Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 23 mars 2009 - Strasbourg

23. Aktiv dialog med medborgarna om EU (kortfattad redogörelse)

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Gyula Hegyi, för utskottet för kultur och utbildning, om en aktiv dialog med medborgarna om EU (2008/2224(INI)) (A6-0107/2009).

  Gyula Hegyi, föredragande. – (HU) EU är det förlovade landet för människor från avlägsna kontinenter eller från Balkan som vill ansluta sig till EU. Samtidigt är EU i många avseenden symbolen för besvikelse, tristess eller byråkrati för dem som redan befinner sig innanför stängslet: EU-medborgarna, oavsett om de är opinionsbildande intellektuella eller vanliga medborgare.

När jag fick betänkandet började jag läsa med stor entusiasm. Jag måste säga att min entusiasm hade minskat en smula när jag var klar, eftersom jag insåg hur många hinder det finns för att föra en aktiv dialog med medborgarna och hur långt EU:s byråkratiska maskineri ligger från medborgarnas dagliga liv och önskemål. I vilket fall som helst förstod jag tack vare betänkandet att – kanske inte så överraskande – ju lägre utbildningsnivå eller status våra medborgare har, desto mindre förståelse har de för integrationen och desto mer EU-skeptiska är de.

Därför anser jag, och detta är den viktigaste delen i mitt betänkande, att bortsett från unga människor – som lätt kan vinnas för EU-integrationens sak genom utbildningsinsatser – bör vi främst inrikta oss på dem som vi hittills inte har kunnat nå. Där finns invånare i små samhällen, arbetarklassen, pensionärer och i allmänhet människor med mindre tillgångar och sämre förutsättningar. Vi måste på något sätt försöka förmedla föreställningen om EU och värderingarna om europeisk enhet till dem.

I mitt betänkande rekommenderar jag att många fler studenter ska ges möjlighet att få ett Erasmusstipendium. Ett särskilt förslag om detta har utarbetats av det ungerska socialistpartiets ungdomsavdelning. Endast en liten procentandel av de ungerska universitetsstudenterna kan utnyttja detta studentutbytesprogram, trots att det vore önskvärt att alla som tar universitetsexamen har studerat minst ett halvår utomlands.

Själv tycker jag att det borde finnas en enhetlig ettårig gemensam EU-läroplan för historieundervisning. Studenter bör kunna studera samma europeiska historia på samtliga 23 officiella språk och i alla 27 medlemsstater i minst ett år. Kommissionen gav inte detta förslag särskilt stort stöd, utan tog in en urvattnad version i sin text.

Med utgångspunkt i rekommendationen från ungerska universitetslärare föreslog jag att vi skulle inrätta ett europeiskt öppet universitet, ett slags ”Volkshochschule”, ett folkuniversitet. EU-medborgare skulle kunna anmäla sig var som helst i EU, oberoende av skolbetyg eller diplom, till ett förhållandevis fritt utbildningsprogram som skulle erbjuda utbildning i EU:s historia, dess bildande och arbetssätt.

Det har länge varit ett önskemål från ledamöter av Europaparlamentet, en önskan men kanske också ett krav, att Euronews, som åtminstone delvis finansieras av EU-pengar, skulle sända program på varje medlemsstats officiella språk. Det är något absurt med att Euronews sänder på arabiska och ryska, men inte på ungerska eller någon annan medlemsstats språk. För övrigt smärtar det mig, herr kommissionsledamot, att rapportera – jag antar att ni inte redan har hört det här – att kabel-tv-paketen i Budapest inte längre omfattar det engelskspråkiga Euronews, utan i stället erbjuder ett program på kinesiska. Tyvärr är efterfrågan på kinesisk tv större än på Euronews, eftersom den senare inte sänds på ungerska, medan det bor många kineser i vårt land nu.

Debatten var livlig och jag vill upplysa kommissionsledamoten, om han är närvarande, om att jag också hade velat rekommendera att EU-företrädare ska kunna kommunicera mer öppet med medierna än vad de hittills har kunnat göra. Problemet är dock att det ofta inte finns någon som på ett kompetent sätt kan förklara kommissionens ståndpunkt och därför är det bara motståndarnas åsikt som gör sig hörd.

Eftersom min tid är slut vill jag slutligen rekommendera att lokala icke-statliga organisationer engageras i EU:s kampanjer eftersom de har mycket större kännedom om lokalsamhället och talar ett språk som de kan nå ut till befolkningen med.

  Louis Michel, ledamot av kommissionen. – (FR) Herr talman! Jag vill bara göra en liten, helt personlig utvikning som inte har något att göra med frågan från min kollega. Jag förstår inte riktigt er önskan om att låta icke-statliga organisationer delta i valkampanjen. Jag förstår den inte, men jag kommer att vidarebefordra begäran till min kollega.

I och med det rådande politiska och ekonomiska läget ökar naturligtvis behovet av en aktiv dialog med medborgarna. Medborgarna måste hållas informerade om de förändringar av EU som direkt eller indirekt påverkar deras vardag och som de också måste kunna delta i.

Detta har legat till grund för kommissionens arbete under de senaste fyra åren. Jag gläder mig mycket åt Hegyibetänkandet om en aktiv dialog med medborgarna om EU. Vi strävar efter att ge medborgarna i EU:s 27 medlemsstater ett brett utbud av grundläggande information om EU så att de inte bara kan förstå hur unionen kan bidra till att lösa de stora problem som Europa och världen står inför i dag utan även utbyta och dela med sig av sina åsikter om detta.

Vi försöker också skapa många fler tillgängliga forum där den här diskussionen kan föras, med hjälp av alla tillgängliga resurser och tillgänglig teknik i dag: onlineforum, medier och på lokal nivå.

Samtidigt som min kollega håller med om ett antal rekommendationer i betänkandet kan hon inte hålla med om åsikten att kommunikationen inte har fungerat hittills. Hon säger också att även om vår kommunikation verkligen har förbättrats under de senaste åren så måste vi fortfarande vara realistiska i fråga om vad som kan åstadkommas med en budget på endast 100 miljoner euro för 27 medlemsstater, 23 språk och nästan 500 miljoner människor.

Dessutom kan kommissionen verkligen inte vara ensam om kommunikationen med medborgarna om EU-frågor. Det krävs en gemensam insats från alla institutioner och alla medlemsstater. Därför har vi förhandlat fram ett avtal med medlemsstaterna och parlamentet om gemensam kommunikation om EU. Detta politiska avtal med titeln ”Samarbete för kommunikation om Europa” undertecknades den 22 oktober 2008. Detta är första gången som institutionerna i EU:s medlemsstater har gjort ett gemensamt åtagande om att kommunicera tillsammans om EU med EU-medborgarna. Nu är det viktigt att vi genomför detta avtal fullt ut. Jag håller helt och hållet med om betydelsen av processen med att samråda med medborgarna och om behovet av att utvidga dialogen till alla samhällsnivåer.

Den regelbundna dialogen mellan kommissionen och företrädare för det civila samhället inleddes för mer än 30 år sedan. Den tar hänsyn till den politik för öppenhet och delaktighet som kommissionen har drivit i flera år och illustrerar hur många olika verksamhetsområden det finns och vilken mångfald av parter som är involverade.

Jag vill betona att samarbetet mellan kommissionens delegationer och parlamentets informationskontor i medlemsstaterna i stort sett fungerar mycket bra.

Det kommande valet till Europaparlamentet är ett mycket bra exempel på dessa båda institutioners politiska vilja att samarbeta för att upprätta gemensamma kommunikationsprioriteringar.

När det gäller behovet av information på lokal och regional nivå som särskilt riktas till unga människor, förstagångsväljare och kvinnor, noterar jag med tillfredsställelse det beröm som kommissionen har fått för valet av projekt inom plan D.

Jag vill passa på att meddela att kommissionen också har för avsikt att genomföra särskilda verksamheter inom ramen för initiativet Debattera Europa plan D i samband med valet till Europaparlamentet. När det gäller att skapa en ny webbplats och upprätta förbindelser med lokala tv-stationer vill jag säga att kommissionen håller på att skapa nätverk av radio- och tv-operatörer som ska sända program om EU-frågor. Så snart de är i drift kommer dessa nätverk tillsammans med Euronews att nå mellan 60 och 90 miljoner personer varje vecka på alla EU-språk.

När det gäller vikten av att införa kurser om EU-lagstiftning och EU-historia i läroplanerna håller kommissionen med om att unga människor bör få undervisning i de viktigaste fakta om EU i skolan. Vi hoppas att medlemsstaterna kommer att följa upp förslaget om denna viktiga fråga.

Det finns många andra intressanta rekommendationer som är värda att uppmärksammas, men tyvärr har vi bara begränsad tid på oss.

Avslutningsvis vill jag återkomma till en viktig aspekt av de insatser som gemenskapsinstitutionerna gör: det går bara att kommunicera effektivt om alla berörda parter har ett nära samarbete. Kommissionen uppskattar parlamentets osvikliga stöd. För egen del välkomnar jag ert personliga engagemang som ledamot av Europaparlamentet.

  Talmannen. – Punkten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum tisdagen den 24 mars 2009.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  John Attard-Montalto (PSE), skriftlig. – (EN) Detta är en av de viktigaste frågorna som måste behandlas. EU:s befolkning känner inte att de är EU-medborgare. Begreppet EU-medborgarskap är fortfarande otydligt, medan medborgarskapet i den enskilda nationen fortfarande har företräde.

De flesta medborgare känner sig inte delaktiga i processen och de betraktar EU som en fristående institution. För att skapa en positiv återanknytning krävs en förbättrad dialog mellan medborgarna och EU-institutionerna, Lissabonfördraget behöver ratificeras, det är viktigt med en samrådsprocess och gemensamma öppna diskussioner.

För ett år sedan, i april 2008, kom vi med förslaget till ”Debattera Europa” som ger oss möjlighet att överbrygga den ofta artificiella klyftan mellan nationella frågor och EU-frågor.

I slutändan måste EU-medborgarna dock få en tydlig uppfattning om vilken riktning den europeiska processen kommer att ta. Det finns två inställningar som inte kan fortsätta att existera parallellt. Vi måste göra ett val. Är vi för en fullständigt integrerad union eller är vi för att fortsätta med status quo? När medborgarna ser sina regeringar vackla från det ena till det andra, vem kan då klandra dem om de känner sig främmande för själva processen?

  Magda Kósáné Kovács (PSE), skriftlig. – (HU) Hegyibetänkandet belyser ett viktigt aktuellt problem. Ratificeringen av Lissabonfördraget, som är en garanti för ett mer effektivt, demokratiskt EU, avvisades av irländarna i en folkomröstning. Sedan dess har detta orsakat osäkerhet och vilsenhet i EU.

Vi måste göra det möjligt för EU-medborgarna att göra sin röst hörd mer effektivt när det gäller utformningen av EU:s politik. För detta krävs lämplig utbildning, eftersom motståndet mot integrationen är större hos dem med låg utbildningsnivå. Det är t.ex. nödvändigt att erbjuda utbildning i allmän EU- och medborgarskapskunskap vid öppna universitet eller som en del av läroplanerna på gymnasienivå. Det är viktigt att människor känner till sina rättigheter, och att de vet att EU inte fungerar över deras huvuden, utan med dem. Vi måste se till att lämpliga informationskällor finns tillgängliga i de mindre utvecklade regionerna. Garantin för en fungerande demokrati är inte byråkratin utan medborgarna själva – detta är grunden för den demokratiska kulturen. Det är nödvändigt att medierna bidrar till att utveckla kommunikationen mellan institutionerna och medborgarna samt kommunikationen mellan medborgarna.

Vi kan inte förvänta oss ansvarsfulla beslut, eller några beslut över huvud taget, från medborgarnas sida om vi inte ger dem ändamålsenlig information. Att tillhandahålla information är vårt ansvar och vår plikt, medan beslutsfattandet är medborgarnas rättighet. I maj kommer det att vara fem år sedan Ungern anslöt sig till EU och vi kan redan se att EU inte är ansiktslöst utan är summan av alla enskilda medborgare. Vi måste veta att beslutsfattandet ligger i våra händer. Så låt oss utnyttja denna möjlighet.

  Sirpa Pietikäinen (PPE-DE), skriftlig. – (FI) Jag tackar föredraganden för ett utmärkt arbete. Han tar upp många viktiga aspekter och problem i fråga om samspelet mellan EU och EU-medborgarna.

EU är inte folkets favorit i någon av medlemsstaterna. Den irländska folkomröstningen i juli förra året verkade åtminstone visa att irländarna inte ville ha mer EU. Av någon anledning går de negativa budskapen och farhågorna om att staten ska slukas av ett anonymt Bryssel fram bättre än några nyheter om allt det goda som EU har åstadkommit. Det stora okända är alltid alldeles för lätt att hota med och det är lätt att ansluta sig till den kören.

Ett starkare engagemang från de enskilda och från de icke-statliga organisationerna i EU:s alla verksamheter skulle öka acceptansen. Särskilt när det gäller rättsliga frågor borde enskilda och organisationer få större utrymme att påverka och uttrycka sin åsikt i alla led i lagstiftningsprocessen.

Föredraganden nämner också ett intressant faktum i fråga om de senaste EU-folkomröstningarna, nämligen att kvinnor oftare röstade mot EU än män. Uppenbarligen känner framför allt kvinnor av någon anledning att EU är främmande för dem.

Det finns ett uppenbart skäl: unionen har ett mycket manligt ansikte. Kommissionens ordförande är man, liksom nästan 70 procent av kommissionsledamöterna. Likaledes är det en man som svingar klubban som talman för Europaparlamentet och en man som är ordförande för majoriteten av parlamentsutskotten. Det är viktigt att jämställdhet mellan kvinnor och män genomförs i så stor utsträckning som möjligt under den kommande mandatperioden när EU:s topptjänster kommer att tillsättas. Minst en kvinna borde utses bland dem.

Aktiv dialog med det civila samhället är det viktigaste sättet att stärka EU:s legitimitet.

  Daciana Octavia Sârbu (PSE), skriftlig. – (RO) Som alltid aktualiserar det kommande Europaparlamentsvalet frågan om den mängd information som ges och brister i dialogen med medborgarna, särskilt på EU-nivå.

I detta sammanhang välkomnar jag förslaget till resolution om en aktiv dialog med medborgarna om EU, där betydelsen av att involvera EU-institutionerna, det transeuropeiska utbildningssystemet och massmedierna understryks. Förkastandet av konstitutionsfördraget i Frankrike och Nederländerna samt Irlands motstånd mot Lissabonfördraget som uttrycktes genom en folkomröstning har visat att det är en genomförbar och nödvändig strategi att starta en kampanj som riktar sig till medborgare med en lägre utbildningsnivå, vilket jag helt och hållet stöder.

Med tanke på den ökade tillgången till Internet i EU:s medlemsstater bör vi utnyttja detta redskap och använda det till att göra dialogen med medborgarna mer effektiv. Detta skulle kunna ge människor möjlighet att spela in sina åsikter, som därefter skulle kunna utvärderas och införlivas i vår beslutsprocess. Jag anser också att EU:s historia, unionens funktionssätt och medborgarnas rättigheter bör utgöra grundläggande delar i läroplanerna inom hela EU.

Jag är därför fast övertygad om att vi kan garantera förutsättningarna för en sammanhängande dialog med medborgarna om Europa och EU från ett annat perspektiv, grundad på korrekt information och kunskap.

  Dushana Zdravkova (PPE-DE), skriftlig. – (BG) Mina damer och herrar! Jag vill gratulera Gyula Hegyi till hans fantastiska betänkande, och jag är övertygad om att det kommer att utgöra ett betydande bidrag till skapandet av en samhällsdialog i Europeiska unionen.

Ett framgångsrikt genomförande av EU-institutionernas allmänna kommunikationsprioriteringar tillsammans med medlemsstaterna kommer att utgöra ett viktigt steg när det gäller att göra EU-medborgarna bättre informerade. Bara välinformerade européer kan utnyttja sina möjligheter att delta i en aktiv dialog om EU. Vi har alla sett konsekvenserna av problemen med att se till att människor hålls informerade: nejröster i folkomröstningar och blockering av den europeiska utvecklingen.

Som ordförande för en medborgarorganisation i Bulgarien är jag fast övertygad om att medborgarna kan ges möjlighet att bidra direkt till den politiska processen på EU-nivå genom att de involveras i beslutsprocessen. Jag anser att detta är ett av de viktiga områden som snabbt måste reformeras och förbättras.

Jag anser att detta betänkande kommer att göra det möjligt för Europaparlamentet att ge nödvändiga riktlinjer och rekommendationer till de andra institutionerna, men också till de civila organisationerna eftersom medborgarna utgör en väsentlig del av EU:s framtida utveckling. Utan deras samarbete och medverkan kommer det att bli omöjligt för oss att uppnå det mål vi har satt upp.