioner som gör det möjligt att se till att medlemsstaterna genomför sina åtaganden. De romska befolkningsgrupperna måste delta i planeringen, genomförandet och övervakningen, från den lägsta nivån till de internationella rådgivande organen. Enhetliga riktmärken och tidsfrister måste fastställas så att man kan verifiera att de ekonomiska resurser som har investerats används på ett effektivt sätt.

Fattigdom och socialt utanförskap är geografiskt centrerat, Forskningen visar tydligt hur kartan över den europeiska fattigdomen ser ut. Majoriteten av romerna bor i små ”dödsdömda” regioner och bara upprätthållandet av deras nuvarande livskvalitet kostar enorma summor. På lång sikt skulle det kunna paralysera budgetar och hota att bryta sönder den större sociala sammanhållningen. Gemenskapens strategi måste därför vara att möjliggöra omedelbara akuta ingripanden i dessa områden genom distinkta program som finansieras ur utvecklingsfonder på EU-nivå. Dessa program måste kunna hantera problemen i all dess komplexitet. Dessutom måste man se till att fonderna präglas av genomtränglighet, vid behov genom att införa regionspecifika former av stöd.

  Rumiana Jeleva (PPE-DE), skriftlig. – (BG) Som företrädare för högern tror jag på varje enskild medborgares bidrag till samhällets välmående och välstånd. Jag anser att vi utan att visa upp populism eller slå på trumman måste sträva efter integration av alla sociala grupper i samhället och social sammanhållning. Hållbar, effektiv integration av romerna måste grundas på deras ekonomiska bidrag och på att de alla deltar på arbetsmarknaden.

I mitt hemland, som inte är något undantag, är romerna socialt marginaliserade och lever i fattigdom. I praktiken slutar deras utbildning i ett mycket tidigt skede. Studier som den bulgariska vetenskapsakademin utförde 2007 har visat att andelen som går ut skolan nästan är noll: bara 0,2 procent. Denna brist på utbildning gör att romerna befinner sig allra längst ned på arbetsmarknaden och detta är ett av skälen till deras höga arbetslöshetssiffror. För att de ska kunna integreras ordentligt måste, förutom utbildningsfrågan, även deras levnadsförhållanden förbättras och de måste aktivt delta på arbetsmarknaden. Inget av detta kan emellertid ske utan att romerna själva görs delaktiga och utan att de aktivt och medvetet önskar en förändring. Jag betraktar detta som den stora utmaning vi alla står inför.

  Katalin Lévai (PSE), skriftlig. – (HU) De senaste årens händelser har visat att det är dags att på allvar ta itu med den ekonomiska, kulturella och hälsomässiga situation som romerna lever under i EU. Vissa regioner är missgynnade i en omfattning som nästan har tragiska proportioner. Med den nuvarande ekonomiska krisen hotas vi av en social explosion. Därför välkomnar jag varmt Magda Kósáné Kovács betänkande, i vilket man försöker hitta en lösning på detta allvarliga sociala problem. Jag är dessutom nöjd med de mål som fastställs i betänkandet. Att bara göra en bedömning av situationen, genomföra informationskampanjer och stärka civilsamhället är emellertid inte i sig tillräckligt. Vi behöver konkreta, avgörande åtgärder på utbildningsområdet och insatser för att skapa sysselsättningstillfällen.

Om det saknas tillräckliga ekonomiska resurser för dessa mål kommer initiativen att förbli tomma ord. Dessutom behöver vi en EU-strategi för romer, så att de föreslagna målen kan påverka medlemsstaternas politik på ekonomi-, utbildnings- och hälsoområdet. Endast på så sätt kommer vi att kunna garantera ett människovärdigt liv för den romska befolkningsgruppen – 10 miljoner personer – och påskynda deras integration.

Strategin för att förbättra situationen för Europas romer kräver en handlingsplan. Därför hoppas jag att det kommer att finnas personer som är villiga att fortsätta det arbete som i och med detta betänkande har inletts. Jag förmodar nämligen att arbetet kommer att sträcka sig över flera valperioder.

  Pier Antonio Panzeri (PSE), skriftlig. – (IT) Den italienska regeringens syn på romerfrågan har inte alltid varit helt förenlig med humanitära principer och har ibland varit högst tvivelaktig. På EU-nivå har man emellertid alltid försökt att bevara den svåra avvägningen mellan integration och säkerhet. Europaparlamentets resolution om romernas sociala situation och om att förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden i EU är ett exempel på detta.

