Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/2071(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0054/2009

Ingivna texter :

A6-0054/2009

Debatter :

PV 23/03/2009 - 24
CRE 23/03/2009 - 24

Omröstningar :

PV 24/03/2009 - 4.16
CRE 24/03/2009 - 4.16
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0161

Fullständigt förhandlingsreferat
Måndagen den 23 mars 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

24. Kampen mot kvinnlig könsstympning inom EU (kortfattad redogörelse)
Anföranden på video
Protokoll
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Cristiana Muscardini, för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, om kampen mot kvinnlig könsstympning inom EU (2008/2071(INI)) (A6-0054/2009).

 
  
MPphoto
 

  Cristiana Muscardini, föredragande. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag tycker att det är särskilt passande att kommissionsledamot Louis Michel deltar i vår debatt. Som vi vet ägnar han alltid stor uppmärksamhet åt människorättsfrågor och tragedier i Afrika. Louis Michels närvaro inger mig hopp om att kommissionen på allvar ska uppmärksamma en fråga som i dag inte bara påverkar 28 afrikanska länder samt olika länder i Mellanöstern och deras grannländer, utan nu också utgör ett särskilt svårt problem inom själva EU.

Genom den massinvandring som har skett under de senaste åren har denna tragedi förflyttats till EU-länderna. Tiotusentals flickor och unga kvinnor riskerar varje dag att drabbas av ett fruktansvärt ingrepp som inte bara orsakar dem fysiska men för resten av livet, utan också mycket allvarliga psykiska skador. Därför – trots att parlamentet redan har fördömt detta bruk vid flera tillfällen under de senaste åren och även genom Daphne har finansierat 14 projekt för att bekämpa kvinnlig könsstympning – diskuterar vi detta ämne även i dag, eftersom fenomenet tyvärr inte har börja minska i omfattning, utan i stället fortsätter att öka.

Vi måste ha modet att införa en mer lämplig och seriös metod för förebyggande genom kulturella kampanjer, med vars hjälp vi kan få invandrarkvinnor, men också dessa flickors fäder, att förstå att det inte går att integrera eller skapa en framtid för sina döttrar genom att följa en rit, som inte har något att göra med religion.

Föreställ er en flicka som går på en fransk, italiensk eller belgisk skola och plötsligt, efter att ha umgåtts med sina kamrater, rycks bort från normaliteten och tvingas genomlida en tragedi som kommer att märka henne för livet. Denna flicka blir inte bara fysiskt stympad, det blir också omöjligt för henne att återuppta en normal relation med andra människor; hon känner sig förminskad, och i vårt samhälle vill vi inte ha människor som är annorlunda. Vi vill ha människor som, oavsett religion, hudfärg eller geografiskt ursprung, kan arbeta tillsammans för att bygga ett bättre Europa, närmare medborgarna.

Därför, herr talman, herr kommissionsledamot, vill vi i parlamentet – och jag vill tacka alla mina kolleger från utskottet som har hjälpt mig att utarbeta detta betänkande – att lagarna i alla medlemsstater ska harmoniseras så att kvinnlig könsstympning klassas som ett brott. Vi vill inte ha förslag om dämpande åtgärder som ”prickning”. Vi vill att kvinnor verkligen ska vara jämställda med män, vi vill inte ha initiationsriter utan i stället verklig integration. Vi vill att icke-statliga organisationer ska ha möjlighet att utföra sitt arbete, vi vill ha en förebyggande politik som innefattar organisationer för invandrarkvinnor, vi vill straffa alla som försöker stympa flickor och dra ner dem i en pervers spiral av desperation och marginalisering.

Betänkandet täcker många områden och jag tror att ledamöterna har haft möjlighet att granska och utvärdera det. Jag tycker att alla bör ansluta sig till denna vädjan om ett målinriktat EU som kombinerar ansträngningarna från de tre institutionerna för att bekämpa detta fruktansvärda brott som utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna.

 
  
MPphoto
 

  Louis Michel, ledamot av kommissionen. – (FR) Herr talman! Jag vill på både mina egna och min kollegas vägnar tacka Cristiana Muscardini för hennes anförande eftersom jag anser att hon har satt fingret på något som är både en tragedi och en skandal. Jag vill verkligen tacka Cristiana Muscardini för hennes utmärkta betänkande om denna viktiga fråga om kampen mot kvinnlig könsstympning inom EU.

Kommissionen har mycket tydligt fördömt, både inom unionen och i tredjeländer, de oacceptabla traditionella metoder som allvarligt undergräver kvinnors och unga flickors grundläggande rätt till respekt för sin fysiska och psykiska integritet. Vi instämmer självfallet helt och fullt med innehållet i betänkandet. Vi tycker att alla medlemsstater i Europeiska unionen borde vidta kraftfulla åtgärder. Jag skulle vilja säga att mycket starkare åtgärder borde vidtas för att få ett slut på dessa metoder, både inom EU och i tredjeländer, för det är fullständigt oacceptabelt och helt otroligt att detta fortfarande kan pågå inom EU. Vi måste också se till, inom ramen för alla politiska dialoger som vi har med tredjeländer, att dessa helt och hållet förstår vår ståndpunkt. Jag skulle nu vilja lyfta blicken från texten en stund och säga att jag kan försäkra er att denna fråga alltid står på dagordningen i alla politiska dialoger som vi har med utvecklingsländerna.

Alldeles nyligen fick jag ett samtal från Burkina Fasos president Blaise Compaoré som sa att de just håller på att anta en lag om förbud mot denna metod, även om det inte kommer att bli en lätt fråga. Det bör påpekas att det uppenbarligen finns några klaner och vissa stammar som fortfarande använder denna metod, och det är en rätt känslig fråga i landet, men han hade verkligen en önskan att göra framsteg, och jag anser att det är viktigt.

Ni känner säkerligen också till att kommissionen regelbundet frigör gemenskapsmedel för att stödja projekt i EU och tredjeländer som syftar till att förhindra och avskaffa kvinnlig könsstympning och hjälpa de drabbade och de unga kvinnor som riskerar att drabbas.

I EU är vårt viktigaste instrument Daphne III-programmet, vars syfte är att stödja europeiska icke-statliga organisationer samt lokala och regionala offentliga institutioner och myndigheter i deras kamp mot kvinnlig könsstympning. Sedan starten 1997 har Daphne samfinansierat 14 projekt särskilt ägnade åt denna fråga med sammanlagt cirka 2,4 miljoner euro. Daphneprojekten har gjort det möjligt för oss att genomföra informationskampanjer och gemenskapsprogram för utbildning och stöd, analysera nationell lagstiftning, samla in information och statistik, utveckla verktyg och ta fram bra rutiner som kan användas av aktörer ute på fältet samt rekommendera politiska riktlinjer till beslutsfattare på EU-nivå och nationell nivå.

Vi är fast beslutna att behålla stödet till sådan verksamhet och fortsätta att arbeta med frågan inom EU, inte bara när det gäller att förebygga våld och stödja de drabbade, utan också när det gäller frågor om invandring, asyl och straffrätt.

Låt mig nu än en gång rikta uppmärksamheten bort från texten en stund. Jag måste säga att jag är något chockerad över fegheten hos våra regeringar och vissa politiker som anser att detta är en del av kulturen och därför något oantastligt. Jag är ledsen, men det minsta vi borde förvänta oss av människor som kommer till Europa är att de rättar sig efter de regler som gäller här. Jag tycker inte att det ska finnas en rättvisa med två hastigheter. Detta påverkar inte ett europeiskt lands kapacitet för att ta emot invandrare, snarare tvärtom. Det här är en debatt som jag har upplevt tidigare i mitt eget land. Jag måste säga att jag är chockerad över att vissa människor, under förevändningen att de respekterar invandrarnas kultur, vägrar att bestraffa den här typen av saker. Om vi åtminstone vill ta itu med den här frågan inom EU tror jag att vi måste komma dithän att dessa metoder bestraffas. Vi måste ha detta politiska mod, och jag tror inte att det skulle hämma ett lands förmåga att ta emot invandrare om vi skulle säga: ”Det här är vår lagstiftning, det här är våra regler, det här är våra mänskliga värderingar, och ni måste rätta er efter dem. Om ni inte gör det kommer ni att handla utanför lagen och då kommer ni att straffas.” Här slutar min utvikning, men jag är glad att jag har sagt dessa saker eftersom jag helt och hållet delar er irritation över denna fråga.

Inom ramen för sitt bistånd till tredjeländer tillämpar kommissionen också tre politiska strategier för att bekämpa kvinnlig könsstympning. För det första gör kommissionen som jag tidigare nämnde frågan om kvinnornas frigörelse, deras mänskliga rättigheter och deras hälsa till en väsentlig del av all politisk och strategisk dialog med partnerländernas regeringar.

För det andra stöder den arbete som omfattar diskussioner och lobbyverksamhet för förbättrad nationell lagstiftning och för skapande av nationell politik för att främja och skydda kvinnors rättigheter och förbjuda alla skadliga metoder.

För det tredje stöder den initiativ som syftar till att stärka de politiska ledarnas handlingsförmåga och informationskampanjer som riktar sig till alla delar av samhället. Det fleråriga Haagprogrammet, som omfattar olika åtgärder som kommer att vidtas för att utveckla området med frihet, säkerhet och rättvisa, avslutas 2010. Vi kommer att presentera det nya Stockholmprogrammet 2010–2014 i ett meddelande under våren 2009. Jag kan bekräfta för er att man inom ramen för detta program kommer att lägga stor vikt vid aspekter som berör skyddet av grundläggande rättigheter och offer, även främjande och skydd av barns och kvinnors rättigheter.

Även om kommissionen ännu inte har utarbetat någon särskild strategi för att bekämpa kvinnlig könsstympning är vi fast beslutna att fortsätta stödja åtgärder som syftar till att förebygga detta, och vi har för avsikt att fortsätta att ta upp frågan inom ramen för unionens interna och externa politik.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Punkten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum tisdagen den 24 mars 2009.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

 
  
MPphoto
 
 

  Véronique Mathieu (PPE-DE), skriftlig.(FR) Varje år är det 180 000 invandrarkvinnor i Europa som drabbas eller riskerar att drabbas av könsstympning. Det är viktigt att komma ihåg att dessa stympningar utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna med mycket allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser. Denna metod kan inte motiveras på grundval av kulturella eller religiösa traditioner. För att få ett slut på detta måste medlemsstaterna garantera efterlevnaden av förbudet enligt deras egen straffrätt, och stympningen måste betraktas som en straffbar gärning. Samtidigt måste offer och potentiella offer ges tillgång till rättslig och medicinsk hjälp.

EU måste öka sitt stöd till de icke-statliga organisationer som gör ett betydande arbete ute på fältet när det gäller förebyggande och stöd. På nationell nivå och EU-nivå skulle riktade informations- och utbildningskampanjer kunna bidra till att undanröja de tabun som är förknippade med dessa metoder och samtidigt informera familjerna om de rättsliga konsekvenser som stympning medför. Därför är det viktigt för EU att ta itu med detta problem genom att definiera gemensamma förebyggande åtgärder för att förbjuda stympning inom EU och genom att hänvisa till detta förbud i alla samarbetsavtal som ingås med tredjeländer. Könsstympning är ett socialt problem som angår oss alla.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy