Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/0100(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A6-0482/2008

Debatter :

PV 10/03/2009 - 5
CRE 10/03/2009 - 5

Omröstningar :

PV 10/03/2009 - 8.11
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0092

Fullständigt förhandlingsreferat
Tisdagen den 10 mars 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

9. Röstförklaringar
Anföranden på video
Protokoll
  

Muntliga röstförklaringar

 
  
  

- Betänkande: Lehne (A6-0040/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Daniel Hannan (NI). - (EN) Herr talman! Det är underligt att vad det än är för kris så tycks svaret i parlamentet alltid vara ökad europeisk integration. De flesta människor reagerar på den ekonomiska turbulens som vi har haft de senaste sex månaderna med rädsla och smärta. Men här i parlamentet ser vi det som en möjlighet att införa fler förordningar, mer enhetlighet och mer harmonisering på EU-nivå, vilket detta betänkande visar.

Problemet med det är att de människor som fattar beslutet kommer att skyddas från beslutets konsekvenser. Att leva i palats och kontorskorridorer omgivna och skyddade av motordrivna konvojer, bilar som körs av chaufförer och officiella banketter innebär att de inte måste betala det pris som våra väljare måste göra till följd av denna ekonomiska politik. Det förefaller vara självklart att vi ska reagera på den ekonomiska krisen med mer flexibilitet och genom att låta länder skräddarsy sina räntesatser så att det passar deras behov. I stället gör vi raka motsatsen.

 
  
  

- Betänkande: Catania (A6-0050/2009)

 
  
MPphoto
 

  Simon Busuttil (PPE-DE). (MT) Jag röstade för detta betänkande, eftersom det läggs stor betoning på vikten av solidaritet och på att en gemensam asylpolitik måste bygga på solidaritet. Jag vill dock understryka att det finns vissa punkter i betänkandet som jag inte kan ställa mig bakom och som jag hade röstat mot om vi hade fått rösta om varje enskilt förslag. Jag vill särskilt belysa frågan om en politik med frihetsberövande. Jag anser att vi måste vara mycket försiktiga när vi hänvisar till frihetsberövande av asylsökande, för det är inte bara en fråga om att besluta att sätta stopp för frihetsberövande en gång för alla och att låta det gälla för alla. Det finns vissa särskilda omständigheter där tillämpning av en politik med frihetsberövande är, och alltid kommer att vara, viktig.

 
  
MPphoto
 

  Frank Vanhecke (NI).(NL) Herr talman! Jag röstade mot Cataniabetänkandet, eftersom jag helt och hållet motsätter mig kommissionens nyligen framlagda förslag om asylpolitik som föredraganden välkomnar i detta betänkande.

Det jag är mest rädd för är att det nya direktivet, som i ännu högre grad underlättar tillgången till arbetsmarknaden för asylsökande, och som därutöver till och med skulle ge dem en stor ersättning, kommer att utgöra en dragningskraft liknande den kollektiva reglering som genomfördes i Spanien, Nederländerna, Belgien och Italien och som fick katastrofala följder.

Jag vill faktiskt påminna parlamentet om att det fortfarande, enligt aktuell folkräkning, finns mer än 20 miljoner arbetslösa personer i Europeiska unionen – siffran är förmodligen närmare 25 miljoner vid det här laget – vilket innebär att det i själva verket skulle vara ett slags kollektivt självmord att locka ännu fler asylsökande. Dessutom anser jag att hela detta område måste fortsätta att vara medlemsstaternas exklusiva befogenhet.

 
  
MPphoto
 

  Philip Claeys (NI).(NL) Herr talman! Jag röstade mot Cataniabetänkandet, eftersom det uppenbarligen speglar en preferens från den yttersta vänsterkantens sida som syftar till att helt enkelt omöjliggöra ett effektivt system för asylhantering. Alla överträdelser av de befintliga systemen i medlemsstaterna försvaras och skrivs i sten i lagstiftningen där detta är möjligt.

Ett exempel är toleransen mot falska asylsökande som använder minderåriga barn för att själva få uppehållstillstånd, och ett annat är motståndet mot slutna mottagningsenheter för personer som inte uppfyller villkoren för att få erkännande som flyktingar och som avviker när de släpps ut. Allt görs naturligtvis för att underlätta tillvaron för faktiska och potentiella olagliga invandrare.

Föredraganden gläds åt att EG-domstolen förkastar en förteckning över säkra länder, fastän en sådan förteckning är nödvändig för att hålla flödet av flyktingar under kontroll. Vänsterkantens strategi syftar följaktligen till att överbelasta systemet för att göra det omöjligt att uppnå någon effektivitet. Detta är emellertid inte vad majoriteten av européer vill, och det kommer att framhävas i vår valkampanj.

 
  
MPphoto
 

  Hubert Pirker (PPE-DE).(DE) Herr talman! Jag är för ett gemensamt europeiskt asylsystem som skulle leda till snabba och bestämda beslut. Jag stöder däremot inte detta betänkande, eftersom det innehåller delar som är helt oacceptabla, som t.ex. att utvidga begreppet flykting långt bortom vad som anges i den befintliga Genèvekonventionen, att förkasta den bestämmelse om säkra länder som vi redan har lyckats nå en positiv överenskommelse om, att ge Frontex uppgifter som denna byrå absolut inte har någonting med att göra, att låta asylsökande fritt välja vilket land som ska vara ansvarigt för förfarandet – vilket innebär att överge Dublinkonventionen – och att ge asylsökande förenklat tillträde till arbetsmarknaden. Vi vill ha snabba förfaranden och inte en integrering av asylsökande som kanske måste lämna Europeiska unionen igen efter 14 dagar, eftersom de ändå inte kommer att beviljas flyktingstatus.

På det stora hela går utvecklingen i unionen i en positiv riktning mot en gemensam politik, men det som föreslås i detta betänkande är totalt kontraproduktivt. Det är av den anledningen som jag röstade mot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Daniel Hannan (NI). - (EN) Herr talman! Och därmed fortsätter Europeiska unionen att undan för undan skaffa sig de egenskaper och fällor som en nationalstat har: ett rättssystem, gemensamma yttre gränser och nu en gemensam politik om vilka som får komma in över de gränserna och bosätta sig inom territoriet. Undan för undan har unionen antagit de egenskaper som i internationell rätt erkänns som en slutlig självständig stat.

Jag vill ge er en komplimang, herr talman, för att ni bestämde att parlamentsledamöter kunde placera – såsom min granne gjorde – små tibetanska flaggor på sina bord. Det står helt i kontrast till hur våra plakat beslagtogs när vi vågade visa ordet ”folkomröstning” här i kammaren. Jag skulle vilja fråga er – eftersom jag vet att ni och andra ledamöter här i parlamentet är intresserade av detta ämne – att fundera över vilken dubbelmoral ni visar genom att vara för nationell självständighet för Tibet men mot nationell självständighet inom Europeiska unionen. Om ni anser att jag är extrem genom att dra en parallell mellan den auktoritära staten Kina och Europeiska unionen, visa att jag har fel genom att låta folket få rösta om ert fördrag i en folkomröstning, såsom ni har lovat. Pactio Olisipiensis censenda est!

 
  
  

- Betänkande: Schwab (A6-0482/2008)

 
  
MPphoto
 

  Mairead McGuinness (PPE-DE).(EN) Herr talman! Jag ska fatta mig kort. Jag röstade för detta betänkande eftersom allt som förbättrar trafiksäkerheten måste välkomnas.

Jag har ytterligare en punkt att ta upp. I Irland anser vi att trafiksäkerhetsfrågor är viktiga. När vägar underhållits av lokala myndigheter har vi haft en del fruktansvärda tragedier på sådana vägar, och det är en fråga som kanske måste beaktas på EU-nivå och kanske måste standarder införas.

 
  
MPphoto
 
 

  James Nicholson (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Först av allt vill jag välkomna betänkandet och tacka föredraganden för det goda arbetet. Jag måste medge att det är sällan som jag låter mig påverkas av lobbyn i Nordirland för att rösta ja till ett EU-direktiv, men det gjorde jag den här gången, och det gläder mig att betänkandet fick ett så starkt stöd i omröstningen i dag. För en gångs skull kommer det att leda till goda nyheter i min provins, som så väl behöver det.

Högre säkerhet och mer miljövänliga förslag är alltid välkomna. På lång sikt hoppas jag att det också kommer att rädda befintliga arbeten och kanske skapa nya arbetstillfällen i området. Det är något som vi alla kan välkomna i Europa: att vara positiva och komma med bra tankar i stället för att hålla tillbaka ekonomin.

 
  
  

- Betänkande: Krahmer (A6-0046/2009)

 
  
MPphoto
 

  Mairead McGuinness (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Mitt i all förvirring om att göra en omarbetning eller inte var det en mycket svår omröstning för många ledamöter. Slutligen valde jag att lägga ned min röst i denna omröstning, framför allt på grund av min oro för marken. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling är oroligt för markdirektivet, och det är en fråga som måste undersökas noggrant. Vi gjorde en del framsteg i ändringsförslagen när det gäller jordbruksfrågor i allmänhet, men jag valde till slut att lägga ned min röst i stället för att rösta nej, eftersom det finns mycket i betänkandet som rör miljön, energiförsörjning och utsläpp som jag förespråkar.

 
  
MPphoto
 

  Anja Weisgerber (PPE-DE).(DE) Herr talman! Jag välkomnar verkligen den centrala delen i Krahmerbetänkandet, det europeiska säkerhetsnätet. Det fastställs maximala utsläppsgränser som medlemsstaterna måste respektera som en absolut högsta gräns när man beviljar tillstånd till stora industrianläggningar. Det finns en ungefärlig ram, så att allt ska fungera smidigt och så att det ska råda lika villkor. Detta kommer att sätta stopp för den inflationistiska användning av undantag som rått hittills i vissa medlemsstater. Detta innebär konkurrens på lika villkor över hela Europa. På så sätt kan vi tillsammans etablera en hög standard på gemenskapsnivå.

Jag vill dock klargöra att jag starkt motsätter mig bestämmelserna om markskydd. Jag anser att subsidiaritetsprincipen bör beaktas i högre grad. Bestämmelser om markskydd har ingen gränsöverskridande effekt. Markskydd är ingen gränsöverskridande fråga. Därför menar jag också fortsättningsvis att medlemsstaterna kan reglera markskyddet själva.

Det görs dock ett försök här att använda direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, IPPC-direktivet, som en bakdörr genom vilken man kan införa delar av direktivet om markskydd, vilket vi har lyckats motverka tidigare. Jag beklagar verkligen att mina förslag om att ta bort de relevanta delarna förkastades av en mycket knapp majoritet, i ett fall med bara sex röster. Jag har därför beslutat att rösta mot detta betänkande som helhet, trots att jag verkligen välkomnar det europeiska säkerhetsnätet.

 
  
MPphoto
 

  Neena Gill (PSE). - (EN) Herr talman! Jag är inte helt nöjd med betänkandet och det sätt på vilket vi har behandlat det här i dag, men jag röstade ändå ja till det eftersom jag anser att det minskar byråkratin. Industrianläggningar bidrar i betydande omfattning till förorenande utsläpp i Europa, men den tunga industrin är en av drivkrafterna i vår ekonomi och behöver uppmuntras att släppa ut mer miljövänliga substanser.

Detta är en stor fråga för regionen West Midlands, som är en av de mest industrialiserade regionerna i Storbritannien. Det integrerade synsättet välkomnas, men de stränga bestämmelserna i betänkandet är oroande, och jag är angelägen om att genomförandekostnaderna inte blir så stora att de underminerar miljöskyddsbestämmelserna.

Vi behöver kontroller av det europeiska säkerhetsnätet, och vi måste rikta in oss på frågor såsom spridning av gödsel och slam, vilka jag inte tror står i proportion till de miljömässiga vinster vi kan få.

Förvaltningskostnaderna måste stå i proportion till de miljömässiga vinsterna, för om de gör det kommer vi att få en situation där alla parter är vinnare, vilken skulle bidra till att företagen uppfyller sina miljömässiga åtaganden, i betydande utsträckning stöder kampen mot klimatförändringarna och har potential att förbättra hälsotillståndet för unga och gamla i min region.

 
  
MPphoto
 

  James Nicholson (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag röstade nej till betänkandet. Det fanns kanske några bra punkter i det, men det var för långtgående. Jag är positiv till att harmonisera Europeiska unionens förordningar, men inte om de ska bli mer byråkratiska, svåra att genomföra eller om de missgynnar industrin.

Försöket att ta med jordbruket i denna lagstiftning är för mig helt oacceptabelt och att gå ett steg för långt. Förslaget måste förkastas. Att ta med markskyddet är inte Europaparlamentets ansvar, och det kan inte heller göras i hela Europeiska unionen. Det bör vara de nationella regeringarnas ansvar.

Jag måste ställa frågan varför utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling inte hördes i just denna fråga. Man kan inte införa förordningar som är destruktiva och medverka till att jordbrukare inom gris- och fjäderfänäringen går i konkurs. Sanningen är att vi inför förordningar i Europa och begränsar produktion i Europa samtidigt som vi tillåter import till Europeiska unionen som inte är producerad i enlighet med samma standarder som i Europa. Jag kan inte acceptera det.

 
  
 

 
  
MPphoto
 

  Richard Corbett (PSE). - (EN) Herr talman! Det rådde viss oenighet om omarbetningsförfarandet, och mitt namn nämndes i detta sammanhang. Jag skulle först vilja påpeka att den föredragande som införde detta i vår arbetsordning var Marylène Renault, inte jag.

Det krävs kanske några förklarande ord om vilka åtgärder som är korrekta från parlamentets talmans sida. Vi får ofta ta ställning till lagstiftning som syftar till att ändra någon befintlig lagstiftning för 15:e, 16:e eller 17:e gången. Det är mycket förvirrande för de personer som måste hantera denna lagstiftning. Vi har helt riktigt inlett ett förfarande för att kodifiera sådan lagstiftning – och sätter in den i en enda, läslig och hanterbar text. Vi får ofta ta ställning i sådana ärenden, och eftersom det inte ändrar innehållet har vi ett förenklat förfarande för det.

När det gäller omarbetningar uppstår dock en svårighet. I detta fall har kommissionen lagt fram ett förslag om att ändra en del i ett befintligt lagstiftningspaket och att helt enkelt kodifiera resten utan att göra några ändringar. Vi har frivilligt begränsat oss till att lägga fram innehållsmässiga ändringsförslag endast till den del som kommissionen föreslår ska ändras, och att inte använda kodifieringen i den återstående delen som en möjlighet att på nytt ta upp innehållet. Det kanske vi borde göra, vilket en av våra kolleger har föreslagit. Men då skulle det uppstå ett problem enligt fördraget med tanke på att initiativrätten skiljer sig åt mellan oss och kommissionen. Det är dock inte en fråga där ledamöterna hade rätt att klaga på talmannens åtgärder. Enligt de gällande bestämmelserna – som vi själva har gett oss som parlament och som parlamentsledamöterna antog med absolut majoritet – har det korrekta förfarandet följts.

 
  
 

 
  
MPphoto
 
 

  Jim Allister (NI). - (EN) Herr talman! Jag röstade emot detta betänkande, eftersom det är ett försök att helt i onödan inkludera jordbruket i den stora bördan av bestämmelser som skulle importeras. Jag mötte helt nyligen några producenter i min valkrets. Jag såg det pappersarbete som har lagts på varje enskild producent, eftersom de redan omfattas av dessa förordningar. Jag ryser när jag tänker på vad som kommer att hända vanliga producenter som producerar mycket blygsamma mängder när också de kommer att omfattas av denna enorma och helt onödiga börda av bestämmelser.

Jag anser att det är ett betänkande som leder i helt fel riktning, och jag är åtminstone glad över att jag var här och kunde rösta nej till det.

 
  
  

- Betänkanden: Surján (A6-0111/2009), Maňka (A6-0057/2009)

 
  
MPphoto
 

  Christopher Heaton-Harris (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag bad inte om att få avge någon röstförklaring om Maňkabetänkandet eftersom jag ville kombinera den med denna röstförklaring. Båda betänkandena handlar om hur vi ska se på budgeten kommande år, och jag kommer inte att vara här nästa år eftersom jag försvinner i juni. Jag vet att många på andra sidan här i parlamentet är mycket upprörda när det gäller denna fråga.

Jag ville bara ta upp några grundbestämmelser som hittills har ignorerats i dessa betänkanden. Vi bör vara vaksamma över hur mycket pengar vi anslår till icke-statliga organisationer och byråer, eftersom det där finns stora problem med hur de europeiska skattebetalarnas pengar för närvarande används. Jag tar Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter som exempel, vilken för närvarande granskas av Olaf.

I en tid av allvarlig ekonomisk nedgång och finansiella svårigheter borde vi kanske titta på oss själva och strama åt vår budget så att vi kan skicka tillbaka pengar till medlemsstaternas statskassor där de har stort behov av finansiella medel och smärtsamt får känna av svårigheter. Och särskilt i dessa tider när stora – nästan irrationella – beslut fattas av företag och myndigheter världen över i sysselsättningsfrågor borde vi tänka på att låta Europaparlamentet endast ha ett säte.

 
  
MPphoto
 

  Koenraad Dillen (NI). - (NL) Herr talman! Jag röstade mot detta betänkande. Även om det bör välkomnas att olaglig invandring och kampen mot terrorism prioriteras och att parlamentet slutligen uppmanar kommissionen att noggrant övervaka genomförandet av anslag i Kosovo och Balkanstaterna, med den hastiga utvidgningen för att ansluta Bulgarien och Rumänien i åtanke, är det beklagligt att det inte föreslås några åtgärder som svar på detta eller några åtföljande villkor.

För övrigt förespråkar mitt parti ett stopp för utvidgning efter Kroatiens anslutning. Men för att återgå till betänkandet undrar jag, vilket nyss berördes, varför parlamentet inte för en gångs skull gjorde sig mödan att förespråka avskaffandet av några av de överflödiga icke-statliga organisationer och europeiska byråer som inte är föremål för någon demokratisk kontroll, ofta använder sig av en för bred tolkning av sina befogenheter och gör anspråk på de europeiska skattebetalarnas pengar för ingenting?

 
  
MPphoto
 

  Philip Claeys (NI).(NL) Herr talman! Det är utmärkt att parlamentet betonar vikten av lika tillgång till språkresurser för alla parlamentsledamöter. Parlamentet måste bli flerspråkigt på allvar. Man kan verkligen säga att arbetsvillkoren för personer som är anställda av entreprenörer borde vara i linje med språkreglerna.

Å andra sidan försummar parlamentet i kapitlet om byggnader att inta en tydlig ståndpunkt i fråga om den resande cirkus till Strasbourg som sker varje månad och som kostar omkring 200 miljoner euro varje år. Detta ger ingen bra signal till de europeiska medborgarna, till skattebetalarna, vilket är en av anledningarna till att jag röstade mot detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Richard Corbett (PSE). - (EN) Herr talman! Beträffande de två omröstningarna om budgeten vill jag påpeka att många människor frågar: Vad kan EU:s budget bidra med för att ge skattestimulans i tider av ekonomisk kris? Svaret är: mycket lite. Hela Europeiska unionens budget uppgår till mindre än 1 procent av BNP, och andelen av BNP har minskat under senare år. Det är i makroekonomiska termer en mycket liten budget, och det borde många som är skeptiska till EU komma ihåg.

Å andra sidan kan den på många områden ha stor strukturell betydelse och gradvis förbättra strukturen i Europas ekonomi. Inom forskning och utveckling, när det gäller vissa aspekter av regional och social finansiering kan vi bidra till att förbereda ekonomin för återhämtningen.

Det gläder mig att dessa aspekter av budgeten gradvis utgör en större andel av budgeten och att jordbruket och en del andra områden minskar. Jag anser dock att denna trend behöver påskyndas och att vi måste fortsätta i denna riktning i snabbare takt för att lyfta över resurserna dit där de kan skapa en verklig förändring.