Att gång på gång använda sig av nödlagstiftningsåtgärder för att hantera problemen i samband med romerna visar tydligt på bristande förmåga att hantera ett fenomen som inte är nytt. I stället behövs en systematisk syn och samordnade långsiktiga lösningar på områden som utbildning, hälsovård och framför allt arbetsmarknadspolitik, eftersom sysselsättning och utbildning underlättar social acceptans och integration.

EU kräver att de diskriminerande metoderna att vräka invånare i romska slumområden upphör och att man i stället utvecklar specifika bostadsprojekt för att råda bot på dessa befolkningsgruppers bostadsproblem.

För att sammanfatta kräver vi konsekventa politiska alternativ som kombinerar solidaritet och ansvar och som gör det möjligt för oss att på ett balanserat sätt reagera på nödsituationer som annars riskerar att spåra ur. Vi är väl medvetna om att detta är en svår väg, men det finns ingen annan väg om vi vill nå vårt mål.

  Rovana Plumb (PSE), skriftlig. – (RO) Jag skulle vilja uppmana kommissionen att anta konkreta åtgärder för att stödja romernas integration på arbetsmarknaden genom att tillhandahålla medel för utbildning och omskolning, liksom åtgärder som syftar till att strikt tillämpa lagstiftningen om bekämpning av diskriminering på arbetsplatsen.

Jag skulle vilja upprepa att EU behöver skapa en särskild avdelning för att stödja interaktionen mellan kommissionen och nationella regeringar. Syftet skulle vara att genomföra de projekt för social, ekonomisk och kulturell integration som riktar sig till den romska minoriteten.

  Daciana Octavia Sârbu (PSE), skriftlig. – (RO) Vi är alla väl medvetna om att de problem som romernas situation ger upphov till inte bara är ett nationellt problem för varje enskild medlemsstat utan även ett europeiskt problem och att det måste lösas på denna nivå.

Jag skulle vilja betona att framför allt de nya medlemsstaterna behöver ordentligt stöd från EU för att integrera romerna, både ur ett socialt perspektiv och när det gäller integrationen på arbetsmarknaden.

Det är välkänt att oroväckande många romer saknar tillgång till EU:s arbetsmarknad. Därför måste vi upphöra att skjuta upp inrättandet av effektiva EU-program som framför allt är avsedda att främja romernas tillgång till utbildning. Bara på så sätt kan vi se till att arbetslösheten upphör att vara en livsfaktor som hela tiden förs vidare från en generation till nästa.

Den fria rörlighet som romer från de nya medlemsstaterna nu har rätt till har inte inneburit att tillträdet till EU:s arbetsmarknad har förenklats i lika hög grad. Romska invandrare till andra medlemsstater har bara exporterat sin egen fattigdom.

Mot bakgrund av den nuvarande ekonomiska krisen är det till och med ännu svårare för romska medborgare att få tillträde till arbetsmarknaden, vilket innebär att ett stort antal av dem lever under fattigdomsgränsen.

I dessa ekonomiska kristider står vi därför inför en stor utmaning när det gäller att uppmuntra arbetsgivare att erbjuda arbetstillfällen till Europas största minoritet.

  Dushana Zdravkova (PPE-DE), skriftlig. – (BG) Mina damer och herrar!

Magda Kósáné Kovács betänkande om romernas sociala situation och om att förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden i EU speglar Europaparlamentets stora ansvar gentemot Europas medborgare mitt i den globala ekonomiska krisen. I betänkandet belyses i detalj alla stora utmaningar vi står inför när det gäller att förbättra den ekonomiska situationen och den sociala integrationen för den största etniska minoriteten i Europa. I dessa kristider är det viktigt att vi försvarar de värden som vår union baseras på och att vi skyddar de svaga i samhället.

Tillhandahållandet av utbildning till romerna, genomförandet av särskilda sysselsättningspolitiska riktlinjer, garanterad tillgång till hälsovårdstjänster och sist men inte minst främjandet av kampen för jämställdhet för romska kvinnor måste vara de medel som används för att långsiktigt lösa de problem som denna del av det europeiska samhället har.

I betänkandet för man tydligt och distinkt fram principen om att frivilligorganisationer och romerna själva måste delta i utarbetandet och genomförandet av politik som rör social integration. När vi nu går in på fjärde året av decenniet för integrering av romer anser jag att medlemsstaterna måste lägga större vikt vid övervakningen av kommissionens specifika rekommendationer om genomförandet av detta omfattande europeiska projekt.

Tack för er uppmärksamhet.