Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Fullständigt förhandlingsreferat
Tisdagen den 10 mars 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

16. Frågestund (frågor till kommissionen)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt är frågestunden (B6-0009/2009), som undantagsvis kommer att pågå till kl. 20.00.

Jag börjar med att informera er om att László Kovács inte kommer att närvara, så frågorna nr 1 och 3 till kommissionen från första delen av denna frågestund kommer att besvaras av Viviane Reding.

Följande frågor har ställts till kommissionen.

Del I

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

– Fråga nr 31 från Silvia-Adriana Ţicău (H-0068/09)

Angående: Åtgärder till stöd för produkter och tjänster som bidrar till ökad energieffektivitet och främjande av förnybara energikällor

Stats– och regeringscheferna i Europeiska rådet fastställde vid sitt vårmöte 2008 att direktivet om energibeskattning skulle ses över i syfte att främja att allt mer av den totala energi som förbrukas härrör från förnybara energikällor.

Att öka energieffektiviteten är en av de snabbaste, säkraste och mest prisvärda lösningarna för att minska EU:s beroende av energikällor från tredjeländer i syfte att minska energikonsumtionen, koldioxidutsläppen och kostnaderna för EU-medborgarnas energifakturor.

Det är således nödvändigt att öka energieffektiviteten. Vilka åtgärder och vilka ekonomiska och skatterelaterade styrmedel ämnar kommissionen sätta in till stöd för produkter och tjänster som bidrar till effektivare energianvändning och främjande av förnybara energikällor?

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) Det är i kommissionens ekonomiska återhämtningsplan – som för övrigt har fått stöd från parlamentet och rådet – som kommissionen stöder snabb acceptans av gröna varor. Kommissionen har bland annat föreslagit sänkt moms för gröna produkter och tjänster som syftar till att förbättra energieffektiviteten i framför allt byggnader. Dessutom uppmuntrar kommissionen medlemsstaterna att erbjuda konsumenterna ytterligare incitament för att stimulera efterfrågan på miljövänliga produkter.

Kommissionen genomför för närvarande en granskning av den befintliga skattelagstiftningen inom EU. Målet är att eliminera så mycket som möjligt av eventuella befintliga incitament som motverkar målen för energieffektivitet och för att minska koldioxidutsläppen och att skapa incitament där så är lämpligt för att bidra till dessa mål.

Förutom de tidigare nämnda skatteincitamenten försöker kommissionen att förbättra användningen av andra finansiella instrument för att främja energieffektiviteten, framför allt i byggnader. Ett initiativ för finansiering av hållbar energi håller på att gemensamt utvecklas av kommissionen och Europeiska investeringsbanken. Initiativet syftar till att på kapitalmarknaderna mobilisera finansiering med hjälp av ”borgmästaravtalet”. För 2009 kan en budget på 15 miljoner euro förväntas göras tillgänglig.

Kommissionen har också föreslagit en förändring av rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden, som skulle tillåta att denna fond används av alla medlemsstater för ökade utgifter för energieffektivitetsförbättringar och användning av förnybar energi i befintliga bostäder.

 
  
MPphoto
 

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE).(RO) Jag vill börja med att säga att det nuvarande direktivet har tillämpats dåligt eller otillräckligt, och därför vill jag fråga kommissionen om man funderar på att sänka mervärdesskatten också för produkter i framtiden. Dessutom anser jag att det vore viktigt att öka anslaget från Europeiska regionala utvecklingsfonden till stöd för energieffektivitet för byggnader och subventionerat boende från 3 till 15 procent.

Jag tror också att en fond för energieffektivitet och förnybar energi vore viktigt.

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) Vi vet att det är mycket viktigt att ha åtgärder som hjälper medborgare och regeringar att satsa på energieffektivitet. Vi har i dag en del studier om skatteincitamentens potential vad gäller energi och miljö, och kommissionen utarbetar ett förslag för att ändra momsdirektivet så att sänkt moms ska tillämpas på vissa miljövänliga varor och tjänster.

Som framgår av den ekonomiska återhämtningsplanen kan kommissionen föreslå sänkt moms för gröna produkter och tjänster som syftar till att förbättra energieffektiviteten i framför allt byggnader. Det bör dock påpekas att kommissionens förslag från juli 2008 redan ger medlemsstaterna en möjlighet att tillämpa den sänkta momsen på tjänster som omfattar renovering, reparation, ändring och underhåll av bostäder, gudstjänstlokaler och kulturbyggnader samt historiska monument. Detta inkluderar arbete som syftar till att öka energibesparingarna och energieffektiviteten i de aktuella byggnaderna.

Vid dagens Ekofinmöte nådde man fram till en kompromiss. Det är för tidigt att säga exakt vad vi kommer att göra med Ekofinförslagen, men kommissionen kommer att studera de förslag som lades fram i dag.

 
  
MPphoto
 

  Reinhard Rack (PPE-DE).(DE) Herr talman! Jag vill framföra mitt tack till kommissionsledamoten och kommissionen för att de framför allt sett till att frågan om värmeisolering av byggnader diskuterats här. Detta är ett av de mest effektiva sätten att spara energi, och ur den aspekten tror jag att det vore en viktig och korrekt väg att slå in på. I detta sammanhang vill jag fråga om kommissionen tror att det finns någon möjlighet i detta sammanhang att göra de motsvarande momssänkningarna tillgängliga för lågenergihus och energineutrala hus inom byggnadssektorn för prefabrikation? Är detta något man kan överväga, och i vilken riktning ska vi gå?

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (DE) Herr talman! Reinhard Racks förslag nyss är en intressant idé. Hans idé kommer naturligtvis att analyseras av kommissionen tillsammans med andra idéer som lagts fram om energieffektivitet vid huskonstruktion eller husrenovering. Jag kan också säga att kommissionen kommer att omstrukturera strukturfonderna så att det också kommer att bli möjligt att investera i denna typ av energieffektiva hus genom strukturfonderna.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

– Fråga nr 32 från Giorgos Dimitrakopoulos (H-0100/09)

Angående: Mer flexibel läsning av överenskommelsen om ekonomisk stabilitet

Jag vill fråga Europeiska kommissionen varför den, vid en tidpunkt med en så allvarlig ekonomisk kris som denna, envetet håller fast vid åsikten att underskotten, i alla länder med det här problemet, måste reduceras inom två år och inte inom tre år, en tidsperiod som mot bakgrund av det rådande läget framstår som mer logisk? Jag undrar också över hur vidhållandet av denna åsikt rimmar med Eurogruppens ordförandes uttalande om att stabilitetspakten bör tolkas på ett mer flexibelt sätt (se uttalanden i Agence Europe av den 21 januari 2009)?

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) I normala fall är utgångspunkten i stabilitets- och tillväxtpakten att en snabb korrigering ska göras av alltför stora underskott, och denna korrigering ska genomföras året efter att ett sådant underskott har identifierats. Den reformerade stabilitets- och tillväxtpakten ger dock utrymme för längre tidsfrister under särskilda omständigheter – i enlighet med artikel 34 i rådets förordning (EG) nr 1467/97.

I pakten finns inte någon uttrycklig definition av de särskilda omständigheterna. När man tar fram en rapport enligt artikel 143 i fördraget, vilket ska göras då det finns eller kommer att finnas ett alltför stort underskott, krävs enligt fördraget att kommissionen ska ta hänsyn till det som kallas ”relevanta faktorer”. I denna rapport ska kommissionen återge den ekonomiska situationen på medellång sikt, framför allt potentiell tillväxt, rådande cykliska förhållanden, införande av åtgärder i anslutning till Lissabonagendan och åtgärder som syftar till att främja forskning, utveckling och innovation. Den ska också återge budgetutvecklingen på medellång sikt, framför allt insatser för finanspolitisk konsolidering under goda tider, statsskuldens nivå och hållbarhetsfrågor, externa finansieringsbehov, offentliga investeringar och de offentliga finansernas kvalitet totalt sett. Rapporten ska också ta hänsyn till andra faktorer som enligt den aktuella medlemsstaten är relevanta för att man på ett uttömmande sätt, i kvalitativa termer, ska kunna bedöma hur mycket underskottet ligger över referensvärdet och som medlemsstaten självfallet har presenterat för kommissionen och rådet.

Bestämmelserna för de relevanta faktorerna anger att när man fastställer de särskilda omständigheterna ska detta bygga på en övergripande bedömning av dessa faktorer. Den 18 februari antog kommissionen rekommendationerna för rådets synpunkter på de senaste uppdateringarna av stabilitets- och konvergensprogrammen för 17 medlemsstater. Samtidigt och med hänsyn till kommissionens utvärdering av de här programmen antog kommissionen rapporter för Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Lettland och Malta. Ekofin antog sin synpunkt på de här rapporterna i morse. Kommissionen kommer att föreslå rekommendationer för rådet som syftar till att åtgärda situationer där det finns alltför stora underskott. I de här rekommendationerna kommer att ingå tidsfrister som har fastställts i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten, dvs. med hänsyn tagen till särskilda omständigheter där detta är tillämpligt.

 
  
MPphoto
 

  Giorgos Dimitrakopoulos (PPE-DE).(EL) Herr talman! Jag vill tacka kommissionsledamoten för hennes mycket detaljerade svar, även om jag måste säga att jag blev något förvånad över att ni, trots allt viktigt som ni sa, inte nämnde idén med tidtabeller, med andra ord huruvida kommissionen kommer att rekommendera specifika tidtabeller för varje fall och för det andra om den i sin rekommendation kommer att knyta tidtabellfaserna till en sänkning inom procentandelen över 3 procent.

 
  
MPphoto
 

  Jörg Leichtfried (PSE).(DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag har två korta frågor. Min första fråga är denna: vad händer med de medlemsstater som tillämpar verkligt provocerande låga företagsskattesatser eller inga alls? Är det rätt att dessa länders uppluckring av pakten ignoreras när de får problem på grund av de låga skatteintäkterna till följd av deras politik?

Den andra frågan är: Borde denna fråga inte kopplas till en viss resultatnivå? Med andra ord, om en medlemsstat har ett större underskott för att bekämpa arbetslösheten, och arbetslösheten sedan minskar dramatiskt, vore det då inte förnuftigt att främja en sådan strategi?

 
  
MPphoto
 

  Avril Doyle (PPE-DE). - (EN) Har arbetsordningen förändrats? Jag trodde att det var frågeställaren som hade en följdfråga plus två andra ledamöter.

För det andra, hur länge kommer frågestunden att pågå ikväll med tanke på att vi startade sent?

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Fru Doyle, vi kommer faktiskt att avsluta frågestunden kl. 20.00 som planerat. Vi började sent, och vi kommer att sluta sent. Har ni inte en följdfråga?

Vill ni ställa er följdfråga, fru Doyle?

 
  
MPphoto
 

  Avril Doyle (PPE-DE).(EN) Herr talman! Det vill jag. Jag ber om ursäkt. Jag uppfattade det som att ni bara gav ordet till frågeställaren och ytterligare en person. Jag missuppfattade er.

Jag vill fortsätta genom att be kommissionsledamoten att namnge någon medlemsstat som inte kommer att ha ett stort underskott, såvitt man vet i dag.

För det andra, kan hon utveckla exakt vad kommissionen kommer att föreslå rådet och som beslutades i morse vad gäller Irland?

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) Som svar på Giorgos Dimitrakopoulos fråga tar kommissionen hänsyn till det manöverutrymme som är tillgängligt för den berörda medlemsstaten när man föreslår tidsfrister för när medlemsstaten ska återgå till en hållbar förvaltning av de offentliga finanserna. En uppmaning om en snabb finanspolitisk konsolidering kan endast förväntas i de fall då det finns risk för en kris i de offentliga finanserna, med hänsyn till hela ekonomins finansieringsbehov.

När det gäller den andra frågan, som var dubbel, är svaret på den första delen ”nej”. Svaret på den andra delen – om länder med låg bolagsskatt – utvärderas inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten en medlemsstats globala finansiella situation och inte den specifika skattestrukturen i varje medlemsstat.

Som svar på den tredje frågan, om det finns medlemsstater utan alltför stora underskott, så finns det självfallet vissa medlemsstater utan alltför stora underskott, något som framgår av den statistik som kommissionen regelbundet publicerar.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

– Fråga nr 33 från Pedro Guerreiro (H-0125/09)

Angående: Slutet för ”skatteparadisen”

Har kommissionen redan föreslagit eller avser den att föreslå åtgärder för att avskaffa ”skatteparadisen”, i synnerhet i Europeiska unionen?

Har EU antagit något beslut som går ut på att föreslå medlemsstaterna att avskaffa de “skatteparadis” som existerar på deras territorium?

Vilka åtgärder kommer kommissionen att vidta för att avskaffa ”skatteparadisen”, bekämpa ekonomisk spekulation och hejda det fria kapitalflödet, i synnerhet inom EU?

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (FR) Herr talman! Sedan slutet av 1990-talet har kommissionen fört en beslutsam politik mot bedrägerier, skatteflykt och skadlig skattekonkurrens.

Ett centralt inslag i denna politik har varit att främja insyn i skattesystemen och utbytet av information mellan skatteförvaltningarna. Denna politik har slutligen bekräftats genom de tydliga uttalandena från G20 om icke-insynsvänliga förfaranden inom vissa jurisdiktioner, som ofta kallas skatteparadis.

Kommissionen stärkte sin politik på detta område i slutet av 2008 och i början av 2009 genom att lägga fram två förslag.

Det första förslaget syftar till att främja utbytet av information enligt direktivet om beskattning av inkomster från sparande. I det andra föreslås att alla medlemsstater borde anpassa sina normer för informationsutbyte till den mest insynsvänliga nivån, framför allt genom att se till att medlemsstaterna inte får använda banksekretessen som en ursäkt för att vägra att lämna ut information som andra medlemsstater behöver för att beräkna sina medborgares skatter.

I maj 2008 beslutade rådet att främja denna politik för god finansiell styrning i tredjeländer, däribland principerna om öppenhet, utbyte av information och sund skattekonkurrens, och uppmanade kommissionen att förhandla fram klausuler i detta avseende i avtalen med tredjeländer.

Kommissionen avser att snart lägga fram ett politiskt initiativ för att framhålla följdriktigheten hos denna politik och dess centrala inslag för att se till att den blir en framgång. Kommissionen anser särskilt att tillämpningen av samordnade åtgärder på EU-nivå skulle svara mot de betänkligheter som Pedro Guerreiro framfört.

 
  
MPphoto
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL).(PT) När det gäller styrkan i vad som sagts tycks man prata mer än man agerar. Med andra ord står skatteparadis och deras avskaffande inte på menyn, men jag vill ställa följande fråga: på vilket sätt avser kommissionen att avskräcka bankerna från att driva verksamhet från utlandsbaserade center, med tanke på att man har angett att det är avsikten? Vilka faktiska åtgärder förslår kommissionen vidare för att bekämpa den finansiella spekulation som är en central orsak till den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen?

 
  
MPphoto
 

  Robert Evans (PSE). - (EN) Kommissionsledamoten måste veta en del om skatteparadis, eftersom Luxemburg ju faller in i den kategorin. Anser hon inte att detta undergräver hela principen om en gemensam marknad, med lastbilar som kör hur långt som helst för att skaffa billigt drivmedel där?

Sedan har vi Jersey, Guernsey, Isle of Man – som ligger i Storbritannien, men utanför EU – Liechtenstein, Monaco, San Marino etc. Alla är små skatteparadis, med bankverksamhet, som vi just har hört om och som vänder sig till de rika. De finns bara för att EU låter dem finnas.

Exakt så här sa hon: ”en resolut politik mot skatteflykt”. Om det vore sant, skulle inte kommissionen ta med en del förslag för hur man avskaffar dessa skatteparadis?

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) Som svar på den första frågan har kommissionen föreslagit två nya direktiv för att lösa de här problemen eftersom finanskrisen har lyft fram de här problemen på ett tydligare sätt än tidigare.

Vi lade fram ett förslag i slutet av 2008 och ett annat förslag i början av 2009. Det första stärker informationsutbytet, och det senare omfattar en medlemsstats rätt att skaffa information utan att den andra staten kan hänvisa till banksekretessen.

När det gäller den andra frågan vill jag betona att lastbilar inte har något att göra med skatteparadis.

 
  
 

Del II

 
  
  

Fråga nr 34 från Claude Moraes (H-0048/09)

Angående: Internet och hatbrott

Anstiftan till rashat är ett brott i alla EU-medlemsstater. Enligt undersökningen Hate Crime Survey 2008, publicerad av människorättsorganisationen Human Rights First, ökar hatbrotten i Europa, och det är viktigt att uppmärksamma Internets centrala roll i detta.

Ingår det några särskilda åtgärder för att bekämpa webbplatser som uppmuntrar till rashat och våld i kommissionens mål om att bekämpa IT-brottslighet och skapa ett säkrare Internet för alla?

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) Den fråga som ställdes är mycket viktig, och jag vill betona att kommissionen tar tydligt avstånd från rasism, främlingsfientlighet och alla typer av hets mot folkgrupp som parlamentsledamoten hänvisar till. Kommissionen delar också den oro som nämndes och är medveten om att visst innehåll som är tillgängligt på Internet kan få mycket negativa effekter.

Kommissionen bekämpar rasism, främlingsfientlighet och antisemitism på alla medieplattformar – och inte bara Internet – så långt möjligt i enlighet med fördragen. Utifrån den här grunden har kommissionen tagit ett antal initiativ – som både bygger och inte bygger på lagstiftning – som syftar till att förhindra diskriminering och rasistiska, främlingsfientliga och antisemitiska uttalanden. För det första har vi direktivet om audiovisuella medietjänster, som innehåller minimistandarder för innehåll i alla audiovisuella medietjänster och som inkluderar beställningstjänster på Internet. Detta inkluderar: ”förbud att uppamma hat, grundat på ras, kön, religion eller nationalitet”. Dessutom har kommissionen antagit åtgärder som syftar till att minska det rasistiska innehållet på Internet. Här vill jag lyfta fram rekommendationen om skydd av minderåriga och mänsklig värdighet, som uppmanar till handling mot diskriminering i alla medier.

Rådets rambeslut, som nyligen antogs, om att bekämpa vissa former och uttryck för rasism och främlingsfientlighet med hjälp av straffrättslig lagstiftning bildar en gemensam grund för EU när det gäller bekämpningen av rasism och främlingsfientlighet. Rambeslutet syftar till att kriminalisera internationellt agerande, t.ex. eggande till våld eller hat mot en grupp människor eller mot en person som tillhör en grupp som definieras utifrån ras, hudfärg, släktskap, religion, trosuppfattning eller nationellt eller etniskt ursprung.

Eggande till våld eller hat skulle också vara straffbart om det begåtts med hjälp av offentlig spridning av skrifter, bilder eller annat material. Medlemsstaterna har en skyldighet att följa dessa bestämmelser från den 28 november 2010.

Vid sidan av det juridiska angreppssättet marknadsför kommissionen ett antal åtgärder för säkrare Internetanvändning. Jag tror att parlamentet är väl bekant med Safer Internet plus-programmet, som har en budget på 55 miljoner euro för perioden 2009–2013 och som delfinansierar projekt med följande mål: Öka allmänhetens medvetenhet, ge allmänheten ett nät av kontaktpunkter för att rapportera olagligt innehåll och skadligt beteende, särskilt i fråga om material som visar sexuella övergrepp på barn, gromning och mobbning på nätet, främja självreglering på detta område och engagera barnen i att skapa en säkrare onlinemiljö, upprätta en kunskapsbas om nya trender i användningen av onlineteknik och deras konsekvenser för barns liv.

Kommissionen arbetar också för att främja en ansvarsfull användning av medier och Internet. I sitt meddelande om mediekompetens från december 2007 uppmanar kommissionen medlemsstaterna att engagera sig mer för att effektivt främja mediekompetensen och forskningen på det här området. I år kommer man att presentera en rekommendation om mediekompetens.

Det är också värt att notera att vår granne, Europarådet, har utvecklat en serie med internationella juridiskt bindande och icke-bindande instrument på det här området. De visar alla att cyberspace inte är ett laglöst område och att medlemsstaterna måste skydda individens rättigheter och friheter genom sina nationella lagar, bland annat konventionen om Internetrelaterad brottslighet och dess tilläggsprotokoll 3.

 
  
MPphoto
 

  Claude Moraes (PSE). - (EN) Fru kommissionsledamot! Jag betvivlar inte för en sekund ert engagemang på det här området. Jag vet att ni har granskat detta ingående. Men när det gäller den fråga ni nämnde, det ”laglösa området” cyberbrott: är ni övertygad om, framför allt när det gäller hatbrott – vilket är kriminellt i alla medlemsstater, tror jag – att införandet av rambeslutet, det audiovisuella direktivet och många av de andra instrument ni har nämnt, faktiskt stoppar spridningen av dessa webbplatser? Beläggen visar hittills att de hela tiden ökar. Anser ni att vi ska vidta fler åtgärder?

 
  
MPphoto
 

  Jim Allister (NI). - (EN) Fru kommissionsledamot! Det finns inget allvarligare brott än mord, och under den här veckan har det i min valkrets på Nordirland inträffat tre hatmord på medlemmar av säkerhetstjänsten som begåtts av irländska republikanska terrorister.

Och inom ett par timmar fanns det flera webbplatser på Internet som glorifierade dessa hemska mord och hyllade de personer som låg bakom dem. Förutom att titta på rasism och främlingsfientlighet, har kommissionen fokus på hur man ska hantera att Internet missbrukas av terroristparasiter?

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) Det finns inga ursäkter för brott, var än brottet har begåtts – vare sig det är i den verkliga världen eller den digitala världen – men självfallet är det mycket enklare att bekämpa brott i den verkliga världen, eftersom man har tillgång till verktyg som gör att man kan ingripa direkt. Det är mycket mer komplicerat på webben, och det är skälet till att vi har tagit fram en hel rad verktyg för att bekämpa sådan brottslighet.

Jag vet genom diskussioner med min kollega Jacques Barrot att polisen håller på att bygga upp ett analysnät för att bekämpa brottslighet online, och att de är alltmer framgångsrika i att gripa brottslingarna. Det upprättas dock även alltfler webbplatser. Jag själv har genom programmet ”Säkrare Internet” försökt åstadkomma något annat i detta avseende. Detta är att göra det möjligt för människor som använder Internet – och framför allt ungdomar – att veta vad de ska göra om de träffar på negativt innehåll. Till exempel – och vi talar inte nödvändigtvis om brott utan om it-mobbning, som kan vara fruktansvärt för ungdomar – att det ska finnas en särskild rapporteringsknapp för att de ska kunna be om hjälp.

Så vi försöker på olika sätt att bekämpa brottslingarna genom polisen, genom att göra det möjligt för lärare, föräldrar och barn att själva fatta beslut eller rapportera, och självfallet genom mediekompetensprogram, som jag personligen önskar skulle vara många fler i medlemsstaterna. Vi måste ge nästa generation verktyg för att motverka och lösa problemet, eftersom vi om detta inte sker kan komma att få problem med Internet, genom att föräldrar exempelvis inte kommer att låta barnen använda Internet, vilket inte skulle vara rätta vägen framåt. Vi vill att Internets positiva sida ska blomstra och dess negativa sida vara blockerad.

Nu till mordfrågan som parlamentsledamoten tog upp. Detta är en fruktansvärd händelse, och jag anser att det ligger inom polisens och säkerhetstjänstens befogenhet att blockera allt sådant. Dessa verktyg bör naturligtvis inte betraktas som ett medel att lösa samtliga samhällets problem, men när det gäller brottslighet finns det inget att diskutera. Brottsligheten måste bekämpas, och den måste bekämpas med stor kraft.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

– Fråga nr 35 från Eoin Ryan (H-0055/09)

Angående: IKT och informationssamhället

Utvecklingen av IKT och informationssamhället kan bidra med enorma fördelar för Europas ekonomi och samhälle. I kommissionens program står detta därför i första rummet. Men vad gör kommissionen egentligen för att se till att vissa delar av det europeiska samhället – såsom äldre människor och låginkomsttagare – inte lämnas utanför denna process?

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) Informations- och kommunikationstekniken har en enorm potential att hjälpa äldre. Nåväl, det är lättare sagt än gjort, eftersom vi står inför en verklig digital klyfta här. Det är just de som desperat behöver IKT-verktyg som, eftersom de aldrig tidigare har använt sådana verktyg, inte är vana att använda dem. Till exempel använder bara 15 procent av de äldre Internet. Det är skälet till att vi måste utveckla en hel strategi för att riva detta hinder, eftersom vi behöver använda IKT för att göra det möjligt för äldre att under längre tid förbli verksamma och produktiva, att fortsätta delta i samhällslivet med hjälp av mer tillgängliga onlinetjänster, och under längre tid få åtnjuta en hälsosammare och ökad livskvalitet.

Just därför lade kommissionen 2007 fram en handlingsplan om förbättrade villkor för åldrande i informationssamhället, som innehöll väldigt konkreta åtgärder.

Den första åtgärden handlar om forskning och utveckling för att ta fram och testa teknik för äldreomsorg och självständigt boende för äldre. En eloge till vår industri, eftersom de genom dessa forskningsprogram har tagit fram en hel rad mekanismer, tjänster och produkter som hjälper äldre att under längre tid bo kvar i sina egna hem.

Den andra åtgärden handlar om att öka medvetenheten om fördelarna bland användare och offentliga myndigheter genom inrättandet av en Internetportal med bästa praxis och en europeisk utmärkelse för intelligenta hem – exempelvis tillämpningar för självständigt boende.

Den tredje handlar om att minska myllret av olika strategier för att utnyttja denna teknik i EU.

År 2008 antog kommissionen ytterligare två initiativ.

Det första var ett nytt gemensamt program för att stödja gemensam forskning med medlemsstaterna på området it-stöd i hemmet: teknik för hemtillämpningar och rörlighet, vilka hjälper äldre användare i deras dagliga liv och tillhandahåller tillämpningar inom omsorgen.

Det andra var det nya meddelandet om e-tillgänglighet, genom vilket man främjar äldres och funktionshindrades användning av IKT-produkter och IKT-tjänster, samtidigt som man uppmanar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förbättra offentliga webbplatsers tillgänglighet.

I enlighet med dessa åtgärder kommer EU tillsammans med medlemsstaterna och den privata sektorn fram till 2013 att investera mer än en miljard euro i forskning och utveckling för alla i det åldrande samhället.

Som ni förstår tar vi verkligen detta på mycket stort allvar, och vi är övertygade om att vi här har möjlighet att förbättra tillvaron i det åldrande samhället.

När det gäller låginkomsttagares användning av Internet skulle jag först och främst vilja hänvisa till roamingförordningens andra paket, som parlamentet antog i utskottet för industrifrågor, forskning och energi igår kväll. En del av detta paket innebär att man sänker priserna för användning av mobiltelefon, fasta telefonlinjer, Internet etcetera.

Kommissionen har även upprättat en resultattavla för konsumentmarknaden som gör det möjligt att övervaka marknadens resultat för konsumenterna. Uppgifterna på resultattavlan hjälper oss att bättre tillvarata konsumenternas intressen.

De nya förslag som ligger hos parlamentet inom ramen för granskningen av telekommarknaden är också inriktade på att stärka konsumenternas och användarnas rättigheter i syfte att förbättra tillgängligheten och främja ett samhälle för alla.

Det har exempelvis föreslagits att man skulle ändra vissa bestämmelser för att ta större hänsyn till behoven hos de äldre och dem med särskilda behov, och dessa skulle vara allmänna mål som vägleder de nationella tillsynsmyndigheternas verksamhet.

 
  
MPphoto
 

  Eoin Ryan (UEN). - (EN) Jag skulle vilja tacka kommissionsledamoten. Jag tvivlar inte för en sekund på att kommissionen gör oerhört mycket på it-området. Man kan se en hel del av kommissionens arbete. Jag började nyligen använda webbplatsen Twitter och måste säga att jag är mer än överraskad och imponerad av hur mycket information från Europeiska unionen som finns där. Den ger en enorm mängd information, och jag skulle vilja gratulera dem till detta.

Personer från mindre gynnade miljöer och äldre har dock fortfarande problem med att använda och få tillgång till Internet och den nya tekniken. Detta förändras hela tiden, men fram till valet i juni står vi inför en möjlighet, eller utmaning, och jag skulle bara vilja fråga er om ni, för att främja Europavalet i juni, har några planer på att få fler människor att delta på Internet.

 
  
MPphoto
 

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE).(RO) Jag vill gratulera er till era insatser för barn och Internet och till beslutet om 100 procents bredbandstäckning senast 2010.

Jag vill säga att i Rumänien kommunicerar äldre människor och föräldrar billigt och effektivt via Internet med barn som flyttat utomlands, och de kan både se och höra dem. Jag vill dock fråga vad ni gör för att utveckla Internettjänster. Då tänker jag särskilt på infrastruktur för kryptering med öppna nycklar.

 
  
MPphoto
 

  Reinhard Rack (PPE-DE).(DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Industrin tillverkar faktiskt utrustning som är mycket lämplig för informationssamhällets olika användningsområden för äldre människor och också för funktionshindrade användare. Samtidigt är nästan alla mobiltelefoner, larmknappar och liknande apparater i grunden mycket dyra.

Kan kommissionen göra något åt detta? Att sälja i synnerhet enkel teknik till särskilt höga priser är nämligen inte särskilt användarvänligt.

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) Först av allt, Internet och valet. Detta är en fråga som de valbara, parlamentsledamöterna och kandidaterna, bör ta fasta på och med utgångspunkt från vilket de bör utveckla en bättre kommunikation med medborgarna. Under senare år har man med Europaparlamentets hjälp vidtagit så många positiva åtgärder att det inte bör vara särskilt svårt att presentera alla dessa positiva åtgärder för medborgarna.

Bara genom att kasta en blick på exemplen på e-integration på Irland kan jag lägga fram en lista över åtgärder som har genomförts på Irland med irländska företag, forskningscentrum och icke-statliga organisationer. Det kommer att bli väldigt intressant, till och med för parlamentsledamöterna själva, att förklara vad som görs med hjälp av EU:s budget för att förbättra medborgarnas liv.

Den andra frågan gällde unga och äldre, och hur de skulle kunna kommunicera på ett bättre sätt. Nå, jag kan tala om för er att min mamma, som aldrig tidigare hade använt mobiltelefon, köpte en för att kunna ha kontakt med sina barnbarn, eftersom hon insåg att det var enda sättet som de kunde ringa henne på. Nu blir hon upprörd om de inte ringer tillräckligt ofta. Men jag har också träffat många äldre personer som har börjat använda Internet på grund av Skype, eftersom deras barn eller barnbarn är utomlands och de skulle vilja tala med dem.

Det är skälet till att vi försöker utarbeta åtgärder inriktade på en verklig inre marknad för kommunikation i EU, så att denna kommunikation går snabbt och inte blir för dyr.

Det leder mig till den tredje frågan: hur är det med priset för kommunikationen? Det finns en mängd tjänster i bruk som sänker priset på kommunikationen. Det är förvisso sant att tjänsterna eller artiklarna som är särskilt anpassade till den äldre generationen hålls kvar på hemmamarknaden eftersom marknaden ännu inte är tillräckligt starkt utvecklad och de fortfarande är för dyra.

Det finns bara en lösning på detta, nämligen att utveckla marknaden, för om tusen och åter tusen äldre kommer att börja använda dessa tjänster, använda dessa verktyg, kommer priset att bli överkomligt. Så vi måste öka medvetenheten för att främja användandet av dessa IKT-produkter och IKT-tjänster, som jag tror kommer att utgöra en av lösningarna på det åldrande samhällets problem.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

– Fråga nr 36 från Gay Mitchell (H-0065/09)

Angående: Övervakning av Internet

Jag har fått veta att Internet blivit en säker tillflyktsort för rasister och andra trångsynta personer som vill lufta sina åsikter.

Har kommissionen behandlat detta problem? Om så är fallet, vilka åtgärder ämnar den vidta?

Frågorna nr 37 och 40 kommer att besvaras skriftligen.

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) Frågan från parlamentsledamoten är inte ny, vilket visar att det är något som ligger parlamentsledamöterna väldigt varmt om hjärtat.

Jag skulle vilja påminna om svaret jag gav på frågorna från Claude Moraes om Internet och hatbrott, från Luca Romagnoli om bloggarnas innehåll och användning och från Robert Kilroy-Silk om rasism och våld på sociala webbplatser. Jag kan meddela inte bara att dessa frågor har ställts, utan även att kommissionen har vidtagit åtgärder på området.

Bara för att ta sociala webbplatser träffades för några veckor sedan alla leverantörer av webbplatser för socialt nätverkande och undertecknade en uppförandekod för att hjälpa unga barn och tonåringar att motverka negativt innehåll på dessa webbplatser.

Som ni vet förkastar kommissionen med eftertryck alla rasistiska och främlingsfientliga åsikter förmedlade över Internet, liksom den typ av hets mot folkgrupp som citerades av parlamentsledamoten i denna fråga. Som ofta är fallet med webben råder det här starka kontraster. På webben är det bästa granne med det värsta: å ena sidan finns oerhörda möjligheter att sprida och ta emot värdefull, målinriktad information som leder till stärkt social sammanhållning. Å andra sidan är det ett idealiskt forum för stereotyper, fördomar, nedsättande åsikter och till och med farligt innehåll, som nämndes i frågan.

Däri ligger faran: ska staten blockera tillgången till webbplatser eller filtrera sökresultat? Detta görs redan i diktaturer. I demokratiska länder, som EU:s medlemsstater, hör begränsningar av yttrandefriheten till undantagen och är underkastade rättsreglerna.

Det kan vara värt att nämna att Europarådet har tagit fram en rad internationella, rättsligt bindande instrument som direkt eller indirekt rör Internet. Dessa vidmakthåller övertygelsen att cyberrymden inte är laglöst land, utan är underkastad rättsstatsprincipen. Jag skulle vilja påminna om konventionen om Internetrelaterad brottslighet och dess tilläggsprotokoll.

Kommissionen har även antagit politiska strategier inriktade på att minska det rasistiska innehållet på webben, särskilt genom rekommendationen om skydd för minderåriga och den mänskliga värdigheten samt rätten till genmäle, där man efterlyser åtgärder mot diskriminering i alla medier.

Jag skulle också vilja fästa uppmärksamheten på rambeslutet om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet, som är inriktat på att kriminalisera avsiktliga handlingar, som anstiftan till våld eller hets mot folkgrupp eller mot person som tillhör denna folkgrupp. Detta räknas som en straffbar handling om den utförs i form av offentlig spridning eller distribution av skrifter, bilder eller annat material, och här är medlemsstaterna skyldiga att uppfylla bestämmelserna i rambeslutet senast den 28 november 2010.

Jag skulle även kunna understryka att EU-lagstiftningen redan förbjuder hets mot folkgrupp på grund av kön, ras, religion eller nationalitet i tv-sändningar och webb-tv.

Så vi har redan en hel rad mekanismer, en hel rad lagar och en hel rad åtgärder genom vilka dessa lagar tillämpas. Men som alltid när det gäller negativt innehåll – vare sig det är i traditionella medier eller på Internet – dyker det upp snabbare än man hinner bekämpa det.

 
  
MPphoto
 

  Gay Mitchell (PPE-DE). - (EN) Jag skulle vilja tacka kommissionsledamoten för hennes svar. Som nämndes av en annan ledamot har vi under den senaste tiden fått bevittna hur två soldater och en polisman har dödats i Nordirland, av människor som genom sin trångsynthet och ondska och – jag tvekar inte att säga det – rasism och främlingsfientlighet, i hemlighet tar sig rätten att göra sådana saker. De och deras gelikar använder bland annat Internet för rekrytering och för att sprida sina ondskefulla ord och gärningar.

Det framstår exempelvis som fullständigt klart för mig att om reglerna för att gå med i chattrum skulle skärpas genom att exempelvis inte tillåta användningen av Hotmail – jag erkänner att jag inte vet så mycket om det förutom att det är väldigt lätt att använda – och istället kräva någon form av spårbar e-post, så skulle de personer som begår dessa handlingar, som de inte kan ägna sig åt offentligt, vara lättare att spåra. Jag uppmanar kommissionsledamoten att använda alla sina befogenheter för att fortsätta driva denna fråga, eftersom det inte går att acceptera att Internet används för rasistiska och främlingsfientliga ändamål.

 
  
MPphoto
 

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. − (EN) Brott är brott var det än begås, och det är därför vi även har verktyg för att ingripa mot brott som begås på Internet. Tillsammans med min kollega Jacques Barrot ska vi utveckla dessa verktyg så att de blir starkare och används på ett mer ändamålsenligt sätt. Problemet med Internet är förstås att det överskrider nationella gränser, varför man måste stärka samarbetet mellan polisen och de enheter som bekämpar terrorism och internationell brottslighet. Under senare år har vi bevittnat hur dessa enheter har samarbetat med mycket goda resultat. Jag hoppas och tror att dessa insatser kommer att fortsätta.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

– Fråga nr 41 från Bernd Posselt (H-0061/09)

Angående: Serbiens status som kandidatland

Det diskuteras ständigt huruvida Serbien ska få status som kandidatland. Vore det inte riskabelt att ge Serbien status som kandidatland eller rentav låta landet bli medlem i EU före Republiken Kosovo, eftersom regeringen i Belgrad skulle kunna utnyttja detta försprång för att blockera Republiken Kosovos anslutningsförhandlingar med EU eller andra former av förbindelser mellan Republiken Kosovo och EU?

 
  
MPphoto
 

  Leonard Orban, ledamot av kommissionen.(RO) Serbiens utsikter till en anslutning till Europeiska unionen beror på huruvida landet uppfyller anslutningskriterierna från Köpenhamn, samt de villkor som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen, däribland villkoret att fullt ut samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien.

Serbien är dock inte ett kandidatland och har ännu inte ansökt om EU-medlemskap. Därför kan jag inte yttra mig om vad som kan komma att ske i framtiden eller om vilka åtgärder Serbien eventuellt kan komma att vidta i fråga om Kosovo.

Om Serbien skulle ansöka om EU-medlemskap skulle Europeiska kommissionen efter en begäran från rådet utarbeta ett utkast till yttrande utifrån de fastställda objektiva kriterier som tillämpas för alla stater som ansöker om EU-medlemskap. Det kommer följaktligen att vara Europeiska rådet som kommer att besluta om huruvida Serbien ska tilldelas status som kandidatland eller inte.

 
  
MPphoto
 

  Bernd Posselt (PPE-DE).(DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag har personligen höga tankar om er, och det är därför jag beklagar att kommissionsledamot Olli Rehn inte är närvarande eftersom jag är långt ifrån nöjd med det svaret. Jag kunde ha skrivit ut det själv från Internet.

Jag ska mycket tydligt tala om vad min fråga handlade om. Förhandlingar sker med Serbien om ett stabiliseringsavtal som för närvarande håller på att utarbetas. Jag vill uppmärksamma kommissionen på risken för att Serbien skulle kunna blockera Kosovo i detta sammanhang, liksom i FN och i Europarådet. Min fråga var vad vi gör för att förhindra att något som liknar Sloveniens aktuella blockering av Kroatien uppstår.

 
  
MPphoto
 

  Leonard Orban, ledamot av kommissionen.(RO) Som jag sa i mitt svar vill vi inte på något sätt föregå möjliga åtgärder i framtiden. För närvarande befinner sig Serbien vid en särskild punkt där ingen ansökan om EU-medlemskap ännu har lämnats in. Låt oss se vad som händer i framtiden.

Låt oss därför som jag sagt inte spekulera om hypotetiska situationer i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. - Fråga nr 42 från Sarah Ludford (H-0072/09)

Angående: Serbiens anslutning

Kan kommissionen uttryckligen och bestämt rekommendera att man inte går vidare med Serbiens anslutning till EU förrän Ratko Mladic och Goran Hadzic, som fortfarande är på flykt från Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, överlämnas till Haag?

 
  
MPphoto
 

  Leonard Orban, ledamot av kommissionen.(RO) Serbiens anslutning till Europeiska unionen beror på om Serbien uppfyller det politiska villkoret att fullt ut samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, samt uppfyller alla övriga åtaganden som är ett villkor för EU-medlemskap.

I detta hänseende delar kommissionen rådets slutsatser från april 2008 om att ett fullständigt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, samt fullständiga ansträngningar för att arrestera och lämna ut personer som har åtalats, är ett grundläggande inslag i stabiliserings- och associeringsprocessen.

I detta sammanhang är den bedömning som gjorts av Internationella krigsförbrytartribunalens chefsåklagare Serge Brammertz särskilt viktig. Vi har upprättat permanenta och nära kontakter med honom. Dessutom har kommissionsledamot Olli Rehn tagit alla tillfällen i akt att uppmana de serbiska myndigheterna att fullt ut tillämpa rekommendationerna i chefsåklagarens rapport från december 2008 som sänts till FN:s säkerhetsråd.

Detta är det säkraste sättet att tillåta Serbien att fullt ut samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen och göra framsteg när det gäller förverkligandet av landets strävan att bli EU-medlem.

 
  
MPphoto
 

  Sarah Ludford (ALDE). - (EN) Som tidigare ledamot av Europaparlamentets berörda delegation är jag en varm anhängare av att Serbien, liksom hela västra Balkan, närmar sig ett EU-medlemskap.

Problemet är att när vi säger att Serbiens anslutning kommer att vara beroende av ett fullkomligt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, inställer sig frågan när exakt vi kommer att göra detta kriterium gällande.

Jag skulle verkligen vilja att kommissionsledamoten bekräftar att inga ytterligare framsteg kommer att göras nu, under de närmaste veckorna, såvida inte dessa efterlysta personer lämnas ut.

Kan han också bekräfta att inga ytterligare framsteg kan göras i Kroatiens anslutningsprocess såvida inte krigsförbrytartribunalen är övertygad om att det råder ett fullständigt samarbete i fråga om bevisning och vittnen med observatörerna i Kroatien?

 
  
MPphoto
 

  Bernd Posselt (PPE-DE). - (DE) Herr talman! Jag vill ge mitt stöd till Sarah Ludfords fråga. Kommissionsledamoten har med rätta sagt att detta är ett kriterium för Serbien. Vad han inte har sagt är om Serbien uppfyller detta kriterium eller inte. Det vore intressant att få ett svar. Uppfyller Serbien kriteriet med fullständigt samarbete? Vi vet att Kroatien gör det.

 
  
MPphoto
 

  Leonard Orban, ledamot av kommissionen. − (EN) Ni är medvetna om att det i rådet finns olika åsikter i denna fråga, och ni vet att det inte råder någon enhällighet när det gäller rådets hållning i frågan. Som jag nämnde i mitt svar och med hänvisning till rådets slutsats från april 2008 delar vi i kommissionen helt och hållet rådets åsikt att ett fullständigt samarbete med tribunalen är nödvändigt för att fullfölja processen.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Frågorna nr 43 och 44 kommer att besvaras skriftligen.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

– Fråga nr 45 från Yiannakis Matsis (H-0095/09)

Angående: Konfiskering av grekcypriotisk egendom i den ockuperade delen av Cypern med finansiering från Turkiet

Cyperns förra utrikesminister Erato Markoulli har offentligt gått ut med anklagelser om att konfiskeringen av grekcypriotisk egendom på den ockuperade Karpasiahalvön tilltar och att detta sker med finansiering från Turkiet.

Erato Markoulli deltar i samtal om en lösning på Cypernfrågan, och det är naturligtvis härigenom, men även via andra informationskanaler, som denna företeelse har kommit i dagen. Turkiet, som är ett kandidatland till EU och som samtidigt ockuperar en bit av en EU-medlemsstat, nämligen Cypern, organiserar konfiskeringen av egendom som tillhör EU-medborgare och bryter på så vis mot folkrätten, mot de individuella rättigheterna och mot de principer och värderingar som EU bygger på.

Hur skulle kommissionen beteckna denna turkiska politik? Är den förenlig med den politik som anstår ett kandidatland till EU? Tänker kommissionen vidta några åtgärder, och i så fall vilka, mot Turkiet för konfiskeringen av grekcypriotisk egendom i den ockuperade delen av Cypern?

 
  
MPphoto
 

  Leonard Orban, ledamot av kommissionen.(RO) Kommissionen har noterat att grekcypriotisk egendom i norra delen av Cypern konfiskerats. Kommissionen känner till detta problem, som intensifierades när Cypern anslöt sig till EU den 1 maj 2004, och delar ledamotens farhågor.

Kommissionen har inte någon information om de specifika fall som parlamentsledamoten hänvisar till och kan därför inte kommentera frågan.

Europeiska kommissionen bekräftar sitt fullständiga åtagande att stödja ledarna för de grekcypriotiska och turkcypriotiska samhällena när det gäller att hitta en omfattande lösning av det cypriotiska problemet under överinseende av FN. En sådan lösning skulle bidra till att lösa problemen med egendom på ön som parlamentsledamoten hänvisar till.

 
  
MPphoto
 

  Yiannakis Matsis (PPE-DE).(EL) Herr talman! Jag är cypriotisk parlamentsledamot, och jag har stöttat Turkiets införlivande i EU sedan president Halil Turgut Özals dagar och stöder det fortfarande.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna beslutade angående den fjärde mellanstatliga anmälan att Turkiet är ansvarigt för att ha konfiskerat grekcypriotisk egendom. Vad kan man då till slut göra? Är det tänkt att vi ska stå ut med denna situation år efter år? Finns det första och andra klassens mänskliga rättigheter, eller beror tillämpningen av dessa rättigheter på landets storlek?

 
  
MPphoto
 

  Leonard Orban, ledamot av kommissionen. − (EN) Kommissionen har alltid uppmuntrat Turkiet att genomföra alla beslut som fattas av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. En plenardebatt kommer att hållas i morgon, och detta ämne kommer också att diskuteras.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

– Fråga nr 46 från Vural Öger (H-0106/09)

Angående: Öppnande av energikapitlet i EU-förhandlingarna med Turkiet

Den senaste gaskrisen mellan Ryssland och Ukraina är ytterligare ett tecken på hur viktigt det är att EU har många olika energikällor och energitransportvägar. Kandidatlandet Turkiet är ett strategiskt transitland och inte minst ur denna synvinkel av största betydelse för EU:s energisäkerhet. Det är därför så viktigt att EU:s förhandlingar med Turkiet om energikapitlet kan föras ostört och att det inte blockeras av vissa medlemsstater av politiska skäl.

Kommer kommissionen att verka för att detta förhandlingskapitel öppnas? Kan kommissionen ge en tidsplan för detta? Vilket är det största hindret för att förhandlingskapitlet energi ska kunna öppnas utan störningar?

Frågorna nr 47 och 48 kommer att besvaras skriftligen.

 
  
MPphoto
 

  Leonard Orban, ledamot av kommissionen.(RO) Europeiska kommissionen anser att Turkiet är tillräckligt redo för att inleda förhandlingar om energikapitlet och rekommenderade därför att detta kapitel skulle inledas under våren 2007. Vår synpunkt har inte förändrats i denna fråga.

Alla stater måste dock enhälligt godkänna inledandet av ett kapitel, vilket ännu inte skett. I sammanhanget med den aktuella energikrisen är vi helt eniga med er om att det skulle tjäna såväl EU:s som Turkiets intressen mer med ett nära samarbete och en anpassning av Turkiets lagstiftning till gemenskapslagstiftningen inom energisektorn.

Om förhandlingar inom energisektorn inleddes skulle det i hög grad bidra till att nå detta mål.

 
  
MPphoto
 

  Vural Öger (PSE).(DE) Kommer kommissionen alltså att vidta åtgärder för att se till att kapitlet inleds, eller får vi helt enkelt vänta till dess att alla medlemsstater är eniga? Påverkar kommissionen inte medlemsstaterna?

 
  
MPphoto
 

  Leonard Orban, ledamot av kommissionen. − (EN) Sådana är reglerna. Kommissionen lade fram ett förslag, och nu är det upp till rådet att enhälligt besluta om kapitlet är öppet eller ej.

Detta är förfarandet. Vi måste följa förfarandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. - Fråga nr 49 från Marian Harkin (H-0041/09)

Angående: Marknadsstöd

I början av januari utlovade kommissionen nya insatser för att stödja mejeribranschen och mejeriproducenternas inkomster i hela Europa i ett försök att mildra vissa negativa effekter som dagens ekonomiska kris har inneburit för mejeribranschen. Kommer kommissionen att ge löften om liknande stöd till andra jordbrukssektorer och jordbruksproducenter som också har påverkats negativt av dagens ekonomiska kris?

Fråga nr 51 från Seán Ó Neachtain (H-0053/09)

Angående: Mejerisektorn inom EU

Kommissionsledamoten har infört åtgärder som ska hjälpa mejerisektorn och kommissionen ska återinföra exportbidrag för smör, skummjölkspulver, helmjölkspulver och ost. Om marknadssituationen tillåter kommer kommissionen dessutom att köpa upp mer än de fastställda kvantiteterna av smör och skummjölkspulver. Anser kommissionen att dessa åtgärder kommer att vara tillräckliga för att stoppa den nedgående prisspiralen i EU och särskilt i den irländska mejerisektorn?

 
  
MPphoto
 

  Mariann Fischer Boel, ledamot av kommissionen. − (EN) De båda frågorna av Marian Harkin och Seán Ó Neachtain berör huvudsakligen samma ämne. Tack för att jag fick möjlighet att besvara dem tillsammans.

Det glädjer mig att kunna säga att kommissionen nyligen har vidtagit ett antal åtgärder inom mejeribranschen i ett försök att stoppa den nedåtgående prisspiralen.

Vi har redan infört privat lagring tidigare än normalt, vi har också startat ett interventionssystem genom vilket vi hoppas kunna stabilisera priserna på smör och skummjölkspulver, eftersom interventionssystemet säkerligen kommer att avlägsna stora kvantiteter från marknaden.

Ursprungligen anmälde vi nivån 30 000 ton smör och 109 000 ton skummjölkspulver, men jag tillkännagav nyligen att vi kommer att kunna eller vilja gå högre än dessa mängder genom att inleda ett anbudsförfarande.

Nyligen underlättades dessutom exportbidragen för mejerisektorn ytterligare. Vi ser att vi står inför en betydande sänkning av världsmarknadspriserna, även om EU, trots den tvåprocentiga ökningen av mjölkkvoten som man kom överens om till förra april, inte har ökat sin produktion.

Så jag tror att jag kan svara dem som hävdar att prissänkningen är en följd av ökningen av kvoten att detta inte är fallet, eftersom vi ser att produktionen, trots kvotens höjning med två procent, ligger kvar på en lägre nivå än normalt.

Men i och med införandet av exportbidragen kommer vi att uppnå en situation där vi kan öka möjligheterna för EU:s mejeriproducenter att ta sin plats på världsmarknaden. På samma gång kan detta minska obalansen på mejerimarknaden.

Som svar på den konkreta fråga som Seán Ó Neachtain ställde, kan jag säga att den irländska mejerisektorn, med en förhållandevis stor andel mjölk som bearbetas till smör och skummjölkspulver och en förhållandevis stor export till länder utanför EU, särskilt kommer att kunna dra nytta av kommissionens åtgärder.

Jag kan garantera att vi noggrant övervakar situationen på mejerimarknaden. Det bevisas av att vi för två veckor sedan faktiskt ökade exportbidragen i mejerisektorn, och vi är beredda att vidta alla nödvändiga åtgärder.

Självfallet har även sektorn i sig ett ansvar för att anpassa produktionen till efterfrågan för att försöka återställa lönsamheten, och Marian Harkin vill veta om kommissionen har liknande planer för andra sektorer.

Jag förstår att frågan kan vara inriktad på bidrag för grisköttssektorn. Men jag måste säga att jag för närvarande inte ser några skäl till att införa exportbidrag i grisköttssektorn, eftersom vi ser att antalet dräktiga suggor och antalet smågrisar minskar. Följaktligen kommer leveranserna till den europeiska marknaden att minska, och därför hoppas vi att resultatet kommer att bli ökade priser.

Vi måste också ta hänsyn till att situationen när det gäller fläskproduktion var helt annorlunda fram till slutet av 2007, eftersom insatspriserna för foder och energipriserna i dag är mycket lägre än när vi införde exportbidragen för grisköttssektorn.

Så lita på att vi kommer att fortsätta bevaka situationen. Jag underskattar inte svårigheterna i mejerisektorn. Jag tror att det är flera årtionden sedan vi upplevde en situation som liknar den vi har i dag.

 
  
MPphoto
 

  Marian Harkin (ALDE). - (EN) Tack för ert uttömmande svar, fru kommissionsledamot! Ni talade om de åtgärder som ni har vidtagit för att stoppa den nedåtgående prisspiralen. Som ni är mycket väl medveten om ligger mjölkpriserna för närvarande under produktionskostnaderna. Många mjölkproducenter klamrar sig fast med sina sista krafter.

Det gläder mig att höra att ni kommer att vara beredd att vidta alla nödvändiga åtgärder. Menar ni med det att ni skulle vara beredd att i större utsträckning använda vissa av de styrningsverktyg för mejerisektorn som ni har till ert förfogande, såsom exportbidrag, stöd för privat lagring och intervention?

Jag skulle vilja att ni klargjorde detta för mig, tack.

 
  
MPphoto
 

  Seán Ó Neachtain (UEN). (GA) Herr talman! Jag vill också tacka kommissionsledamoten för hennes uttömmande svar. Som hon dock förstår har mjölkproducenterna stora problem. Kostnaden för att producera mjölken är högre än dess försäljningspris.

Jag förstår er poäng om Irland, men kan någon annan politik – interventionspolitik – tillämpas för att höja priset vid denna tidpunkt? Jordbrukarna kan inte producera mjölk under de aktuella omständigheterna.

 
  
MPphoto
 

  Jim Allister (NI). - (EN) Fru kommissionsledamot! Hur pass akut och angeläget är det för kommissionen att se till att utvecklingen på mejerimarknaden planar ut? Finns det inte en risk att det genom stegvis stärkta, styckevisa åtgärder kommer att ta ännu längre tid att vända utvecklingen på marknaden? Och samtidigt är tid det enda vi inte har. Är det inte dags för djärva tag med exportbidragen? För, fru kommissionsledamot, vår näring går under med flaggan i topp.

 
  
MPphoto
 

  Jim Higgins (PPE-DE). - (EN) Jag skulle vilja tacka er, fru kommissionsledamot, och jag välkomnar särskilt ert beslut att återinföra intervention som en kortsiktig åtgärd endast på grund av att vi befinner oss i en krissituation.

Håller inte kommissionsledamoten med om att vi har fyra problem: för det första, växelkursen mellan euron och det brittiska pundet; för det andra, produktionsminskningen till följd av melaminskandalen i Asien och Kina; för det tredje, den treprocentiga ökningen av produktionen i Förenta staterna; och sist men absolut inte minst, vår gamla fiende Brasilien? Skulle vi inte behöva ständigt övervaka världsutvecklingen för att kunna ha ett färdigt svar när dessa situationer uppstår?

 
  
MPphoto
 

  Mariann Fischer Boel, ledamot av kommissionen. − (EN) Först av allt har jag tydligt signalerat att jag är beredd att använda de styrningsverktyg som vi har tillgängliga. Vi har dock vissa begränsningar, och det är väldigt viktigt att de beslut som vi skulle kunna fatta inte innebär att vi i slutändan biter oss själva i tummen. Vi måste ta hänsyn till att intervention är en utmärkt och – vilket gladde mig att höra – kortsiktig åtgärd. Detta på grund av att vi måste – jag vill inte säga göra oss av med den – men tillämpa den på marknaden i ett senare skede, vilket snarare förlänger lidandet, men vi kan inte bara dumpa den.

Som jag nämnde tidigare visade vi vårt engagemang genom att för tio dagar sedan höja exportbidragen, både för smör och skummjölkspulver, och vi bevakar marknaden.

När det gäller ersättning verkar det som om många mjölkproducenter har glömt bort att de inom ramen för 2003 års reform faktiskt blev kompenserade genom direktstöd, och därför är ett belopp som inte är kopplat till mjölkkon i sig men beräknat på grundval av den historiska produktionen mellan 2000 och 2002 nu infogat i direktstödet.

Ibland måste jag också påminna vissa uppfödare om att denna kompensation redan har ägt rum. Jag vet att detta inte är ett helt tillfredsställande svar i denna svåra situation, men man har tagit hänsyn till det.

Jag skickade en väldigt tydlig signal under Gröna veckan i Berlin i början av januari, där jag sa att jag är beredd att lägga ut en del av de kvarvarande pengarna från 2009 års budget, och kommissionen har lagt fram ett förslag om att lägga ut 1,5 miljarder euro 2009 för att fylla det hål som uppstår till följd av att ”hälsokontrollen” inte träder i kraft förrän den 1 januari 2010, när paketet som är inriktat på att bemöta de nya utmaningarna börjar gälla.

Frågan om huruvida medlemsstaterna vill lägga ut 1,5 miljarder euro ligger inte i mina händer, utan hos statscheferna och finansministrarna, och jag hoppas att det också genom några sorts påtryckningar från Europaparlamentets ledamöter på deras nationella parlament kommer att bli möjligt att nå en lösning.

Jag instämmer fullständigt i de tre orsakerna till situationen. För Irland och i synnerhet irländska bönder är det naturligtvis en enorm nackdel att exportera till Storbritannien med en växelkurs som gör tillvaron ännu svårare. Jag underskattar inte sidoeffekterna av skandalen i Kina, där somliga kanske blir mycket mer försiktiga i fråga om de mejeriprodukter som de äter och dricker.

Produktionsökningen på världsmarknaden härstammar inte bara från Förenta staterna. Vi har bevittnat en betydande ökning på Nya Zeeland, och denna produktion har dumpats på världsmarknaden med nämnda följder. Jag hoppas att världsmarknadsproduktionen i allmänhet kommer att minska, eftersom detta är ett generellt problem och inte bara ett problem som gäller EU:s mjölkproducenter. Det är väldigt svårt att tjäna pengar inom mejerisektorn för tillfället. Vi kommer därför inte tveka att använda de tillgängliga verktygen på ett passande och balanserat sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

– Fråga nr 50 från Liam Aylward (H-0051/09)

Angående: Märkning av fårköttsprodukter

Det finns för närvarande ingen särskild EU-lagstiftning om ursprungsmärkning av produkter inom fårköttssektorn. Detta har lett till att det inom EU används många olika tekniker för att märka fårprodukter.

Skulle kommissionen överväga att införa en EU-bestämmelse för hur fårköttsprodukter ska märkas, eftersom det skulle ge konsumenterna möjlighet att skilja mellan EU-produkter och produkter från tredje land?

 
  
MPphoto
 

  Mariann Fischer Boel, ledamot av kommissionen. − (EN) Jag anser definitivt att EU:s jordbrukare kan vara stolta över sin standard, och kommissionen stöder alla initiativ som hjälper jordbrukarna, inte minst inom boskapssektorn, att kommunicera produkternas ursprung till konsumenterna.

Som parlamentsledamoten anför finns det för närvarande ingen konkret EU-lagstiftning som rör frågan om ursprungsmärkning inom fårköttssektorn.

De allmänna reglerna för den inre marknaden om märkning och reklam för livsmedel gäller naturligtvis också fårkött. Genom dessa regler krävs obligatorisk ursprungsmärkning i de fall där konsumenterna skulle kunna bli missledda i fråga om livsmedlets verkliga ursprung eller härkomst.

Kommissionen anser inte att det finns något generellt problem med att konsumenterna blir missledda i fråga om fårköttets ursprung. Därför utvidgar inte kommissionen, i sitt nya förslag till förordning om livsmedelsinformation till konsumenter, förteckningen över produkter för vilka obligatorisk ursprungsmärkning gäller.

Jag skulle vilja understryka att ursprungsmärkning för nötkött och nötköttsprodukter är ett specialfall, och jag tror att vi alla är medvetna om hur det uppstod, eftersom det var en sidoeffekt av BSE-krisen. För att återuppbygga konsumenternas förtroende för nötkött var det därför nödvändigt att förse konsumenterna med ytterligare upplysningar genom tydlig produktmärkning, inklusive om dess ursprung.

Det är också viktigt att påminna om att den befintliga lagstiftningen också gör det möjligt att införa frivillig märkning av fårkött. Om hela livsmedelskedjan kunde enas om ett sådant märkningssystem skulle den extra informationen till konsumenterna kunna ge mervärde åt produkten.

För att den inre marknaden ska kunna fungera på ett smidigt sätt införde kommissionen, genom förslaget till förordning om livsmedelsinformation till konsumenter, en ram för frivillig ursprungsmärkning.

I synnerhet när det gäller fårkött ska man vid ursprungsmärkning ange upplysningar om djurets födelse-, uppfödnings- och slaktorter. Om dessa produktionssteg ägde rum i olika medlemsstater ska alla ursprungsorter anges.

Kommissionen överväger om inte samtliga typer av jordbruksprodukter i framtiden borde märkas för att visa var de kommer ifrån, och i synnerhet om EU:s odlingskrav har följts.

Jag är medveten om att intressenterna inom fårköttssektorn under det offentliga samrådet om grönboken om kvaliteten på jordbruksprodukter förespråkade obligatorisk ursprungsmärkning. I maj 2009 kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande i vilket vi kommer att försöka finna rätt balans mellan förenkling, insyn och produktspecifikation. En konferens i denna fråga organiserad av det tjeckiska ordförandeskapet kommer att äga rum på torsdag och fredag denna vecka, och jag är säker på att vi kommer att ha en livlig och intressant diskussion om märkning. Det är viktigt. Det är inte alltid lätt, för ingen vill läsa en roman på baksidan av livsmedelsförpackningen i stormarknaden, så jag anser att vi bör försöka hitta en balans och den rätta lösningen. Jag är tacksam för alla kommentarer vi redan har fått om grönboken.

 
  
MPphoto
 

  Liam Aylward (UEN). - (EN) Tack, fru kommissionsledamot! Jag välkomnar särskilt den konferens som ska äga rum, och vi kan verkligen vara stolta över standarden på våra livsmedelsprodukter i EU – jag håller sannerligen med er om detta.

Jag skulle dock vilja hänvisa till den föreslagna elektroniska identifieringen av får, som inleds i januari 2010 och som kommissionen är inställd på att driva igenom trots motståndet från ledamöterna i jordbruksutskottet och jordbruksorganisationerna. Vi har som ledamöter ifrågasatt de drifts- och kostnadsmässiga följderna av den obligatoriska elektroniska identifieringen, och de katastrofala konsekvenserna för en näring som redan är på allvarlig nedgång. Skulle kommissionen kunna tänka sig att låta det skjutas upp ytterligare eller att avlägsna förslagets obligatoriska karaktär? Skulle kommissionen i brist på detta kunna tänka sig att betala extrakostnaderna för den obligatoriska elektroniska identifieringen?

 
  
MPphoto
 

  Mariann Fischer Boel, ledamot av kommissionen. − (EN) Först och främst måste jag säga att om ni vill ha en djupgående diskussion om elektronisk öronmärkning av får så måste ni, som ni säkert känner till, bjuda in en annan kommissionsledamot – kommissionsledamoten med ansvar för konsumentskydd – men jag ger gärna min kommentar till denna fråga.

Det tycks nu råda enhällighet i rådet i denna fråga. Jag har möjlighet att resa en hel del och träffar många som anser att kostnaden med det elektroniska identifieringssystemet kommer att torpedera många mindre producenter. Jag tror att ni måste överväga möjligheten att använda medel för landsbygdsutveckling för att försöka minska kostnaderna för den elektroniska öronmärkningen. Posten för ”harmonisering av standarder” kan användas för att dra nytta av medel för landsbygdsutveckling för att täcka dessa extra kostnader, som säkerligen kommer att vara kännbara för många av de mindre fårproducenterna.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Frågor som på grund av tidsbrist inte har besvarats kommer att besvaras skriftligen (se bilaga).

Frågestunden är härmed avslutad.

(Sammanträdet avbröts kl. 20.05 och återupptogs kl. 21.00.)

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: WALLIS
Vice talman

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy