Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 24 mars 2009 - Strasbourg

9. EIB:s och EBRD:s årsrapporter för 2007 - Gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är en gemensam debatt om

– betänkandet av Gay Mitchell, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om Europeiska investeringsbankens och Europeiska banken för återuppbyggnad och utvecklings årsrapporter för 2007 (2008/2155(INI)) (A6-0135/2009), och

– betänkandet av Esko Seppänen, för budgetutskottet, om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om beviljande av en gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför gemenskapen (KOM(2008)0910 – C6-0025/2009 – 2008/0268(COD)) (A6-0109/2009).

  Esko Seppänen, föredragande. − (FI) Herr talman! EU kan ge utvecklingsländer och länder som inte är med i EU ekonomiskt stöd i form av kredit till låga räntor från Europeiska investeringsbanken. EU garanterar lånen på ett sådant sätt att långivaren inte råkar ut för några förluster och att långivaren dessutom kan finansiera sin egen utlåning med marknadskapital.

När EU:s garantier gällande Europeiska investeringsbanken förnyades och utökades till att omfatta fler länder än tidigare ansåg Europaparlamentet att besluten skulle tas inom ramen för medbeslutandeförfarandet och dessutom falla inom ramen för Europaparlamentets och inte bara rådets befogenheter. EG-domstolen var överens, och följaktligen återförvisades rådets unilaterala beslut till medbeslutandeförfarandet. Det nya beslutet ska tas senast den 6 november i år.

Kommissionens förslag till beslut som nu lagts fram kan ses som tillfälligt, och kommissionen har tid till slutet av april nästa år för att utarbeta ett nytt, allmänt förslag. Europaparlamentet har lämnat sitt avtryck på det ”tillfälliga” beslutet, och rådet har godtagit det. Det är ett positivt tecken att det efter en del krångliga förhandlingar råder samstämmighet mellan rådet och Europaparlamentet samt att beslutet kan tas i dag vid den första behandlingen utan att det behövs några fler överläggningar.

I detta sammanhang vill jag tacka företrädarna för det tjeckiska ordförandeskapet, som har arbetat så hårt i rådet för att uppnå konsensus. Om det inte vore för Tjeckiens aktiva deltagande skulle detta beslut aldrig ha blivit av.

Jag vill dock kritisera alla dem som ställde till det vid Europeiska investeringsbanken. Banken är van att få Europaparlamentets stöd för sin verksamhet, men dess företrädare hade denna gång inte förstått att medbeslutandeförfarandet hade satts i spel och att Europaparlamentets befogenheter i denna fråga hade utökats betydligt. Europaparlamentet villa utöva sina befogenheter till fullo, vilket inte var möjligt vid de tidigare medbeslutandeförfarandena. Jag anser att det var fullständigt olämpligt att Europeiska investeringsbanken, som är en av EU:s institutioner, inte tog någon hänsyn till Europaparlamentets etablerade metoder utan i stället försökte påverka beslutet från den politiska periferin.

Det är hur som helst ett gott slutresultat. Europeiska investeringsbanken fick huvudsakligen sin vilja igenom. Den vann Europaparlamentets sympati i en beslutsprocess där Europaparlamentet bildade sig en egen uppfattning. Detta beslut har nu en bred samstämmighet från de politiska grupperna som står bakom det, och det skulle det inte ha haft om Europeiska investeringsbankens strategi hade antagits. Jag vill också tacka rådets ordförande för att ha uppnått denna kompromiss. Jag vill även tacka budgetutskottet och dess skuggföredragande för deras enhälliga stöd för att fatta ett beslut vid första behandlingen. Jag är säker på att detta är ett bra beslut för samtliga berörda parter.

  Gay Mitchell, föredragande. − (EN) Herr talman! Jag vill börja med att protestera starkt mot det sätt som talartiden för Europaparlamentets ledamöter förkortas här. Varken rådet eller kommissionen har närvarat vid frågestunden denna vecka. Personer kan komma in här och tala hur länge de vill. Europarlamentets ledamöter som presenterar betänkanden för Europaparlamentet kortas ner utan förvarning. Detta är ett skandalöst svek gentemot Europaparlamentets ledamöter.

I egenskap av föredragande vill jag börja med att välkomna ordförande Philippe Maystadt och ordförande Thomas Mirow till kammaren första gången som Europaparlamentet har utarbetat ett betänkande om verksamheten vid Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) samtidigt. Det råder ingen tvekan om att den nuvarande finanskrisen har understrukit vikten av EIB:s och EBRD:s arbete. Båda bankerna ska ha beröm för sina ansträngningar att hantera effekterna av den ekonomiska krisen. De tar båda itu med de utmaningar som presenteras, och jag vill berömma dem för detta. Det är viktigt att vi tänker på båda bankerna samtidigt för att garantera ett bättre samarbete mellan dem och ta bort riskerna för överlappning.

Båda bankerna bör se till att synergin är så stor som möjligt för att på så sätt kunna förbereda för och bistå vid den ekonomiska återhämtningen. Beslutet om att öka utlåningen till små och medelstora företag med 50 procent är särskilt välkommet. Den till en början planerade utlåningen på 5 miljarder euro per år till små och medelstora företag har höjts till 7,5 miljarder euro per år under fyraårsperioden 2008–2011.

Ett exempel på ny finansiering är de 310 miljoner euro som Europeiska investeringsbanken nyligen godkände för investering i små och medelstora företag på Irland. Europeiska investeringsbanken har klargjort att mer kan göras tillgängligt och till väldigt konkurrenskraftiga räntor, för irländska och övriga små och medelstora företag. Jag anser att EU behöver tänka i banorna av en typ av Marshallplan, som fungerade så bra efter andra världskriget.

Om Europeiska investeringsbanken kan övertalas att till exempel låna från Kina för att investera i banken, så skulle den kunna använda dessa resurser för att sätta fart på den ekonomiska återhämtningen och få det att ske tidigare. Lånet skulle delvis kunna återbetalas med hjälp av de extra tullavgifter som EU skulle få in tack vare en förnyad utrikeshandel samt de nya momsinbetalningarna. Det skulle dessutom medföra mindre påtryckningar på EU-medlemsstaterna och deras individuella krav för att hålla sig inom stabilitets- och tillväxtpakten i fråga om ytterligare lån.

År 2007 var Europeiska unionens investering i landet Kina 7,16 miljarder euro medan Kinas investering i EU endast var 0,6 miljarder euro. Både EU och Kina skulle gynnas av en ökad handel. Jag känner till att kommissionens ordförande, utskottet för ekonomi och valutafrågor och Europeiska centralbankens ordförande besökte Kina före jul. Det senaste uppföljningstoppmötet mellan EU och Kina är ett välkommet hoppfullt tecken.

Vi hamnade i en svår situation eftersom vi inte fokuserade på problemen. Det är dags att börja fokusera på återhämtningen, inklusive att göra EU mera konkurrenskraftigt, vilket föreslås i Lissabonfördraget. Jag gläder mig åt förslagen som presenteras inom ramen för energikrisen och klimatkontrollen och i synnerhet Europeiska investeringsbankens roll i detta. Det gläder mig också att EG-domstolens senaste beslut om medbeslutande har offentliggjorts och att Europaparlamentet nu kommer att få en förstärkt roll i förhållande till dessa två banker.

Jag har föreslagit i mitt betänkande – och det har godkänts av utskottet, och jag är säker på att det kommer att antas av Europaparlamentet – att kommissionen och de två bankerna regelbundet ska komma till utskottet för ekonomi och valutafrågor för att redovisa samordningen av deras roller och genomförandet av åtgärder. Jag tror att det blir en väldigt nyttig utveckling. Vad vi behöver är mer insyn och ansvarsskyldighet. Vi hörde premiärminister Gordon Brown tala om detta i termer av den internationella finanskrisen. Vi borde tänka på det i termer av ansvarsskyldighet från våra egna finansinstitut och dem som är delvis finansierade av finansinstitut gentemot Europaparlamentet.

Jag välkomnar den allmänna inriktningen i bankernas avsikt, särskilt i samband med klimatkontroll och energi, och jag hoppas att Europaparlamentet kommer att stödja den allmänna inriktningen i det betänkande som jag har lagt fram.

  Joaquín Almunia, ledamot av kommissionen. – (ES) Herr talman! För kommissionens räkning vill jag denna eftermiddag välkomna Europeiska investeringsbankens ordförande Philippe Maystadt och ordföranden för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Thomas Mirow. Jag vill passa på här i parlamentet att tacka dem båda och även deras institut för det mycket positiva samarbetet med kommissionen, särskilt under den nuvarande ekonomiska krisen.

Herr Seppänen! Tack för era ord och ansträngningar som föredragande för ett så svårt ämne med ett så lyckligt slutresultat, nämligen, som ni själv nämnde, överenskommelsen vid första behandlingen om att lösa de juridiska problem som har dykt upp kring Europeiska investeringsbankens externa mandat.

Detta externa mandat tillåter oss, med hjälp av Europeiska investeringsbankens åtgärder och i samordning med EU:s politik, att vidta bestämda och effektiva åtgärder i politiken och i områden av särskilt intresse för EU och samtliga EU:s institutioner, inklusive Europaparlamentet.

Kommissionen uttrycker sin tillfredsställelse över att från och med nu kommer Europaparlamentet att delta direkt i diskussioner om detta externa mandat. Kommissionen vill även tacka Europaparlamentet och rådet för deras flexibilitet i arbetet med att nå en överenskommelse tillräckligt snabbt och på så sätt undvika eller öka osäkerheten, före årets slut, när det gäller den fortsatta användningen av det externa mandatets resurser och verktyg.

För egen del kommer kommissionen i början av 2010 att lägga fram motsvarande juridiska text inför Europaparlamentet och rådet. Vi hoppas återigen att vid första behandlingen kunna garantera en rättslig stabilitet för ett externt mandat, som tillåter utvecklingen av en EU-politik som ligger i allas vårt intresse.

Jag vill även gratulera Gay Mitchell och tacka honom för hans betänkande. Det är första gången som ett betänkande hänvisar inte bara till Europeiska investeringsbanken utan även till Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Kommissionen anser att det är rätt att behandla dessa två banker gemensamt, särskilt nu när effektiviteten i deras åtgärder måste tjäna till att stärka våra politiska åtgärder mot den ekonomiska krisen, och när samarbetet mellan dessa två banker är särskilt viktigt.

Vi kräver att båda bankerna ska göra en enorm insats. I den återhämtningsplan som antogs i slutet av förra året bad vi de båda bankerna att avsevärt öka sina utlåningsmöjligheter vid en tidpunkt då även de hade svårt att skaffa kapital från marknaderna.

De besvarar denna uppmaning om ökad verksamhet genom att agera i de områden som vi anser behöver prioriteras, som Gay Mitchell tidigare sa, till exempel små och medelstora företag, energieffektivitetssektorn och även andra områden. I synnerhet är vi extremt nöjda med överenskommelsen som uppnåtts mellan de båda bankerna och Världsbanken, i ett gemensamt initiativ att stärka de egna finansiella instrumenten och förbättra den effektiva användningen av de egna instrumenten för utlåning till länderna i Central- och Östeuropa, som just nu befinner sig i en särskilt svår situation.

Vi hoppas att grundarbetet och diskussionerna i expertgruppen som upprättats av rådet och kommissionen från och med nu och fram till nästa år, i överenskommelse med Philippe Maystadt och i syfte att beakta framtiden för EIB:s externa mandat samt den strategiska översynen av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, som också kommer att äga rum i början av nästa mandatperiod för Europaparlamentet och kommissionen, kommer att tillåta oss att vid en lugnare ekonomisk tidpunkt än den nuvarande fortsätta att använda deras kunskap, lånefaciliteter, ekonomiska resurser, personal och erfarenhet för att bistå den politik som vi alla är överens om måste bli EU:s framtida inriktning i nästa årtionde.

  Gabriele Stauner, föredragande för yttrandet från budgetkontrollutskottet. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill sammanfatta yttrandet från budgetkontrollutskottet om EIB:s och EBRD:s årsrapporter för 2007.

Budgetkontrollutskottet uppmanar Europeiska investeringsbanken att spela en mer aktiv roll i utförandet av en mer aktiv politik för att bekämpa bedrägerier, bland annat en nolltoleranspolitik mot bedrägerier, korruption, penningtvätt och finansiering av terrorism. Oberoende av eventuella ansträngningar som Europeiska investeringsbanken gjort tidigare, och som förtjänar vårt erkännande, måste banken nu föra en politik som inte bara är nedskriven på papper utan även innebär konkreta åtgärder och kriterier för insyn för att öka spårbarheten. Därför ska företag som visat sig vara korrupta inte tillåtas att ta lån, och personer som avslöjar missförhållanden ska få ett effektivt skydd. Europeiska investeringsbankens utredningsfunktion och förebyggande roll måste förstärkas jämfört med tidigare.

Särskilt med tanke på den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen vill vi att Europeiska investeringsbanken ska omfattas av samma tillsynsregler som övriga kommersiella banker, för utan en konkret tillsynsfunktion kan inte Europeiska investeringsbanken bli en trovärdig aktör på kreditmarknaden. Vi behöver även oberoende tillsynsuppdrag som kan garantera kvaliteten på Europeiska investeringsbankens resultat och att reglerna för god praxis inom yrket efterlevs.

I första hand vill vi att Europaparlamentet framöver utarbetar ett särskilt betänkande om Europeiska investeringsbankens verksamhet. Enligt vårt yttrande skulle det både vara möjligt och lämpligt, eftersom medlemsstaterna är de enda delägarna i Europeiska investeringsbanken, vilket innebär att det finns en direkt koppling mellan Europeiska investeringsbanken och Europaparlamentet och därmed ett direkt budgetansvar. Tack.

  Zsolt László Becsey, för PPE-DE-gruppen. – (HU) För det första vill jag gratulera de två föredragandena till betänkandet, och det gläder mig även att denna fråga, problemen som gäller de två finansinstituten, lades fram samtidigt. Framöver kommer vi att behöva granska dessa två institut i större utsträckning.

Den första frågan, jag håller mig till nyckelord, är den om överlappningar. Vi behöver verkligen utarbeta någon slags långsiktig arbetsdelning mellan de två instituten samt göra ett närmare samarbete möjligt. Jag läste att föredraganden tilldelade Europeiska investeringsbanken de storskaliga projekten och lät Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling specialisera sig mer på mindre företag. I vart fall anser jag att någon form av fördelaktig specialisering är nödvändig.

Det gläder mig att Europaparlamentet äntligen har nått fram till den här punkten och diskuterar denna typ av framtida riktningar som i detta avseende bör antas. Jag är försiktig vad det gäller frågan om vi ska vända oss till aktörer utanför eller inom EU. För tolv år sedan trodde vi i Ungern att vi inte längre behövde bry oss om Internationella valutafonden, men i dag står de utanför vår grind och vi vädjar till dem för att få kredit.

För några år sedan trodde vi att Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling inte skulle spela en så stor roll i de medlemsstater som t.ex. befinner sig utanför euroområdet och att Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling i stället skulle flytta österut. Nu gläder vi oss åt att dessa två institut tillsammans med Världsbanken har möjliggjort en stor centraleuropeisk fond.

Jag vill uppmärksamma er på att likviditeten hos och finansieringen av små och medelstora företag är enligt min åsikt – som ordförande för den berörda arbetsgruppen i min politiska grupp – helt central. Därför vill jag uppmana till att de nyligen beslutade alternativen ska träda i kraft så fort som möjligt, så att vi tillsammans med de kommersiella bankerna på ett effektivare sätt kan tillhandahålla likvida medel i första hand till små och medelstora företag i Centraleuropa.

  Udo Bullmann, för PSE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Vi diskuterar den nuvarande ekonomiska krisen med begrepp som obalans, avreglerad marknad å ena sidan och bristande allmänt intresse å andra sidan. Vi har inte alltid lyckats att väcka allmänhetens intresse på finansmarknaderna och i de verkliga ekonomiska processerna. Därför är det så viktigt att vi i dag diskuterar de offentliga investeringsbankerna som befinner sig exakt vid denna gränsyta, som gör det möjligt för marknaden att fungera och som har ett offentligt uppdrag att representera våra framtida intressen. Därför är min förutsägelse till dessa bankers ordförande som är med oss här i dag att vi i framtiden kommer att behöva dem ännu mer än vad vi gör för tillfället eller mer än vad vi har behövt dem tidigare.

I Gay Mitchells betänkande betonas två områden. Han uppmanar oss att skapa en uppdelning av arbetsuppgifter, en optimal position för att kunna fokusera på styrkorna. Han föreslår även att vi låter de två bankerna koncentrera sig på de uppgifter som väntar oss i framtiden. Det gäller klimatförändringarna, oron över att vi kommer att få en massarbetslöshet och recession om vi inte vidtar motåtgärder samt uppmaningen i synnerhet från små och medelstora företag om en offentlig infrastruktur så att vi kan göra framsteg, skapa lite andrum och ge oss själva ett perspektiv på situationen. Därför vill jag tacka Gay Mitchell för hans utmärkta arbete. Hans betänkande är positivt. Europaparlamentet har kämpat för att hålla fast vid sin roll och kommer att spela sin roll mer bestämt framöver. Det är budskapet från min grupp.

En kommentar till Gabriele Stauner som precis hänvisade till tillsynsreglerna. Självklart måste allmänna banker vara föremål för tillsynsregler och ordentliga kontroller. Samma tillsynsregler kan dock inte tillämpas på dem som på de normala bankerna, annars skulle de inte kunna ta de risker som vi ofta vill att de ska ta. Därför är jag för kontroller men av en annan typ.

  Wolf Klinz, för ALDE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling har befunnit sig i bakgrunden under en väldigt lång tid. Under de senaste åren har en stor del av allmänheten knappt varit medveten om deras närvaro. Jag hoppas att det nu blir ändring på det med tanke på den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen, eftersom dessa viktiga EU-institutioner håller på att bli viktigare än någonsin.

Med tanke på de stora summor som båda bankerna hanterar och tilldelar i form av lån är det viktigt att de arbetar efter tydliga kriterier och principer. Det faktum att de är offentliga institutioner är ingen garanti för detta. Vi har allmänna banker i till exempel Tyskland som har kränkt dessa principer och hamnat i svårigheter, precis på samma sätt som många privata banker. Jag hoppas att båda institutionerna, Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, prioriterar utifrån väldigt tydliga hänsynstaganden och att dessa prioriteringar i framtiden, när vi ser tillbaka på den här perioden, kommer att ses som korrekta och realistiska.

Det viktiga är, och jag stöder bankerna i detta avseende, att de fortsätter att fokusera på medelstora företag, vilka är EU-ekonomins ryggrad, och att de fokuserar på projekt som tydligt uppfyller hållbarhetskriterierna. Bankerna har en väldigt god kreditvärdering, bättre än AAA. Det gör det möjligt för dem att få och tillhandahålla finansiering under relativt gynnsamma villkor. Vi måste se till att vi inte placerar dem under alltför stor press och att vi särskilt i kristider inte försöker använda dem som en kapitalkälla för områden vars kapitalkällor redan håller på att sina.

Det gläder mig att Europaparlamentets ledamöter kommer att vara med och identifiera prioriteringarna från och med nästa år och framåt. Jag anser att om bankerna får en ännu större ansvarsskyldighet gentemot Europaparlamentet än vad de tidigare haft kommer det att bli grunden för ett bra och konstruktivt samarbete.

Som en sista punkt vill jag uppmuntra de båda bankerna att öka sina ansträngningar och se till att undvika överlappningar i sina verksamheter. De bör i stället komplettera varandras verksamhet och samarbeta på ett mer kompletterande sätt.

Jag anser också att det är viktigt att Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling fortsätter att spela en roll i övergångsländerna, eftersom vi särskilt nu i kristider inte kan överge dessa länder.

  Sepp Kusstatscher, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! För det första vill jag tacka föredragandena för båda betänkandena, som vi i gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen stöder. Vi är för ett utökande av Europeiska investeringsbankens verksamhet i utvecklingsländerna. Vi har länge drivit en kampanj för att finansieringen av Europeiska investeringsbankens projekt ska uppfylla sociala och miljömässiga standarder samt upprätthålla de mänskliga rättigheterna. I praktiken kommer detta nu att ske tack vare gemenskapens garantier för Europeiska investeringsbankens projekt. Vi vill tacka budgetutskottet för att ha tagit upp den här punkten och framgångsrikt fört fram den i rådet.

Europeiska investeringsbanken är ett väldigt viktigt verktyg inom EU. Den möjliggör en kontroll av den sociala, miljömässiga och ekonomiska utvecklingen i medlemsstaterna. Jag kräver därför noggrannare kontroller än tidigare på alla projekt som stöds av Europeiska investeringsbanken, för att avgöra om den sociala och miljömässiga hållbarheten och lönsamheten verkligen kan garanteras. Detta är särskilt viktigt med tanke på den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen.

Det skulle till exempel vara ett allvarligt misstag för Europeiska investeringsbanken att stödja storskaliga projekt som till exempel bron över Messinasundet eller bastunneln under Brennerpasset för höghastighetståg för persontrafik. Dessa projekt kräver mycket administration och är mycket kapitalintensiva. Stöd till modernisering och förlängning av existerande infrastrukturer är mycket mera gynnsamt i fråga om arbetsmarknad och miljöpåverkan.

Den kvantitativa tillväxten kommer från en omodern filosofi om ”snabbare, högre, längre”. Vi behöver en hållbar social- och miljöpolitik för våra medborgare och för miljön. Tack.

  Konstantinos Droutsas, för GUE/NGL-gruppen. – (EL) Herr talman! I betänkandet välkomnas de två bankernas verksamhet utan att nämna deras ansvar för och bidrag till den kapitalistiska krisen. Europeiska investeringsbanken har själv tagit på sig rollen som långivare till banker och företag, i syfte att stödja kapitalvinster.

Europeiska unionens återhämtningsåtgärder åtföljs av obligatoriska åtgärder för ekonomisk försiktighet. Gemensamt för EU är Lissabonstrategins, stabilitetspaktens och Maastrichtfördragets gräsrotsfientliga politik, vars syfte är att lägga krisbördan på arbetstagarnas axlar genom att sänka lönerna, göra flexibla anställningsavtal till regel, sprida ut arbetslösheten och med nya hinder för arbetstagarförsäkringar.

Ett typiskt exempel är mitt hemland, där förfarandet vid alltför stora underskott har inletts två gånger på fem år. Kommissionen kräver beständiga och bestående åtgärder: ytterligare åtgärder för att skära ned på sociala utgifter, särskilt på offentlig hälso- och sjukvård samtidigt som den privata delen i denna sektor växer sig allt rikare. Samtidigt kräver kommissionen skattehöjningar på gräsrotskonsumenternas produkter och en höjning av momssatserna.

Den enda strategi som tjänar gräsrötternas intressen är att förkasta åtgärderna som inrättas av kapitalet och på vilka mer eller mindre samtliga krafter som stöder Maastrichtfördraget och EU är överens samt inrättandet av en socialpolitisk allians för en gräsrotsekonomi och gräsrotsmakt.

  John Whittaker, för IND/DEM-gruppen. – (EN) Herr talman! Det som oroar mig mest är förslaget om att Europeiska investeringsbanken har en viktig roll att spela när det gäller att lösa finanskrisen – att den på något sätt kan agera som det gemensamma europeiska organ som kan stimulera medlemsstater som själva misslyckats med att samordna sina egna stimulansåtgärder.

Risken är att om Europeiska investeringsbanken utvidgar sin verksamhet för mycket för att stödja kommersiella banker och regeringar – vilket har föreslagits – kan dess avundsvärt höga kreditvärdering försämras, på samma sätt som hos vissa av våra regeringar.

Europeiska investeringsbanken har en skuldsättningsgrad på cirka 35 gånger, och dess delägare är medlemsstaternas regeringar. Det skulle vara mycket allvarligt om banken kraschade, liksom vissa av våra kommersiella banker. I betänkandet uppmuntras till och med Europeiska investeringsbanken och kommissionen till att öka utlåningen genom att experimentera med nya innovativa finansiella instrument. Jag trodde att världen hade fått nog av smarta ekonomitricks.

  Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag vill börja med att innerligt tacka vår finska kollega Esko Seppänen för hans ansträngningar som bidrog till att nå en överenskommelse med kommissionen och rådet om EIB-lån och gemenskapens garantier.

Som vi alla vet, efter att Europaparlamentet vann ett mål i EG-domstolen, upphävdes rådets särskilda beslut men gäller dock i ett år fram till dess att ett nytt beslut har antagits. Kommissionen föreslog medbeslutandeförfarandet, och i morgon kommer vi att rösta om den kompromiss som nåddes vid trepartsmötet och avsluta detta medbeslutandeförfarande.

Det är viktigt att komma ihåg att Europeiska investeringsbanken ursprungligen inrättades för att finansiera åtgärder inom EU. Gemenskapens garanti till Europeiska investeringsbanken gentemot förluster och lånegarantier ligger därför till grund för dess verksamhet utanför EU. Förslaget som vi diskuterar i dag omfattar cirka 10–15 procent av Europeiska investeringsbankens verksamhet, det vill säga bankens verksamhet utanför EU i kandidatländerna, länderna i Medelhavsområdet, Asien, Latinamerika och Sydafrika. Dessa EIB-åtgärder är särskilt relevanta i medelinkomstländer och inom sektorerna för infrastruktur, finans och handel. Dessa EIB-åtgärder är ytterst viktiga vid en global finanskris och under en recession.

Det gläder mig att vi lyckades nå en kompromiss om samtliga viktiga frågor, som till exempel tidsfristen den 30 april 2010 för att lägga fram ett förslag till nytt beslut liksom tidsfristklausulen 18 månader senare, det vill säga den 31 oktober 2011.

Europaparlamentet ändrade kommissionens förslag och påpekade vikten av att respektera de mänskliga rättigheterna, utvecklingspolitiken, energidiversifieringen, begäran om strategiska programdokument, större öppenhet för Europeiska investeringsbankens åtgärder och verksamhet.

Det blev ett bra resultat, och jag hoppas att kompromissen kommer att antas i morgon av den majoritet som krävs. Jag räknar med stödet från samtliga politiska grupper i Europaparlamentet.

  Paulo Casaca (PSE). – (PT) Herr talman! Jag ansluter mig till mina kollegor här i parlamentet och gratulerar till det storartade arbete från vår föredragande i budgetutskottet och på det sätt han lyckades kämpa för Europaparlamentets rättigheter.

I enlighet med EG-domstolens dom av den 6 november 2008 har Europaparlamentet medbeslutandebefogenheter på detta område. Dessutom har Europeiska investeringsbanken ett tydligt uppdrag att stödja en hållbar ekonomisk och social utveckling, utvecklingsländernas integration i världsekonomin, kampen mot fattigdom samt att dessa länder respekterar rättsstatsprincipen, de mänskliga och de grundläggande rättigheterna.

Vi är här för att se till att Europeiska investeringsbankens investeringar uppfyller dessa mål.

  Margarita Starkevičiūtė (ALDE). - (LT) Europeiska investeringsbanken är världens största bank, och det är tydligt att den har en viktig roll att spela i utvecklingen av ekonomin på EU:s inre marknad och utanför. För tillfället läggs det fram många förslag för att utvidga de funktioner som utförs av Europeiska investeringsbanken. Jag är ledamot i utskottet för ekonomi och valutafrågor, men jag kan inte ens komma ihåg många av förslagen. Det verkar som om alla plötsligt vet vad Europeiska investeringsbanken måste göra. Det finns även många förslag om att omvärdera bankens verksamhet utanför EU. Föredragandens betänkande är särskilt avsett för att utvidga validiteten i gemenskapens garantier i syfte att täcka de förluster som Europeiska investeringsbanken ådragit sig vid utlåning utanför EU.

De många olika förslagen visar tydligt att vi behöver en bredare debatt om Europeiska investeringsbankens verksamhet och i vilken riktning denna verksamhet ska utvecklas. Jag hoppas att kommissionen får tid att granska detta problem närmare inom den övergripande ramen för EU:s ekonomiska stimulansplan. När det gäller de garantier som Europeiska investeringsbanken erbjuder har många ytterligare villkor fastställts för att beakta de mänskliga rättigheterna och aspekter om lika utveckling. Det är ett välkommet initiativ, men i sin utrikespolitik bör EU ha som mål att få andra banker, som är verksamma i tredjeländer, att även tillämpa eller genomföra sina verksamheter utifrån dessa principer. Endast då kommer det att finnas konkurrens på lika villkor utanför EU, och Europeiska investeringsbanken kommer inte att riskera att uppleva så många förluster.

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, herr Maystadt! Min första fråga gäller betänkandet om Europeiska investeringsbanken. Jag undrar: Har reglerings- och tillsynsuppdraget som Europaparlamentet uppmanat till inrättats? Dessutom, herr kommissionsledamot, så kan jag inte förstå varför ni inte tar initiativet som överförts till er enligt artikel 105 och hänvisar detta till rådet, så att ett sådant uppdrag kan genomföras av Europeiska centralbanken. De svar jag fått från er har varit väldigt svävande, vilket är synd.

Jag vill även hänvisa till garantifrågan. Jag förstår inte varför garantin som har beviljats på detta sätt inte ersätts. Av en planerad total garanti på cirka 30 miljarder euro skulle det innebära en förlust i gemenskapens budget på mellan 30 och 100 miljoner euro. Jag förstår inte heller, herr talman, varför budgetkontrollutskottet, i vars ansvarsområde Europeiska investeringsbankens frågor hamnar, inte har fått avge ett yttrande i fråga om garantin som banken beviljats.

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling är två extremt mäktiga institutioner som kan stödja regional utveckling i både EU och tredjeländer. Det blir särskilt tydligt i dag med tanke på finanskrisen och följande restriktioner när det gäller investeringslånen.

När majoriteten av bankerna så drastiskt minskade lånen till EU:s grannländer för deras finansieringsprogram främjade båda ovannämnda banker energiskt investeringar inom transport eller miljö.

Samtidigt är Europeiska investeringsbanken en viktig källa för lån och lånegarantier för den europeiska sektorn för små och medelstora företag. Under de nuvarande svåra tiderna är detta ett ovärderligt stöd för företagare. Vad som också är viktigt är att de sex prioriteringar som genomfördes av Europeiska investeringsbanken omfattar en garanti om en hållbar och trygg energikonkurrens för EU.

  Thomas Mirow, ordförande för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. − (EN) Herr talman! Tack för detta betänkande och denna möjlighet att fortsätta diskussionen som inleddes med utskottet i november. Det är lämpligt och välkommet i synnerhet av tre skäl.

För det första visar den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen att uppmuntran till mer samarbete mellan Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska investeringsbanken är relevantare än någonsin. Ändå innebär krisen att samarbete mellan offentliga internationella finansinstitut inte längre är en endast politisk ambition utan även en central nödvändighet.

Mot bakgrund av den dramatiska minskningen av privata kreditflöden presenterade vi förra månaden tillsammans med Världsbankgruppen en gemensam handlingsplan för internationella finansinstitut för stöd av banksystem och utlåning till realekonomin i Central- och Östeuropa.

Det är ett paket på 24,5 miljarder euro under 2009 och 2010 där Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling kommer att bidra med 6 miljarder euro. I handlingsplanen fastställs att en effektiv respons på krisen på EU:s integrerade finansmarknader kräver en bestämd och samordnad åtgärd från samtliga aktörer: moderbanker, som äger en stor del av regionens finanssektorer, viktiga lokala banker; hem- och värdlandets myndigheter för bankkoncerner med verksamhet i flera länder, EU-institutioner och internationella finansinstitut. Med detta breda urval av aktörer samarbetar vi för att genomföra planen och utvecklar samordnings- och samarbetsmekanismerna för att göra det.

Vi kan se – och vi såg i augusti förra året när vi stod inför den konfliktdrivna bankkrisen i Georgien – att denna typ av samarbete mellan internationella finansinstitut, som fötts ur ett behov, är den typ som fungerar bäst.

För det andra, inom ramen för EU:s verksamhet erbjuder nya samarbetsstrukturer mellan Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska investeringsbanken oss nya och utmärkta samarbetsmöjligheter.

Jag syftar särskilt på investeringsramen för västra Balkan, som nu lanseras, liksom det östliga partnerskapet, som meddelades av Europeiska rådet nyligen. Det kommer att bygga vidare på det goda samarbete som vi redan har etablerat med hjälp av vårt samförståndsavtal och investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken.

Dessa initiativ, som underlättats med hjälp av EU-stöd, för oss samman för att arbeta konkret med specifika projekt och program som kombinerar styrkan hos varje institution och som sådan erbjuder en utmärkt smältdegel där vi kan forma utvecklingen av vårt gemensamma arbete.

Jag anser att det är inom ramen för detta som vi kan hitta arbetsdelning, tillämpningar av gemensam expertis och de nödvändiga samarbetsmekanismerna, inklusive gemensamma standarder, som ni har krävt.

För det tredje ser jag Europaparlamentets synpunkter som ett välkommet inslag i ett tidigt skede av EBRD:s fjärde översyn av kapitalresurserna som vi kommer att avsluta vid vårt årsmöte i Zagreb i maj 2010.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling har intagit en proaktiv hållning med anledning av krisen. Vi stöder våra kunder i de länder som omfattas av vår verksamhet, vi förstärker våra instrument och har som mål att investera 7 miljarder euro under 2009 – vilket är en ökning på mer än 20 procent.

Samtidigt måste vi erkänna att vår riskexponering också ökar. De fullständiga effekterna av den nuvarande situationen för vår portfölj och för utvecklingen av vår affärsverksamhet kan vi inte avgöra än. Ändå är betydelsen av vårt partnerskap med Europeiska investeringsbanken och Europeiska unionen när det gäller att uppfylla våra åtaganden, både till våra delägare och till de länder där vi är verksamma, tydligare än någonsin.

ORDFÖRANDESKAP: BIELAN
Vice talman

  Philippe Maystadt, ordförande för Europeiska investeringsbanken. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Låt mig först tacka er ännu en gång för möjligheten att upprätthålla denna konstruktiva dialog som har pågått mellan Europeiska investeringsbanken och Europaparlamentet under några år nu.

Det gläder mig särskilt att få möjligheten att diskutera de två betänkanden som lagts fram i dag, eftersom det är två betänkanden – av Gay Mitchell och Esko Seppänen – som är intressanta och tar upp väldigt relevanta frågor. Jag hoppas att få återkomma till dessa frågor senare.

I dag befinner vi oss såklart i en exceptionellt djup kris – förmodligen den allvarligaste krisen sedan slutet av andra världskriget – och det är därför ganska normalt i detta sammanhang att medlemsstaterna vänder sig till våra två institutioner för att vi ska bidra till EU:s respons på krisen. Ni vet säkert att i detta sammanhang har medlemsstaterna, som är våra delägare, uppmanat Europeiska investeringsbanken att ordentligt öka sin utlåningsvolym för 2009, en ökning på cirka 30 procent jämfört med de inledande prognoserna och att kanalisera denna ytterligare ansträngning i huvudsak till tre områden: för det första lån till banker för små och medelstora företag, för det andra energi, och i synnerhet kampen mot klimatförändringarna, och slutligen en särskild ansträngning för de länder som drabbats hårdast av krisen.

Var befinner vi oss i dag? Jag ska presentera uppgifter för de sista tre månaderna 2008 – med andra ord börja med den tidpunkt då de första uppmaningarna gjordes till Europeiska investeringsbanken – och de första två månaderna 2009. Under dessa fem månader lånade vi ut mer än 31 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning på 38 procent jämfört med samma period ett år tidigare, det vill säga slutet på 2007 och början av 2008. För det första, när det gäller lån till små och medelstora företag, emitterades 5,6 miljarder euro i lån under denna korta period. Ni är flera som har betonat vikten av att bistå små och medelstora företag under de aktuella omständigheterna. I själva verket anstränger vi oss särskilt på detta område, och jag kan meddela att det mål som sattes för oss om att frigöra 15 miljarder euro av dessa lån under 2008 och 2009 kommer att överskridas.

När det gäller det andra området om energi och kampen mot klimatförändringarna gör vi även här en särskild ansträngning, och det är i detta sammanhang som finansieringen av fordonsindustrin måste ses. Vi måste vara tydliga. I denna sektor går vår finansiering till projekt som rör forskning, utveckling och tillverkning av miljövänliga bilar, det vill säga bilar som uppfyller EU:s nya normer om minskade koldioxidutsläpp.

Till sist, när det gäller det tredje området om stöd till länder som drabbats värst av krisen. Under samma femmånadersperiod emitterade vi 910 miljoner euro i lån till Ungern, 600 miljoner euro till Lettland, 1 miljard euro till Rumänien och 1,1 miljarder euro till Litauen.

Därför anser jag att jag kan säga att vi gör vårt bästa för att bemöta medlemsstaternas uppmaningar och genomföra de beslutade åtgärderna utan dröjsmål. Thomas Mirow nämnde själv tidigare den gemensamma handlingsplanen för internationella finansinstitut, med bland annat Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, för stöd av banksektorn i Central- och Östeuropa.

Naturligtvis är denna ökade utlåningsvolym endast möjlig tack vare kapitalökningen som beslutats av våra delägare – vilket inte kommer att kosta medlemsstaterna någonting. Det beslutades dock att vi behövde våra delägares tillstånd för att omvandla våra reserver till kapital.

Flera av er har ställt frågor om övervakning och tillsyn av Europeiska investeringsbanken, och personligen anser jag att frågan är fullständigt legitim. När ett finansinstitut växer på ett sådant sätt är det normalt att det uppstår en viss oro över hur det övervakas. Det finns sådant som redan är på plats, vilket inte är obetydligt: det finns ett visst mått av internkontroll, och framför allt pågår det en extern tillsyn med hjälp av en oberoende revisionskommitté som rapporterar direkt till EIB:s styrelse. Dessutom fastställs bestämmelser enligt Lissabonfördraget för att förstärka denna revisionskommitté genom att utöka den med medlemmar som har dokumenterad erfarenhet av banktillsyn.

Ska vi gå vidare? Jag vill påminna er om att revisionsrätten redan övervakar EIB:s verksamhet när den omfattar användningen av medel från EU:s budget. Ska vi gå ett steg längre mot ett formellt system för banktillsyn? Det är vad Gabriele Stauner hoppas på. Udo Bullmann påpekade att saker och ting kanske inte var så enkla. Det är i alla fall värt att diskutera. Allt jag kan göra i dag är att bekräfta att Europeiska investeringsbanken är öppen för en formell banktillsyn av dess verksamhet, om det anses vara värt det.

För ögonblicket har vi organiserat, i anslutning till tillsynsmyndigheten för finanssektorn i Luxemburg, en form av informell tillsyn.

För att besvara Jean-Pierre Audy vill jag säga att den åtgärd som han begärde förra året från Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) har genomförts. Därför frågade vi Europeiska banktillsynskommittén, men den informerade oss om att den själv inte hade några befogenheter på området och att den inte ens fick agera i en rådgivande funktion. Vi är därför fortfarande i händerna på dem som skulle vilja ta initiativet i detta avseende. Jag upprepar att vi är öppna för sådana initiativ.

Avslutningsvis ett ord om samarbete mellan våra två institutioner. Thomas Mirow har redan nämnt att det utvecklades väl, särskilt i västra Balkan, och med våra grannländer i öst, nu senast i Turkiet. Allt jag vill säga om det, också för att hålla mig inom min talartid, är att vi är helt överens om rekommendationerna som har tagits upp i Gay Mitchells betänkande. Vi anser att det skulle ligga i båda institutionernas intresse samt våra låntagares intresse att vi rör oss mot en mer rationell och funktionell arbetsdelning.

Till sist ett ord om Esko Seppänens betänkande. Jag vill nämna hur mycket vi uppskattar Esko Seppänens konstruktiva inställning. Han föreslår en tillfällig lösning, som gör det möjligt för Europeiska investeringsbanken att fortsätta sin verksamhet. Samtidigt fastställs ett datum för en mer ingående diskussion om den roll som Europeiska investeringsbanken bör spela utanför EU. Jag är helt säker på att detta är en debatt som vi kommer att lägga ner en hel del tid på och som har kommit i gång vid precis rätt ögonblick.

  Joaquín Almunia, ledamot av kommissionen. – (ES) Herr talman! Jag vill tacka alla ledamöter som talat i denna debatt. Jag anser att de flesta anförandena uttryckte en stor enighet och ett brett samförstånd om riktlinjerna som precis har fastställts av ordförandena för de två bankerna, under denna tid av kris men även möjligheter. Med hjälp av sina resurser och åtgärder kommer de att stödja centrala politiska åtgärder i EU som till exempel energieffektivitet, kampen mot klimatförändringarna, stöd till små och medelstora företag samt stöd till ren teknik i sektorer som är hårt drabbade just nu, till exempel fordonsindustrin.

Jag anser att det även finns en bred enighet om behovet att intensifiera, så mycket det går, de båda bankernas åtgärder i de länder som särskilt påverkats eller drabbats av krisen, både i och utanför EU. Jag håller med alla de ledamöter som har uppmanat bankerna att göra mer. Jag håller inte med den ledamot som uppmanade bankerna att göra mindre eller vara försiktigare i dessa svåra tider. Jag anser faktiskt att existensen av banker som till exempel Europeiska investeringsbanken eller Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling är särskilt berättigad under en tid som denna.

Slutligen några ord om kommentarerna om tillsynen av EIB. Det gläder mig att Philippe Maystadt har visat sin öppenhet, som jag faktiskt redan har sett, när det gäller att se över denna fråga och hitta en lösning på den, vilket nämndes tidigare i debatten förra året.

Kommissionen är naturligtvis redo redan nu att samarbeta med Philippe Maystadt för att identifiera de mest effektiva verktygen, som samtidigt följer våra regler, för att hitta en lösning på en sådan viktig fråga, särskilt vid en tidpunkt då Europeiska investeringsbanken och även Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling är tvungna att gå till marknader där det är svårare än under tidigare år att skaffa kapital under gynnsamma villkor och med högsta möjliga värdering som båda banker arbetar med.

  Gay Mitchell, föredragande. − (EN) Herr talman! Låt mig tacka kommissionsledamoten och båda ordförandena för deras inlägg, samt alla parlamentsledamöter som gjorde inlägg.

Låt mig kortfattat säga tre saker som svar. Ordförande Philippe Maystadts kommentar att EIB:s ökade finansiella stöd kommer att möjliggöra snabba utbetalningar och bidra till realekonomin, särskilt genom att skydda bra projekt och hjälpa livsdugliga företag i dessa svåra tider, är väldigt uppmuntrande. Jag anser att vi behöver stödja företag som har svårigheter så mycket som möjligt för att ge dem de lån de behöver för att hålla verksamheten flytande och se till att arbetstillfällen inte går förlorade.

I betänkandet uppmanas dock till vaksamhet när det gäller hur affärsbankerna använder lånen från EIB, och en strikt uppförandekod för kontakterna mellan affärsbankerna och EIB efterlyses i detta avseende. Jag hoppas att ledamöterna lade märke till det genom vissa av kommentarerna.

För det andra råder för närvarande en atmosfär av fruktan i Europa: bostadspriserna fortsätter att rasa i vissa länder, och människor håller på sina besparingar. För att bekämpa följderna av denna kris måste vi börja diskutera återhämtningen. Vi slutade vara på alerten när vi hamnade i den nuvarande krisen. Nu slutar vi vara på alerten igen. Återhämtningen är på väg: den kan komma vid slutet av året eller kanske nästa år, men den kommer. Vi måste börja diskutera återhämtningen och förberedelser för återhämtningen, och särskilt att vara tillräckligt konkurrenskraftiga för att kunna dra nytta av återhämtningen. Jag inpräntar det i de tre institutioner som är företrädda här i dag och i parlamentet.

Slutligen behöver EIB och EBRD samarbeta med andra internationella och regionala finansinstitut – som Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken – för att främja utvecklingen i områden längre bort från Europa. Dessa banker har ett positivt inflytande genom att de ger stöd till utvecklingsländer, men jag anser att detta inflytande måste bedömas på ett riktigt sätt.

Finansieringen av ägandet av mark i utvecklingsländer bör betraktas som en stödberättigad kostnad inom ramen för EIB:s mandat. Jag har tagit upp denna fråga ett antal gånger. Landet jag kommer ifrån har erfarenhet av hungersnöd. Vi har erfarenhet av en hel rad saker som befolkningen i afrikanska länder upplever nu. Det som förändrade den nordöstra delen av vår ö var att folk i allmänhet investerade i små markområden.

Ta en titt på denna modell för utvecklingsländerna. Vi behöver dem som våra framtida handelspartner, och jag uppmanar båda bankerna att överväga vad jag har sagt här eftersom jag tror att det är ett sätt att hjälpa utvecklingsländerna. Detta är en fråga som bara för några minuter sedan togs upp här av Storbritanniens premiärminister, och jag rekommenderar båda bankerna att ta hänsyn till denna särskilda ståndpunkt.

Tack, herr talman, för att jag fick möjlighet att svara på debatten. Jag hoppas att vi kommer att fortsätta framåt i en atmosfär av ömsesidigt samarbete för Europas bästa.

  Esko Seppänen, föredragande. − (FI) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag noterar att det råder ett starkt samförstånd i kammaren om den rättsliga grunden för Europeiska investeringsbankens nya externa utlåningsmandat.

Eftersom företrädarna för EIB kom sent och inte hörde mitt första anförande skulle jag vilja göra dem uppmärksamma på att frågan nu beslutas inom ramen för ett medbeslutandeförfarande och att Europaparlamentet inte längre är lika enkelt att åsidosätta, som det har varit hittills i frågor som rör Europeiska investeringsbanken.

EIB kommer i framtiden inte längre att kunna räkna med stödet från en handfull pålitliga ledamöter. I medbeslutandeförfarandet kommer ett brett stöd från Europaparlamentet att behövas. För att det ska kunna ske måste EIB agera på ett mer konstruktivt sätt i förhållande till Europaparlamentet än vad vi kände var fallet när detta mandat behandlades. Jag tror att banken har fått detta klart för sig under denna tid och hoppas att den förstår vinken från parlamentet. Slutet gott, allting gott.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum onsdagen den 25 mars 2009.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Paolo Bartolozzi (PPE-DE), skriftlig. – (IT) EIB:s roll i genomförandet av EU:s utvecklings- och sammanhållningspolitik har blivit allt viktigare.

Även om EIB har blivit utsatt för kritik i det förflutna eftersom den betraktades som något skild från de ekonomiska och sociala sammanhållningsmål som eftersträvas av Europeiska unionen, genom att den framför allt inriktade sina insatser på offentliga organ, tycks den nu ändra riktning vad beträffar utvecklings- och sammanhållningsplanen för 2007–2013.

Genom sitt närmare samarbete med Europeiska kommissionen framstår i dag EIB som en modern och dynamisk bank, och detta är tack vare ökningen av antalet olika finansiella projekt utformade för att bidra till ett återupprättande av den socioekonomiska balansen i mindre gynnade EU-regioner. När det gäller åtgärdernas genomförande är vi särskilt nöjda med införandet av stödmekanismer för små och medelstora företag, som kommer att kunna öka sina investeringar som en följd av bättre tillgång till finansmarknaderna.

Förutom åtgärdspaketet som lagts fram av Europeiska kommissionen för att hjälpa små och medelstora företag på gemenskapsnivå och vilka för närvarande håller på att genomföras, måste EIB bidra med mervärde för att få i gång de mindre företagens verksamhet och se till att den utvecklas snabbare eftersom dessa företag utgör den huvudsakliga källan till nya jobb i EU, vilken inte går att ersätta.

  Alexandru Nazare (PPE-DE), skriftlig. – (RO) De grundläggande frågor som behandlas i detta betänkande gäller inte gemenskapsgarantin i sig, utan snarare metoder att på ett mer ändamålsenligt sätt använda medlen från EIB. EIB:s roll som ett EU-instrument för stöd till ekonomisk utveckling går inte att bestrida. EU har en rad finansiella instrument inom utrikespolitiken, och EIB:s verksamhet måste komplettera dem.

När det gäller finansieringsprioriteringarna är jag glad över att den nuvarande versionen av betänkandet även omfattar mitt förslag att inbegripa ett nödvändigt tydliggörande om energiprojekten i Östeuropa och södra Kaukasien, nämligen att de måste vara ”i linje med målet för gemenskapspolitiken att diversifiera energikällorna och i syfte att garantera stabila och säkra resurser för konsumenterna”.

Jag är glad över att EU:s ledare har nått en kompromiss inom Europeiska rådet när det gäller EU:s finansiering av energiprojekt som en del av den ekonomiska återhämtningsplanen. Jag är också nöjd med att Nabuccoprojektet överlevde denna kompromiss och att det har utnämnts till prioriterat energiprojekt. Jag hoppas att EIB kommer att vara delaktig så att projektet kan uppnå en tillräcklig investeringsnivå och att vi från och med 2013 kan börja transportera gas från Kaspiska havet till EU.