 
  
  

- Betänkande: Schaldemose (A6-0064/2009)

 
  
MPphoto
 

  Simon Busuttil (PPE-DE).(MT) Jag röstade för det alternativa förslaget till detta betänkande, och jag lade ned min röst i fråga om principförslaget. Det råder inga tvivel om att integriteten inom sektorn för spel på Internet är oerhört viktig. Vi måste se till att hålla tillbaka all kriminell verksamhet som skulle kunna påverka den. Detta innebär emellertid inte att vi måste tillämpa protektionism. Vi får inte glömma att friheten att tillhandahålla tjänster inom Europeiska unionen är en grundläggande, erkänd gemenskapsprincip, och därför får vi inte använda oss av protektionism. Det är dessutom värt att notera, med tanke på att vi talar om spel på Internet, att Internet redan tillhandahåller en rad säkerhetsåtgärder som vi kan bygga på, som t.ex. skyldigheten att registrera sig innan man får spela, och spårandet av viss aktivitet som skulle kunna vara olaglig, och till och med identifieringen av de kreditkort som används. Därför måste vi säga ”ja” till integritet och ”nej” till protektionism.

 
  
MPphoto
 

  Zuzana Roithová (PPE-DE). (CS) Mina damer och herrar! Ökningen av spelande på Internet är ett nytt fenomen som inte känner några nationella gränser och som har negativa följder som vi måste konfrontera utan dröjsmål på en enad gemenskapsgrund för att skydda barn och ungdomar på ett effektivt sätt. Medlemsstaterna måste så snart som möjligt införa en gemensam uppsättning betalningsbestämmelser, inklusive kontroll av identitet och ålder. Den centrala frågan är naturligtvis förebyggande, och därför förespråkar jag ett EU-omfattande förbud mot spelreklam som riktas till ungdomar, precis som vi har i fråga om alkohol och tobak. Vi måste också övervaka de andra negativa effekterna i denna bransch inom underhållningsindustrin, inklusive penningtvätt och organiserad brottslighet i allmänhet. Vad gäller dessa områden motsätter jag mig i grunden en fri marknad.

 
  
MPphoto
 

  Carlo Fatuzzo (PPE-DE).(IT) Herr talman! Jag var osäker på hur jag skulle rösta i fråga om Christel Schaldemoses betänkande om integriteten för hasardspel online och vad jag skulle basera beslutet på. Så jag frågade mina pensionärer. I går träffade jag en pensionär som heter Ugo Rossi, som tidigare arbetat som hantverkare. Han berättade att han hade förlorat 10 000 euro på hasardspel online. Lite senare träffade jag en pensionerad dam, Lucia Annone. Hon sa: ”Tala inte med mig om hasardspel online. Jag har förlorat 100 000 euro.” Jag fattade dock beslutet om hur jag skulle rösta när till och med min mamma, som är 94 år, sa till mig: ”Du gav mig en dator, och jag förlorade hela pensionen för mars 2009, 450 euro.” Så nej, då bestämde jag mig för att jag måste rösta mot detta betänkande av den anledningen, för att protestera mot hasardspel och så att det utrotas i hela Europa.

 
  
MPphoto
 

  Miroslav Mikolášik (PPE-DE). - (EN) Herr talman! När det gäller hasardspel online måste det finnas tydliga och klara lagar för att begränsa, kontrollera och göra beräkningar för nästan 3 miljarder euro i årlig bruttointäkt som spelindustrin får in. Enligt Christel Schaldemose utgör dessa 3 miljarder euro endast 5 procent av den totala spelmarknaden i Europeiska unionen.

Betydelsen och påverkan från denna industri är tydlig – liksom farorna med den. Spel förknippas ofta helt riktigt med internationell brottslighet, och gränsöverskridande spelsammanslutningar som är betydligt lättare att driva via Internet äventyrar lagarna i olika länder och innebär risker för den nationella suveräniteten.

Det är också viktigt att uppmärksamma de negativa konsekvenserna för hälsan till följd av hasardspelverksamhet. Som läkare är jag väl medveten om skadeverkningarna av överdrivet spelande och spelmissbruk. Europaparlamentet får inte underskatta dessa frågor.

För att bekämpa bedrägerier, kriminalitet samt ekonomiska och medicinska frågor knutna till hasardspelverksamhet online uppmanar jag Europaparlamentet att upprepade gånger rösta för allt bättre lösningar i framtiden.

 
  
MPphoto
 

  Christopher Heaton-Harris (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag röstade på samma sätt som Simon Busuttil när det gäller detta betänkande, och deltog i argumentationen. De svallvågor som debatten orsakade var ofattbara och exemplifierades av min kollega Carlo Fatuzzo som just har lämnat kammaren. Det är rena struntpratet att säga att på grund av att tre gamla människor på frivilligt sätt förlorar en del pengar så måste vi förbjuda hasardspel online över en hel kontinent.

I denna debatt framkom många olikheter mellan länderna, och det fanns ingen ärlighet i debatten alls. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd hade beställt en studie som visade att hasardspelverksamhet online inte hade fler skadliga effekter än vanlig hasardspelverksamhet som drivs av ett nationellt lotteri. Det fanns en rimlig del som handlade om rättvis avkastning för att garantera integriteten i sporten. Tyvärr har denna debatt lett till att spelarna online och idrottsorganisationerna har kommit längre ifrån varandra än de någonsin varit tidigare, i stället för att se till att de närmar sig varandra för att försöka utarbeta en gemensam lösning. Det har verkligen visat sig att det behövs ett forum där båda dessa grupper kan samlas och diskutera frågan. Tyvärr är detta inte platsen för det.

 
  
MPphoto
 
 

  Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Vi vet alla att hasardspel är ett mycket känsloladdat ämne. Ni behöver bara lyssna till anförandena före mig. Det finns de som anser att hasardspel är djävulens verk och att de som deltar i denna verksamhet förtjänar att kastas i helveteselden och förtjänar alla förluster de gjort på denna jord och i livet efter detta. Det är naturligtvis en extrem åsikt, men om ni betraktar en del av det språk som har använts i detta betänkande – frågan om en öppen sektor som skyddar offentliga intressen och konsumenternas intressen, bekämpar bedrägeri och annat kriminellt beteende, förebyggande av skada för konsumenten – alla dessa känslor uttrycks, om än på ett betydligt mer nedtonat sätt, i betänkandet ifråga om hasardspel online.

Lägg dock märke till dubbelmoralen i betänkandet. Det talas om att hasardspel online är negativt och skadligt, men det står ingenting om att statliga monopol gömmer sig bakom det känslofulla språket som går ut på att fortsätta att konkurrera ut privata innovativa konkurrenter. Låt oss vara ärliga i debatten när det gäller vad den handlar om. Den handlar om att behålla statliga monopol, och vi vet vad det leder till: det leder till livegenskap.

 
  
  

- Betänkande: Petre (A6-0088/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jim Allister (NI). - (EN) Herr talman! Livsmedel av hög kvalitet är inte bara en strävan i Europa; det måste fortsätta att vara en realitet. För produktion av sådana livsmedel krävs dock en rättvis och konkurrenskraftig avkastning. De europeiska livsmedelsproducenterna måste kunna tjäna tillräckligt för att kunna täcka den extra kostnaden för EU:s livsmedelssäkerhet, djurens välbefinnande och miljökraven. När de ställs inför billig import av sämre kvalitet är den konkurrensfördel som kvalitet borde ge ofta inte tillräcklig. Av det skälet måste finansiering via den gemensamma jordbrukspolitiken spela en roll för att de europeiska producenterna ska kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga. Det måste vara den ersättning de får för att kunna hantera de höga kostnader som EU-lagstiftningen leder till.

Jag beklagar också att de stora distributörerna fortsätter att exploatera producenterna. Dessa distributörer dominerar nu de europeiska livsmedelsmarknaderna. Deras missbruk av dominerande ställning fortsätter, och producenterna utnyttjas i alla sammanhang, vilket till och med leder till att de måste betala för de stora distributörernas marknadsföring.

 
  
  

- Betänkande: Evans (A6-0011/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Tack för att jag får möjlighet att förklara hur jag röstade. Det kanske inte är någon överraskning för er att jag faktiskt röstade ja till detta betänkande med tanke på att författaren är en mycket god konservativ brittisk kollega till mig.

I dessa tider av ekonomiska svårigheter måste vi vara vaksamma mot uppmaningen till mer protektionism och att upphäva våra normala bestämmelser om konkurrens och statligt stöd. Vi ser att president Nicolas Sarkozy uppmanar till mer protektionism då han argumenterar för att skattebetalarnas pengar borde användas till att skydda den franska bilindustrin. Vi ser liknande paket i Amerika. Häromdagen blev jag intresserad när jag såg en annons i en amerikansk tidskrift som sponsras av de amerikanska bilföretagen, i vilken det stod följande: ”Du ville inte köpa våra bilar. Vi kommer därför att ta dina pengar i alla fall genom skattebetalarnas pengar för att hålla våra företag vid liv.” Det är detta som resultatet tycks ha blivit. Eftersom företagen inte levererade varor och tjänster som konsumenterna ville köpa åsidosätter vi nu bestämmelser om statligt stöd och håller företag levande som inte kommer att överleva på lång sikt. Vi förstår den betydelse som arbetstillfällen har, men låt oss se till att vi fattar goda ekonomiska beslut.

 
  
  

- Betänkande: Herczog (A6-0074/2009)

 
  
MPphoto
 

  Zuzana Roithová (PPE-DE). (CS) Herr talman! Små och medelstora företag utgör tyvärr ännu inte ekonomins ryggrad, i synnerhet inte i de nya medlemsstaterna, och ändå representerar de hopp för en viss nivå av anställningstrygghet. Vi behöver naturligtvis en flexiblare arbetsrätt, så att dessa småföretag också kan agera flexibelt på nya krav och lättare löna specialister i linje med nya mål. Vi måste göra det lättare att upprätta företag, men också att avveckla dem. Och viktigast av allt, vi måste också ha lättare tillgång inte bara till kredit, utan också till kreditutnyttjande av ekonomiska resurser från europeiska fonder. Allt detta vet vi. Vi har uträttat mycket här i Europaparlamentet under de senaste fem åren, men det är upp till medlemsstaterna att ta dessa saker på allvar och omsätta dem i praktiken snarare än bara tala om dem. I dessa kristider står det mycket klart vad som har försummats på detta område, framför allt i de nya medlemsstaterna. Jag har röstat för Edit Herczogs betänkande, men hela denna övning är meningslös om inte medlemsstaterna är villiga att jobba på den.

 
  
MPphoto
 

  Milan Gaľa (PPE-DE). (SK) Herr talman! Jag röstade för Edit Herczogs betänkande. Vi har 23 miljoner små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen. De utgör upp till 99 procent av alla företag och ger arbete till över 100 miljoner EU-medborgare. I dessa kristider spelar de därför en nyckelroll i den ekonomiska tillväxten, den sociala sammanhållningen och framför allt när det gäller att skapa nya arbetstillfällen. SMF är dynamiska och har en stor förmåga i fråga om innovation och utveckling. De bidrar på ett betydelsefullt sätt till ett genomförande av Lissabonmålen.

Kredit och lån är de huvudsakliga finansiella källorna för SMF i Europa. Det faktum att SMF oftast anses vara mer riskfyllda gör det svårt för dem att få tillgång till finansiering. Det är framför allt nödvändigt att ge SMF gynnsamma villkor för att skaffa sig finansieringskällor, både genom lån och från EU-fonder, och på så sätt säkra en långsiktig hållbarhet för deras affärsverksamhet.

 
  
MPphoto
 

  Neena Gill (PSE). - (EN) Herr talman! Jag stödde betänkandet eftersom – som vi redan har hört – de små företagen är ryggraden i vår ekonomi. I många medlemsstaters planer för ekonomisk återhämtning betonas den viktiga roll som de små företagen kan spela för att ta oss ur den nuvarande krisen.

99,2 procent av företagen i min region har färre än 49 anställda. West Midlands har den största andelen små företag av alla regioner i Storbritannien. Under förutsättning att medlemsstaterna fattar de rätta besluten på områden såsom rätten till kollektiva förhandlingar kommer detta betänkande att i stor utsträckning leda till att utvecklingen går mot att vi alla i första hand tänker småskaligt.

Jag välkomnar särskilt att man i detta betänkande betonar de svårigheter som små företag ställs inför när det gäller tillgång till krediter, tid och resurser till utbildning och vidareutbildning och – framför allt – till forskning. De nationella gränserna är allt mindre relevanta för små företag som i högre utsträckning handlar med partner runt om i Europa. Vi måste dock skydda dem när de handlar över gränserna genom att vidta åtgärder som exempelvis mitt betänkande om insyn i gäldenärers tillgångar.

EU spelar också en nyckelroll för att säkerställa att små och medelstora företag har tillgång till finansiering, vilket innebär att vi bör se till att mikrokrediter utanför banksystemet finns tillgängliga. Vi kan göra det genom att använda strukturfonderna och utveckla institutioner för mikrokrediter utan att ta pengarna från skattebetalarna. Detta initiativ kan motverka arbetslösheten och bli en nystart för ekonomin.

 
  
MPphoto
 

  Gary Titley (PSE). - (EN) Herr talman! Jag välkomnar betänkandet, men har endast en eller två små reservationer. Vi har hört av min kollega Neena Gill hur viktiga de små företagen är för ekonomin och hur de för närvarande ställs inför stora svårigheter. Problemet är att Europeiska unionen helt är inriktad på de stora företagen, både när det gäller lagstiftningen, tillgången till marknader och finansiering.

Vi talar ofta om bättre lagstiftning, men det vi verkligen behöver är proportionalitet. Vi måste se till att lagstiftningen står i relation till de problem vi ställs inför, särskilt när det gäller samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC), som vi har diskuterat här i dag. Det handlar verkligen om stora företag men inte små företag, och det bör vi begrunda.

Jag välkomnar initiativ som Jasmine som jag anser leder oss i rätt riktning, men vi måste tänka i sådana termer som finansiering, tillgång till marknader och lagstiftning samt de små företagens särskilda behov.

Låt mig få komma med en särskild vädjan. Vi har en inre marknad, men vi har inget gemenskapspatent. Vi har ältat detta i åratal nu, och det är verkligen bedrövligt att vi inte kan lösa detta problem. Det skulle i sig kunna vara den största hjälpen för företagen i Europeiska unionen. Låt oss se till att åtgärder vidtas.

 
  
MPphoto
 

  Christopher Heaton-Harris (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag vill tacka tolkarna för att de har stannat kvar, eftersom de inte hade samma valmöjlighet som Christopher Beazley hade för länge sedan att äta lunch.

Jag vill förklara följande: att vara i en stor grupp är inte alltid det som det ser ut att vara. Det är mycket svårt att få talartid i en del nyckeldebatter om man inte står på den stora gruppens sida utan att på ett drastiskt sätt äventyra sin ställning eller stryka motparten medhårs i ändlösa tankedödande tråkiga möten, och det är skälet till varför röstförklaringar är mycket viktiga för personer som jag.

Rent allmänt antar jag att jag borde välkomna förslaget om en ”Small Business Act” för Europa, eller i varje fall alla försök att erkänna de små företagens behov. Lagstiftningen har faktiskt ganska dålig när jag själv var småföretagare, vilket var det ursprungliga skälet till att jag engagerade mig politiskt – jag ville bara ändra en viss sak.

Jag är dock ganska säker på att bestämmelser som kommer härifrån kommer att skapa fler småföretag. Tyvärr tenderar de att vara stora företag för närvarande som, när mycket EU-lagstiftning tillkommer, så småningom blir småföretag som anställer ett mindre antal människor, eftersom de minskar sin omsättning på grund av förordningen och flyttar arbetstillfällen från kontinenten. Vi här i Europaparlamentet måste vara mycket försiktiga så att vi uppmuntrar människor att starta nya företag och inte uppmuntrar till att arbetstillfällen flyttar till andra kontinenter på grund av att vi reglerar arbetstillfällen så att de upphör att existera.

 
  
MPphoto
 

  Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Liksom föregående talare vill också jag tacka alla tolkar för att de har lyssnat till våra anföranden. Jag är säker på att det är ett betydligt mindre nöje för er än vad det är för oss.

Två av mina personliga valspråk är – av skäl som kanske inte är självklara – ”litet är vackert” och ”storleken har ingen betydelse”. Jag företräder London som jag anser är den bästa staden i världen och huvudstaden i det bästa landet i världen. Även om vi inte längre har några tunga industrier har vi fullt av små, innovativa företag i de kreativa branscherna och inom modeindustrin, vilka hela tiden skapar arbetstillfällen i ett verkligt tillväxtområde.

Som den föregående talaren sa ser vi att det finns mycket EU-lagstiftning som syftar till att förhoppningsvis hjälpa företagen, men ganska ofta är det resultatet av lobbyverksamhet från de stora företagen som vill hålla de små företagen utanför. För några år sedan åt jag middag tillsammans med ett visst framstående stort företag som beskrev de små företagen som snyltgäster. Det är den typen av attityder som vi måste vidta åtgärder mot. Vi måste också hjälpa de små företagen när det gäller offentlig upphandling och konkurrens med stora företag, men, särskilt under dessa tider, måste vi ta itu med bristen på krediter för att se till att livskraftiga företag fortsätter att växa och utveckla välstånd och arbetstillfällen i Europeiska unionen.

 
  
  

Skriftliga röstförklaringar

 
  
  

- Betänkande: Costa (A6-0049/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI) , skriftlig. – (IT) Herr talman! Jag röstade för Paolo Costas betänkande om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Armenien om vissa luftfartsaspekter. Jag anser att en klausul om utseende av lufttrafikföretag borde läggas till för att undvika diskriminering mellan EG-lufttrafikföretag och företag från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz. Dessutom stöder jag det ändringsförslag som tillfogats i artikel 5 beträffande tariffer för lufttrafik, enligt vilket transporter helt och hållet inom Europeiska gemenskapen ska vara förenliga med gemenskapsrätten. Jag anser att dessa ändringsförslag gynnar både företag inom lufttrafiksektorn och medborgarna genom att de byråkratiska processerna förenklas och genom lösningen på de rättsliga konflikter som oftast uppstår i fall där gemenskapslagstiftning och bilaterala avtal samexisterar.

 
  
  

- Betänkande: Costa (A6-0059/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. − (EN) Jag är medveten om att Costabetänkandet tar upp vissa tekniska aspekter av luftfarten mellan EU och Israel. Jag röstade dock emot betänkandet som en protest mot den israeliska regeringens agerande i Gaza, även om det inte finns någon ursäkt för de raketattacker mot israeliska bosättningar som militanta Hamasanhängare genomför och man kan förstå att Israel reagerar.

Problemet är att den senaste tidens invasion av Gaza var helt oproportionerlig och i hög grad urskillningslös, med dödstal som var hundra gånger högre bland oskyldiga palestinska män, kvinnor och barn än för den israeliska armén.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Liberadzki (PSE), skriftlig. (PL) Jag röstade för betänkandet om ett avtal mellan EG och Israel om vissa luftfartsaspekter. Jag instämmer med föredragandens förslag att avtalet ska undertecknas.

Jag anser att ändringsförslagen om klausulerna om utseende av lufttrafikföretag, beskattning av flygbränsle och priser är rimliga med tanke på de bilaterala avtal som nu gäller. Jag hoppas att om vi baserar oss på ett ömsesidigt förtroende för motpartens system kommer avtalet lättare att kunna genomföras.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI) , skriftlig. − (IT) Herr talman! Jag röstade för Paolo Costas betänkande om avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Staten Israel om vissa luftfartsaspekter. Jag håller med föredraganden om att ett ekonomiskt samarbete med Staten Israel bör uppmuntras när det gäller vissa tjänster, som t.ex. lufttrafik, inte bara på grund av fördelarna för båda parter, utan också på grund av de positiva externa effekterna för hela det omkringliggande området. Jag själv är föredragande för betänkandet om utveckling av ett gemensamt luftrum med Israel, inom ramen för kommissionens förslag om ett globalt luftfartsavtal med denna betydelsefulla partner till Europeiska unionen i Mellanöstern och i samband med den europeiska grannskapspolitiken, och landet är också en av våra viktigaste handelspartner i Euromedområdet.

Israel har också under lång tid varit medlem i Internationella civila luftfartsorganisationen, har uppfyllt sina skyldigheter och antagit politiska åtgärder som är i linje med internationell lagstiftning på detta område, framför allt i fråga om säkerhet och skydd, men också miljöskydd och de anställdas välbefinnande. Allt detta innebär att det ovannämnda heltäckande avtalet borde genomföras på gemenskapsnivå, under noggrant uppmärksammande av de miljömässiga återverkningarna av ökande trafik och av lika villkor för tillträde.

 
  
  

- Betänkande: Borrell Fontelles (A6-0073/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Călin Cătălin Chiriţă (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Sydafrika, i vilket Bulgariens och Rumäniens anslutning till EU ska beaktas.

Europaparlamentet kommer, till följd av Rumäniens och Bulgariens anslutning till EU, att ge sitt samtycke till förslaget till rådets beslut om ingående av tilläggsprotokollet till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen.

Enligt min uppfattning är det särskilt viktigt att alla avtal med tredjeländer som undertecknats av EU omfattar Rumänien, i egenskap av EU-medlemsstat. Rumänien är medlem i den europeiska familjen med fullständiga rättigheter och måste inkluderas i alla handlingar som är relaterade till EU. Rumänien måste åtnjuta alla rättigheter och skyldigheter som man har i egenskap av EU-medlemsstat.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI) , skriftlig. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag lade ned min röst om Josep Borrell Fontelles betänkande om tilläggsprotokollet till avtalet mellan EU och Sydafrika, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning till EU. Jag anser faktiskt inte att jag kan ställa mig helt bakom det arbete som min kollega i parlamentet har genomfört.

 
  
  

- Betänkande: Hennis-Plasschaert (A6-0061/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Alessandro Battilocchio (PSE) , skriftlig. – (IT) Tack, herr talman. Det har gjorts stora framsteg sedan Schengenavtalet genomfördes. Fördraget förändrade radikalt livet för många europeiska medborgare i och med att det fokuserades på en ny strategi för gränsförvaltning.

Den nya fasen, som var inriktad på en integrerad strategi för gränsförvaltning, inleddes 2002, vilket ledde till ett gemensamt regelverk, en gemensam samordningsmekanism, operativt samarbete, en gemensam integrerad riskbedömning, utbildad personal och en fördelning av bördor mellan medlemsstaterna under upptakten till en europeisk gränsbevakningsmyndighet.

Nu när detta skede är avslutat är det dags att se framåt för att uppnå en verkligt integrerad gränsförvaltning för att uppfylla de två målen att förbättra säkerheten och att underlätta för tredjelandsmedborgare att resa. I detta syfte är jag för de förslag som lagts fram av kommissionen för parlamentet, varav många redan har tagits upp i mitt betänkande om gemenskapskodexen om gränspassage för personer. I detta fall verkar det enda alternativet vara att fortsätta längs denna väg och att avge ett positivt yttrande om upprättande av ett in- och utresesystem, underlättande av gränspassage för resande och införande av ett elektroniskt system för resetillstånd.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Medlemsstaterna är fortfarande ansvariga för att kontrollera sina respektive gränser, men det är bara med ett allmänt avtal och en gemensam politik som vi kommer att kunna hantera de grundläggande utmaningar som gränsförvaltning och migrationsflöden utgör.

Ett område utan inre gränser kan inte fungera utan ett delat ansvar och solidaritet i fråga om förvaltningen av de yttre gränserna. Vi får inte glömma bort huvudorsaken till detta: varje dag passerar över 300 miljoner resenärer EU:s yttre gränser.

Med en verkligt integrerad gränsförvaltning måste vi sträva efter två grundläggande mål: att förbättra säkerheten och att underlätta gränspassagen för dem som avser att resa in lagligt och av lagliga skäl.

Vi kan emellertid inte fortsätta att anta olika nya initiativ utan en heltäckande översiktsplan för EU:s gränsstrategi. Det är också viktigt att utvärdera de befintliga systemen för att bedöma om det verkligen finns behov för nya instrument, samt deras genomförbarhet, tillförlitlighet, interoperabilitet och kostnader, och också huruvida skyddet av individers grundläggande rättigheter beaktas i tillräcklig grad.

 
  
MPphoto
 
 

  Gérard Deprez (ALDE), skriftlig. – (FR) Jag stöder Jeanine Hennis-Plasschaerts betänkande om utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning.

Ställd inför utmaningen att förbättra den inre säkerheten och samtidigt underlätta resandet för tredjelandsmedborgare har kommissionen föreslagit tre lösningar: införande av in- och utreseregistrering, huvudsakligen för att hantera fenomenet att människor stannar längre än giltighetstiden för deras visum, underlättad gränspassage för resenärer med ärligt uppsåt och införande av ett elektroniskt system för resetillstånd, med det system som funnits i Förenta staterna sedan januari som förebild. Vad gäller det senare vill jag betona vikten av att kommissionen i sin politiska undersökning analyserar effektiviteten, påverkan och den praktiska genomförbarheten hos ett system av denna sort. Vi behöver en objektiv bedömning av dess användbarhet och av dess verkliga, inte bara förmodade, mervärde.

Vi får inte glömma att det finns två förutsättningar för att vi ska kunna införa detta imponerande verktyg: vi måste skynda på genomförandet av andra generationen av Schengens informationssystem för att möjliggöra en biometrisk kontroll av pass och visum, och vi måste undersöka påverkan av detta system på skyddet av personuppgifter för att se till att dessa åtgärder är rimliga.

 
  
MPphoto
 
 

  Carl Lang (NI), skriftlig. – (FR) En sådan sällsynt företeelse förtjänar att uppmärksammas. Detta initiativbetänkande om den framtida förvaltningen av EU:s yttre gränser är rimligt, och det bär spår av en viss realism i och med att det, som ett första skede av en ny granskning av EU:s gränsförvaltning, föreslås en kritisk djupgående analys av de befintliga systemens funktion och effektivitet och hur de interagerar.

Vi kan vara optimistiska utan att vara lättrogna, och sedan kan vi kanske föra en debatt.

Här är två stycken ur texten, bara som ett exempel för att hjälpa oss att förstå inställningen hos författarna av denna text.

I det första stycket erkänner man att ”det är svårt att hitta en balans mellan att garantera fri rörlighet över gränserna för ett ökande antal människor och att garantera ökad säkerhet för Europas medborgare …”. Det stämmer, men på ett annat ställe står det att ”åtgärder för ökad gränssäkerhet måste gå hand i hand med insatser för att göra resandeströmmarna smidigare och främja rörlighet i en alltmer globaliserad värld”.

Graden av schizofreni är bortom allt förstånd.

 
  
MPphoto
 
 

  Roselyne Lefrançois (PSE), skriftlig. – (FR) Jag har, i egenskap av skuggföredragande för detta betänkande för den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, hyst allvarliga betänkligheter i fråga om användbarheten och effektiviteten hos det in- och utresesystem som nämns i Europeiska kommissionens meddelande. Att införa ett sådant system, som är direkt inspirerat av programmet ”US-Visit”, skulle innebära att göra enorma investeringar bara för att få mycket osäkra resultat både i fråga om kampen mot olaglig invandring och kampen mot brottslighet. Det är i alla fall vad det amerikanska experimentet visar.

Dessutom utgör de åtgärder som planerats, som grundas på en massiv insamling av personuppgifter, enligt min uppfattning risker för skyddet av privatlivet. Denna ståndpunkt delas av Europeiska datatillsynsmannen.

Antagandet av ett antal av mina ändringsförslag, som syftar till att belysa tveksamheter beträffande behovet av och proportionaliteten hos systemet, och att kritisera det odlande av misstänksamhet som i allt högre grad genomsyrar beslut relaterade till förvaltning av yttre gränser, har gjort att jag stöder betänkandet i plenum.

I en tid då den globala ekonomin har kastats in i en kris finns det utan tvekan andra prioriteringar för den europeiska budgeten.

 
  
MPphoto
 
 

  Marian-Jean Marinescu (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Initiativbetänkandet om EU:s gränsförvaltning är viktigt, eftersom det kommer att fungera som vägledning för den lagstiftning som EG kommer att lägga fram 2009. Som föredragande för PPE-DE anser jag att det måste finnas ett tydligare stöd i texten för en förberedelse av de kommande stegen i den integrerade gränsförvaltningen.

Vad gäller EU:s in- och utresesystem hade en del av de uppgifter som krävs för att upprätta detta system redan samlats in med system som t.ex. informationssystemet för viseringar, Schengens informationssystem och Eurodac. Kommissionen måste hantera sammankopplingen av dessa system och utvidga deras funktionalitet för att rationalisera kostnaderna.

Alternativet för EU-medborgarna att använda automatiska dörrar som en del av programmet för registrering av resenärer med ärligt uppsåt är välkommet, eftersom det kommer att bidra till att påskynda flödena av resenärer och motverka trafikstockning. Jag föreslog dock att begreppet ”resenärer med ärligt uppsåt” skulle ändras till ”återkommande resenär” för att övriga resenärer inte ska betraktas som ”högriskresenärer”.

Det elektroniska systemet för resetillstånd går inte att motivera ekonomiskt. Det är anledningen till att jag har föreslagit att det ska ersättas med en obligatorisk användning av biometriska pass för medborgare från tredjeländer som inte behöver visum för att resa in i EU.

Om EU:s strategiska mål ska kunna uppnås bör kommissionen inte börja utveckla nya verktyg från början förrän de befintliga verktygen fungerar helt och är pålitliga.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexandru Nazare (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Säkerheten vid de yttre gränserna är ett område som inte har undersökts i tillräcklig grad, vare sig av oss i Europaparlamentet eller av andra gemenskapsinstitutioner. Jag stödde detta betänkande eftersom jag verkligen tror att syftet med en bättre identifiering av tredjelandsmedborgare inte bara ligger i att hålla folk utanför EU som inte borde ges tillträde, utan snarare att underlätta tillträde för dem som reser lagligt.

Av alla de nödvändiga rekommendationer och iakttagelser som gjorts i detta betänkande skulle jag särskilt vilja dröja kvar vid hur viktigt det är med en heltäckande plan för gränsförvaltningen. Även om det i nuläget är andra prioriteringar som dikterar de institutionella förändringarna inom EU har det blivit nödvändigt för oss att integrera det stora antalet gränsprogram, både de som föreslagits och de befintliga, för att undvika onödig dubblering och onödiga kostnader.

Jag vill också betona vikten av att samordna denna potentiella plan med erfarenheten och målen från Schengenområdet, vilket är det tydligaste exemplet på den sorts öppna område som vi alla vill ha i Europa. Vi har inget behov av tillfälliga förfaranden, för att inte tala om en mängd oförenliga mekanismer.

 
  
MPphoto
 
 

  Nicolae Vlad Popa (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att ett avlägsnande av de inre gränskontrollerna inom EU är ett stort steg i den europeiska integrationsprocessen, men det innebär också nya problem som vi måste beakta.

Jag välkomnar rådets initiativ till utarbetande av lagstiftningsförslag för perioden 2009–2010 för att införa ett in- och utresesystem, ett program för registrerade resenärer (RTP) och ett elektroniskt system för resetillstånd (Esta). Även om jag anser att dessa program måste genomföras så snart som möjligt och fungera så effektivt som möjligt måste de förberedas ordentligt.

Hur väl in- och utresesystemet fungerar kommer att vara beroende av både ett utrustnings- och funktionsperspektiv i förhållande till framgången med systemen VIS, SIS II och Eurodac. Enligt min uppfattning är det absolut nödvändigt att utarbeta en heltäckande plan, i vilken en allmän ram för EU:s gränsstrategi fastställs och samordning och samarbete garanteras mellan de olika systemen och de myndigheter som har behörighet på detta område.

Vi måste också beakta erfarenheterna på detta område i USA. Jag håller med författaren om att ett program som US-Visit kan fungera ur teknisk synvinkel och att programmet därför inte per definition är något hinder för ett smidigt passagerarflöde.

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Ett rättssystem som är sårbart för bedrägeri, svårt att införa och ofta inte tillämpas uppmanar till överträdelser av – eller helt enkelt till okunnighet om – lagen. Med hänsyn till den information som finns tillgänglig får man dra slutsatsen att detta är en av svårigheterna med den skiljaktiga lagstiftningen om invandring i Europa. Det är ett känt faktum att den avskräckande effekten hos en lagstiftning beror mer på hur troligt det är att den kommer att tillämpas än på de sanktioner som den innehåller. Dessa angelägenheter innebär ett erkännande av behovet av att de europeiska myndigheterna ska samarbeta i fråga om att tillämpa den befintliga lagstiftningen och om att försöka anpassa den rättsliga ramen till den verklighet som beskrivs i olika betänkanden.

Slutligen måste det betonas, i både solidaritetens och det rättvisa rättssystemets namn, att det finns behov av att beakta den börda som det innebär för de aktuella medlemsstaterna att förvalta yttre gränser.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Rogalski (UEN), skriftlig. – (PL) Jag röstade för detta betänkande om nästa steg i EU:s gränsförvaltning. Jag vill dock uppmärksamma er på ett antal viktiga aspekter som bör beaktas i framtiden.

Ett område utan inre gränser kommer inte att fungera om det inte föreligger något ansvar för att förvalta dessa gränser. I detta avseende utgör en ökad gränskontroll, som borde fortskrida jämte en förbättring av den fria rörligheten för personer i ett alltmer enat Europa, en viktig del. Det ultimata målet borde dock vara att finna en balans mellan att garantera fri rörlighet för personer och ge Europas medborgare större säkerhet.

Nyckelfaktorn borde vara en strategi som baseras på målet att skydda privatlivet på ett sådant sätt att resenärers personuppgifter inte missbrukas och resenärerna själva ska ha förtroende för de myndigheter som hanterar dessa uppgifter. Användningen av personuppgifter är gynnsam för allmänhetens säkerhet. Vi får emellertid inte glömma att allmänhetens förtroende för myndigheternas verksamhet måste utgöra grunden för all lagstiftningsverksamhet på detta område. För att vi ska uppnå detta måste personuppgifter skyddas ordentligt och övervakas på ett korrekt sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI) , skriftlig. – (IT) Herr talman! Jag kommer att stödja Jeanine Hennis-Plasschaerts betänkande om den viktiga frågan om utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning och motsvarande erfarenheter från tredjeländer. Jag håller med föredraganden om att det är absolut nödvändigt att utvärdera och bedöma befintliga åtgärder inom ramen för gränsförvaltning innan man investerar ytterligare resurser och utvecklar de system som kommissionen verkar föredra, nämligen ett in- och utresesystem för alla tredjelandsmedborgare, ett program för registrerade resenärer (RTP), som också står öppet för dem, och en ram för utveckling av lokala system för registrerade resenärer och automatisk gränskontroll. Dessa förfaranden har stor potential, men det måste betonas, och i detta avseende välkomnar jag föredragandens arbete, att en garanti för skydd av personuppgifter och utveckling av en minimalt inkräktande teknik i fråga om sekretess och slutligen, inte att förglömma, en noggrann kostnads- och intäktsanalys måste prioriteras.

 
  
MPphoto
 
 

  Daciana Octavia Sârbu (PSE), skriftlig. – (RO) Med tanke på betydelsen av fri rörlighet inom det europeiska projektet har syftet med de åtgärder som antagits under årens lopp varit att minska kontrollerna vid de inre gränserna. Dessa åtgärder måste emellertid avspeglas genom åtgärder för skärpta kontroller vid de yttre gränserna.

I en situation där, t.ex. under 2006, upp till 8 miljoner olagliga invandrare registrerades i EU anser jag att kommissionens initiativ att införa ett in- och utresesystem, ett program för registrerade resenärer och ett elektroniskt system för resetillstånd under perioden 2012–2015 är nödvändigt. Ett europeiskt område utan gränser, något som gått från önskan till verklighet, fungerar bara om vi tar ett gemensamt ansvar och om vi visar solidaritet vid förvaltningen av de yttre gränserna, en uppgift där de medlemsstater som ligger vid EU:s gränser, däribland Rumänien, kommer att spela en betydelsefull roll.

Vi får emellertid inte glömma att det redan finns system för gränskontroll, bland annat Eurosur och Frontex. Det är därför av avgörande betydelse i fråga om deras funktion att bedöma i vilken utsträckning det nya initiativet kan komplettera dem utan att vi riskerar dubblering. Vidare måste vi ständigt fokusera på att respektera rätten till privatliv och på att utveckla en ny, mindre inkräktande teknik.

 
  
MPphoto
 
 

  Daniel Strož (GUE/NGL), skriftlig. – (CS) Jag vill först och främst säga att jag inte alls håller med om en av slutsatserna i betänkandet, nämligen att ett av den europeiska integrationens viktigaste resultat är att de inre gränskontrollerna inom EU har tagits bort. Borttagandet av gränskontroller är bara en oundviklig följd av det europeiska nyliberala projektet och det stora intresset i EU för fri rörlighet av kapital, varor och personer (med andra ord arbetstagare). EU borde först och främst försöka notera framsteg på områdena för fred och socialpolitik, men tyvärr är framstegen på dessa områden naturligtvis alltid mycket färre.

I betänkandet tas också för givet att vi borde kopiera de system som införts i USA på området för förvaltning av EU:s yttre gränser. Detta är orimligt, med tanke på den mycket verkliga och strängt upprätthållna ”järnridån” mellan USA och Mexiko. Vad gäller EU:s yttre gränser vill jag också betona att den senaste tiden i Europa tydligt har visat att politiska och sociala problem inte kan lösas med hjälp av polisiära åtgärder eller rutinåtgärder.

 
  
  

- Betänkande: Lehne (A6-0040/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Göran Färm, Anna Hedh, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. − Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet avser med denna röstförklaring förklara varför vi valde att rösta för Klaus-Heiner Lehnes betänkande om gränsöverskridande flyttningar av bolagssäten. Vi tycker att det är ett viktigt komplement till Lehne-betänkandet om en stadga för europeiska privata aktiebolag.

Vi anser att bristen på ett gemensamt regelverk för flyttningar av bolagssäten innebär problem för företag som vill flytta över gränserna på den inre marknaden, då företag idag tvingas träda i likvidation och därmed avvecklas för att kunna flytta sitt huvudsäte. Vi anser också att det är bra att Europaparlamentet föreslår att flytt av bolagssäte inte får innebära att rättsliga, sociala eller skattemässiga förhållanden kringgås. Vi välkomnar också att Europarlamentet betonar att en flytt av bolagssäten bör vara skatteneutral.

Vi delar dock inte alla slutsatser som utskottet dragit i samband med diskussionerna av betänkandet. T ex anser vi att skrivningen i skäl G om att Europaparlamentet inte kan meddela lagstiftning i strid med EG-domstolens praxis. Vi vill påpeka att det är Europaparlamentet som tillsammans med rådet stiftar lag och det sedan är EG-domstolens sak att tolka den stiftade lagen, inte tvärtom. Vi skulle helst också ha sett att betänkandets formulering, ”Europaparlamentet betonar de positiva effekterna av skattekonkurrens för den ekonomiska tillväxten i ljuset av Lissabonstrategin”, ströks.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade mot Klaus-Heiner Lehnes betänkande om gränsöverskridande förflyttningar av bolagssäten. Jag anser att gränsöverskridande förflyttningar inte bör betraktas som en central faktor för fullföljandet av den inre marknaden utan – vilket ofta är fallet – som ett sätt att undvika nationell lagstiftning inom olika områden (inte minst beskattning). Jag är därför kritisk mot det här betänkandet eftersom det finns en reell risk att gränsöverskridande förflyttningar av bolagssäten kommer att innebära att företagen kan kringgå de rättsliga, sociala och skattemässiga kraven i EU.

 
  
  

- Betänkande: Catania (A6-0050/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Adam Bielan (UEN), skriftlig. (PL) Herr talman! Jag stödde Giusto Catanias betänkande. Enligt min mening måste vi se över Dublinförordningen så att det land som ska behandla och fatta beslut om en asylansökan tar hänsyn till den asylsökandes enskilda behov. Vi måste betona de asylsökandes integration i deras nya miljö och se till att de får möjlighet att lära sig språket i det land där de bor eftersom det kommer att öka deras möjligheter att assimileras i den nya kulturen.

 
  
MPphoto
 
 

  Guy Bono (PSE), skriftlig. (FR) Jag röstade för det här initiativbetänkandet av den italienska ledamoten Giusto Catania från gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster om framtiden för det gemensamma europeiska asylsystemet.

Texten i betänkandet fokuserar på situationen för asylsökande. De asylsökandes öde kan verkligen liknas vid ett lotteri beroende på i vilket land de hamnar, och villkoren för deras kvarhållande är ibland nätt och jämnt uthärdliga. Situationen rör framför allt gränsländerna, men den måste beaktas på EU-nivå. De asylsökandes grundläggande rättigheter står på spel och även vissa länders kapacitet att klara av migrationstrycket. Det handlar om ett gemensamt ansvar.

Betänkandet ger på ett förtjänstfullt sätt en tydlig redovisning av situationen och beskriver i samband med denna debatt de utmaningar EU kommer att ställas inför.

Genom min röst förenar jag mig med de franska socialisterna och förkastar en situation som inte längre är godtagbar och som EU, som demokratisk institution och försvarare av mänskliga rättigheter, måste åtgärda.

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Callanan (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag är emot att man börjar införa en gemensam invandrings- och asylpolitik i Europa. Jag anser att ett harmoniserat asylsystem kommer att undergräva Storbritanniens suveräna rätt att självt bestämma vem som ska få och vem som inte ska få söka asyl i mitt land. Dessutom menar jag att ett gemensamt asylsystem kommer att försvaga möjligheten för de brittiska medborgarna att ställa de ministrar och parlamentariker de valt till svars.

Jag accepterar att utvecklade länder som mitt eget har ett humanitärt ansvar i förhållande till människor från tredje världen som ställts inför eller som kommer att ställas inför förföljelse, tortyr eller döden om de skulle återvända. Jag är dock oroad över att man genom att ta bort Storbritanniens självständiga möjlighet att övervaka och reglera alla asylsökande eventuellt gör oss än mer sårbara för terroristattacker.

 
  
MPphoto
 
 

  Gérard Deprez (ALDE), skriftlig. – (FR) Jag stöder Giusto Catanias betänkande om framtiden för det gemensamma europeiska asylsystemet.

Alla politiska flyktingar har rätt att resa in i Europeiska unionen och att bo på EU:s territorium när deras status har erkänts. Olyckligtvis tillämpas denna rättighet inte enhetligt av medlemsstaterna i nuläget: erkännandet av denna status kan variera från 0 till 90 procent mellan olika medlemsstater.

Om vi ska etablera en enhetligt hög skyddsnivå över hela unionen måste vi snabbt kunna införa ett antal faktorer. Till dem tillhör införande av ett enda förfarande för asylansökningar och enhetliga normer för flyktingstatus, införande av en rättslig och effektiv solidaritetsmekanism mellan medlemsstaterna – några länder översvämmas av ansökningar medan andra kommer lindrigare undan – förbättrade mottagningsvillkor för asylsökande, i synnerhet för minderåriga, minskad tillämpning av kvarhållning och inrättande av en europeisk byrå för samarbete i asylfrågor.

Detta är vad som står på spel i hela det ”asyllagstiftningspaket” som vi precis har börjat se över så här i slutet av denna valperiod.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Tanken bakom Giusto Catanias betänkande är att personer som söker internationellt skydd undantagslöst ska klassas som personer med ärligt uppsåt, men alla vet att asyl ofta inte är något annat än ett svepskäl som används av blivande ekonomiska invandrare för att de inte ska avvisas. Medlemsstaterna å sin sida slår efter vad som påstås dövörat till för deras nöd, de är förtryckande och agerar för långsamt när det gäller att fatta beslut. Det är emellertid ingen som påpekar att det är missbruket av förfarandet för illegitima ändamål som orsakar fördröjningarna av bedömningen av äkta asylansökningar.

Det är utan tvivel en sådan inledning som har gett upphov till vissa av betänkandets förslag, som t.ex. förslagen att det land som ska ta ställning till en asylansökan bör ta hänsyn till den asylsökandes olika behov, att detta land i slutändan bör fastställas av ett europeiskt organ, att sökande borde ha samma rättigheter som varaktigt bosatta, att det borde råda fri rörlighet för dem inom Europas territorium osv.

Vi håller med om att det finns behov av samarbete med de europeiska länder som befinner sig i frontlinjen för migrationsflödena på grund av sitt geografiska läge och som har svårt att hantera dessa flöden, men detta får absolut inte leda till en europeisk politik i vilken man talar om för staterna vilka de måste ta emot på sitt territorium, utifrån infall från asylsökande och en överstatlig förvaltning.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Grech (PSE), skriftlig. − (EN) Vi instämmer i kompromissbetänkandets huvudbudskap och röstar därför för det. Vi instämmer dock inte i vissa klausuler, t.ex. de som handlar om kvarhållande. Jag menar att de inte fullt ut återspeglar och ger en exakt tolkning av den komplexa och svåra situation som små medlemsstater som Malta befinner sig i.

Malta ställs inför ett oproportionerligt inflöde av illegala invandrare i förhållande till landets geografiska begränsningar (316 kvadratkilometer), lilla befolkning (400 000 personer) och andra begränsade resurser (administrativa, ekonomiska, etc.), vilket man måste ta hänsyn till när man reglerar, debatterar eller lagstiftar i den här frågan.

 
  
MPphoto
 
 

  Carl Lang (NI), skriftlig. – (FR) I verkligheten finns det bara ett syfte med denna önskan att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem, och det är att ge EU:s medlemsstater det rättsliga valet att ta emot så många potentiella invandrare som möjligt, på ett mindre komplicerat sätt och utan sådana restriktioner som ansetts vara meningslösa och strida mot de mänskliga rättigheterna.

Europa har på så sätt bekräftat sin ställning som värd för alla invandrare, och man har lagt stor betoning på att principen om ”non-refoulement” måste respekteras fullt ut och på den skyldighet att hjälpa som fastställs i FN:s havsrättskonvention.

Därför – och detta är verkligen begripligt för dessa personer som är för invandring – leder det enkla faktum att varje enskild medlemsstat fortfarande är suverän och har sitt eget förfarande i fråga om asyl oundvikligen till skillnader i beviljande av asylansökningar, och är alltså ett hinder för det allmänna erkännandet av asylsökande.

Med nästan 26 miljoner internflyktingar och över 12 miljoner flyktingar i världen ska vi inte försöka finna fler lösningar i fråga om mottagning, för det kommer aldrig att vara tillräckligt för att hantera den kraftiga ökningen av efterfrågan, utan snarare tillåta och uppmuntra dessa personer att stanna i sina egna länder och finna arbete och slå sig ned med sin familj där.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Marie Le Pen (NI), skriftlig. – (FR) I betänkandet av den kommunistiske ledamoten Giusto Catania rekommenderas ett upprättande av en europeisk invandringsvänlig politik.

Han vill i själva verket, under förevändning att försvara de mänskliga rättigheterna, omvandla Europa till ett öppet samhälle som är berett att ta till sig all världens elände.

I detta syfte föreslår han att från toppen och nedåt harmonisera asyllagstiftningen och principen om ”non-refoulement”, att undvika kvarhållning och till och med att utvidga direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning till flyktingar.

Catania låtsas ha glömt att de flesta av de olagliga invandrare som kommer till Europa – 75 000 av dem bara till Medelhavskusten 2008 – inte är politiska flyktingar utan ekonomiska flyktingar som flyr fattigdomen i sitt hemland.

Detta missbruk av asylrätten, som strider mot Genèvekonventionen, nämns inte någonstans i betänkandet, och det finns en anledning till det: det är praktiskt att få ”den vite mannen” att känna sig skyldig genom att påminna honom om att han var en fruktansvärd kolonialist och att han nu måste betala för detta i ordets mest omfattande bemärkelse. Det är svårt att ta död på sägner.

Genom att försöka omvandla asyllagstiftningen till ett vanligt invandringsområde banar Catania väg för en rad missbruk och förvandlar olagliga invandrare till syndabockar.

 
  
MPphoto
 
 

  Jörg Leichtfried (PSE), skriftlig. – (DE) Jag välkomnar det faktum att kommissionen har föreslagit att införa en bestämmelse om att uppdatera EU:s asyllagstiftning, eftersom det finns ett stort behov av detta med tanke på de rådande omständigheterna. Antalet flyktingar ökar ständigt, och det går inte längre att hantera situationen med hjälp av de befintliga bestämmelserna och direktiven om asyl. Därför anser jag att det är nödvändigt att kommissionens reformer genomförs så snart som möjligt, och jag vill kategorisera följande punkter i dessa reformer som särskilt viktiga.

Vi måste ha ett gemensamt asylsystem, som leder till ”enhetliga och rimliga tidsfrister”.

Flyktingarnas rättigheter måste stärkas – flyktingar kan till följd av sin status som särskilt ”skyddsbehövande” av principskäl arresteras.

Gränskontrollerna måste vara enhetliga, så att personer som har rätt till internationellt skydd kan få förenklat tillträde.

Dublinsystemet som gäller nu, som innebär att asylsökandenas önskemål, t.ex. deras val av europeiskt land, inte kan beaktas, måste revideras så att personer som får erkännande som särskilt skyddsbehövande också kan bo i ett annat EU-land.

De enskilda medlemsstaterna måste alltid bevara möjligheten att fatta oberoende beslut om vem och hur många personer man vill ta emot, och varför.

Jag stöder kommissionens förslag och initiativbetänkandet, men jag vill återigen påpeka att det krävs ett snabbt och enhetligt genomförande i denna fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Erik Meijer (GUE/NGL), skriftlig. − (NL) Herr talman! Jag röstar mot Giusto Catanias förslag i dag om framtiden för det gemensamma europeiska asylsystemet. Mitt parti, det nederländska socialistiska partiet, tror inte på att en harmonisering av asylpolitiken och en utstyrning av en byrå som ska styra den i framtiden skulle leda till en jämnare fördelning av antalet asylansökningar mellan de olika medlemsstaterna. Antalet asylansökningar beror i högre grad på närvaron av familjemedlemmar och bekanta i vissa medlemsstater, som lockar nya asylsökande.

Jag anser också att en harmonisering skulle leda till en asylpolitik av lägre kvalitet i länder där denna politik är relativt välreglerad i nuläget, eftersom medlemsstaterna skulle använda denna standardisering till att finna lägsta möjliga nivå. En sådan kapplöpning där underbuden avlöser varandra tills botten är nådd är inte önskvärd, utan skulle i slutändan bara drabba asylsökandena. Även om jag uppskattar Catanias ansträngningar så kan jag inte stödja hans slutsatser i denna fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Även om det är viktigt att samarbeta i asylfrågor med tanke på de massiva flyktingströmmarna ställer jag mig tveksam till hur förnuftigt det är att upprätta en europeisk byrå för stöd till samarbete i asylfrågor. Ytterligare uppgradering kan skapas utan att en sådan byrå behövs, medan vissa av de åtgärder som planeras faller inom andra organisationers behörighet, som t.ex. Frontex. Det är absolut inte acceptabelt att denna nya byrå ska utarbeta riskanalyser som medlemsstaterna sedan ska tvingas använda, vilket skulle innebära att den skulle fastställa det antal asylsökande som medlemsstaterna måste ta emot. Detta är ett djupgående intrång på medlemsstaternas suveränitet, och den enda rimliga reaktionen är att förkasta det.

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Även om orsakerna till att någon beslutar sig för att emigrera i vissa fall kan likna de orsaker som driver personer att söka asyl måste det göras tillräcklig skillnad mellan de två systemen, både i rättsligt hänseende och vad gäller administrativa förfaranden.

Med denna viktiga reservation i åtanke är en punkt som måste beaktas den att beslut som fattas i en medlemsstat kan få följder för en annan medlemsstat, eftersom gränserna i själva verket är öppna inom Schengenområdet. Samtidigt kan Europa ses som en helhet i en asylsökandes ögon som betraktar ”Europeiska unionen” som ett enhetligt område som, i dennes ögon, är motsatsen till den fara som denne flyr ifrån. Slutligen kommer det att vara svårt för en asylsökande som flyr från ett verkligt hot mot dennes liv att välja första inreseland i Europa och att gå igenom det administrativa förfarande som är nödvändigt och som krävs av en asylsökande. Alla dessa överväganden gör samordning och samarbete mellan medlemsstater nödvändigt, utan att det ska innebära att asyl ska bli ett alternativt sätt att vinna inträde till invandring på eller, i ännu mindre grad, ett sätt att ta sig runt den illegalitet som kännetecknar vissa migrationsflöden.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI) , skriftlig. – (IT) Herr talman! Det är inte många punkter i Giusto Catanias betänkande om framtiden för det gemensamma europeiska asylsystemet som jag kan instämma i, och av den anledningen måste jag rösta mot det. Även om jag håller med Catania om att asylsystemet är en avgörande del av demokratin och skyddet av de mänskliga rättigheterna, så är det absolut nödvändigt att undvika allt slags missbruk av det om vi vill garantera att det ska få finnas kvar.

I detta syfte skulle det vara mer önskvärt att bygga ett ”rättigheternas Europa” i stället för ett gemensamt asylsystem i Europa och ett ”Europa för asylsökande”, för att använda orden i europeiska pakten för invandring och asyl, som antogs av Europeiska rådet i oktober förra året. Detta innebär ett Europa som bekämpar de bakomliggande orsakerna till den ökning av antalet flyktingar som föredraganden pekat på, ett Europa som tar på sig en starkare internationell roll för att lösa konflikter i vissa länder, som utövar påtryckningar på ett mer beslutsamt sätt för att garantera respekt för värdighet, människoliv och grundläggande friheter där denna inte redan finns. Att bekämpa effekterna av dessa allvarliga brott mot rättigheter är inte, och kommer aldrig att bli, någon effektiv lösning på det underliggande problemet, för vilket andra instrument borde användas.

 
  
MPphoto
 
 

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig. − (NL) Under senare år har antalet flyktingar i EU ökat till 12 miljoner, utöver 26 miljoner internflyktingar.

Det behövs en gemensam europeisk asylpolitik, eftersom asylpolitiken i de 27 EU-medlemsstaterna skiljer sig för mycket åt – vilket i praktiken innebär ett spel med människors framtid, och det är absurt. Under den första fasen (1999–2005) försökte EU harmonisera medlemsstaternas politiska strategi utifrån gemensamma miniminormer. Under den andra fasen har man arbetat på ett gemensamt asylförfarande och en enhetlig status för dem som beviljas asyl eller subsidiärt skydd.

I det betänkande som vi ska anta i dag välkomnas inrättandet av en europeisk byrå för stöd till samarbete i asylfrågor, men man beklagar den långsamma utvecklingen i fråga om att genomföra den andra fasen. Denna långsamma utveckling är naturligtvis en följd av att Lissabonfördraget inte har trätt i kraft. Jag stöder kravet på förbättring av den befintliga lagstiftningen med avseende både på direktivet om asylförfaranden, direktivet om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna och direktivet om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus.

Betänkandet har mitt stöd, och det är viktigt att det införs en skyddsstandard för flyktingar och att alla medlemsstater visar solidaritet när det gäller att axla sitt ansvar och samarbeta på ett målmedvetet sätt.

 
  
  

- Betänkande: Stauner (A6-0022/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI) , skriftlig. – (IT) Herr talman! Jag röstade för Gabriele Stauners betänkande om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll. Principerna för en sund ekonomisk förvaltning samt öppenhet och insyn i budgeten är grundläggande, inte bara för att få en positiv revisionsförklaring från Europeiska revisionsrätten genom en förenklad lagstiftning om kontroller och en resulterande potentiell minskning av åtföljande kostnader, utan också, på medellång sikt, för att på ett effektivare sätt övervaka användningen av de resurser som Europeiska unionens medborgare utgör och, som ett resultat, öka legitimiteten hos EU:s åtgärder. Av den anledningen anser jag att det är av grundläggande betydelse att inleda ett samarbete med medlemsstaterna och med oberoende revisionsinstitutioner, som föredraganden för övrigt redan har påpekat.

 
  
  

- Betänkande: Medina Ortega (A6-0058/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Domstolarna arbetar allt oftare med internationell och gränsöverskridande bevisning. Sådana fall kan handla om österrikiska medborgare som råkar ut för en olycka i Tyskland, defekta varor eller tjänster som införskaffats från en annan medlemsstat, vittnen som bor i andra änden av EU eller svarande som flyttar utomlands. Rätten till rättslig prövning får absolut inte upphöra bara för att bevisningen finns utanför den medlemsstat där domstolen i fråga är belägen. Personerna på ort och ställe säger att det precis som tidigare finns olösta frågor i samband med gränsöverskridande bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Eftersom det fortfarande krävs en lösning på dessa frågor har jag röstat för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI) , skriftlig. – (IT) Herr talman! Jag röstade för Manuel Medina Ortegas betänkande om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Det är tydligt att vi bör stödja direkta kontakter och fullständigt samarbete mellan domstolar för att främja effektivitet och på så sätt undvika onödigt slöseri med tid och pengar. Dessutom bör framför allt informationsteknik användas i högre grad, med säker e-post och videokonferenser, eftersom dessa samtidigt är effektivare i fråga om resultat, och mer kostnadseffektiva. Slutligen håller jag med föredraganden när han välkomnar det som uträttas i frågan inom ramen för e-juridikprogrammet.

 
  
  

- Betänkande: Doorn (A6-0014/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI) , skriftlig. – (IT) Herr talman! Jag röstade för Bert Doorns betänkande om genomförande av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning. Jag håller fullständigt med om att det är nödvändigt att uppmana kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna främja nationella kvalitetssäkringsstrukturer, som garanterar extern kvalitetssäkring för revisionsföretag. Jag anser vidare att det är rätt och nödvändigt att övervaka och rapportera om i vilken utsträckning direktivets mål har uppfyllts, eller förväntas uppfyllas.

 
  
  

- Betänkande: Gibault (A6-0003/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Atkins (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Konservativa brittiska parlamentsledamöter är för lika behandling av män och kvinnor och lika tillgång till alla delar av samhället, inklusive scenkonsten. Utifrån detta har vi ställt oss bakom det här betänkandet i dag.

Vi vill dock att det förs till protokollet att vi inte är för konceptet med kvoter som t.ex. framgår av punkt 12 i betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Alessandro Battilocchio (PSE) , skriftlig. − (IT) Tack, herr talman! Jag röstade för detta betänkande. Här är vi nu återigen, några dagar efter internationella kvinnodagen, och diskuterar social ojämlikhet mellan könen. Till och med inom scenkonsten förekommer detta problem, vilket kommissionen tydligt belyser.

Över hela sektorn för scenkonst kämpar kvinnor fortfarande för att få en lika framträdande roll som männen, de når sällan ansvarfulla befattningar inom stora kulturorganisationer och har ofta lägre lön än sina manliga kolleger. I synnerhet de atypiska arbetstider som hänger ihop med utövande av konst gör det svårt att förena en kvinnas roll som arbetstagare, hustru och mor, vilket ofta tvingar kvinnor att välja mellan karriär och familj.

Jag vill sammanfattningsvis betona behovet av att en jämn könsfördelning garanteras i beslutsfattande och rådgivande organ som deltar i beslut om rekrytering, befordran, belöningar och finansiering samt i andra branscher inom denna sektor, för införande av en statistisk övervakning för att producera komparativa analyser av kvinnors arbetssituation i de olika medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Nicodim Bulzesc (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för betänkandet om lika behandling av män och kvinnor och lika tillgång till scenkonsten på grund av de ständiga skillnader i fråga om yrkesutsikter och möjligheter som råder mellan kvinnor och män inom scenkonsten. Det finns också ett absolut behov av att börja tillämpa den demokratiska idén ”lika lön för lika arbete”, vilket fortfarande inte sker inom konsten, och inte heller inom många andra sektorer.

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Callanan (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Scenkonsten har blomstrat i tusentals år och i alla samhällen på jorden. Därför finns det skäl att fråga sig varför EU har behov av att styra en sektor som annars blomstrar just för att den i stort sett är fri från inflytande från Bryssel.

Jag tycker inte att det är min sak som parlamentsledamot att berätta för dem som arbetar med scenkonst hur de ska sköta sina egna angelägenheter. Jag menar tvärtom att det är min uppgift att se till att scenkonstnärer och organisationer som arbetar med scenkonst står så fria som möjligt från välmenta, men malplacerade och naiva initiativ av det här slaget.

Jag är för en jämlik behandling av män och kvinnor inför lagen. Jag anser dock inte att politisk påverkan ska störa konstnärliga beslut. Parlamentet tog tydligt ställning när det gällde reaktionerna på de teckningar av profeten Muhammed som publicerades i danska tidningar. Jag är rädd för att om vi undergräver den konstnärliga friheten så undergräver vi också värden som yttrandefriheten.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi röstade för detta betänkande eftersom graden och fortlevandet av orättvisorna mellan män och kvinnor inom scenkonsten och deras påverkan på samhället som helhet understryks i det. Dessutom betonas den absoluta nödvändigheten av att främja och uppmuntra kvinnors tillträde till alla de konstnärliga yrken inom vilka de fortfarande utgör en minoritet.

Andelen kvinnor som arbetar som konstnärer och inom den officiella konstsektorn är väldigt liten, vilket betonas i betänkandet. Kvinnor är också underrepresenterade på ansvarsfulla befattningar i kulturorgan och vid akademier och universitet med konststudier.

Det är anledningen till att vi ställer oss bakom många av de förslag som lagts fram här, där behovet betonas av främjande av kvinnors tillträde till alla de konstnärliga yrken och all annan yrkesverksamhet som är knuten till scenkonst inom vilka de fortfarande utgör en minoritet. Medlemsstaterna bör också uppmuntras att undanröja alla eventuella hinder för kvinnors tillträde till chefsbefattningar inom kulturorganisationer samt vid akademier och universitet.

Vi vill också betona att diskrimineringen av kvinnor hindrar utvecklingen inom kultursektorn genom att beröva den talanger och kompetens. Vi håller också med om att begåvningar behöver möta publiken för att få erkänsla.

 
  
MPphoto
 
 

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − I Junilistan står vi självklart för likabehandling, lika lön för lika arbete och den grundläggande principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Därför har vi röstat för detta betänkande.

Det är emellertid en ja-röst med ett tydligt förbehåll. Vi motsätter oss att Europaparlamentet ska försöka bestämma hur de enskilda medlemsstaterna exempelvis ska strukturera sin nationella barnomsorg eller tillämpa kvotering.

Föreliggande betänkande är ett typiskt exempel på den klåfingrighet och regleringsiver som utmärker Europaparlamentet. Istället för att fungera som forum för de angelägna utmaningar som förutsätter gränsöverskridande samverkan, försöker man ideligen lägga sig i frågor som är och ska förbli nationella angelägenheter.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Det här betänkandet fokuserar på den bristande jämställdheten vad gäller karriärmöjligheter och andra möjligheter för kvinnor och män inom scenkonsten. Jag stöder detta betänkande som uppmanar medlemsstaterna att vidta tydliga åtgärder för att uppmuntra och främja kvinnors karriärmöjligheter i de fall då de är underrepresenterade.

 
  
MPphoto
 
 

  Miroslav Mikolášik (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag anser att ojämlikhet mellan könen inte ska vara en del av vår verklighet. I vår civiliserade värld måste orättvisor mellan män och kvinnor, mellan majoriteter och minoriteter, utplånas. Europaparlamentet måste följa sin tidigare lagstiftning och bevara den universella solidariteten. Det måste finnas en jämn könsfördelning i den beslutsfattande processen inom scenkonsten och på många andra områden. För att kunna lyfta fram de verkliga talangerna, de duktigaste scenkonstnärerna och de mest förtjänta sökandena måste kvinnor få samma ställning som män inom samma områden. När män gynnas framför kvinnor eller tvärtom måste seriösa åtgärder vidtas och ett hållbart skyddssystem finnas som gör att dessa orättvisor upphör. EU tolererar inte att man missgynnar en grupp utifrån kön eller någon annan egenskap, och det är vår plikt att se till att detta är tillämpligt inom hela scenkonstens område (och även inom andra områden). Därför är det min och PPE-DE-gruppens plikt att stödja all lagstiftning som främjar jämställdhet, åtgärdar oförrätter och skapar en bättre balans mellan könen.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Petre (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för detta betänkande, och samarbetet mellan Claire Gibault och mig fungerade mycket bra. Vi får inte glömma att kvinnor som är aktiva inom scenkonsten fortfarande är underrepresenterade i allmänhet, och framför allt på chefsbefattningar på detta område. Vi får inte heller glömma att vi talar om ett känsligt område med en stor multiplikatoreffekt, där kraftfulla budskap förmedlas till publik och samhälle. Det finns inte tillräckligt med daghem. Dessutom är arbetstiderna inom scenkonsten långa och atypiska. Om dessa aspekter förbättras så kan det mål som föreslås i betänkandet, med en representationsnivå på 30 procent inom kultursektorn, uppnås.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI) , skriftlig. – (IT) Herr talman! Jag röstade för Claire Gibaults betänkande om lika behandling av män och kvinnor och lika tillgång till scenkonsten. Jag ställer mig bakom målen med Gibaultbetänkandet: att konstatera hur identiteter skapas på det sociala och det kulturella planet på området för scenkonst och att lägga fram förslag till lösningar som skulle kunna korrigera obalansen i rådande ojämlika situationer. All den tillgängliga kompetens som kan bidra till sektorns välmående och till mäns och kvinnors personliga utveckling borde utnyttjas. Slutligen anser jag att det är absolut nödvändigt att mycket snabbt finna lösningar för att öppna daghem inom kulturföretag, med öppettider som anpassats till tidpunkten för repetitioner och föreställningar.

 
  
  

- Betänkande: Schwab (A6-0482/2008)

 
  
MPphoto
 
 

  Adam Bielan (UEN), skriftlig. (PL) Herr talman! Jag stöder Andreas Schwabs betänkande om koldioxidutsläpp och förbättrad vägsäkerhet. Insatserna för att minska koldioxidutsläppen får inte skymma andra lika viktiga aspekter av fordons utformning och påverka vägsäkerheten i negativ riktning. Jag anser att om vi främjar och investerar i framväxten av en innovativ europeisk fordonsindustri kommer vi effektivt att kunna skydda arbetstillfällena i den här sektorn som drabbats hårdast av finanskrisen.

 
  
MPphoto
 
 

  Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. – (LT) Nu finns det ny teknik tillgänglig som kan leda till en dramatisk förbättring av fordonssäkerheten (t.ex. elektroniska stabilitetskontrollsystem) och till en minskning av koldioxidutsläppen (t.ex. däck med lågt rullmotstånd), om sådan teknik införs som standardsystem på nya fordon.

 
  
MPphoto
 
 

  Avril Doyle (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Parlamentsledamot Andreas Schwab har lagt fram ett betänkande som har som mål att öka fordonssäkerheten genom att införa strängare krav på säkerhetsåtgärder för biltillverkare. Alla nya fordon som tillverkas inom EU ska uppfylla de tekniska kraven och åtgärderna som syftar till att minska deras miljöpåverkan, minska störande buller och öka fordonens trafiksäkerhet. Förordningen innehåller en kombination av tekniska framsteg och framsteg inom fordonsproduktionen i Europa och en högre säkerhetsnivå som konsumenterna i Europa har rätt att förvänta sig. Dessa innovationer kommer att bidra till att minska koldioxidutsläppen, bränsleförbrukningen och störande buller.

Jag är mycket glad att kunna stödja detta betänkande som kommer att gynna oss alla.

 
  
MPphoto
 
 

  Astrid Lulling (PPE-DE), skriftlig. – (DE) Jag röstade för detta betänkande, eftersom konsumenterna behöver och vill ha säkrare och mer miljövänliga fordon. Vad gäller fordonssäkerhet välkomnar jag särskilt den obligatoriska installationen av elektroniska stabilitetskontrollsystem i personbilar, från och med dem som tillverkas så tidigt som 2011.

Vad gäller däck anser jag att det är mödan värt att försöka minska koldioxidutsläppen genom att använda bättre däck med lägre rullmotstånd och att införa elektroniska system för övervakning av däcktryck. Minskningen av koldioxidutsläppen får emellertid inte ske på bekostnad av däcksäkerheten, dvs. väggreppet vid vått väglag.

Det gläder mig också att de befintliga lagren inte måste tas bort från marknaden inom 12 månader – vilket var den ursprungliga planen – utan i stället först 30 månader efter införande av en ny standard. På så sätt kan man undvika att däcklager behöver förstöras, vilket skulle orsaka ytterligare skada på miljön. Dessutom ger vi våra leverantörer, som drabbats hårt av den ekonomiska krisen, en tillräckligt lång övergångsperiod för att ge sig i kast med den höga kravnivån.

 
  
MPphoto
 
 

  Adrian Manole (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Alla människor på denna planet som är medvetna om betydelsen av den globala uppvärmningen kan agera för att stoppa utvecklingen av denna process som utgör en fara för jorden. När det gäller förare och de fordon som de kör fastställs dessa ansträngningar i det betänkande som vi röstat om i dag.

”Miljövänlig körning” innebär att minska bränslekonsumtionen. EU förespråkar en eventuell minskning av dessa kostnader med 20 miljarder euro till 2010. Man förespråkar också en eventuell minskning av koldioxidutsläpp med 50 miljoner ton. Det säger sig självt att effekterna av dessa åtgärder kommer att framgå först på lång sikt. Det hjälper dock att ett genomförande av dem sker ett år efter kommissionens förslag.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag stöder denna förordning, som kommer att göra bilarna och vägarna säkrare genom att man inför ny teknik. Det handlar bland annat om system för övervakning av däcktryck, krav på väggrepp vid vått väglag och varningssystem vid avvikelse ur fil. Förslagen i det här betänkandet innebär att koldioxidutsläppen minskas genom de nya standarder som däcken måste uppfylla, vilket ökar bränsleeffektiviteten och sänker drivmedelskostnaderna.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI) , skriftlig. – (IT) Herr talman! Jag röstade för Andreas Schwabs betänkande om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon. Syftet med betänkandet, som är utmärkt, är att säkerställa den inre marknadens funktion samtidigt som en hög säkerhets- och miljöskyddsnivå föreskrivs. Dessa krav på typgodkännande har harmoniserats på gemenskapsnivå för att undvika att systemen skiljer sig åt mellan olika medlemsstater och för att garantera en hög trafiksäkerhets- och miljöskyddsnivå över hela gemenskapen. Därför håller jag helt med Schwab, eftersom den föreslagna förordningen syftar till en betydande förenkling av typgodkännandelagstiftningen på området för fordonssäkerhet och däck med Europaparlamentets och rådets förordning.

 
  
  

- Betänkande: Krahmer (A6-0046/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Göran Färm, Anna Hedh, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. − Det ursprungliga IPPC-direktivet samt de övriga sex direktiven har inte genomförts fullt ut i EU:s medlemsländer och därmed uppfyller de inte sitt syfte. Därför beslutade man om en översyn av dessa direktiv vilken vi idag röstade om i Europaparlamentet. Vi svenska socialdemokrater ställer oss positiva till en översyn och ser att det innehåller vissa förbättringar gentemot gällande regler. Vi valde däremot att rösta nej till direktivet i slutomröstningen då vi anser att några av de ändringsförslag som röstades igenom innebar stora försämringar gentemot kommissionens ursprungliga förslag. Bland annat kunde vi inte acceptera ytterligare undantag för stora förbränningsanläggningar.

En ytterligare anledning till att vi ansåg oss nödgade att rösta nej är att man i och med förslaget missar chansen att på allvar minska utsläppen av växthusgaser. Genom att rösta ner de ändringsförslag som vår delegation varit med och lagt fram, som förespråkade gränsvärden för koldioxidutsläpp för nya stora elproducerande anläggningar, visar man att man inte tar arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser på allvar. Ett sådant förslag kan vi inte stödja.

 
  
MPphoto
 
 

  Liam Aylward, Brian Crowley, Seán Ó Neachtain och Eoin Ryan (UEN), skriftlig. (EN) Jag ställer mig helt bakom det ursprungliga IPPC-direktivet. Industriverksamheter som omfattas av befintliga direktiv svarar för 55 procent av koldioxidutsläppen inom EU, 83 procent av svaveldioxidutsläppen och 34 procent av kväveoxidutsläppen. I enlighet med det nuvarande direktivet utfärdas tillstånd av miljöskyddsmyndigheten, som kräver att en industrianläggning ska använda ”bästa tillgängliga teknik”.

I samband med förmiddagens omröstning fanns det ett antal problematiska ändringsförslag till det nya IPPC-förslaget.

1. Minimikrav. Irland motsätter sig ändringsförslaget om minimikrav, eftersom det kommer att drabba den irländska industrin och det arbete som nyligen genomförts för att leva upp till det nuvarande direktivet. Resurserna utnyttjas bättre om man inför direktivet i de medlemsstater som inte följer dagens direktiv.

2. Fjäderfän och gödsel och slam. Det fanns ett antal ändringsförslag som syftade till att utvidga räckvidden i fråga om fjäderfän och gödselspridning. Jag har röstat emot det här ändringsförslaget för att undvika en dubbelreglering, då nitratdirektivet är tillräckligt när det gäller gödsel och slam. I fallet med fjäderfän reglerar IPPC-direktivet redan 40 000 fjäderfäanläggningar. En ändring skulle sänka tröskelvärdet från 40 000 till 30 000 för värphönor, 24 000 för ankor och 11 500 för kalkoner. I konsekvensanalysen anges inget om var dessa siffror kommer ifrån och på vilken vetenskaplig grund de fastställdes.

2. Stegvis. Jag röstade även för ett flexibelt genomförande i steg.

 
  
MPphoto
 
 

  Niels Busk, Anne E. Jensen och Karin Riis-Jørgensen (ALDE), skriftlig. − (DA) Europaparlamentarikerna från det danska liberala partiet, Anne E. Jensen, Karin Riis-Jørgensen och Niels Busk, har röstat för ändringsförslag 96 som lagts fram av gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa om att ta bort artikel 16.4, eftersom en spridning av kreatursgödsel är i strid med målet med samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC), vilket är att bekämpa utsläpp från stora industrianläggningar. Denna fråga ingår dessutom redan inom ramen för ramdirektivet om vatten (2000/60/EG) och nitratdirektivet (91/676/EEG).

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Callanan (PPE-DE), skriftlig. − (EN) De inledande bestämmelserna i det här betänkandet skulle ha inneburit att de offentliga sjukhusen i min region i nordöstra England och på andra håll i Storbritannien ställs inför kraftigt ökade kostnader för sina värmepannor.

Sjukhusen måste ha en betydande överskottskapacitet i värmepannorna för att kunna klara av nödsituationer och situationer då tekniska fel uppstår. Direktivet skulle ha inneburit att sjukhusens värmepannor skulle ha bedömts utifrån de potentiella utsläppen, istället för de faktiska utsläppen. Det skulle ha medfört avsevärda kostnader för sjukhusen när de skulle skaffa tillstånd.

Jag stödde de framlagda ändringsförslagen, med undantag för att reservvärmepannor inte ska omfattas av direktivet.

Bortsett från de här frågorna måste vi agera tillsammans för att lösa det gemensamma hotet om klimatförändringar och miljöföroreningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Syftet med detta förslag till direktiv är att se över och slå samman sju separata direktiv om industriutsläpp till ett samlat direktiv.

Enligt kommissionens förslag ska samordnade åtgärder utarbetas så att miljöaspekter kommer med i så hög och balanserad grad som möjligt vid godkännande av anläggningar. Syftet är att begränsa utsläppen effektivt genom bästa tillgängliga teknik (BAT), som bör utnyttjas på ett mer konsekvent sätt än hittills.

Som framgår av betänkandet kan detta lagstiftningsförfarande beröra 52 000 industrianläggningar i Europa. Därför stöder vi vissa av de föreslagna undantagen för mikroföretag och små och medelstora företag, som inte bör omfattas av samma skyldigheter som stora industrianläggningar. Vi vill dock att man i större utsträckning agerar mot industrier som har förbrännings- och samförbränningsanläggningar, och vi vill ha fler kontroller än vad Europeiska kommissionen föreslår.

I den ändrade texten betonas den roll som offentliga samråd och icke-statliga miljöskyddsorganisationer spelar, och hänsyn tas till mikroföretagens och de små och medelstora företagens intressen. Dessutom har vissa av Europeiska kommissionens beslutsbefogenheter tagits bort. Av dessa skäl röstade vi slutligen för förslaget, i förhoppningen att vi kommer att få se mer myndighetsingripanden i Portugal för att främja och övervaka luftkvaliteten.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade emot Krahmerbetänkandet om industriutsläpp. Jag håller inte med om att behöriga lokala myndigheter ska behöva fastställa åtgärder för att begränsa utsläppen för enskilda anläggningar, och därmed nå en utsläppsnivå som i genomsnitt uppfyller kraven i BAT-referensdokumenten, med viss marginal så att lämplig hänsyn kan tas till lokala förhållanden. Den uppgiften bör helt och hållet överlåtas till en gemenskapsmyndighet, inte till en lokal eller nationell myndighet. En regions specifika särdrag får inte vara en diskriminerande faktor på det här området, eftersom olika tröskelvärden resulterar i ytterst olika kostnader och intäkter, vilka sedan oundvikligen påverkar företagens faktiska konkurrenskraft.

 
  
MPphoto
 
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE), skriftlig. (PL) Det klimat- och energipaket som antogs nyligen kräver att vi vidtar beslutsamma åtgärder för att nå dess mål.

EU:s tidigare insatser för att minska industriutsläppen har hindrats av bristande systematisering och samordning och av de stora skillnader som finns. Därför välkomnar jag varmt kommissionens initiativ och föredragandens förslag. Att ersätta flera direktiv om industriutsläpp med en samlad, sammanhängande rättsakt är definitivt ett steg i rätt riktning. Jag är också beredd att stödja alla initiativ som syftar till att minska byråkratin, göra reglerna för kontroll av anläggningar mer flexibla och öka insynen. Jag stöder till fullo föredragandens förslag att stärka Europaparlamentets roll i utformningen av framtida ändringar av bestämmelserna.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Toussas (GUE/NGL), skriftlig. (EL) Europeiska kommissionens förslag till direktiv om industriutsläpp och Europaparlamentets ändringsförslag visar återigen att det verkliga målet med den ”gröna ekonomin” inte är att skydda miljön, utan att skydda kapitalets vinster. Europeiska kommissionens uttalanden om begränsning av växthusgasutsläppen är vilseledande och förvirrande.

Direktivet berör över 52 000 industrianläggningar, som tillsamman står för en stor andel av utsläppen i EU:s medlemsstater och som till och med delar ansvaret för att man inte uppnår de mål som Europeiska kommissionen själv har ställt upp för att minska luftföroreningarna.

Genom Europaparlamentets viktigaste ändringsförslag begränsas direktivets räckvidd väsentligt, och otydlighets- och osäkerhetsfaktorer införs som alltid syftar till att främja penningväldet och minska kapitalets ansvar. Samtidigt får industrierna själva en avgörande roll i att fastställa utsläppsnivåerna, vilket kommer att ske utifrån deras behov och prioriteringar. Med andra ord kommer vinstmotivet att styra.

Det dödläge som miljöskyddsarbetet hamnat i inlemmas nu i arbetarnas antimonopolistiska, antiimperialistiska kamp mot monopolens överhöghet och politiska makt, och mot EU och de som stöder den europeiska återvändsvägen.

 
  
  

- Betänkande: Lehne (A6-0044/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Ole Christensen, Göran Färm, Anna Hedh, Dan Jørgensen, Poul Nyrup Rasmussen, Christel Schaldemose, Inger Segelström, Britta Thomsen och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. − (EN) Kommissionens förslag till stadga för ett europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag) ger oseriösa företag en möjlighet att förbigå reglerna om arbetstagarmedverkan. Om det europeiska privata aktiebolaget har sitt säte i en medlemsstat med begränsad eller ingen arbetstagarmedverkan och bedriver verksamhet i en annan medlemsstat med större arbetstagarmedverkan kan bolaget förbigå reglerna.

Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet har dock tillsammans med Europeiska fackliga samorganisationen (ETUC) nått en kompromiss, som avsevärt förbättrar kommissionens förslag. I kompromissen anges att om bolaget har en viss kvot av de anställda i en annan medlemsstat med större arbetstagarmedverkan jämfört med den medlemsstat där bolaget har sitt huvudkontor ska de regler som är mer gynnsamma för arbetstagarmedverkan tillämpas.

Även om kompromissen är betydligt bättre än det ursprungliga förslaget har vi ändå inte lyckats helt. Nivån för arbetstagarmedverkan ligger fortfarande högt i vissa medlemsstater jämfört med reglerna, och det finns också vissa problem med definitionen av vad som anses vara en högre nivå av arbetstagarmedverkan. Vi – de danska och svenska delegationerna i den socialdemokratiska gruppen – har därför beslutat att lägga ner våra röster i slutomröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Johannes Blokland (IND/DEM), skriftlig. (NL) I eftermiddags röstade vi för stadgan för ett europeiskt privat aktiebolag. Jag röstade för förslaget i slutändan, av följande skäl: För det första anser jag att förslaget ökar rättsosäkerheten i EU. Förhållandet mellan ett nationellt privat aktiebolag och det europeiska privata aktiebolaget, och mellan tillämplig nationell lagstiftning och förordningens text, anges inte tillräckligt tydligt. Hur ska man förhindra att bra nationell lagstiftning kringgås? Är förslaget förenligt med konsumentskyddet?

Några tillfredsställande svar på dessa frågor ges inte. Vi röstade också om ett annat betänkande av Klaus-Heiner Lehne i dag, där han ger rekommendationer om förbättring av gränsöverskridande flyttningar av bolagssäten. Det anser jag faktiskt är en mycket bättre idé än det europeiska privata aktiebolaget. Om kommissionen skulle sträva efter att förenkla gränsöverskridande flyttningar av bolagssäten och minska byråkratin skulle hela förslaget om ett europeiskt privat aktiebolag bli överflödigt.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig.(PT) De stora skillnaderna mellan medlemsstaternas rättssystem tvingar ofta företag som vill etablera sig utomlands att inleda mycket dyra förfaranden. Det gäller i synnerhet små och medelstora företag, som har mindre strukturer.

Med inrättandet av denna stadga tas ytterligare ett steg mot att undanröja dessa hinder, särskilt inom en sektor som är avgörande för EU:s ekonomi.

Inrättandet av det privata europeiska aktiebolaget gör det möjligt för små och medelstora företag att etablera dotterbolag inom ramen för samma lagstiftning, oavsett var huvudkontoret ligger. Företagen kommer att kunna bedriva verksamhet lika enkelt utomlands som i hemlandet.

Den tid och de pengar som de små och medelstora företagen sparar genom denna åtgärd, som är ett resultat av ”Small Business Act”, stakar ut en tydlig kurs för framtidens europeiska företagspolitik.

De portugisiska socialdemokratiska ledamöterna kommer därför att stödja betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Avril Doyle (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Klaus-Heiner Lehne har lagt fram ett initiativbetänkande om förslaget till rådets förordning som syftar till att göra det enklare för små och medelstora företag att flytta ett företags huvudkontor som grundats i en av EU:s medlemsstater inom unionens gränser. Syftet är lovvärt. Vi måste dock vara vaksamma så att denna möjlighet inte utnyttjas för att undergräva den nationella bolagslagstiftningen samtidigt som man ser till att stadgan (Societas Privata Europea) utgör ett genomförbart alternativ för företagen.

Det finns många förslag bland det stora antalet ändringsförslag som i allra högsta grad är omtvistade, bland annat hänvisningar till minimikapitalbelopp, registreringskontroll, hänvisningar till nationell lagstiftning, gränsöverskridande komponenter och arbetstagarmedverkan. I vissa ändringsförslag från utskottet för ekonomi och valutafrågor efterlyses enhetlighet på vissa områden före utgången av 2010, vilket inkluderar skatteområdet. Det skulle effektivt begränsa tillämpningen av den nationella lagstiftningen.

Även om jag i princip accepterar förslaget om ett europabolag som verkar enligt samma regler i hela EU bör det här förslaget inte begränsa nationella skattebeslut, som självklart är en angelägenhet för de enskilda medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Lena Ek (ALDE), skriftlig. − Jag röstade minus i slutomröstningen rörande stadgan för SPE-bolag. Grundtanken, att införa en gemensam europeisk bolagsform för privata bolag, är jättebra. Det är en reform som verkligen behövs.

Kommissionens förslag är riktigt dåligt. Gränsdragningen mellan när nationell rätt kontra SPE-stadgan skall tillämpas är väldigt otydlig. Stor del av bolagens regelverk skall behandlas i bolagsordningen. Även om detta kan vara positivt för somliga bolag, är vissa frågor av sådan karaktär att de måste vara tydligt preciserade i stadgan; exempelvis gränsdragningen mellan bolagsorganens kompetens samt skyddet för aktieägarminoriteter. Även graden av arbetstagarrepresentation i ledningen är dålig.

SPE-stadgan har väsentligt förbättrats under rådets pågående förhandlingar, och jag hyser fortfarande förhoppningar om att det slutgiltiga resultatet kommer att bli bra. Det är emellertid inte detta förslag vi idag har haft att ta ställning till. Det är Kommissionens förslag, i Lehnes förändrade skick. Och då är mitt beslut ganska enkelt: Oklarheterna och problemen i detta förslag överskuggar reformens positiva egenskaper, och risken är därför överhängande att vi får en stadga som kommer att motverka sitt syfte. Dessutom skulle ett bifall till denna rapport med tanke på de positiva framsteg som rådet redan ha gjort sätta käppar i hjulen för deras arbete.

Det är inte rådets förslag vi voterar, det i all väsentlighet Kommissionens. Därför valde jag att rösta nej.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Det här initiativet skapar en ny rättslig form i Europa som syftar till att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom att göra det enklare för dem att starta och bedriva verksamhet på den gemensamma marknaden. Jag stöder betänkandet, som kommer att leda till ökat skydd för arbetstagarna och den information de får från företaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Bernhard Rapkay (PSE), skriftlig. (DE) Den tyska socialdemokratiska delegationen (SPD) röstade för förslaget att inrätta ett europeiskt privat aktiebolag. Vi vill dock ge följande förklaring.

Arbetstagarmedverkan är en hörnsten i ett demokratiskt och socialt EU. Därför måste rätten till information, samråd och arbetstagarmedverkan utan begränsningar få samma utformning som i de nuvarande bestämmelserna om Europabolag (Societas Europae – SE) och europeiska kooperativa föreningar (Societas Cooperativa Europaea – SCE).

Den version av ett europeiskt privat aktiebolag som man nu enats om är en förbättring jämfört med kommissionens förslag, och vi har därför röstat för det. Däremot nås inte målet att anpassa sig efter befintliga bestämmelser. Risken för att arbetstagarnas rätt till medverkan kringgås har inte avvärjts helt.

Förfarandet är inte avslutat ännu. Vi uppmanar ministerrådet att göra följande förbättringar i förslaget:

– Tydliga hänvisningar till direktivet om Europabolag bör läggas till, i synnerhet standardbestämmelserna om val av ledamöter till förvaltnings- eller tillsynsorganet.

– Den ogenomförbara bestämmelsen i artikel 34 bör förenklas och tröskelvärdena sänkas väsentligt.

– Det bör fastställas att ett europeiskt privat aktiebolag verkligen har gränsöverskridande verksamhet.

Vi uppmanar kommissionen att äntligen sätta i gång med det fjortonde direktivet om gränsöverskridande flyttningar av bolagssäten, eftersom rätten till arbetstagarmedverkan vid gränsöverskridande flyttningar av bolagssäten endast kan säkras på ett förnuftigt sätt genom ett direktiv om arbetstagarmedverkan som omfattar hela EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade för Klaus-Heiner Lehnes betänkande om förslaget till rådets förordning om stadga för ett europeiskt privat aktiebolag. Jag stöder hans insatser för att fastställa självständiga bestämmelser om faktorer som är avgörande för SPE-bolagens dagliga verksamhet, till exempel minimikapitalbelopp, arbetstagarmedverkan och registreringskontroller. När det gäller hänvisningar till nationell lagstiftning anser jag slutligen att syftet med reglering av SPE-bolag, nämligen att skapa en enhetlig företagsform i hela EU, är verkligt välkommet och värdefullt.

 
  
MPphoto
 
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE), skriftlig. (PL) Nu när den ekonomiska krisen rasar som värst är det oerhört angeläget att utveckla sektorn för små och medelstora företag. Vi måste sträva efter att undanröja de administrativa och rättsliga hinder som försvårar för alla som vill etablera företag. Procedurkrav, byråkrati och höga registreringskostnader borde inte få hindra människor som vill utveckla sin affärsidé. Nya företag innebär nya arbetsplatser och därmed ekonomisk återhämtning.

EU består av 27 medlemsstater med olika rättssystem och olika system för företagsetablering. Att skapa en EU-omfattande form av företagsetablering – det europeiska privata aktiebolaget – kommer definitivt att underlätta för alla som vill starta företag och även bidra till att effektivisera principen om fri rörlighet för kapital.

Enhetliga krav vid etablering och bedrivande av verksamhet, låga krav på aktiekapital och enklare registreringsmetoder kommer absolut att göra det europeiska privata aktiebolaget till en framgång. Det kommer att ge ett attraktivt alternativ till nationell lagstiftning. Det kommer att vara snabbt, billigt och utan onödiga formaliteter, samtidigt som en lämplig rättssäkerhetsnivå garanteras.

 
  
  

- Betänkande: Surján (A6-0111/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Detta betänkande ropar på än mer ekonomiska resurser till område efter område i EU, samtidigt som man i medlemsstaterna måste spara inom bland annat vård, skola och omsorg.

Därtill kommer att flera områden som betänkandet pekar på, t ex finanskrisen, klimatförändringarna och energipolitiken, är förenade med enorma kostnader som inte står i någon proportion till EU:s budget. Detta är frågor som måste tas i de enskilda länderna efter en intern politisk process som leder till en demokratisk förankring av de uppoffringar det är fråga om.

Vi har därför valt att rösta nej till detta betänkande om kommissionens budget för år 2010.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Inför det allt besvärligare ekonomiska och sociala läget i de olika medlemsstaterna har EU hittills inte tagit något effektivt initiativ som inte har syftat till att skydda finansiellt kapital.

Vi måste snarast anta omedelbara gemenskapsåtgärder som bidrar till att arbetstagarnas, tillverkningssektorns, mikroföretagens och de små och medelstora företagens behov effektivt tillgodoses, genom att mobilisera nödvändiga finansiella resurser.

EU har dock debatterat och antagit en budget för 2009 som om ingenting hänt – den minsta gemenskapsbudgeten i relativa tal sedan Portugals anslöt sig till EEG. Återigen visar EU sitt sanna klassansikte.

Inför den uppenbara, djupa kapitalistkrisen har Europaparlamentet (i sin politik) inte lyckats dölja den verkliga situationen. I den resolution som nu antagits säger man därför försynt att gemenskapens budget för 2010 måste ligga närmare de gränser som fastställs i den fleråriga budgetramen för 2007–2013, som förutom att den är uppenbart otillräcklig inte ens följs. Där erkänns också att utgiftskategorin är otillräcklig.

Visa av skadan hoppas vi att denna uttalade oro och avsikt inte bara är kortlivade önskningar, inför det stundande Europaparlamentsvalet, och att detta i vanlig ordning inte bara är en uppsättning goda avsikter.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. − (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Efter att noggrant ha läst vad László Surján skriver om riktlinjerna för budgetförfarandet för 2010 har jag beslutat mig för att rösta emot betänkandet. Jag anser inte att Europaparlamentets trovärdighet bygger på främjande åtgärder eller tydliga kopplingar till budgetposter. På det här viset tappar man bort man de verkliga drivkrafter som förmår EU-institutionerna att agera. Och även om jag håller med om principen om största möjliga insyn anser jag att de medel som ska fördelas på de olika sektorerna bör delas ut utan diskriminering grundad på effektivitet och resultat. Sektorer som har gått dåligt måste också få bidrag. Kanske är det just dessa sektorer som behöver EU:s institutionella stöd allra mest.

 
  
  

- Betänkande: Maňka (A6-0057/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − I en tid då nedskärningar sker i vård, skola och omsorg inom den gemensamma sektorn borde besparingar ske även i EU:s institutioner. Vi anser att man definitivt borde skära i budgeten för Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. EU:s skattebetalare skulle inte märka någon skillnad om dessa två institutioner blev ålagda ett rejält sparbeting.

Vi motsätter oss också en personalutökning för de politiska grupperna i Europaparlamentet. Detta är inte en nödvändig kostnad i dagens läge.

Öppnandet av ett museum för europeisk historia enligt Europaparlamentets presidiums beslut är inte heller någon god idé. Erfarenheten säger att ett sådant museum kommer att utformas som propaganda för ett än mer federalt EU.

Vi har därför valt att rösta nej till detta betänkande om bland annat Europaparlamentets budget för år 2010.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi välkomnar att Europaparlamentet nu betraktar språkfrågor som en ”grundläggande princip” i sina prioriteringar för gemenskapens budget för 2010:

- ”Europaparlamentet kan inte starkt nog betona den grundläggande principen att alla ledamöter ska tillhandahållas en likvärdig och heltäckande service av hög kvalitet som ger dem möjlighet att arbeta och uttrycka sig och att motta alla dokument på sitt modersmål …”.

- ”Europaparlamentet anser att man bör anstränga sig till det yttersta under 2010 för att se till att ledamöter av alla nationaliteter och språk behandlas lika när det gäller deras möjligheter att fullgöra sina skyldigheter och delta i all politisk verksamhet på sitt eget språk om de så önskar”.

- ”Europaparlamentet … betonar emellertid principen om demokratisk legitimitet genom alla sina ledamöter och deras rätt till fullständig flerspråkighet, och anser därför att denna budget både kan och bör användas för att arbeta mot detta mål …”.

Vi kan dock inte bortse från att de budgetförslag som det portugisiska kommunistpartiets ledamöter har lagt fram, där man krävde att alla officiella EU-språk ska finnas tillgängliga vid sammanträden (både EU-institutionernas sammanträden och externa sammanträden inom ramen för parlamentets arbete), successivt har förkastats under årens lopp.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. − (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag stöder inte Maňkabetänkandet om riktlinjerna för budgetförfarandet för 2010, och följaktligen röstade jag emot det. I punkt 5 i resolutionsförslaget talas faktiskt om en fullständig anpassning med tanke på Kroatiens anslutning till Europeiska unionen. Som framgår av resolutionen är det dock den nya medlemsstaten och inte övriga länder som bör anpassa sig i sådana här lägen med 27 medlemsstater och en potentiell ny medlemsstat. Jag anser heller inte att jag kan stödja förlängningen med ytterligare ett år av pilotprogrammet för utökat samarbete mellan presidiet och budgetutskottet, då jag varken tycker att det är värt besväret eller anser att det är effektivt.

 
  
  

- Betänkande: Schaldemose (A6-0064/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jim Allister (NI), skriftlig. − (EN) Det här betänkandet lyfter fram stora svagheter i det nuvarande regelverket. Jag är framför allt oroad över att ansvar inte kan utkrävas av EU-baserade företag som bedriver verksamhet i Storbritannien och som kan annonsera i Storbritannien, men utan att behöva ansöka om en licens. Den brittiska ”lyxskatten” har bara stärkt detta oroande mönster av företag som etableras utomlands och på så sätt kan undvika att ansöka om en licens i Storbritannien. Jag välkomnar därför det här betänkandet som kan bidra till att ta itu med det här problemet.

 
  
MPphoto
 
 

  Liam Aylward, Brian Crowley och Eoin Ryan (UEN), skriftlig. − (EN) Konsumentskydd är mycket viktigt för alla medlemsstater. Det är också ett område där medlemsstaterna kan samarbeta för att skydda konsumenter som utnyttjar gränsöverskridande tjänster. Christel Schaldemoses betänkande om integriteten för hasardspel online är ett exempel på hur en pragmatisk, samarbetsinriktad inställning från medlemsstaterna kan resultera i ett arbetssätt med konsumentskyddet i fokus.

Betänkandet utgår från att integriteten för hasardspel online bäst hanteras om man tar hänsyn till subsidiaritetsprincipen på det här området och tillåter medlemsstaterna att själva reglera branschen. Det krävs dock samarbete och samordning för att bekämpa bedrägeri och brott och lösa problem kring den sociala och den allmänna ordningen, t.ex. spelberoende och skydd för personuppgifter.

Att skydda idrottens och idrottsevenemangens integritet är ett huvudfokus i betänkandet. Det är mycket viktigt att idrotten först och främst betraktas utifrån sina sociala, underhållningsmässiga och hälsomässiga värden och att dessa värden inte på något sätt får hotas eller manipuleras för ekonomisk vinning. Många europeiska medborgare uppskattar hasardspel online. Vi måste se till att dessa medborgare skyddas, och jag anser att Christel Schaldemoses betänkande är ett viktigt steg i den riktningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Callanan (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag stöder en mer öppen hasardspelsmiljö i Europa. Under alltför lång tid har nationella monopol som kontrolleras av staten förhindrat nya aktörer från att erbjuda hasardspelstjänster i Europa.

Hasardspel online erbjuder ett nytt sätt för konsumenterna att ha en positiv spelupplevelse. Jag ser inga problem med att ansvarsfulla spelare deltar i hasardspelsaktiviteter online som erbjuds av ansvarsfulla operatörer. Det här betänkandet syftar till att garantera ett starkt konsumentskydd och att garantera en rättvis och öppen hasardspelsmiljö i cyberspace. Jag menar att det också är viktigt att vidta alla rimliga åtgärder för att förhindra att minderåriga spelar online.

Självfallet finns det oro kring spelandets sociala effekter, och jag delar denna oro. Jag anser dock att tidigare har alltför stort ansvar lagts på spelbolagen och inte tillräckligt på enskilda individer. I slutändan är beslutet om man ska spela eller inte ett personligt beslut, och individen måste ansvara för konsekvenserna.

 
  
MPphoto
 
 

  Eija-Riitta Korhola (PPE-DE), skriftlig.(FI) Herr talman! Jag är mycket nöjd med resultatet av omröstningen om Schaldemosebetänkandet om hasardspel online. Det visar att en stor majoritet av parlamentsledamöterna anser att hasardspel är en mycket specifik ekonomisk verksamhet, där man inte uteslutande kan tillämpa den inre marknadens bestämmelser.

Såväl hasardspelets sociala följder och inverkan på hälsan, de risker för brottslighet det medför och dess speciella kulturella aspekter måste beaktas. Detsamma gäller de många undersökningar som visar att Internet är ett verktyg som mångdubblar dessa risker. Givetvis kan inte en enda myndighet ensam kontrollera hasardspel online i hela EU.

I Christel Schaldemoses betänkande talas också om hasardspelets positiva effekter, som jag anser är mycket viktiga att värna om. I många europeiska länder genererar dessa spel mycket stora intäkter som bland annat går till konstnärlig verksamhet, forskning, ungdomsverksamhet och sjukhus. Tusentals icke-statliga organisationer får del av de pengar som genereras genom spelverksamhet, som dessutom är den viktigaste inkomstkällan för idrottsorganisationer i EU, i synnerhet för idrotter som utövas på lägre nivå.

Att en majoritet av parlamentet vill bevara de nuvarande nationella lagarna om hasardspel och inte bara vill ersätta dem med en uppförandekod, som skulle ge konsumenterna ett betydligt sämre skydd, innebär inte att marknaden bör avregleras. Det betyder bara att avregleringen måste ske på medlemsstaternas egna villkor. Om man dessutom vill behålla de nationella monopolen måste systemet vara icke-diskriminerande och rättsligt motiverat.

 
  
MPphoto
 
 

  Mairead McGuinness (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag röstade emot betänkandet om integriteten för hasardspel online eftersom jag anser att det alternativa förslaget, som avvisades i plenum, bättre skulle ha återspeglat det aktuella läget inom sektorn för hasardspel online.

Jag delar oron över att medborgarna blir lurade och oron över spelberoende, men noterar att hasardspel är reglerat i en majoritet av medlemsstaterna i syfte att skydda medborgarna mot spelberoende och bedrägeri och för att förhindra penningtvätt.

Vi måste förhindra spelmissbruk och minderårigas spelande och dessutom bekämpa bedrägeri och brott. Jag menar att den alternativa resolutionen skulle ha tagit itu med denna oro på ett effektivare sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Seán Ó Neachtain (UEN), skriftlig. (GA) Konsumentskyddet är oerhört viktigt för alla medlemsstater. Detta är också ett område där behovet av samarbete mellan medlemsstaterna är alldeles nödvändigt, särskilt vid gränsöverskridande tjänster. Detta betänkande om hasardspel online visar att ett pragmatiskt tillvägagångssätt baserat på samarbete kan garantera att konsumentskyddet står i centrum för EU:s politik.

I betänkandet konstateras att den bästa strategin att hantera spelfrågor på Internet är att erkänna subsidiaritetsprincipen inom detta område och överlåta till varje medlemsstat att ta hand om regleringsfrågorna. Samtidigt erkänns i betänkandet att samarbete och samordning är bästa sättet för EU:s medlemsstater att bekämpa bedrägerier, brottslighet och sociala problem.

I centrum för betänkandet står idrottens betydelse och behovet av att bevara dess integritet och ärlighet. Idrottsfrågornas sociala och kulturella värde måste skyddas, och man måste se till att idrotten inte vansköts av ekonomiska eller liknande skäl. Många människor i EU har glädje av hasardspel online. Vi måste se till att dessa människor skyddas på Internet.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. (IT) Herr talman! Jag röstade för Christel Schaldemoses betänkande om integriteten för hasardspel online. Jag är fullt och fast övertygad om att denna sektor, som för övrigt är en oerhört viktig inkomstkälla för idrottsorganisationer, måste präglas av fullständig insyn där allmänhetens och konsumenternas intressen skyddas. Slutligen anser jag att enhetlig lagstiftning, inte olika lagstiftning såsom är fallet i dag, kan vara till mycket stor hjälp för att undvika att hasardspel online utmålas som ett socialt problem.

 
  
MPphoto
 
 

  Toomas Savi (ALDE), skriftlig. − (EN) Tyvärr kunde jag inte delta i omröstningen om Christel Schaldemoses betänkande om integriteten för hasardspel online. Jag vill dock utnyttja det här tillfället att instämma med föredraganden, eftersom betänkandet pekar på flera viktiga och farliga aspekter kring hasardspel online. År 2004 svarade hasardspelet online för omkring 5 procent av den totala spelmarknaden inom EU, och den siffran har ökat snabbt under de senaste åren.

Det är viktigt att förstå att olika illegala aktiviteter som kreditkortsbedrägerier, minderåriga som får tillgång till hasardspel, uppgjorda matcher etc. i dag är oundvikliga delar av hasardspel online. Antalet personer som är spelberoende kommer sannolikt också att öka, eftersom hasardspel online för många är oerhört bekvämt.

Vilken effekt hasardspel online har, som föredraganden så riktigt påpekar, har ännu inte undersökts mer ingående. För att skydda medborgarna är det därför helt avgörande att alla medlemsstater grundligt undersöker vilka effekter hasardspel online har och förbättrar övervakningen och regleringen av hasardspelsmarknaderna.

 
  
MPphoto
 
 

  Christel Schaldemose (PSE), skriftlig. − (EN) Schaldemosebetänkandet om integriteten för hasardspel online beskriver medlemsstaternas åtagande att reglera sina hasardspelsmarknader i syfte att skydda sårbara konsumenter, framför allt barn, hantera brott och skydda idrottsevenemang mot risker som uppgjorda matcher.

Parlamentsledamöterna lyfte ur hasardspel ur tjänstedirektivet eftersom frågan har en särskild status, och det finns helt uppenbart ingen vilja att skapa lagstiftning på EU-nivå. Parlamentsledamöterna från Labour ställer sig därför helt bakom betänkandets uppmaning om att medlemsstaterna ska reglera sina hasardspelsmarknader för att skydda konsumenterna. I betänkandet görs också tydligt att en sådan reglering måste vara proportionerlig och icke-diskriminerande, på det sätt som anges i EU-fördragen.

Parlamentsledamöterna i Labour anser att den brittiska Gambling Act [spellagen] utgör lagstiftning som följer fördragen och som syftar till att garantera en rättvis och öppen tillgång till hasardspelstjänster, samtidigt som man förebygger brott och skyddar barn och sårbara personer. Ett antal medlemsstater granskar i dag sin lagstiftning om hasardspel för att se till att den följer EU-fördragen.

Parlamentsledamöterna i Labour betonar att myndigheterna inom hela EU måste vara fortsatt vaksamma och samarbeta kring alla risker för brott, uppgjorda matcher och det hot som alla former av hasardspel utgör för ungdomar och sårbara personer. Parlamentsledamöterna i Labour välkomnar fortsatta insatser av välrenommerade operatörer som erbjuder hasardspel online för att vidta åtgärder så att dessa problem kan lösas.

 
  
MPphoto
 
 

  Marianne Thyssen (PPE-DE), skriftlig. (NL) Hasardspel och vadslagning är inte som vilken annan näringsverksamhet som helst, vilket en del här i parlamentet anser. I EG-domstolens rättspraxis bekräftas att det är medlemsstaterna själva som avgör vilken skyddsnivå de anser vara lämplig för att skydda medborgarna mot riskerna med spel.

Subsidiaritetsprincipen, som är tillämplig här, innebär att medlemsstaterna måste kunna kontrollera och reglera sina spelmarknader i enlighet med sina egna traditioner och kulturer för att skydda konsumenterna mot riskerna med beroende, bedrägeri och penningtvätt. Med tanke på de ytterligare risker som hasardspel online innebär är jag övertygad om att nationell lagstiftning inte kan ersättas med EU-omfattande självreglering av spelbranschen.

Jag är därför enig med den stora majoriteten av mina kolleger i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, som anser att enbart en inremarknadsstrategi för spel inte är möjlig. Jag har därför valt att helhjärtat stödja Schaldemosebetänkandet.

 
  
  

- Betänkande: Petre (A6-0088/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Adam Bielan (UEN), skriftlig. (PL) Herr talman! Jag röstade för Maria Petres betänkande om att garantera kvaliteten på livsmedel. Jag vill emellertid säga att jag är orolig för att den genomsnittlige konsumenten inte känner till skillnaden mellan skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar. Jag anser att det är mycket viktigt med en informationskampanj om den här frågan.

 
  
MPphoto
 
 

  Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. (LT) Medlemsstaterna måste främja de kvalitetssäkringssystem som de europeiska konsumenterna redan känner till. Dessa system bör inte göras enhetliga eller slås samman till ett enda system. För att garantera minimistandarder för kvalitetscertifiering i EU måste systemen bedömas och erkännas på EU-nivå. Kommissionen måste därför ha ett kontor som ansvarar för att godkänna och ge tillstånd för användning av dessa system på EU-nivå och som garanterar enhetlig och effektiv kontroll på EU-nivå och nationell nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Nicodim Bulzesc (PPE-DE), skriftlig. (RO) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag håller med om det bör bli obligatoriskt att ange var råvaror producerats. Detta ska ske genom märkning av ursprungslandet, för att tillgodose konsumenternas önskemål om att få veta mer om ursprunget för de produkter de köper. Ett liknande system bör också användas för bearbetade livsmedelsprodukter, där man bör ange de viktigaste ingrediensernas och råvarornas ursprung. Både ursprungsplats och plats för slutbearbetning bör anges.

 
  
MPphoto
 
 

  Niels Busk, Anne E. Jensen och Karin Riis-Jørgensen (ALDE), skriftlig. (DA) Det danska liberala partiets ledamöter, Anne E. Jensen, Karin Riis-Jørgensen och Niels Busk, har röstat för Maria Petres initiativbetänkande om att garantera kvaliteten på livsmedel, efter att ha vägt för- och nackdelarna mot varandra och eftersom det bara blir en samlad omröstning. Vi anser oss kunna stödja merparten i betänkandet, även om det också finns flera saker som vi inte stöder till fullo.

 
  
MPphoto
 
 

  Richard Corbett (PSE), skriftlig. − (EN) Jag var tyvärr tvungen att lägga ner min röst när det gäller det här betänkandet. Betänkandet skulle ha varit en uppföljning på kommissionens grönbok där man tittade på hur jordbrukare runt om i Europa kan få ut så mycket som möjligt på marknaden tack vare att deras produkter håller en hög standard. Betänkandet fokuserar på viktiga frågor som ursprungsmärkning, utveckling av den ekologiska marknaden, där europeiska produkter är de bästa i världen och att utnyttja de starka sidorna hos det europeiska jordbruket för att ge våra jordbrukare en fördel när de för ut sina produkter på marknaden. Denna del är välkommen.

Tyvärr har dock betänkandet kidnappats av protektionisterna i utskottet för jordbruk, och framför allt av dem som vill rättfärdiga ett massivt marknadsförvrängande jordbruksstöd och som vill göra det svårare att importera produkter från tredje världen till EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Constantin Dumitriu (PPE-DE), skriftlig. (RO) Jag vill gratulera min kollega Maria Petre till detta utmärkta betänkande.

Det finns några faktorer som vi måste ha i åtanke när vi talar om produktkvalitet i EU.

1. Genomförandet av ”villkorligt marknadstillträde” ger en möjlighet att garantera att alla produkter som är tillgängliga för EU:s konsumenter uppfyller samma kriterier, oavsett om de är producerade inom EU eller importerade.

2. De kostnader som EU-producenterna drabbas av för att garantera livsmedelssäkerheten och uppfylla olika föreskrifter, vilka bör täckas med medel från den gemensamma jordbrukspolitiken.

3. Främjandet av specifikt europeiska jordbruks- och livsmedelsprodukter. Precis som jag krävde i betänkandet om ändring av förordning (EG) nr 3/2008 måste EU:s medfinansiering höjas. Men vi måste också förenkla de administrativa förfarandena för systemet för garanterade traditionella specialiteter och ge bättre skydd för produkter med en geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning.

Jag hoppas att de rekommendationer vi ska anta kommer att genomföras så snart som möjligt av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna. Vi har nämligen inte råd att slösa bort tiden i ett läge där EU-medborgarna drabbas av effekterna av en oerhört allvarlig ekonomisk kris.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Trots de goda avsikterna i betänkandet upprätthålls och till och med utvidgas den politik som är orsaken till de problem som många mindre producenter drabbas av, särskilt i Portugal. Med hänvisning till vad man kallar att ”främja de europeiska jordbruksprodukternas kvalitet” ökas produktionskostnaderna för de producenter som redan har svårt att upprätthålla sin produktion. Det gäller särskilt mindre producenter, däribland många av de små ostmejerier som tillverkar kvalitetsosten Serra da Estrela. Det är oacceptabelt att producenterna ska behöva uppfylla nya krav för att kunna fortsätta med sin tillverkning, utan att få den ekonomiska kompensation de har rätt till, samtidigt som de också måste bära kostnaderna för de ”officiella kontrollkraven”. Tvärtemot vad som hävdas löper den verkliga kvalitetstillverkningen stor risk att försvinna.

Att tillämpa harmoniserade produktions- och saluföringsnormer både på mindre producenter och jordbruksindustrin är oacceptabelt. Tillämpningen av dessa normer förstör mångfalden inom produktion och kultur i länder som Portugal. Det är viktigt att vända denna trend och främja lokal produktion och konsumtion. Jordbruket måste betraktas som en känslig verksamhet som är oförenlig med denna modell med kommersiell avreglering, som inte är miljömässigt hållbar och som medför mycket stora risker för människors hälsa.

 
  
MPphoto
 
 

  Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig.(PT) Jag instämmer i betänkandet eftersom jag anser att det är oerhört viktigt att minska byråkratin och förenkla systemet med standarder. På så vis kommer regleringen och kvalitetskontrollen av jordbruksprodukter att bli enklare.

Denna förenkling skulle leda till lägre administrationskostnader för de offentliga myndigheterna.

Jag välkomnar också den särskilda uppmärksamhet som ägnas ursprungsbeteckningar och uppmanar kommissionen att se till att denna fråga hamnar på Världshandelsorganisationens dagordning.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Vi kan inte annat än ställa oss bakom målet för detta betänkande, nämligen att garantera kvaliteten på europeiska livsmedelsprodukter, producenternas konkurrenskraft, enkel men heltäckande information till konsumenterna om produkternas ursprung, överensstämmelse med ursprungsbeteckningar och kvalitetsmärken, bättre definition av traditionella och ekologiska produkter osv.

Föredraganden understryker helt riktigt att vi måste slå fast att jordbruks- och livsmedelsprodukter som importeras till EU måste uppfylla samma standarder som de europeiska producenterna, något som tyvärr inte alltid är fallet för närvarande. Han har också helt rätt när han vill införa villkorat tillträde till våra marknader.

Det finns dock fortfarande vissa problem som behöver lösas, däribland orättvis konkurrens inom EU när en medlemsstat fastställer strängare standarder än vad som anges på EU-nivå, främst av folkhälso- eller miljöskäl. I dessa fall måste staten, vare sig ni tycker om det eller ej, kunna tillämpa samma regler som ni kräver inom WTO.

En annan problematisk aspekt är förenligheten med parlamentets miljösträvanden – vi borde koncentrera oss på att minska livsmedelstransporterna (äta lokalt producerade säsongsvaror) i stället för att genomföra en anpassning till den globala marknaden som inte kan annat än misslyckas.

 
  
MPphoto
 
 

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Detta betänkande utanför lagstiftningsförfarandet förordar en mängd kostnadskrävande förslag såsom till exempel en EU-myndighet för produktkvalitet och nya säljfrämjande och säljstödjande åtgärder inom jordbruket. Vi vill också varna för att det i betänkandet finns formuleringar som kan leda till en än mer protektionistisk politik för jordbruksvaror från EU:s sida.

Som vanligt kan vi i Junilistan konstatera att det i detta läge är tur att inte Europaparlamentet har medbeslutande i EU:s jordbrukspolitik, ty då skulle unionen hamna i en fälla av protektionism och tunga subventioner till olika grupper inom jordbruksnäringen.

 
  
MPphoto
 
 

  Mieczysław Edmund Janowski (UEN), skriftlig. (PL) Jag röstade för Maria Petres betänkande om att garantera kvaliteten på livsmedel. Frågan om harmonisering och ömsesidigt erkännande av standarder för livsmedel är mycket viktig för att garantera människors hälsa. Medvetenheten om förhållandet mellan förekomsten av olika sjukdomar och kvaliteten hos de livsmedel som konsumeras växer i dag.

Det är bara det att benämningen hälsosamma livsmedel i sig tycks vara motsägelsefull. Kan någonting som inte är hälsosamt för människor kallas för livsmedel? Livsmedlens kvalitet har grundläggande betydelse för våra medborgares livsmedelssäkerhet. Dessa produkter måste uppfylla tydligt angivna kriterier som bygger på aktuell kunskap och hygienprinciper, och dessa kriterier bör också bidra till att skydda miljön och respektera principerna om lämplig behandling av slaktdjur. Livsmedelsprodukterna måste också förpackas, transporteras och lagras på lämpligt sätt.

För att garantera en god livsmedelskvalitet måste konsumenterna också få fullständig information om de produkter de köper, ingredienser, eventuell genetisk modifiering, tillverkningsplats, lagringsförhållanden, tillredningssätt och bäst-före-datum. Föredraganden vill att man ska införa en europeisk myndighet inom kommissionen med ansvar för certifiering och livsmedelskvalitet för att se till att minimikrav för certifiering uppfylls. Det skulle ge ett enhetligt kontrollsystem på EU- och medlemsstatsnivå. På grundval av en tidigare resolution förespråkar man i betänkandet också att ett särskilt kvalitetsmärke ska införas för EU-produkter.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Den globala finans- och livsmedelskrisen innebär att människor konsumerar mindre, vilket i sin tur ger ökade marknadsandelar för lågpriskedjorna. Dessutom fastställer vi stränga produktionsregler för våra egna livsmedelsproducenter och verkar för kvalitetsmärken och liknande system. Samtidigt importerar vi varor som inte uppfyller våra egna kvalitetsstandarder och där möjlighet saknas att kontrollera överensstämmelsen med dessa standarder. Det innebär att inhemska jordbrukare får stora problem. I detta svåra läge måste vi framför allt se till att antalet jordbruk som får lägga ned inte skjuter i höjden och att vi inte förlorar vår kapacitet till självförsörjning av livsmedel i hela EU.

Människor som är beredda att betala för livsmedelskvalitet kan alltför lätt tappa sin förmåga att ha koll på vad som är vad i röran av kvalitetsmärken och symboler. Det är inte alla ekologiskt märkta varor som tillverkas på den inhemska marknaden. Inte ens när ett visst land anges som ursprungsland kommer alla ingredienser från det landet. Det finns ett visst lättsinne här, och livsmedelsskandaler och fuskmärkningar upptäcks ständigt. Konsumenterna måste kunna lita på märkningen i slutändan. Detta initiativ verkar föra oss ett steg närmare detta, och jag har därför röstat för det.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexandru Nazare (PPE-DE), skriftlig. (RO) Det betänkande som min kollega Maria Petre har lagt fram för oss i dag innehåller en rad rekommendationer som jag stöder med förtröstan. Det handlar bland annat om att förenkla administrationen när det gäller att garantera kvalitetsstandarder och minska den ekonomiska bördan för producenter som främjar traditionella produkter eller produkter med en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning.

I ett läge när vi drabbats av en allvarlig ekonomisk kris är det vår skyldighet att vidta åtgärder för att stödja EU:s jordbrukare och beredningsindustri och se till att konsumenterna får tillgång till de bästa produkterna till bästa möjliga pris.

Jag anser att vi måste se till att konsumenterna får korrekt information om produkternas ursprung för att stödja det europeiska jordbruket. Vi får dock inte blanda ihop bestämmelserna om en europeiskt kvalitetsmärkning med protektionism som syftar till att stoppa tillträdet till EU:s marknad. I stället anser jag att syftet med att införa denna märkning måste vara att gynna europeiska produkter och de förmåner dessa åtnjuter framför produkter från tredjeländer, och att ge EU:s konsumenter bättre information. Samtidigt kommer ett system där produkternas ursprung erkänns att bidra till att minska oron för ”kontaminerade produkter”.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. (IT) Herr talman! Jag röstade för Maria Petres betänkande om att garantera kvaliteten på livsmedel och harmonisera relevanta normer. Jag anser att det är ett oerhört viktigt ämne eftersom livsmedelskvaliteten får allt större betydelse för EU-medborgarnas livskvalitet. EU måste faktiskt kräva att alla livsmedelsprodukter uppfyller dess produktionsstandarder, särskilt inom hälsa och säkerhet. EU måste dessutom säkra likvärdiga villkor för lokalt producerade varor och varor från tredjeländer. Slutligen håller jag med föredraganden om att EU måste ge tekniskt bistånd till genomförandet av ordningarna för SGB (skyddad geografisk beteckning), SUB (skyddad ursprungsbeteckning) och GTS (garanterade traditionella specialiteter) i medlemsstaterna och till bedömning av produkter med dessa beteckningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Olle Schmidt (ALDE), skriftlig. − Jag valde att inte stödja Maria Petres betänkande om att främja och stärka märkningar av livsmedel. Betänkandet innehöll bra förslag om regelförenklingar och kortare handläggningstider. Dock övervägdes dessa i min mening av protektionistiska skrivningar om villkorat marknadstillträde samt viljan att skapa en överstatlig myndighet för produktkvalitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Toussas (GUE/NGL), skriftlig. (EL) När livsmedel produceras i vinstsyfte, inte för att tillgodose vanliga människors behov, och när produktion och saluföring av livsmedel koncentreras till allt färre aktörer och styrs av multinationella företag och karteller (vilket är kännetecknande för den politik som EU och medlemsstaternas regeringar för), då kan livsmedlen varken bli billiga eller ha god kvalitet.

Den förmenta återgången till kvalitetslivsmedel är inte avsedd att öka jordbrukarnas inkomster eller tillgodose vanliga människors behov. Den är avsedd att öka de multinationella företagens konkurrenskraft och vinster, öka exploateringen av jordbruksarbetare, koncentrera markägandet ytterligare och kontrollera produktionen.

Införandet och odlingen av genmodifierade grödor och alla livsmedelsskandaler visar att livsmedlens kvalitet och säkerhet i EU är underordnade storföretagens intressen.

Klassificeringen av livsmedel grundad på kvalitet är livsmedelsdifferentiering grundad på klass, i enlighet med marknadens princip om första klassens livsmedel till höginkomsttagare och andra klassens livsmedel till arbetarklassfamiljer.

Jordbrukare i små och medelstora jordbruksföretag har all anledning att protestera mot den gemensamma jordbrukspolitiken och EU och mot att de säljs ut till storföretagen. De har all anledning att göra gemensam sak med den kamp som Greklands kommunistiska parti och arbetarna för, med arbetarna och egenföretagarna i den sociala alliansen, för att krossa monopolens överhöghet och makt.

 
  
  

- Betänkande: Evans (A6-0011/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. (LT) Moderniseringen av konkurrenspolitiken har varit en kritisk faktor för att skapa nya strukturer och metoder för att genomdriva EU:s konkurrenspolitik. En viktig del i detta har varit det samarbete och den samordning som bedrivits av de nationella konkurrensmyndigheterna genom Europeiska konkurrensnätverket. Europaparlamentet uttryckte verklig oro för att moderniseringen, utan ett effektivt europeiskt konkurrensnätverk, inte skulle betyda mycket mer än en åternationalisering av konkurrenspolitiken, vilket helt klart skulle ha underminerat idén om en enhetlig tillämpning av konkurrenspolitiken i hela EU. Rapporterna för 2006 och 2007 ger en positiv bedömning av effektiviteten i och utvecklingen av Europeiska konkurrensnätverket i dess arbete som kännetecknas av flexibilitet och pragmatism. Det arbete som gjorts för att finansiera utbildning och rättsligt samarbete mellan nationella domare som arbetar med tolkning och tillämpning av EU:s konkurrenslagstiftning är också välkommet.

 
  
MPphoto
 
 

  David Casa (PPE-DE), skriftlig. − (EN) I det här betänkandet lyfts de viktiga principerna om fri handel och rättvis konkurrens fram och visar hur viktigt Romfördragets innehåll är. Vi måste se till att det finns effektiva antitruståtgärder så att vi är skyddade mot missbruk på det här området.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Vi röstade emot betänkandet eftersom det inte ens var möjligt att godta ett förslag som bottnar i oron för att de stora företagen, i synnerhet de stora livsmedelskedjorna, ska missbruka sin ledande marknadsställning. Dessa företag missbrukar sin köpkraft för att pressa ned priserna gentemot leverantörer i EU och tredjeländer.

Dessutom saknas den beslutsamhet som krävs för att undersöka den inverkan som livsmedelssektorns koncentration får på mindre företag, leverantörer, arbetstagare och konsumenter. Framför allt görs ingen bedömning av det missbruk av köpkraften som kan bli följden av en sådan koncentration.

Den resolution som antagits upprätthåller mönstret med ingripanden till försvar för konkurrens och mot offentliga tjänster. Den följer samma spår som det beryktade Bolkesteindirektivet – ständigt samma krav på att inremarknadsbestämmelserna måste följas. Till och med när man talar om krisen och de problem som ekonomierna står inför kräver man tyvärr också att kommissionen ska gå försiktigt till väga så att konkurrensen inte ifrågasätts. Inför den kris som den nyliberala kapitalismen har skapat är lösningen med andra ord mer av samma sak. Detta är oacceptabelt.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. (IT) Herr talman! Jag röstade för Jonathan Evans betänkande om konkurrenspolitiken 2006 och 2007. Enorma framsteg har skett på konkurrensens område under de senaste åren. Och om vi tittar på koncentrationskontrollen mellan företag och statligt stöd (ett problem som blev oerhört viktigt efter den finansiella och ekonomiska krisen på marknaderna) så har kommissionen faktiskt intensifierat sina insatser. Jag håller därför med föredraganden om att det är nödvändigt att modernisera de rättsliga och institutionella ramarna på detta område.

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Skinner (PSE), skriftlig. − (EN) Med tanke på den ekonomiska kris som håller EU i sitt grepp och som har en global räckvidd var det viktigt att parlamentet nådde fram till en överenskommelse. Genom det här betänkandet har vi slutligen hittat en väg att komma överens inom utskottet för ekonomi och valutafrågor. Oron över statliga ingripanden har självfallet högsta prioritet, men med tanke på den skada som underkonsumtion och en krympande tillverkningsbas medför krävs vissa lättnader i statsfinanserna.

 
  
  

- Betänkande: Herczog (A6-0074/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Liam Aylward (UEN), skriftlig. − (EN) Småföretag är ryggraden i Europas ekonomi och utgör 98 procent av alla företag i Europa samt anställer upp till 60 procent av arbetstagarna inom EU. Europeiska kommissionen ska hyllas för sina initiativ så långt och för dess fortsatta arbete för att ta bort byråkratiska hinder för småföretag. Edit Herczogs betänkande lyfter fram det arbete som kommissionen utfört och uppmanar till fortsatta åtgärder i denna riktning.

Även om jag förvisso stöder många av de kommentarer som finns i betänkandet om en rättsakt för småföretag i Europa blev jag mycket besviken över att betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi innehöll ett stycke där man krävde en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Jag hade hoppats att det i det här skedet skulle finnas ett allmänt medvetande om att förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas är dåligt genomtänkt och oförnuftigt. Denna fråga är så viktig för Irland – framför allt i det rådande ekonomiska klimatet – att jag var tvungen att rösta emot det här förslaget. Att jag röstar emot förslaget kommer inte att ha någon negativ inverkan på det lovvärda arbete som görs för småföretag, utan skickar istället ut ett starkt budskap om att vi måste ta ställning mot improduktiva, komplicerade och oförnuftiga förslag som inte gynnar den europeiska ekonomin.

 
  
MPphoto
 
 

  Gerard Batten, Nigel Farage och Jeffrey Titford (IND/DEM), skriftlig. − (EN) I detta förslag finns olika åtgärder, varav en del kan vara till hjälp för småföretag, men vars övergripande effekt är att främja EU-kontroll, göra befolkningen rörlig, stödja en feministisk dagordning och låta EU-tjänstemän infiltrera företag när de är ute på ”praktik”. De här inslagen gör det omöjligt för UKIP att stödja det här förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig.(LT) Den globala finanskrisen och långsam ekonomisk tillväxt har en negativ effekt på entreprenörskap. Vi välkomnar därför följande åtgärder i ”Small Business Act”, vars genomförande skulle vara ytterst viktigt för den ekonomiska tillväxten: skapa goda förutsättningar för de små och medelstora företagens tillgång till finansiering, förenkla villkoren för företagsöverlåtelser och ge ärliga entreprenörer som gått i konkurs möjlighet att starta företag en andra gång. Initiativet att skapa goda förutsättningar för de små och medelstora företagens tillgång till finansiering (riskkapital, mikrokrediter osv.) är mycket viktigt.

De stigande energi- och råvarupriserna gör att de små och medelstora företagen blir allt mer sårbara. Att genomföra ”Small Business Act” stärker därför konkurrenskraften. Endast komplexa åtgärder, det vill säga att verka för högre standarder för tillverkningsprocesser och miljöstandarder för produkter inom EU, att sprida dessa standarder runtom i världen och förbättra övervakningen av EU:s marknad, kan bidra till att hantera gemensamma globala utmaningar som klimatförändringen och de sinande reserverna av fossila bränslen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Casa (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Alla initiativ som stöder små och medelstora företag eller förbättrar deras villkor ska hyllas, och det här betänkandet innehåller många giltiga argument som kommer att vara mycket värdefulla för små och medelstora företag i hela Europa. Vi måste utnyttja de stora fördelarna i det rådande klimatet och se till att vi skapar bästa möjliga affärsklimat för små och medelstora företag, vilket också innefattar att en effektivare regelverkskultur får fäste runt om i Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Derek Roland Clark (IND/DEM), skriftlig. − (EN) I detta betänkande finns olika åtgärder, varav en del kan vara till hjälp för småföretag, men vars övergripande effekt är att främja EU-kontroll, göra befolkningen rörlig, stödja en feministisk dagordning och låta EU-tjänstemän infiltrera företag när de är ute på ”praktik”. De här inslagen gör det omöjligt för UKIP att stödja det här förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig.(PT) Även om 99 procent av EU:s företag utgörs av små och medelstora företag (23 miljoner), som har genererat 80 procent av de nya arbetstillfällena i EU de senaste åren, riktar sig majoriteten av de bestämmelser som brukar utformas till EU:s 41 000 storföretag. Detta skapar förstås orättvisa konkurrensförhållanden.

Det är dags att vända denna utveckling och engagera sig för de ekonomiska sektorer som verkligen skapar välstånd, genom en politik som bygger på belöning efter förtjänst. Det skulle ge de europeiska små och medelstora företagen samma förutsättningar som sådana företag har i resten av världen.

Tack vare de små och medelstora företagens flexibla natur är de vana att ligga långt framme när det gäller innovation inom deras områden, vilket gör ”Small Business Act” till ett viktigt steg för att genomföra Lissabonstrategin.

Därför stöder ledamöterna i det portugisiska partiet Partido Social Democrata (PSD) detta betänkande, som faktiskt är i linje med de åtgärder som föreslagits i Portugal av PSD:s ledare Manuela Ferreira Leite.

 
  
MPphoto
 
 

  Avril Doyle (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Kommissionens förslag till en rättsakt för småföretag i Europa är en del av ett meddelande som innehåller förslag till lagstiftning, vägledande principer och åtgärder som ska införas för att hjälpa små och medelstora företag i Europa. Jag välkomnar de tio vägledande principer som formulerats och som fokuserar på små och medelstora företags behov och krav och som syftar till att hjälpa dem att förverkliga sin fulla marknadspotential.

En lagstiftning som utgår från behoven och kraven hos de avsedda mottagarna är välkommen, liksom att offentliga politiska instrument anpassas till de små och medelstora företagens behov. Minst lika viktigt är införandet av metoder för att använda den nuvarande krisen för att svara på miljökrisen genom att öka effektiviteten med hjälp av genomgripande miljöledningssystem. Som föredragande för EU ETS är jag medveten om – vilket jag hoppas att vi alla är – behovet av att agera snabbt om vi vill lösa detta problem.

Jag instämmer visserligen i stora delar av det här betänkandet, men är skeptisk till förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och röstade därför emot förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Trots alla stora ord och skenbart goda avsikter till försvar för små och medelstora företag har betänkandet andra mål, nämligen att främja fri konkurrens och den inre marknaden. Med andra ord stöder man de stora ekonomiska och finansiella koncernerna och kräver att tjänster, däribland offentliga tjänster, ska avregleras. Bakom en fasad med skenbart stöd för små och medelstora företag förvärras också exploateringen av arbetstagarna.

Faktum är att man med hänvisning till de 91,5 procent av EU:s företag som hade högst tio anställda 2003 kräver bättre möjligheter att kunna förstöra viktiga offentliga tjänster, avreglera arbetsmarknaden och ifrågasätta sociala rättigheter och arbetstagarnas rättigheter. Detta är nyliberalism i dess mest nakna form.

Därför röstade vi emot betänkandet, för att försvara verkliga åtgärder till stöd för mikroföretag och små och medelstora företag, och för att försvara andra politiska åtgärder som värnar om deras roll och viktiga bidrag till produktionen i industri-, jordbruks- och fiskerinäringen och till en sysselsättning med rättigheter, handel och hänsyn till människors grundläggande behov.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Vi har godtagit detta betänkande där man, i form av önskemål som otvivelaktigt kommer att förbli ouppfyllda tills vidare, anger metoder och sätt att göra livet enklare för EU:s småföretag.

Jag har dock några synpunkter.

Det onekligen diskreta kravet på en slags positiv diskriminering till förmån för små och medelstora företag som, jag citerar, ”ägs av underrepresenterade etniska minoriteter” är meningslöst, obegripligt och helt och hållet ideologiskt.

Tillgången för små och medelstora företag, i synnerhet lokala sådana, till offentliga upphandlingskontrakt, som föredraganden vill stärka, försvåras av de texter som antogs här i parlamentet för femton år sedan, trots varningarna om att de skulle få negativa effekter. Dessa texter gynnade i praktiken de stora företagens tillgång till offentliga upphandlingskontrakt. Det gällde i synnerhet utländska storföretag som har den information och de administrativa och rättsliga resurser som behövs för att delta i sådana upphandlingar, medan lokala små och medelstora företag saknar dessa resurser.

Det är oerhört komplicerat för små och medelstora företag att få tillgång till befintliga nationella stöd och EU-stöd, på grund av kraven i själva EU-lagstiftningen.

Med andra ord får man återigen intrycket att vi måste anta EU-texter för att kunna hantera de förutsebara problem som andra EU-texter skapat.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Grossetête (PPE-DE), skriftlig. (FR) Jag röstade för Herczogbetänkandet om en ”Small Business Act”.

Våra små och medelstora företag är de som drabbas först av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen, när bankerna stryper kredittillgången. Den motor som driver deras tillväxt måste omedelbart startas på nytt. Att införa en ”Small Business Act” kommer att göra det möjligt att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft så att vi äntligen kan förvandla ord till handling. Europaparlamentet har sänt en tydlig signal till rådet och Europeiska kommissionen för att se till att ”Small Business Act” verkligen genomförs. Det handlar om att prioritera de små och medelstora företagen så att alla dessa företag kan förstå och tillämpa de nya åtgärderna, framför allt genom att inkludera följande insatser: undvika onödiga bördor, främja framväxten av innovativa medelstora företag som inte ryms i EU:s definition av små och medelstora företag (250 anställda) och göra det enklare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering och offentliga upphandlingskontrakt så att deras tillväxtpotential kan ökas.

Jag anser dock att det är beklagligt att denna handlingsplan inte är ett rättsligt bindande instrument.

 
  
MPphoto
 
 

  Mieczysław Edmund Janowski (UEN), skriftlig. (PL) Jag röstade för Edit Herczogs betänkande om en ”Small Business Act” eftersom jag anser att den är viktig lagstiftning som påverkar de minsta beståndsdelarna i en ekonomi, vilka för närvarande genererar cirka 100 miljoner arbetstillfällen i EU. De utgör nästan 99 procent av alla företag i EU. I det här läget, och eftersom den rådande krisen hotar att skapa allvarliga ekonomiska störningar, måste vi införa rättsliga EU-bestämmelser som hjälper dessa företag att fungera. Det skulle i synnerhet gälla frågor som företagsöverlåtelser (särskilt när ägaren blir sjuk eller går i pension) och harmonisering av sista betalningsdagar vid transaktioner (för att undvika kreditkriser).

I dokumentet understryks också hur viktigt det är för dessa företag med innovation, vetenskaplig forskning, patent och uppfinningar, skydd av immateriella rättigheter samt e-handel. Små och medelstora företag bör också garanteras tillgång till finansieringskällor, däribland EU-fonder och EU-krediter. En annan men lika viktig fråga är att minska den byråkrati som är så problematisk för många små och medelstora företag. En annan sak som bör nämnas är de tio principer som syftar till att inrikta politiken på småföretagen, både på EU- och medlemsstatsnivå. Jag anser också att det är viktigt att betona behovet av att stödja och främja de små och medelstora företagens gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Astrid Lulling (PPE-DE), skriftlig. (FR) Kommissionens meddelande om ”Small Business Act” är särskilt viktigt under de rådande omständigheterna. Där anges nämligen de grundprinciper som bör ligga till grund för politikens utformning och genomförande, både på EU-nivå och nationell nivå, för att skapa lika villkor för alla små och medelstora företag som bedriver verksamhet i EU. På en mer praktisk nivå innehåller det också ett paket med över 50 separata åtgärder, däribland fyra förslag till rättsakter, där dessa principer omsätts i handling. Stödet till små och medelstora företag måste vara en viktig prioritering, särskilt nu under den allvarliga ekonomiska krisen. Investeringar av små och medelstora företag är en av huvudfaktorerna i den hett åstundade återhämtningen.

Eftersom flertalet av dessa åtgärder omfattas av medlemsstaternas behörighet måste vi hitta sätt att engagera medlemsstaternas och EU:s organ för att garantera att de små och medelstora företagen kan få ett mervärde av de åtgärder som påverkar dem. Vissa ändringsförslag som min grupp lagt fram syftar till att göra principen om att tänka småskaligt först till en central del i all lagstiftning i framtiden. Jag stöder också förslaget om en särskild budgetpost för små och medelstora företag …

(Röstförklaringen kortades ned i enlighet med artikel 163 i arbetsordningen.)

 
  
MPphoto
 
 

  Mairead McGuinness (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Punkt 68 i det här betänkandet innehåller en referens till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, och man anger att det ska finnas en gemensam bas för bolagsskatt. Det är något jag inte kan eller vill stödja. Beskattning är en del av medlemsstaternas kompetens och ska inte ligga på EU-nivå, och alla referenser till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas medför oundvikligen en oro för en bolagsskatt på EU-nivå. Jag kan inte ställa mig bakom detta.

Jag har därför förkastat den första delen av punkten, och eftersom en majoritet i plenum röstade för den punkten röstade jag emot betänkandet i slutomröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Om de små och medelstora företagen för första gången ska hamna i centrum för EU:s lagstiftning är det ingen anledning att fira. Det är snarare en tragedi. År 2009 kommer otvivelaktigt att bli ett ödesår då det avgörs om tusentals små och medelstora företags kommer att överleva. Om de stora företagen går omkull kommer de små oundvikligen att gå samma öde till mötes.

Den omtalade kreditkrisen visar sig hur som helst i hög grad i de minskade kreditvolymerna. Här måste man se till att Basel II inte leder till att penningflödet till de små och medelstora företagen stryps helt och hållet. Om vi verkligen vill minska byråkratin får det inte bli så att de fördelar som nås genom att ett förfarande förenklas – i den mån det får några synbara effekter för ett företag – går förlorade igen på grund av att nya hinder uppstår någon annanstans. Om inte annat måste anbudsförfaranden och offentliga upphandlingar också göras mer tillgängliga för små och medelstora företag så att dessa får en chans. Jag röstade för ”Small Business Act” i förhoppningen om att vi den här gången äntligen ska få mer än en pappersprodukt med mål, och att den faktiskt kommer att genomföras.

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. (IT) Herr talman! Jag röstade för Edit Herczogs betänkande om en ”Small Business Act”. Det är tydligt hur viktiga de små och medelstora företagen är i EU, och jag kommer därför att stödja Edit Herczogs noggranna dokument. Småföretagens verkliga behov måste tillgodoses både i politiken, offentliga insatser och den sociala miljön. Dessa företag är verkligen grundstommen i EU. Därför håller jag med betänkandet, särskilt lagförslagen om allmänna gruppundantag för små och medelstora företag när det gäller statligt stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  José Albino Silva Peneda (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Det är allmänt känt att de små och medelstora företagen genererar över 90 procent av EU:s arbetstillfällen. I den kris som vi nu upplever har dock många av dessa arbetstagare redan förlorat sitt arbete eller kommer att göra det snart.

Den förenkling av förfarandena i strukturfonderna som kommissionen eftersträvar är ett positivt tecken som bör välkomnas.

Den globalisering som är förknippad med den rådande krisen har ändrat många av de omständigheter som låg till grund för EU-beslut som fattats tidigare och som då verkade rätt.

Mot denna bakgrund är jag övertygad om att exempelvis vissa delar av regional- och sammanhållningspolitiken måste ses över på nytt.

Vi måste också undersöka de nuvarande finansiella villkoren för små och medelstora företag. Dessa villkor är avgörande, särskilt när företagen måste återbetala lån i ett läge med ekonomisk stagnation.

Jag stöder därför detta betänkande, eftersom det är just i sådana här lägen som vi måste tänka på de små och medelstora företagen och deras bidrag till innovation, ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

Därför behövs det en anticyklisk EU-politik. Det kräver att man vidtar betydligt mer beslutsamma åtgärder för att utforma en verkligt makroekonomisk EU-politik, något som fortfarande saknas.

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Skinner (PSE), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar det här betänkandet och gladdes åt att kunna rösta för huvudtexten med få undantag. Jag kan inte ställa mig bakom en gemensam konsoliderad bolagsskattebas eftersom det inte finns stöd för detta. När det gäller frågan om påföljder när tidsfristen för betalningar överskrids föredrar jag direktivet om sena betalningar för att undvika att förvirring uppstår.

Med tanke på att små och medelstora företag är det starkaste tillväxtsegmentet i ekonomin bidrar det här förslaget till att stärka villkoren för denna tillväxt. Sydöstra England bör gynnas av detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE), skriftlig. (RO) Jag röstade för Europaparlamentets resolution om en ”Small Business Act” för Europa eftersom det är mycket viktigt att skapa bättre ramvillkor för att tillhandahålla förutsättningar som gynnar innovation i de små och medelstora företagen, framför allt genom att införa metoder att förbättra skyddet av immateriella rättigheter och bekämpa bedrägeri och förfalskning på ett effektivare sätt i hela EU.

En gemensam insats krävs från finansinstitutens, kommissionens och medlemsstaternas sida för att garantera små och medelstora företag finansiering och ge dem möjlighet att konsolidera sitt kapital genom att återinvestera vinsten i företaget. Jag röstade för ändringsförslaget om krav på omedelbara åtgärder för att se till att de små och medelstora företagen inte tvingas betala avgifter innan de startar sin verksamhet, så att de kan bygga upp ett eget kapital. Jag har också krävt att Europeiska investeringsbanken (EIB) ska utforma nya former av finansiella instrument och konkreta nya lösningar för att undanröja de hinder för tillgången till krediter som säkerheter för belåning medför. Mot bakgrund av den rådande ekonomiska krisen uppmanade jag dessutom medlemsstaterna att uppmuntra bankerna att garantera små och medelstora företag tillgång till krediter på rimliga villkor.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy