Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 23 mars 2009 - Strasbourg

2. Uttalande av talmannen

  Talmannen. – Mina damer och herrar! Jag har blivit ombedd att göra följande uttalande. Den här veckan är det 60 år sedan hundratusentals medborgare i de baltiska staterna deporterades. Natten den 24 mars 1949 inleddes en våg av sovjetiska deportationer där tiotusentals ester, letter och litauer tvingades lämna sitt hemland. De blev fråntagna sina medborgerliga och mänskliga rättigheter och avled till följd av de hårda och omänskliga förhållanden som rådde i de sovjetiska fånglägren.

Nästan varenda familj i Estland, Lettland och Litauen, och även i andra forna Sovjetrepubliker, blev lidande av den totalitära kommunistregimens fruktansvärda våldshandlingar. Nästan varenda familj har släktingar som försvunnit i Sibirien, förföljts av KGB eller blivit fängslade och förtryckta. Dessa händelser utspelades inte i något dunkelt, avlägset förflutet. De lever fortfarande kvar i minnet hos många människor som i dag är EU-medborgare.

Därför är det vår plikt att, på grundval av våra gemensamma värderingar och för att hedra de många offren för dessa deportationer, tydligt och bestämt fördöma de avskyvärda brott som begicks av den totalitära kommunistregimen i Sovjetunionen. Det är vår skyldighet gentemot offren att utvärdera det förflutna på ett objektivt, djupgående och varsamt sätt, eftersom försoning bara kan grunda sig på sanningen och på att vi minns vad som hänt.