15. Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden: bestämmelser om finansiell förvaltning - Nya typer av utgifter som berättigar till stöd från ESF - Investeringar i energieffektivitet och förnybar energi i samband med bostäder (ändring av förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden) (debatt)
- rekommendationen från utskottet för regional utveckling om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen (17575/2008 – C6-0027/2009 – 2008/0233 (AVC)) (Föredragande: Iratxe García Pérez) (A6-0127/2009),
- betänkandet av Karin Jöns, för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1081/2006 om Europeiska socialfonden för att utöka typerna av utgifter som berättigar till stöd från fonden (KOM(2008)0813 – C6-0454/2008 – 2008/0232 (COD)) (A6-0116/2009), och
- betänkandet av Emmanouil Angelakas, för utskottet för regional utveckling, om förslaget till ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden vad gäller stödberättigande för investeringar i energieffektivitet och förnybar energi i bostäder (KOM(2008)0838 – C6-0473/2008 – 2008/0245 (COD)) (A6-0134/2009).
Iratxe García Pérez, föredragande. − (ES) Herr talman! Låt mig först tacka alla mina kolleger i utskottet för regional utveckling som har arbetat hårt för att denna viktiga överenskommelse skulle kunna läggas fram i dag. Överenskommelsen handlar om att vissa regler ska modifieras för att göra det möjligt att omedelbart genomföra en rad förändringar.
EU står inför en ekonomisk kris som saknar motstycke och som har fått de flesta medlemsstater att hamna i en recession. Europeiska kommissionen har inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa antagit en rad åtgärder för att förändra struktur- och sammanhållningsfondsreglerna i syfte att stimulera investeringar. Det finns två tydliga prioriteringar med dessa ändringar: att öka utgifterna för att förbättra likviditeten och att förenkla reglerna så att projekt kan godkännas snabbare.
Detta ändringspaket har utformats som en tillfällig åtgärd i en kritisk situation, men bidrar faktiskt också till den ökade enkelhet och flexibilitet som Europaparlamentet flera gånger har efterlyst.
Låt mig helt kort redogöra för de föreslagna ändringarna så att vi alla inser hur viktiga de är för att uppnå de uppsatta målen.
– Ökat stöd från Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden, samt ökat finansiellt stöd till teknisk verksamhet relaterad till förberedelse och genomförande av projekt.
– Förenkling av bestämmelserna om stödberättigande utgifter.
– Ökade utbetalningar av förhandsbelopp till Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF). Det totala belopp för extra förskott som genereras genom denna åtgärd kommer att uppgå till 6,25 miljarder euro.
– Påskyndad finansiering av större projekt genom att det nuvarande taket på 35 procent för förskottsbetalningar ändras så att förskottsbetalningar på upp till 100 procent för mottagare av statligt stöd blir möjliga.
Vi i parlamentet inser att dessa åtgärder måste antas så snabbt som möjligt för att möta medlemsstaternas akuta behov av likvida medel och vi vet också att dessa åtgärder absolut kommer att få positiva återverkningar i alla EU:s regioner och kommuner.
Förra veckan debatterade vi sammanhållningspolitikens framtid och var eniga om att den har lett till enorma framsteg i den ekonomiska och sociala utvecklingen i många av våra regioner.
I dessa osäkra tider är det viktigare än någonsin att försvara dessa principer om solidaritet och samarbete mellan territorier, eftersom människor behöver få se att vi i EU kan hjälpa till att hitta en väg ut ur den kris som gör att miljontals människor hamnar i stora svårigheter. Vi behöver i dag mer än någonsin kraftfulla verktyg för att komma till rätta med dessa problem.
Genom att införa dessa ändringar påskyndar och främjar vi investeringar i projekt som även är viktiga för att skapa sysselsättning.
Tack vare Europeiska socialfonden kan vi dessutom utforma initiativ för utbildning och omskolning så att de mest utsatta samhällsgrupperna och de som har störst svårigheter kan komma ut på arbetsmarknaden. Det kan gälla kvinnor, funktionshindrade och långtidsarbetslösa. Vi får inte glömma bort att dessa grupper är de som är mest sårbara i kristider.
Jag vill även upprepa det som vi konstaterar i motiveringen till betänkandet, nämligen att parlamentet, även om vi är medvetna om det var nödvändigt att agera snabbt för att angripa detta problem, gärna hade varit mer involverat i utformningen av dessa förslag i fråga om dialogens kvalitet och kvantitet.
Eftersom vi är medvetna om problemen i EU just nu ger vi därför vårt fulla stöd till dessa föreslagna åtgärder för att ändra strukturfonderna så att vi kan komma närmare en lösning på den nuvarande situationen.
Karin Jöns, föredragande. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det här är en sällsynt händelse – så sällsynt faktiskt att den understryker vikten av diskussionerna, de pågående översynerna och det brådskande behovet av insatser. Det här är nämligen allra första gången som vi kommer att anta ett förslag till förordning om strukturfonderna från kommissionen nästan utan ändringsförslag.
Jag är lättad över att kunna konstatera att vi är så enhälliga i våra diskussioner om kommissionens förslag till förordning om Europeiska socialfonden. Jag vill tacka er alla för att ni har följt mina rekommendationer att inte lägga fram några ändringsförslag om Europeiska socialfonden. Det är mycket tydligt att den finansiella och ekonomiska krisen kräver att vi alla än en gång tar vårt ansvar för att på bästa sätt, och framför allt snabbt, utbilda våra arbetstagare, särskilt nu. Alltfler människor drabbas av den internationella finansiella krisens effekter på arbetsmarknaden. De räknar med att få besked från oss, de räknar med att få skydd, och de behöver framför allt få besked nu och inte om några månader.
Den ändring av förordningen om Europeiska socialfonden som vi kommer att anta i morgon kommer därför att träda ikraft omedelbart. Det här kommer att bidra väsentligt till att minska byråkratin kring Europeiska socialfonden. Tilldelningen av medel har förenklats och utbetalningen av medlen kommer därmed också att gå snabbare. Månadslånga ansökningsförfaranden och komplicerade beräkningsmetoder, som hittills har krävts för att bevisa att deltagarna i ordningen har rätt till stöd för enskilda buss- och spårvagnsbiljetter, kommer att höra till det förflutna.
Ibland frågar jag mig dock varför det skulle till en sådan dramatisk kris för att vi ska vidta den här åtgärden. Det är naturligtvis aldrig för sent och med den här reformen ser vi åtminstone till att medlen kan användas fullt ut och förhoppningsvis också nå de värst drabbade mycket snabbt och på bästa sätt. Vi måste se till att de här människorna så snart som möjligt kan integreras på arbetsmarknaden igen. Vi får absolut inte låta dem hamna i långvarig arbetslöshet, eftersom det i dagsläget är lätt att därifrån hamna i en osäker situation eller i fattigdom.
Vad har förändrats? Eller vad, borde jag kanske säga, kommer att förändras när vi antar det här i morgon? I framtiden kommer man i projektansökningarna att kunna använda schablonbelopp i sina beräkningar. Man kommer även att kunna ansöka om klumpsummor på upp till 50 000 euro för varje åtgärd. Till alla er skeptiker vill jag än en gång säga att man fortfarande kommer att kontrollera att tilldelningen av medlen går rätt till. För det första kommer medlemsstaterna själva att fastställa både schablonbelopp och klumpsummor och för det andra kommer kommissionen att i förväg kontrollera att beräkningen – och jag citerar – är ”rättvis, skälig och verifierbar”. Förfarandet tycks faktiskt vara som det ska, eftersom våra budgetgranskare överraskande nog inte hade några invändningar mot förordningen.
Vi förenklar således förfarandet. Vi ändrar dock inte de huvudsakliga prioriteringarna för Europeiska socialfonden. Vi har för närvarande inget skäl att göra det eftersom de sökande ges tillräckligt utrymme att själva kunna vidta lämpliga åtgärder utifrån arbetsmarknadens specifika behov.
Slutligen vill jag säga att vi i år också ökar de förhandsbelopp som medlemsstaterna kan få för utbildning och vidareutbildning till 1,8 miljarder euro. Jag tycker att parlamentet därmed skickar en tydlig signal om att vi i den här krisen agerar snabbt och visar solidaritet.
Jag vill be om ursäkt för att jag inte kan stanna under hela debatten, eftersom jag nu måste delta vid medlingskommitténs sammanträde om arbetstidsdirektivet.
Emmanouil Angelas, föredragande. – (EL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag vill också tacka mina kolleger i utskottet för regional utveckling för ett gott samarbete.
Som vi alla vet utfärdade kommissionen den 26 november 2008, efter den kreditåtstramning som drabbade oss för flera månader sedan, ett meddelande om en ekonomisk återhämtningsplan för Europa. Den riktar sig till medlemsstaterna och regionerna och bygger på att stärka den europeiska ekonomin och förstärka de centrala värderingarna i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.
I programmet uppmanas medlemsstaterna bland annat att omplanera sina operativa program för strukturfonderna och energisektorn och ägna särskild uppmärksamhet åt att öka byggnadernas energieffektivitet, med tanke på att byggsektorn är en av de industrisektorer där det skapas många arbetstillfällen.
Det har därför blivit nödvändigt att omarbeta den allmänna förordningen (EG) nr 1083/2006 om strukturfonderna. Inom ramen för detta, och mer specifikt när det gäller byggnaders energieffektivitet, åtog jag mig att omarbeta den aktuella förordningen som Europaparlamentets föredragande.
Som föredragande vill jag därför påpeka följande. Inom Europeiska regionala utvecklingsfonden har man hittills bara betraktat utgifter för medlemsstater som anslöt sig till EU efter 2004 som stödberättigande utgifter för bostäder, särskilt för energieffektivitet och förnybar energi i bostäder.
För det första tyckte jag att det var lämpligt att i mitt betänkande inrikta översynen av förordningen om energieffektivitet och förnybara energikällor i bostadssektorn på samtliga 27 medlemsstater. Jag anser att förslaget är mycket viktigt med tanke på att det bygger på en stats eller regions ekonomiska situation snarare än på anslutningsdatum. Här vill jag påpeka att det finns stora problem med tillgången på bostäder i åtskilliga städer och regioner i EU som inte nödvändigtvis är belägna i en ny medlemsstats territorium.
Jag tyckte då att det var lämpligt att stödja en utgiftsgräns för de berörda investeringarna på 4 procent av Europeiska regionala utvecklingsfondens budget och att stryka hänvisningen till låginkomsthushåll. Detta var en rekommendation som fanns med i kommissionens ursprungliga förslag och som innebär att medlemsstaterna själva får avgöra vilka hushållskategorier som ska vara stödberättigade. Utifrån detta ansåg jag att det var viktigt att låta medlemsstaterna bestämma vilka kategorier av hushåll som ska vara stödberättigade och låta dem fastställa särskilda kriterier, till exempel ägarnas ekonomiska ställning eller geografiskt område (öområden, områden med eller utan berg och så vidare). Slutligen är höjningen av klumpsummorna till 50 000 euro viktig eftersom den speglar löpande kostnader.
Jag vill i betänkandet uttrycka Europaparlamentets ståndpunkt i frågan och därmed även den kompromiss som nåtts med rådet inom ramen för medbeslutandeförfarandet om de ändringar som vi har gjort av det ursprungliga förslaget.
Ändringen av den berörda förordningen påverkar inte stödberättigande kostnader för bostäder, men den stärker verksamheten inom viktiga ekonomiska sektorer, till exempel i byggbranschen och i de sektorer där man bygger energisystem och system för förnybar energi.
Mer allmänt är den förenlig med subsidiaritetsprincipen i det avseendet att den medför stöd till medlemsstaterna. Den är förenlig med proportionalitetsprincipen eftersom den gäller alla medlemsstater. Den bidrar till att främja målen i sammanhållningspolitiken enligt artikel 158 i EG-fördraget och den innebär inte någon höjning av gemenskapens budget för 2007–2013. Den påskyndar dock utbetalningen av förhandsbelopp och mellanliggande betalningar.
Här vill jag klargöra hur viktigt det är att vi har lagt till ytterligare tre former av stödberättigande kostnader: indirekta kostnader, schablonkostnader och klumpsummor.
Avslutningsvis vill jag säga att kommissionsledamot Jacques Barrot är med oss här i dag och företräder kommissionsledamoten med ansvar för regionalpolitik, Danuta Hübner. Han kommer enligt överenskommelse att göra ett bindande uttalande från kommissionen om utvärderingen av de nya åtgärderna 2010 i samband med alla tre förordningarna.
Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. – (FR) Herr talman! Jag skulle vilja tacka Iratxe García Pérez, Karin Jöns och Emmanouil Angelakas. Ni har utarbetat tre bra betänkanden om de förslag till ändring av förordningarna om strukturfonderna och Sammanhållningsfonden som kommissionen överlämnat till rådet och Europaparlamentet inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antogs i november.
Dessa tre betänkanden – om den allmänna förordningen, förordningen om Europeiska socialfonden och förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden – vittnar om parlamentets vilja att se till att EU skaffar sig resurser för att snabbt och effektivt kunna bekämpa krisens konsekvenser för tillväxten och sysselsättningen.
Sammanhållningspolitiken utgör ett kraftfullt verktyg för att stimulera realekonomin: 347 miljarder euro i anslag för 2007-2013 – det är så man skapar en solid grund för budgetstabilitet och offentliga investeringar i EU:s medlemsstater och regioner.
Det är just därför som sammanhållningspolitiken spelar en sådan stor roll i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Kommissionen har i återhämtningsplanen rekommenderat åtgärder inom de fyra prioriterade områdena i Lissabonstrategin: privatpersoner, företag, infrastruktur och energi, samt forskning och innovation.
Kommissionen har även påpekat att en välbetänkt kombination av strategi och mänskliga resurser kan fungera som katalysator för viktiga investeringar, vilket innebär att EU kan återuppbygga ett bestående välstånd. När det gäller sammanhållningspolitiken är det främsta målet med strategin att påskynda både genomförandet av programmen och investeringar i projekt som gynnar EU-medborgarna och näringslivet.
Föredragandena har precis gått igenom detaljerna i de ändringsförslag som överlämnats till er. Jag ska koncentrera mig på ett eller två av dem.
För det första erbjuds medlemsstaterna en möjlighet att förbättra förvaltningen av fonderna, inte minst ytterligare förskott på 2 respektive 2,5 procent, vilket uppgår till totalt 6,25 miljarder euro 2009. Det är viktigt att dessa pengar snabbt förmedlas till mottagarna så att det finns mer pengar för prioriterade projekt.
När det gäller energieffektivitet och förnybar energi innebär ändringen av förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden att upp till 4 procent av det totala stödbeloppet kan investeras i bostäder. Detta motsvarar totalt 8 miljarder euro för alla medlemsstaterna. Det kommer att öka sammanhållningspolitikens bidrag till bekämpningen av klimatförändringen.
När det gäller större projekt är syftet med det framlagda förslaget till ändring av den allmänna förordningen att lätta på reglerna för den ekonomiska förvaltningen. Det innebär att förvaltningsmyndigheten i sina utgiftsdeklarationer till kommissionen får ta upp utgifter i samband med större projekt där kommissionen ännu inte har fattat något beslut.
Den finansiella och ekonomiska krisen har även en viss effekt på små och medelstora företag. Det var därför viktigt att inom ramen för återhämtningsplanen underlätta användningen av finansieringstekniska instrument så att de kan genomföra sina projekt, framför allt tack vare Jeremie (gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag). De andra förslagen till ändring av den allmänna förordningen följer också samma linje: direkta kontrakt med Europeiska investeringsbanken, ökade möjligheter till tekniskt stöd vid större projekt och möjligheter till bidrag in natura vid finansieringsteknisk verksamhet.
Kommissionen har i sina förslag även försökt att förenkla kriterierna för tilldelning av stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Tack vare de samordnade ändringsförslag som parlamentet och rådet har lagt fram kommer förordningarna om den regionala utvecklingsfonden och socialfonden att ändras på samma sätt så att nya typer av stödberättigande kostnader som beräknats utifrån schablonbelopp kommer att läggas till gemenskapens samfinansiering.
Dessa ändringar kommer att bidra till att förenkla förfarandet för att styrka utgifterna. De kommer även att bidra till att minska arbetsbördan och antalet styrkande handlingar som måste lämnas, utan att snedvrida principerna om sund ekonomisk förvaltning. Genom denna rationalisering kommer man att underlätta användningen av anslag ur regionala utvecklingsfonden och socialfonden utan att undergräva principerna för de två fonderna, som fortfarande är relevanta i dessa kristider. Det är därför mer än bara en åtgärd för att hantera krisen i rättan tid. Det är en åtgärd till följd av Europaparlamentets och revisionsrättens upprepade krav på att förenkla strukturfonderna.
Jag vill tacka de tre föredragandena för deras stöd till dessa olika åtgärder som kommer att göra det möjligt att påskynda det praktiska genomförandet av projekten. Lagstiftningsåtgärderna kommer att åtföljas av rekommendationer till medlemsstaterna. Ett meddelande från kommissionen som antogs den 16 december handlade om dessa rekommendationer. Kommissionen betonade att man kan ändra inriktningen i de operativa programmen för att inrikta stödet på prioriteringar till följd av krisen.
Europaparlamentet har också uttryckt att det är angeläget om att ta itu med det brådskande läget genom att se till att dessa tre förordningar antas så snart som möjligt och att åtgärderna genast börjar tillämpas i medlemsstaterna. Jag vill tacka parlamentet för att det delar denna ambition, eftersom detta framför allt kommer att innebära att förhandsbelopp betalas ut till medlemsstaterna för maj månad.
Kommissionen har beaktat parlamentets krav. Den har sett till att de åtgärder som antas inom ramen för återhämtningsplanen noga kommer att kontrolleras och att en rapport om genomförandet av åtgärderna och deras faktiska resultat kommer att presenteras för Europaparlamentet.
Det innebär att kommissionen under andra halvåret 2010 kommer att utarbeta en rapport om genomförandet av de åtgärder som antas inom ramen för återhämtningsplanen på det sammanhållningspolitiska området i EU. Denna rapport som – jag upprepar – kommer att utarbetas under andra halvåret 2010 kommer att baseras på de årliga genomföranderapporter som medlemsstaterna utarbetar i juni 2010. Medlemsstaterna kommer då att uppmanas att i dessa rapporter presentera en granskning av genomförandet av de åtgärder som antagits inom ramen för återhämtningsplanen och resultaten av sammanhållningspolitiken.
Kommissionen har således antagit en förklaring i enlighet med detta och jag ska framföra den för Europaparlamentet. Jag vill tacka alla ledamöter för uppmärksamheten, särskilt våra tre föredragande. Jag ser fram emot en givande debatt. Jag står till ert förfogande och lyssnar gärna på era synpunkter om förslagen till ändring av de förordningar som har överlämnats till er.
(FR)
Uttalande av kommissionen
Betänkandet av Emmanouil Angelakas
Kommissionen välkomnar de insatser som på mycket kort tid har gjorts för att anta de ändringar av förordningarna om strukturfonderna och Sammanhållningsfonden som lagts fram inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa.
Resultatet är en produkt av ett givande och effektivt samarbete mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen, med stöd från utskottet för regional utveckling och Ekonomiska och sociala kommittén, till förmån för de nationella och regionala ekonomierna i EU.
Lagstiftningspaketet kommer att bidra till att underlätta genomförandet av de operativa programmen och driva fram investeringar till förmån för den europeiska ekonomin, framför allt genom åtskilliga förenklingsåtgärder.
Under andra halvåret 2010 kommer kommissionen att utarbeta en rapport om genomförandet av de åtgärder som antagits inom ramen för återhämtningsplanen på det sammanhållningspolitiska området i EU. Rapporten kommer framför allt att bygga på de årliga genomföranderapporter som medlemsstaterna ska utarbeta i juni 2010. Medlemsstaterna uppmanas därför att i dessa rapporter presentera en granskning av genomförandet av de åtgärder som antagits inom ramen för återhämtningsplanen och resultaten av sammanhållningspolitiken.
Nathalie Griesbeck, föredragande för yttrandet från budgetutskottet. – (FR) Herr talman! Som ständig föredragande för strukturfonderna i budgetutskottet välkomnar jag kvällens betänkanden av två skäl.
Det första skälet är att strukturfonderna utgör den största rubriken i EU:s budget. Det andra skälet, som jag tillsammans med mina kolleger vill understryka här i kväll, är att vi har arbetat snabbt för att hitta praktiska och snabba lösningar på den ekonomiska krisen, trots att vi har haft en snäv budget, som vi naturligtvis måste omförhandla med medlemsstaterna när den tiden kommer.
På den punkten vill jag vidare också upprepa att vi verkligen måste vara beredda att ta ett europeiskt lån för att stödja dessa åtgärder. Åtgärder för att förbättra kassaflödet, för att påskynda användningen av medel och nödåtgärder, som vi har sett fram emot länge, är det som behövs för att blåsa nytt liv i vår EU-ekonomi i denna mycket osäkra tid.
Det är det som EU-insatser står för, det är det som vårt EU står för: att främja sektorer med ett stort mervärde och att nu mer än någonsin tidigare se till att få bukt med krisen genom att investera i traditionella områden, men framför allt i alla de sektorer som kan bidra till att undanröja risken för arbetslöshet för våra medborgare.
Även om parlamentet har kunnat agera snabbt och bra är mitt budskap här i kväll dock att det nu är viktigt för medlemsstaterna att organisera sig så att de kan ta itu med utmaningarna. Medlemsstaternas egna långsamma administration, deras svårigheter att bestämma sig för sina strategiska mål och deras vägran att samfinansiera projekt orsakar förseningar som utgör miljarder i stöd.
Allt är således klart i EU och det sagda är som vi säger i mitt land ”nog för den kloke”, vilket jag riktar till medlemsstaterna.
Gabriela Creţu, föredragande för yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor. – (RO) Finanskrisen har lett till att vi har infört en mycket mer välbetänkt kreditpolitik, vilket är nödvändigt för bankerna men hårt för ekonomin. Konsekvenserna är kännbara i realekonomin, särskilt bland små och medelstora företag och myndigheter. De har projekt för att öka den sociala och regionala sammanhållningen, skapa arbetstillfällen, använda lokala resurser och göra det lättare för människor att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden.
Den gemensamma budgeten, som är viktig i vanliga fall, är i nuläget en nödvändig finansieringskälla för att förhindra att konsekvenserna förvärras. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor stöder därför förenklingen av reglerna och en snabbare tillgång till strukturfonderna och Europeiska socialfonden. Detta innebär dubbla fördelar för de länder som har mindre erfarenhet av att få tillgång till dessa fonder.
Vi anser att det är nödvändigt och välkomnar att europeiska finansinstitut deltar i stödordningarna, vilket innebär att villkoren för stödberättigande kostnader ändras och att taken för förhandsfinansiering och förhandsdeklarationerna slopas. Det är emellertid inget självändamål att få tillgång till fonderna. Budgetkonsekvenserna överstiger 6,3 miljarder euro. Det är onekligen en betydande summa.
Som företrädare för våra medborgare är vi intresserade av att fonderna används för att nå de avsedda målen. Vi skriver i dag ut en blankocheck och vi kräver nödvändig insyn i hur dessa pengar används. Vi hoppas också att kunna skapa ett positivt prejudikat. Åtskilliga initiativ, särskilt sociala sådana, har tidigare förkastats för att de saknade rättslig grund. Ändringen av den här förordningen bevisar, om det nu fanns något behov av att göra det, att om det finns en politisk vilja så finns det också en rättslig grund. Det får vi inte glömma bort.
Jamila Madeira, föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling. – (PT) Herr talman, mina damer och herrar! I den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa menar man att sammanhållningspolitiken väsentligt bidrar till medlemsstaternas och regionernas offentliga investeringar och att vi bör använda den för att återhämta oss från den rådande globala finanskrisen. Det föreslås framför allt att man bör vidta åtgärder på områden som prioriteras i Lissabonstrategin för att åstadkomma tillväxt och sysselsättning. Alla åtgärder som vidtas syftar till att åstadkomma detta och nå snabbare resultat.
Huvudmålet med att bredda Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och att effektivisera Europeiska socialfonden är därför att ta itu med de många sociala och ekonomiska nödsituationer som kräver stöd. Jag är, såväl nu som tidigare, säker på att ju mer deras insatser och tillämpningsområden kompletterar varandra, desto effektivare blir de. Eftersom man inte har ställt några nya medel till förfogande eller infört några nya praktiska förfaranden är det särskilt viktigt att Europeiska socialfonden utnyttjas fullt ut för att bekämpa arbetslösheten och det snabbt ökande konkurrenstrycket på EU-ekonomin till följd av den rådande finanskrisen och ekonomiska nedgången.
Jag vill betona att utskottet för regional utveckling upprepade gånger har påpekat att de förenklingar som kommissionen föreslår är nödvändiga för att förbättra förvaltningen och genomförandet av strukturfonderna. Vi ombads dock att behandla frågan som ett mycket brådskande ärende och vi tog hänsyn till det när vi antog lagstiftningspaketet. Parlamentet har aldrig försökt att smita undan sitt politiska ansvar. Även om den speciella situationen har gjort att många åsikter har kommit fram kommer vi därför inte att lägga fram några ytterligare ändringsförslag för att kunna få ett snabbt förfarande och för att allmänheten ska få ta del av de fördelar som förslaget medför. Vi påpekar dock att vi omedelbart måste låta granska fonden för att så snart som möjligt göra ytterligare en översyn.
Iosif Matula, för PPE-DE-gruppen. – (RO) Herr talman, mina damer och herrar! Först av allt vill jag välkomna Iratxe García Pérez betänkande.
Reformerna är en del av sammanhållningspolitiken och är mycket viktiga. De syftar till att minska konsekvenserna av finanskrisen. Den flexibilitet som medges vid fördelningen av gemenskapsmedel kommer att förse de nationella ekonomierna med omedelbara kassaflöden, vilket kommer att göra det möjligt för dem att investera i realekonomin. Detta kommer att få en omedelbar effekt och vi kommer definitivt att se de första resultaten under de kommande månaderna.
Kommissionen stöder medlemsstaternas ekonomier utifrån fyra huvudprioriteringar. Den viktigaste av dessa är att öka förhandsfinansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden och att öka stödet från Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. Under 2009 kan den förhandsfinansiering som framför allt de nya medlemsstaterna får faktiskt bidra till att övervinna krisen och skapa social och territoriell sammanhållning.
Betänkandet om stödberättigande för investeringar i energieffektivitet och förnybar energi i bostäder är också mycket viktigt. Renoveringen av uppvärmningssystem i bostäder måste finnas med på EU:s agenda över prioriteringar med tanke på det mervärde som denna åtgärd tillför.
Vid en tidpunkt då uppvärmningskostnaderna ständigt stiger måste medlemsstaterna i sina program för att bekämpa finanskrisen även införa projekt där man beaktar energieffektiviteten. Detta innebär följande viktiga fördelar för ekonomin och befolkningen: Det bidrar till att öka likviditeten i ekonomin och skapa nya arbetstillfällen, minska uppvärmningskostnaderna och skydda miljön genom att minska utsläppen av växthusgaser. Det bidrar till den sociala sammanhållningen och till att stödja låginkomstfamiljer.
I Rumänien finns det ett trängande behov av investeringar för att renovera 1,4 miljoner lägenheter.
Constanze Krehl, för PSE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Vi diskuterar dessa tre betänkanden mot bakgrund av den största och svåraste ekonomiska och finansiella kris som vi hittills har upplevt i EU:s historia. Det är förstås riktigt att sammanhållningspolitiken måste spela en roll när det gäller att minska konsekvenserna av den ekonomiska krisen. Jag vill dock ta tillfället i akt att än en gång betona att det, även om det stämmer att sammanhållningspolitikens budget är den största enskilda budgeten i EU, tyvärr också stämmer att medlemsstaterna bidrar med drygt 1 procent av sin BNP till EU:s budget. Detta innebär att det, även om vi spenderar över 6,25 miljarder euro på att finansiera mellanliggande betalningar och förhandsbetalningar, bara är en droppe i havet och det räcker helt enkelt inte. Det kommer att bidra till att minska konsekvenserna, det kommer att ha en viss hävstångseffekt, men det kommer fortfarande att även behövas nationella insatser. Kanske borde vi ha det i åtanke vid nästa debatt om budgetramen.
Vår grupp har diskuterat de tre betänkandena mycket intensivt och skulle ha kunnat tillföra ett antal andra goda idéer till debatten. Som Karin Jöns redan har sagt var vi många gånger överraskade över att det skulle till en ekonomisk kris för att faktiskt göra det möjligt att minska byråkratin i kommissionen. Vi kommer inte att lägga fram några ändringsförslag eftersom vi vet att det behövs snabba åtgärder i regionerna och eftersom vi också vet att vi kommer att behöva diskutera ändringar av strukturpolitiken på annat håll.
Vi stöder därför hela det paket som kommissionen föreslår och vi hoppas att det kommer att nå ut till regionerna så snart som möjligt och att pengarna faktiskt kan bidra till att bekämpa finanskrisen.
Jean Beaupuy, för ALDE-gruppen. – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag och mina kolleger från gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa kommer naturligtvis att rösta för dessa tre betänkanden. Vi kommer inte att rösta för dem för att de är helt tillfredsställande – som mina kolleger sa hade vi velat lägga fram ett antal ändringsförslag – utan för att det behövs snabba insatser. Constanze Krehl påpekade detta alldeles nyss.
Ni får dock ursäkta mig men jag undrar om det helt enkelt är så att vi inte har en aning om hur det ligger till. Vi sitter här i en bekvämt uppvärmd och väl upplyst miljö. Vet ni om att det just nu finns 30 miljoner hem i Europa som har läckande tak och fukt i väggarna?
Med 4 procent från Europeiska regionala utvecklingsfonden kommer vi dock att kunna åtgärda problemet i omkring 1 miljon hem. Detta arbete, om vi bevakar det, herr kommissionsledamot – vilket jag kommer att be er om strax – kommer att skapa 250 000 arbetstillfällen och förbättra situationen i 1 miljoner hem. Detta kommer att spara 40 miljoner ton koldioxid och minska energikostnaderna för varje familj med 450 euro per år. Det här är de siffror som jag ställer till ert förfogande och som har tagits fram av en viktig europeisk organisation som framför allt är känd för sina seriösa metoder.
Det innebär därför att det finns ett stort villkor med det viktiga beslut som vi kommer att fatta, inte bara för att garantera en återhämtning utan även för våra medborgares välfärd: att de beslut som parlamentet fattar i dag tillsammans med kommissionen genomförs i praktiken under de kommande veckorna och månaderna.
Herr kommissionsledamot! Vi lyssnade noga på er alldeles nyss. Ni berättade för oss – och vi tror er – att ni före den 30 juni 2010 kommer att ha bett alla medlemsstater att lämna en rapport till kommissionen. Jag och mina kolleger från utskottet för regional utveckling, oavsett politisk övertygelse, är beredda att slå vad. De operativa programmen har precis antagits i alla länder och vi vet att majoriteten av förvaltningsmyndigheterna i dessa länder inte kommer att vilja att de ändras.
Anställ inte för många personer om 15 månader, den 30 juni, för att utarbeta rapporterna och analysera vad som ska göras. Ni kommer inte att åstadkomma särskilt mycket om ni väntar på att medlemsstater, förvaltningsmyndigheter och samarbetspartner ska skrida till verket.
Vi har därför å ena sidan tillgång till 8 miljarder euro och å andra sidan 30 miljoner särskilt undermåliga hus. Vad ska vi göra?
Jag kommer tillsammans med mina kolleger att lägga fram ett förslag för er i enlighet med detta. Kommissionen bör överskrida sina befogenheter och agera bestämt – jag höll nästan på att säga våldsamt – gentemot regeringarna och förvaltningsmyndigheterna för att uppmana dem att tillämpa bestämmelserna så snart som möjligt. Europaparlamentsledamöter gillar att rösta om texter. Det är vårt jobb. Vi gillar dock särskilt när dessa texter tillämpas. Vi behöver kommissionen och vi hoppas att kommissionen kommer att lyssna på oss.
Mieczysław Janowski, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Vi tar i dag ställning till betänkanden om regionalpolitiken där man inför fördelaktiga ändringar och förenklingar. Vi kan bara beklaga att det är krisen som har tvingat oss att agera snabbt och förhoppningsvis effektivt för att ta itu med det rådande läget. Jag välkomnar möjligheten att införa ökad flexibilitet eftersom det inte kommer i fråga att utöka EU:s budget. Jag vill klargöra detta. Vi har hört kvoter nämnas i dag. Det här utgör bara en droppe i havet eftersom EU:s budget uppgår till omkring 1 procent av medlemsstaternas BNP. Vi kan bara hoppas att den lilla droppen kommer att vara en vitaliserande sådan. Det måste den vara!
Jag välkomnar också den ökade flexibilitet som blivit möjlig genom stöd från Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. Det gläder mig att förenklingen av reglerna för stödberättigande utgifter kommer att införas retroaktivt. Det är bra att vi ökar delbetalningarna och påskyndar finansieringen av större projekt som lämnas in i förväg och att det kommer att bli möjligt att betala ut pengar innan projektet är bekräftat. Jag kan bara upprepa min förhoppning om att allt detta kommer att visa sig vara vitaliserande.
Elisabeth Schroedter, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vi i gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen ser finanskrisen och klimatkrisen i relation till varandra, eftersom klimatförändringens konsekvenser för regionerna är långvariga och ger upphov till mycket stora kostnader. De utgör en påfrestning på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Vi måste därför vidta åtgärder nu.
Ett första steg i det hänseendet är att isolera och använda förnybar energi i bostäder inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Men vilken nytta gör dessa framsteg om medlemsstaterna samtidigt får investera pengar ur den regionala utvecklingsfonden i att anlägga vägar och enorma anläggningar för avfallsförbränning när användningen av dessa på nytt förvärrar klimatförändringen och skadar miljön? Det här är halvhjärtat och inkonsekvent.
Herr kommissionsledamot! I ert dynamiska anförande ger ni inte heller svar på frågan varför kommissionen förkastar vårt förslag att rikta hela regionalpolitiken mer uttalat mot miljö- och klimatskydd. Vågar inte kommissionen gentemot medlemsstaterna göra gällande en ändring av förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden som är inriktad mot klimatmålen? Varför har kommissionen ingen handlingsplan för regionalpolitiken? Generaldirektoratet för regionalpolitiks reservationer om klimatskyddet har inneburit att våra ändringsförslag inte har fått majoritetsstöd i utskottet. Vi kommer dock att lägga fram dem på nytt och begära en omröstning med namnupprop. Sedan får vi se om väljarna kan lita på att ni också stöder klimatskyddet.
Bairbre de Brún, för GUE/NGL-gruppen. – (GA) Herr talman! Jag välkomnar Emmanouil Angelakas betänkande i dag. Angelakas stöder i sitt betänkande kommissionens förslag om att förse medlemsstaterna med finansiering för energieffektivitet och förnybar energi i bostäder ur Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Vi kämpar med ett ekonomiskt nödläge. Människor som arbetar i byggindustrin – i mitt eget land, Irland, till exempel – har drabbats särskilt hårt. Jag hoppas att vi kommer att kunna delfinansiera ett renoveringsprogram för energieffektivitet till följd av detta EU-beslut. Ett sådant program kommer att bidra till att förbättra byggindustrin på Irland – i nord och syd – vilket kommer att hjälpa till att bevara sysselsättningen och att uppfylla våra skyldigheter i fråga om klimatförändringen. Det kommer också, som tidigare har sagts i debatten, att bidra till att bekämpa energifattigdomen, det vill säga att hjälpa människor som lägger en stor del av sin inkomst på energikostnader.
Jag anser att det var lämpligt att kommissionen fokuserade på bostäder för människor med låga inkomster när man ändrade kriterierna. Det är främst människor med låga inkomster som drabbas när vår ekonomi försämras. Samtidigt kommer dessa människor inte att kunna renovera sina hem för att öka energieffektiviteten utan ekonomisk hjälp. Med denna ordning skulle man därför kunna ta itu med de värsta konsekvenserna av energifattigdomen som har en oerhört negativ effekt på många människor – om ordningen tillämpades korrekt.
Jag hoppas att de lokala, regionala och nationella myndigheterna tar tillfället i akt och inte nekar människor dessa resurser som de redan har för att genomföra förslaget.
Fernand Le Rachinel (NI). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Mellan 2007 och 2013 kommer regionalpolitiken att bli den största rubriken i EU:s budget med 347 miljarder euro i anslag till strukturfonderna.
Kommer denna utveckling att bidra till att skydda våra ekonomier från effekterna av den globala ekonomiska krisen, som kommissionen påstår att den kommer att göra? Ursäkta mig om jag tvivlar på detta.
För det första straffar de ökade regionala utgifterna vissa medlemsstater, framförallt Frankrike. Ökningen sker på bekostnad av den gemensamma jordbrukspolitiken, det vill säga på bekostnad av det franska jordbruket, som fram till för några år sedan var den huvudsakliga mottagaren av det gemensamma jordbruksstödet.
Vidare minskar den del av strukturfonderna som betalas ut till franska regioner ständigt. Den största delen tillfaller Östeuropa, som förstörts av mer än 40 år av kommunism.
Frankrike, som bidrar med 16 procent av EU:s budgetintäkter, ger således mer och mer pengar till Bryssel men får mindre och mindre tillbaka. Framför allt skyddar EU:s regionalpolitik inte stödmottagarna från den ekonomiska krisen utan gör bara saken värre, eftersom den är en del av Lissabonstrategins logik om en ultrafri marknad.
Kommissionens förslag till ändringar av förvaltningen av strukturfonderna kommer därför inte att innebära att nationerna kan ta itu med krisen, som är konsekvensen av den obetänkta öppningen av gränserna och avregleringen av finansmarknaderna.
Nu måste vi mer än någonsin bygga ett nytt Europa, ett EU av självständiga nationer som bygger på följande tre principer: ekonomisk och social patriotism, europeisk protektionism och gemenskapspreferens.
Richard Howitt (PSE). - (EN) Herr talman! Nedgången i världsekonomin drabbar varje enskilt land och enskild region. Vi gör helt rätt i att i kväll enas om brådskande åtgärder för att påskynda utbetalningen av EU-medel till behövande i nödens stund. Jag välkomnar särskilt att det administrativa arbetet minskar genom att utbetalningar av schablonbelopp medges, vilket möjliggör satsningar på energieffektivitet i bostäder, att omkring 6 miljarder brittiska pund ställs till förfogande från och med i år och att hanteringen av lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) underlättas. När ett byggföretags teletjänstcentral i min valkrets i Hertfordshire gjorde sig av med arbetstillfällen kunde vi redan inom ett dygn ta EU-medel i anspråk för stöd vid övertalighet, vilket illustrerar hur EU konkret kan hjälpa lokalsamhällena.
När det gäller de ändringar som vi enas om i kväll välkomnar utvecklingsbyrån i östra England att mer företagsledda, lagom omfattande och individanpassade utbildningsinsatser tillåts och konstaterar att vi därmed snabbare kan uppfylla regionens åtagande att hjälpa 124 000 människor enbart genom att utnyttja EU:s sociala stöd.
Avslutningsvis gladde det mig mycket att kommissionsledamot Danuta Hübner personligen infann sig i Lowestoft i min valkrets för att lansera det EU-finansierade regionala utvecklingsprogram på 100 miljoner brittiska pund som framför allt syftar till att hjälpa företagen att underlätta anpassningen till en tillväxt baserad på låga koldioxidutsläpp. Den ekonomiska krisen får inte leda till att någon av oss avstår från att anta den långsiktiga utmaning som klimatförändringen innebär. Investeringar i miljöteknik inom förvaltning bör i själva verket stå överst på listan över återhämtningsinsatser. Östra England avser att stå fast vid detta mål.
Marian Harkin (ALDE). - (EN) Herr talman! Också jag välkomnar förslaget, eftersom det är en direkt och konkret reaktion från EU på den nuvarande ekonomiska krisen. Vi agerar genom att utnyttja de instrument som vi förfogar över, men jag håller helt med min kollega Jean Marie Beaupuy om att vi måste ta oss samman och snabbt hjälpa familjer och samhällen.
För det andra välkomnar jag den förenkling och flexibilitet som förslaget innebär. Detta är i själva verket absolut nödvändigt. Jag hör gång på gång grupper som får tillgång till finansiering klaga över de krångliga administrativa förfarandena och byråkratin. Paketet innebär inte att alla problem kommer att lösas, men det kommer att vara ett steg i rätt riktning.
För det tredje är jag särskilt glad över att bidrag in natura nu betraktas som stödberättigande utgifter. I mitt betänkande om volontärarbetets roll för att bidra till ekonomisk och social sammanhållning, som antogs av parlamentet, begärde jag att just denna åtgärd skulle införas. Detta innebär att bidrag från bland annat volontärer nu kommer att ingå i de olika projekten, och även om det har behövts en kris som den vi nu upplever för att vi ska ta steget fullt ut, är det ändå synnerligen välkommet.
Åtgärden innebär att volontärarbete och frivilligtid erkänns i praktiken och kan ingå i insatserna för att hantera den aktuella krisen. Vi samarbetar på så sätt med medborgarna som partner. Vi vet från de satelliträkenskaper som offentliggörs av olika medlemsstater att den icke vinstdrivande sektorn står för mellan fem och sju procent av bruttonationalprodukten (BNP). Nu lyfter vi fram och sätter värde på detta och säger till medborgarna att deras insatser, tid och engagemang är betydelsefulla och att vi samarbetar med dem.
Guntars Krasts (UEN). – (LV) Tack, herr talman! Jag stöder de ändringar som föreslagits av det utskott som ansvarar för kommissionens förslag om energieffektivitet och investeringar i förnybar energi i bostäder. Utskottets förslag kommer att bidra till att främja en ökad efterfrågan och ett snabbare penningflöde till åtgärder för att öka energieffektiviteten. Medlemsstaterna får nu möjlighet att rikta dessa resurser så att de får maximal effekt när det gäller att öka energieffektiviteten. De mest heltäckande resultaten fås om man använder resurserna till ändamål som ger konsumenterna fria tyglar att ta initiativ för att öka energieffektiviteten. De mest uppmuntrande åtgärderna är dem som minskar riskerna för dem som själva funderar över att investera i energieffektivitet. Jag anser dock att utskottet borde ge några riktlinjer i frågan för medlemsstaternas fortsatta insatser. Ett sådant tillvägagångssätt skulle inte bara ha en multiplikatoreffekt för att stimulera ekonomin utan skulle även främja en snabbare spridning av förståelsen av energihushållning i medlemsstaterna. Mängden tillgängliga resurser kommer dock att innebära att medlemsstaterna måste begränsa antalet stödmottagare. I det avseendet vore det förnuftigt att vägledas av kommissionens förslag och först och främst rikta dessa resurser till låginkomsthushåll. Tack.
Jan Olbrycht (PPE-DE). – (PL) Herr talman! I dag diskuterar vi särskilt viktiga förändringar. De är inte bara viktiga för att ta itu med problemen i samband med finanskrisen utan även för att de kan påverka den politiska sammanhållningen efter 2013. Införandet av sådana väsentliga förändringar kan uppenbarligen inte enbart ses som en tillfällig åtgärd.
För första gången någonsin har vi sett hur kommissionen, efter överenskommelse med parlamentet och rådet, har vidtagit åtgärder som länge har debatterats och som föreföll mycket svåra. Vi har sett hur regelverket verkligen har förenklats, hur hanteringen verkligen har påskyndats och naturligtvis hur man har ändrat strategi genom att införa investeringar i energisparande åtgärder. På detta sätt sänder vi en mycket positiv signal om att vi kan ta itu med situationen på programplaneringsstadiet och inte kategoriskt följer tidigare fastställda principer.
Europaparlamentet tenderar att ses som lite av en underordnad partner till rådet och kommissionen. Trots det är parlamentet fast beslutet att med sina insatser visa att det är berett att samarbeta för att vidta snabba insatser för att ta itu med de nya utmaningar som vi står inför.
Gábor Harangozó (PSE). – (HU) Jag tycker att vi faktiskt borde fira i dag. Parlamentet har i många år förespråkat att vi inte bara borde finansiera låtsasåtgärder inom bostadsområdet, utan att vi borde besluta oss för att vidta riktiga åtgärder.
En väsentlig andel av EU:s befolkning bor i höghuslägenheter. Om vi utvecklar dessa bostadsprojekt kan vi påtagligt förbättra de boendes materiella förhållanden, minska byggnadernas energiförbrukning samt skapa och bevara arbetstillfällen. De aktuella förändringarna gör det möjligt att renovera 90 procent av höghusen i mitt land, och det är i alla fall ett enormt framsteg.
Eftersom fonderna fortsättningsvis dock endast kommer att användas för att finansiera sådana renoveringar i stadsområden kan vi inte glädjas oförbehållsamt. Den fattiga befolkningen i landsbygdsområden, som har det största behovet av finansiering, får återigen klara sig på egen hand. Eftersom vi inte på något sätt vill äventyra höghusprogrammet som är viktigt för oss alla har vi kommit överens om att trots allt inte lämna in några ändringsförslag den här gången. I gengäld räknar vi dock med att kommissionen inkluderar vår rekommendation i sitt paket före sommaruppehållet.
Det första och viktigaste steget mot en effektiv och hållbar social integration av de minst gynnade områdena är att en gång för alla få slut på utanförskap och ghetton. Det är helt enkelt meningslöst att renovera isolerade bostadsområden. Lösningen är att i stället för att renovera bygga om områdena med hjälp av stöd från komplexa program som skapar social sysselsättning.
Kära kolleger! Vi kommer verkligen att ha anledning att fira när vi inte längre har undanträngda ghetton på landsbygden utan människor arbetar i nybildade sociala kooperativ, och när de återvänder till sina nya hem säger de till sina barn att studera och kämpa för att de kan bli allt som de önskar.
Samuli Pohjamo (ALDE). – (FI) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Först vill jag tacka föredragandena för deras utmärkta förberedande arbete. De föreslagna ändringarna av förordningarna om strukturfonderna kommer att bidra till att underlätta användningen av fonderna och förenkla reglerna, och förtjänar därför verkligen vårt stöd. På så sätt kan vi se till att pengar ur strukturfonderna kan användas till återhämtningsåtgärder och förhindra lågkonjunkturens negativa effekter på ekonomin och sysselsättningen. Det här är också en bra början på reformen av EU:s struktur- och regionalpolitik, vars målsättning måste vara att förenkla och underlätta förfarandena och främja flexibilitet och resultatuppfyllelse.
När vi minskar byråkratin i EU:s förordningar och fokuserar på att åstadkomma bättre resultat måste vi se till att medlemsstaterna också rör sig i samma riktning. Regionerna och lokala aktörer måste få mer makt och de centrala regeringarna måste lätta på sin hårda kontroll.
ORDFÖRANDESKAP: ROURE Vice talman
Ewa Tomaszewska (UEN). – (PL) Fru talman! I den rådande krisen måste vi stimulera ekonomisk verksamhet, rädda arbetstillfällen och skydda dem som blir arbetslösa. Kommissionens förslag att utöka de kostnader som omfattas av Europeiska socialfonden är ett steg i rätt riktning.
Några särskilt användbara åtgärder för att bättre utnyttja resurserna i Europeiska socialfonden är att införa finansiering i form av klumpsummor, direkta kostnader och blandade kostnader och att inte fastställa någon övre gräns för betalningar. Genom införandet av klumpsummor för direkta och indirekta kostnader upp till 50 000 euro kommer vi att förenkla de administrativa förfarandena. Därmed slipper vi förseningarna när det gäller att genomföra fondens målsättningar. Eftersom det är brådskande att införa åtgärderna stöder jag att förslaget antas utan ändring. Jag vill tacka Marian Harkin för att hon uppmärksammat värdet av frivilligt arbete.
Maria Petre (PPE-DE). – (RO) Jag vill börja mitt anförande med att välkomna idén om dessa samordnade åtgärder. Jag vill också rikta ett särskilt tack till föredragandena för deras arbete.
Vi är alla medvetna om vilka effekter krisen har i vart och ett av våra länder, alltifrån en minskad ekonomisk tillväxt och minskade arbetstillfällen till ett ökat budgetunderskott och recession. EU:s sammanhållningspolitik kan vara ett lika trovärdigt och effektivt verktyg även i det här sammanhanget. Som vi mycket väl vet har Europa drabbats hårt av krisen och det är uppmuntrande att EU har lyckats agera så snabbt för att hitta lösningar.
Beslutet att ändra förordningarna om de befintliga fonderna, som redan har visat sig vara effektiva, är det lämpligaste beslutet. Det hade blivit ett alltför långt förfarande om vi skulle inrätta en särskild krisfond. Förenklingen av kriterierna för stödberättigande kostnader, den ökade förhandsfinansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden och den påskyndade finansieringen av större projekt är åtgärder som jag hoppas kommer att hjälpa medlemsstaterna att ta sig ur den ekonomiska och finansiella krisen.
Samtidigt som EU går igenom den rådande ekonomiska krisen är vi medvetna om att vi även befinner oss i en energikris. Jag menar att åtgärden som gör det möjligt att använda Europeiska regionala utvecklingsfonden för att investera i energieffektivitet och användningen av förnybar energi i bostäder borde få stor effekt. Rumänien, liksom övriga länder i Central- och Östeuropa, har många problem med höghusområden. De gamla byggnaderna är oerhört dåligt isolerade och många boende har inte råd att själva betala för isoleringen av sina hem.
Vi hoppas att vi med den här åtgärden kommer att hjälpa EU-medborgarna att spara energi så att de både får mer pengar över och kan förbättra situationen med den globala uppvärmningen. Den sittande rumänska regeringen har förklarat att det här är en mycket lågt prioriterad åtgärd och den ordning som har godkänts innebär att denna prioritet redan är garanterad.
Stavros Arnaoutakis (PSE). - (EL) Fru talman, mina damer och herrar! Dagens paket med ändringar av bestämmelserna i förordningarna om strukturfonderna är ett viktigt steg mot att förenkla och direkt aktivera resurser, på både EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå.
Det är ett viktigt steg för att stärka EU-ekonomin mitt i en kris utan motstycke som skadar realekonomin på alla nivåer mer och mer för varje dag. Det är ett steg som överensstämmer med det krav som Europaparlamentet länge har ställt på ännu enklare förfaranden och större flexibilitet i tillämpningen av reglerna i strukturfonderna.
Hur reagerar dagens ledare på den massiva kris som vi befinner oss i för närvarande? Var är EU-politiken? För att se till att mottagarna får den likviditet som de behöver och att projekten börjar genomföras omedelbart måste medlemsstaterna agera utifrån de rådande omständigheterna. De verkliga stödmottagarna på regional och lokal nivå måste omedelbart och snabbt få tillgång till sammanhållningspolitiska resurser. Syftet med att aktivera de operativa programmen bör vara att bevara arbetstillfällen, främja entreprenörskap och konkurrenskraft och utnyttja de naturliga, kulturella och mänskliga resurserna i varje region.
Det krävs en omedelbar aktivering av programmen för att bevara sammanhållningen och förhindra att det uppstår nya skillnader.
Låt dagens kris bli till en möjlighet att skapa enighet så att EU gemensamt kan lösa alla våra problem.
Toomas Savi (ALDE). - (EN) Fru talman! EU-anslutningen gav tillgång till EU:s struktur- och sammanhållningsfonder som Estland drog nytta av genom 800 miljoner euro under perioden 2004–2006 och genom att ytterligare 3,4 miljarder euro anslagits inom finansieringsramen för 2007–2013.
Trots allvaret i den ekonomiska krisen ligger målet med EU-medlen, det vill säga att utjämna skillnaderna i utveckling inom unionen, alltmer inom räckhåll.
Jag ser mycket positivt på kommissionens förslag till rådet om att anslå ytterligare 6,3 miljarder euro för att motverka de negativa effekterna av den ekonomiska krisen, vilket innebär att man påskyndar genomförandet av fonderna för att förbättra realekonomin.
Jag håller dock med föredraganden Iratxe García Pérez om att det krävs en enhetlig strategi i samtliga medlemsstater för att undvika att skillnaderna förvärras inom unionen och att EU-skattebetalarnas pengar missbrukas.
Rolf Berend (PPE-DE). – (DE) Fru talman, mina damer och herrar! Det finns många sätt att hantera de bestående effekterna av den oförutsedda finansiella och ekonomiska krisen. Detta ändringspaket, denna lagstiftningsåtgärd inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, togs fram som en bra – om än inte helt tillräcklig – åtgärd för att ta itu med denna tillfälliga men oerhört kritiska situation.
Det är bland annat ett svar på det krav på enklare förfaranden och ökad flexibilitet i tillämpningen av de befintliga reglerna i strukturfondsförordningen som Europaparlamentet har framfört upprepade gånger under de senaste åren. Jag vill betona att vi även bör välkomna att en ändring av artikel 7 – ”Stödberättigande utgifter” – kommer att göra det möjligt för EU:s medlemsstater och regioner att investera i åtgärder för energieffektivitet och förnybar energi i bostäder med stöd från EU:s strukturfonder och att åtgärden inte bara är avsedd för låginkomsthushåll. I det aktuella ändringsförslaget har man därför med rätta strukit hänvisningen till ”låginkomsthushåll” och i stället infört ett tak för sådana utgifter på 4 procent av det totala anslaget ur Europeiska regionala utvecklingsfonden för varje medlemsstat. Det här är bara en av de många förbättringar som föreslagits.
Det innebär alltså att vi, om vi förverkligar hela paketet, kan påskynda utbetalningarna och därmed tillhandahålla ytterligare likviditet från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och strukturfonderna för att nå nödvändiga mål. Reglerna skulle också förenklas, vilket skulle göra det möjligt att snabbt genomföra programmen.
Jag anser att det här utgör ett effektivt, om än hittills otillräckligt, bidrag för att ta itu med den rådande krisen.
Lidia Geringer de Oedenberg (PSE). – (PL) Fru talman! EU står inför en omfattande kris, vars effekter i nuläget är omöjliga att förutse. Vi har observerat en minskad tillväxttakt, ökade budgetunderskott och en dramatisk ökning av arbetslösheten. Den europeiska sammanhållningspolitiken, med en budget på 347 miljarder euro för åren 2007–2013, tycks vara ett av de effektivaste verktygen för att stimulera investeringarna igen och förse de nationella ekonomierna med ytterligare offentliga medel.
Kommissionen har redan antagit en rad åtgärder för att ändra det befintliga paketet av förordningar om strukturfonderna. Ändringarna syftar till att påskynda utbetalningarna, öka likviditeten i samband med genomförandet av projekt och att förenkla åtgärderna för att snabbt kunna genomföra projekt i regionerna. Åtgärderna är främst inriktade på att öka stödet från Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden och att förenkla förfarandet kring stödberättigande utgifter. Utbetalningen av klumpsummor och påskyndad finansiering av större projekt förespråkas också.
Jag välkomnar kommissionens snabba agerande och de föreslagna ändringarna av lagstiftningen. En annan viktig och välbehövlig förändring har dock hittills förbisetts. Det är att inrätta ett förvaltnings- och kontrollsystem för att säkra likviditeten i hela EU:s ekonomiska system.
Oldřich Vlasák (PPE-DE). – (CS) Fru talman, mina damer och herrar! Kommissionens förslag har gett alla medlemsstater en möjlighet att investera resurser ur strukturfonderna i att omvandla och reparera höghus och andra byggnader. Det här är särskilt viktigt för Tjeckien, eftersom upp till 26 procent av de tjeckiska medborgarna bor i åldrande höghus. Om förslaget går igenom i morgon och också formellt godkänns av ministerrådet i april kommer det att öppna för möjligheten att investera ytterligare 16 miljarder tjeckiska kronor i uppvärmningssystem i lägenheter och hus och inte bara i Tjeckien. Jag välkomnar personligen även slopandet av kravet att bara använda pengarna till låginkomsthushåll, vilket jag anser är problematiskt eftersom dessa definieras olika i olika nationella regler.
Jag anser att medlemsstaterna bör ha möjlighet att besluta vilka kategorier av byggnader som har rätt till finansiering enligt deras regler och att fastställa egna kriterier utifrån sina behov. Vi måste göra det möjligt att skapa bättre och billigare bostäder för alla, inte bara för dem som bor i offentligt subventionerade bostäder. Det är beklagligt att det skulle behövas en finansiell kris för att få oss att stödja ökade investeringar i bostäder och införa dessa åtgärder i hela EU. Jag välkomnar dock helhjärtat beslutet eftersom människor i dag måste vara noga med hur de spenderar sina pengar. På så sätt hjälper vi dem att minska sina uppvärmnings- och varmvattenkostnader och därmed minska sina boendekostnader. Enligt en uppskattning från bostadsorganisationen Cecodhas kan europeiska hushåll sänka dessa kostnader med i genomsnitt 450 euro per år, vilket är ett påtagligt stöd.
James Nicholson (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Jag vill börja med att gratulera föredragandena till det utmärkta arbetet med betänkandena, som jag hoppas vinner kammarens stöd. Jag anser att stödet bör mottas mycket positivt.
Om medlemsstaterna tillvaratar möjligheten att i sin helhet utnyttja medlen på 4 procent ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för att underlätta investeringar i energieffektivitet inom bostadssektorn kommer detta att gagna både ekonomierna och miljön. Det är positivt med ett förslag som detta från kommissionen, där man tar ett samlat grepp på miljöproblemen och problemen i den ekonomiska krisens spår.
Betänkandet är särskilt fördelaktigt för många av de gamla medlemsstaterna, och det gläder mig att gamla EU-medlemsstater nu kommer att kunna utnyttja en andel av medlen ur Eruf för åtgärder för att främja energieffektivitet inom bostadssektorn. Det gläder mig att kriterierna för beviljande av medel har utvidgats och inte kommer att begränsas till låginkomsthushåll.
Vi måste emellertid komma ihåg att detta inte innebär någon ökning av EU-medlen. Det ankommer nu på nationella och regionala myndigheter att ta tillfället i akt att omfördela sin andel av medlen ur Eruf för finansiering av dessa projekt. Detta kan leda till att vissa omprioriteringar måste göras inom de operativa programmen. Jag anser att detta kommer att vara mycket lönsamt på lång sikt.
Luca Romagnoli (NI). – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Kommissionens åtgärder förefaller mer eller mindre riktiga. Det tycks vara en bra idé att direkt tilldela kontrakt till Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden liksom att förenkla förfarandena och påskynda utbetalningarna.
Jag har dock framför allt en grundläggande rekommendation: nationell och regional insyn i hur pengarna används, vilket jag tycker saknas i vissa fall. Kontroller bör genomföras snarast, på samma sätt som utbetalningarna bör ske snarast. I vissa regioner i Italien, till exempel Lazio, betalas jordbrukarnas bidrag ut månader eller i vissa fall år efter det att de överförts från EU. Jag har inte tid att nu ge några andra exempel. Låt oss därför lindra krisen genom att inte bara fundera över olika sätt att ingripa utan även över hur medlen ska användas på ett ändamålsenligt, snabbt och effektivt sätt.
Zita Pleštinská (PPE-DE). – (SK) Strukturfonderna hjälper oss också att hantera de nya ekonomiska omständigheterna. De ger medlemsstaterna möjlighet att optimera EU-investeringarna för att effektivt avhjälpa den pågående ekonomiska krisen.
Europaparlamentet kräver via utskottet för regional utveckling ständigt förenklingar av de administrativa reglerna. Det gläder mig att kommissionen äntligen har lagt märke till detta och att den har lyckats komma överens med rådet.
Dyr administration, försenade utbetalningar och komplicerade kontroller av stödberättigande utbetalningar innebär finansiella svårigheter för slutmottagarna. Många tjänstemän i mitt eget land, Slovakien, skyller ofta på Bryssel för att man lägger så stor vikt vid byråkrati och minutiös kontroll av räkenskaper. De glömmer att det viktigaste är att välja rätt verksamhet, projektinnehåll och kvalitet, ett effektivt genomförande och projektfördelar.
Människorna i projektgrupperna måste koncentrera sig på bra projekt som ger fördelar genom att skapa en konkurrenskraftig miljö och inte sitta i timmar åt gången med räkenskaper och slösa dyrbar tid och energi, för att inte tala om de berg av pappersarbete som behövs för redovisningen. Det kostar ofta mycket mer att kontrollera försumbara poster än vad själva posterna är värda.
Jag ställer mig därför positiv till att utöka användningen av klumpsummor och schablonbelopp i förordningarna om Europeiska regionala utvecklingsfonden och till att införa tre nya former av stödberättigande utbetalningar: indirekta kostnader på upp till 20 procent av de direkta kostnaderna, klumpsummor på upp till 50 000 euro och standardiserade skalor av enhetskostnader.
Jag anser därför att det paket med beslut som kommissionen har antagit för att medlemsstaterna ska kunna få pengar från strukturfonderna på ett flexiblare sätt är en positiv åtgärd för att ta itu med den pågående ekonomiska krisen.
Jag anser att de förenklade reglerna och den flexibla finansieringen kommer att hjälpa medlemsstaterna att ta fram bra projekt som är inriktade på sektorer som kommer att ge hög avkastning. Vi måste rikta investeringarna mot energieffektivitet och förnybar energi i bostäder, i syfte att skapa nya arbetstillfällen och spara energi. Genom att stödja ren teknik kan vi bidra till både bil- och byggindustrins återhämtning.
Avril Doyle (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Jag välkomnar förslaget till ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden vad gäller stödberättigande för investeringar i energieffektivitet och förnybar energi i bostäder. Jag välkomnar också den ändring av kommissionens ursprungliga förslag som innebär att möjligheten att erhålla medel inte begränsas till låginkomsthushåll, utan att möjligheterna att erhålla stöd i stället begränsas till åtgärder som främjar social sammanhållning, och att man låter den enskilda medlemsstaten själv avgöra exakt vilka boendekategorier som ska vara stödberättigade.
Jag skulle emellertid vilja ställa en konkret fråga till kommissionen. Vad menar vi med energieffektivitet (som vi diskuterar i samband med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden)? Kommer det att finnas någon enhetlig metod för beräkning av energieffektivitet i EU:s samtliga 27 medlemsstater, eller kommer beräkningarna och övervägandena att se olika ut i de olika medlemsstaterna? När vi exempelvis talar om energieffektivitet och investeringar i energieffektivitet i privatbostäder, kommer detta att avse samma sak som i direktivet om byggnaders energiprestanda, som för närvarande diskuteras och där det pågår en debatt om behovet av en harmoniserad, eller en enda, beräkningsgrund som innebär att man faktiskt går igenom beräkningarna av energieffektivitet för att försäkra sig om att investeringarna verkligen utnyttjas för energieffektivitet, för en ökning av energieffektiviteten eller en minskning av koldioxidutsläppen?
Detta är en del av den diskussion vi hade i morse vid ett frukostmöte med SME-unionen, som leddes av min kollega Paul Rübig, där vi fick klart besked om att det finns vissa problem när det gäller att erhålla finansiering för energieffektivitet i byggnader – problem som hänger samman med kreditrestriktionerna för lån. Vi måste undersöka subventioner och olika skattelättnader. Vi behöver en enkel administration, så att vi underlättar för vanliga hushåll att få tillgång till medel ur fonderna, vare sig det handlar om Europeiska regionala utvecklingsfonden eller fonder i medlemsstaterna. I detta sammanhang vill jag förresten gärna få fört till protokollet att vår regering nyligen infört ett bidragssystem, det så kallade Home Energy Saving Retrofit, som innebär att bidrag kan beviljas för retroaktiv anpassning av bostaden i energibesparingssyfte.
Administrationen måste emellertid vara enkel. Vi behöver marknadsföringsinsatser, så att investeringarna inte bara leder till att importen av fossila bränslen minskar och att koldioxidutsläppen minskar, utan så att hushållen inser att energikostnaderna sänks även för dem.
Ljudmila Novak (PPE-DE). – (SL) Jag ger mitt fulla stöd till de föreslagna ändringarna av förordningen, som innebär en ökad användning av schablonbelopp och gör det möjligt att använda ett system för utbetalningar av schablonbelopp. Det här är en lämplig åtgärd som skulle kunna bidra till att lindra de arbetslösas problem under de rätta ekonomiska förhållandena.
Innan vi antar ändringsförslagen vill jag dock påpeka att tre av fyra EU-medborgare anser att parlamentet spelar en viktig roll i den gemensamma utformningen av EU-politiken. I samma opinionsmätning konstaterades att parlamentet hade störst förtroende bland de tillfrågade: 51 procent av de tillfrågade sa att de hade förtroende för Europaparlamentet, medan endast 47 procent uppgav att de hade förtroende för kommissionen och 42 procent att de hade förtroende för rådet. Parlamentet hade dessutom ett större förtroende än Europeiska centralbanken.
Varför räknar jag upp dessa statistiska uppgifter? Europaparlamentet konstaterade redan 2005 att EU:s strukturfonder behöver förenklas, särskilt Europeiska socialfonden. När vi nu står inför en kris har kommissionen dock bara precis börjat genomföra våra rekommendationer för att förbättra villkoren för våra medborgare och företag.
Även om jag skulle bli glad om våra iakttagelser och rekommendationer förverkligades åtminstone delvis konstaterar jag dessvärre att man använder sig av en reaktiv metod för att itu med problemen. Jag hoppas dock att den här erfarenheten får kommissionen att vidta snabbare åtgärder i framtiden och att parlamentets många väsentliga och legitima synpunkter och förslag snabbare kommer att genomföras i praktiken.
Colm Burke (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Jag välkomnar de nya förslagen. Vi lever nu i en kristid. Vi ser hur mängder av arbetstillfällen försvinner inom EU.
I dag offentliggjordes de senaste arbetslöshetssiffrorna på Irland. Antalet arbetslösa uppgår nu till 11 procent – en ökning från 5,4 procent för bara ett år sedan – och mer än en fördubbling av antalet i reala termer. Siffrorna är upprörande och skrämmande. Inför dessa dystra utsikter måste vi emellertid försöka finna kreativa lösningar för att ge de arbetslösa såväl kompetens för som möjligheter till och hopp om en bättre framtid.
Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden kan här spela en avgörande roll. Genom att ta dessa medel i anspråk kan vi ge våra ekonomier nya redskap för att ta sig ur lågkonjunkturen. Det är upp till oss alla – både som ledamöter av Europaparlamentet och som medborgare – att informera en just nu mycket orolig allmänhet om detta. Det ankommer på oss alla att föra fram budskapet till de nationella regeringarna om att dessa medel måste samfinansieras och utnyttjas så snabbt och effektivt som möjligt. Jag välkomnar också nedskärningen av byråkratin. Det är ett steg i rätt riktning.
Silvia-Adriana Ţicău (PSE). – (RO) Under 2010 kommer vi att göra en halvtidsöversyn av hur strukturfonderna används, och jag anser att vi måste prioritera energieffektivitet. Jag beklagar att ändringsförslagen till de här betänkandena inte antogs.
Som föredragande för direktivet om byggnaders energiprestanda föreslog jag en ökning av den andel av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) som kan användas för att förbättra byggnaders energieffektivitet med upp till 15 procent. Det handlar egentligen om att skapa större flexibilitet och det är medlemsstaterna som ska bestämma om och i vilken utsträckning de vill satsa på det här området.
Jag vet att det är bråttom. Länderna i EU-15 måste kunna använda strukturfonderna för att öka energieffektiviteten. Jag anser att detta möjliggör utbyte av goda rutiner och stöd till nya medlemsstater. Jag uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag senast den 30 juni 2010 så att maxtaket kan höjas till 15 procent, eller att fastställa en lägsta tröskel på 10 procent av Eruf-andelen till byggnaders energieffektivitet.
Fiona Hall (ALDE). - (EN) Fru talman! Diskussionerna om energieffektivitet har gång på gång varit inriktade på att mycket mer kan göras – och snabbt – om bara möjligheten fanns att erhålla förfinansiering. Därför är det så viktigt att medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden får utnyttjas för energieffektivitet, såväl i EU-12 som i EU-15.
Även om betydande framsteg har gjorts har Storbritanniens bostadsminister medgett att endast en procent av det befintliga bostadsbeståndet är energieffektivt nog för att förhindra bränslebrist. I min egen region nordvästra England har en bostad av tio klassificerats som synnerligen hälsofarlig på grund av drag och kyla.
Jag välkomnar alltså denna ändring och uppmanar samtliga medlemsstater och regioner att fullt ut utnyttja den nya flexibiliteten. I syfte att ta itu med klimatförändringen, bränslebristen, arbetslösheten och energitryggheten ansluter jag mig till Silvia Adriana Ţicău och uppmanar kommissionen att så småningom avsevärt höja de nuvarande procentgränserna, vilket utskottet för industrifrågor, forskning och energi efterlyste i omröstningen om det omarbetade förslaget till förordning i tisdags.
Catherine Stihler (PSE). - (EN) Fru talman! Jag vill tacka föredragandena. Att undersöka hur vi på olika sätt kan utnyttja EU:s strukturfonder effektivare för att hjälpa dem som drabbas av den ekonomiska krisen är en av många åtgärder som medlemsstaterna måste vidta för att hjälpa dem som blir arbetslösa att så snart som möjligt återgå i arbete.
Det är intressant att vi debatterar detta ämne strax före G20-mötet. G20-mötet har möjlighet att ta fram de globala regler för ekonomin som krävs för att förhindra att en liknande ekonomisk katastrof inträffar på nytt.
Vi måste se till att arbetstillfällena och den sociala dagordningen blir centrala frågor inför EU-valet. De 25 miljoner människor inom EU som kommer att vara arbetslösa i slutet av året bör stå i centrum för arbetet här i parlamentet med att åter få fart på ekonomin och hjälpa människor att återgå i arbete.
Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. − (FR) Fru talman! Först och främst vill jag tacka Iratxe García Pérez, Karin Jöns och Emmanouil Angelaka, som har lagt fram utmärkta betänkanden, och alla ledamöter som har uttalat sig.
Det stora flertalet talare stödde de åtgärder som kommissionen har föreslagit, genom att understryka hur viktiga de är för att vi effektivt ska kunna bekämpa krisens effekter på EU:s ekonomi. På kommissionens vägnar vill jag tacka er för det.
I era anföranden framhöll ni att Europaparlamentet vill förse Europeiska unionen med resurser för att motverka krisens effekter ute på fältet. Ni insisterade på att vi måste handla snabbt, och det är vårt mål. Det tjeckiska ordförandeskapet, som jag här vill tacka för stödet, är också angeläget om att det slutliga antagandet av bestämmelserna ska kunna ske så snart som möjligt.
Om vi gör ett rimligt optimistiskt antagande skulle de nya bestämmelserna kunna träda i kraft under de närmaste veckorna och därmed snabbt inverka på de operativa programmen. Förskotten skulle kunna betalas ut i sin helhet i början av maj.
Dessutom insisterade andra talare på att en rigorös övervakning av hur dessa åtgärder tillämpas ska införas och att en rapport med uppnådda resultat ska läggas fram 2010. Det har kommissionen åtagit sig att göra och det finns med i det uttalande som jag har lagt fram för ordförandeskapet.
Således kommer det att ha tagit EU-institutionerna knappt fyra månader att sammanställa och anta detta lagstiftningspaket. Jag ska kort beröra frågan om energieffektivitet, som togs upp i många anföranden.
Jag vill framhålla för parlamentet att en workshop om detta kommer att hållas i juni, under ett seminarium med medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Vi ber medlemsstaterna att i de strategiska rapporter som de ska sammanställa till slutet av 2009 tala om vilka deras avsikter är i fråga om omsättningstiden.
Självfallet är det med tanke på dagens situation medlemsstaterna som ska fastställa kriterier för energieffektivitet och stödberättigade åtgärder. Det är det som subsidiaritetsprincipen handlar om. Det stämmer emellertid att ett direktiv om energieffektivitet håller på att utarbetas, och när detta direktiv väl har antagits måste det naturligtvis tillämpas. Dessutom instämmer jag med glädje med de ledamöter som har betonat att forskning om energieffektivitet har de dubbla fördelarna att skapa arbetstillfällen och sedan möjliggöra för oss att förbereda oss för framtiden och hjälpa oss att lösa problemen med den globala uppvärmningen.
Jag vill också säga att det, bortsett från den här krisen som på sätt och vis har skapat ett mycket nära samarbete mellan institutionerna, självfallet blir allt viktigare att få till stånd ett partnerskap mellan kommissionen och parlamentet som bygger på en hög grad av förtroende. Kommissionen har försökt att på ett verkningsfullt sätt anta den utmaning som den ekonomiska och finansiella krisen utgör och samtidigt utnyttja denna interaktiva diskussion med medlemsstaterna och Europaparlamentet för att bemöta kraven på förenklingar av dessa förfaranden och politiska åtgärder.
Ytterligare förslag hade förstås kunnat läggas in inom ramen för återhämtningsplanen. Alla har inte tagits med, men de kommer att bidra till den diskussion som kommissionen ska inleda för att förstärka återhämtningsplanens effekter och erbjuda de nationella myndigheter som administrerar projekten fler möjligheter. Därför tillsatte kommissionen en arbetsgrupp om förenklingar i november. Dess arbete har redan lett till ett förslag till översyn av kommissionens tillämpningsförordning. Andra förslag om ändringar av det allmänna regelverket och bestämmelser för de enskilda fonderna kan följa.
Fru talman, mina damer och herrar! Självklart är alla påpekanden som görs under den här debatten mycket användbara och fler kommentarer välkomnas. Jag vill särskilt tacka Europaparlamentet för dess beslutsamhet att snabbare lösa de allvarliga problem som krisen medför.
När de gäller de ändringsförslag om förslaget till förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden som Elisabeth Schroedter har lagt fram handlar tre om skälen och ett om sakinnehållet. När det gäller skälen – ändringsförslagen 8–10 – skulle det inte ha förändrat den allmänna tonen i kommissionens förslag att ta med ändringsförslagen, men det skulle ha förlängt förfarandet för att anta regelverket.
När det gäller ändringen i sak invänder inte kommissionen mot principen. Syftet är dock att införa en mekanism som inte fanns med i kompromisstexten från rådet, eftersom texten orsakade problem med genomförandet i medlemsstaterna.
Jag var tvungen att klargöra dessa punkter, och valde att göra det i slutet av mitt anförande. Än en gång vill jag tacka parlamentet för att ha gjort det möjligt för oss att agera snabbare för att begränsa krisens smärtsamma effekter, som en del av er framhöll och beskrev så väl.
Iratxe García Pérez, föredragande. − (ES) Herr kommissionsledamot! Jag vill tacka er för era klargöranden om dagens debatt. Jag antar att ni känner till att den nästan totala enhälligheten om det förslag vi nyss diskuterade i kammaren i dag inte bara är ett sammanträffande.
Som vår kollega Gabriela Creţu sa visar detta på en politisk vilja, att vi kan dra vårt strå till stacken för att hitta lösningar på dagens kris. Den här krisen ger faktiskt upphov till verkligt svåra situationer och fattigdom för medborgare i EU.
Den har emellertid också varit en övning i ansvarstagande, som ni själv påpekade, och jag upprepar det – en övning i ansvarstagande – eftersom vi visste att det förslag som lades fram för oss i dag kanske kunde ha varit bättre. Vi kunde ha lagt in andra beståndsdelar i förslaget, för att skynda på eller förenkla förfaranden, men vi var medvetna om att betänkandena måste behållas i sin nuvarande utformning för att dessa åtgärder ska kunna genomföras så snabbt som möjligt.
Därför vill jag bara be kommissionen om en sak: nu när vi har en reviderad plan för att förenkla formaliteterna, som har aviserats, hoppas jag att parlamentet får en större roll i debatten och planeringen av dessa nya initiativ. Jag framför denna begäran både på parlamentets vägnar och för de lokala förvaltningar som arbetar med dessa projekt ute på fältet, och som vet vilka behov som finns när det gäller att förverkliga de olika initiativen.
Emmanouil Angelakas, föredragande. − (EL) Fru talman, herr kommissionsledamot! Tack. Jag har några kommentarer till det vi just har hört.
Herr kommissionsledamot! Era uttalanden om att förskott förmodligen kommer att börja betalas ut i början av maj gladde mig, och därför antar jag att dessa ändringsförslag kommer att offentliggöras i den officiella tidningen inom en rimlig tid på två, tre veckor räknat från i morgon, så att de kan tillämpas som ni sa. Det är min första kommentar.
Min andra kommentar är att ni måste gå snabbt fram med att ändra och förenkla andra regelverk under den nya mandatperioden, som andra ledamöter redan har sagt, och att Europaparlamentet vill bidra aktivt till att ta fram underlag för, utvärdera och upprätta dessa bestämmelser.
Jag måste säga att vi hade ett antal förslag och tankar, men med tanke på att ärendet brådskar ansåg de flesta av oss i utskottet och i parlamentet att det inte var någon god idé att gå vidare med sådana ändringsförslag.
Eftersom vi har hört att graden av utnyttjande av förnybara energikällor i bostäder kommer att öka måste jag säga att de nya medlemsstaterna, enligt de siffror vi har tillgång till, för närvarande bara använder 1–1,5 procent, vilket kanske innebär att det finns ett antal problem. Jag anser att 4 procent, som är det maxbelopp som Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) har öronmärkt, är tillfredsställande och hoppas att saker och ting kommer att förbättras.
Jag välkomnar också ert uttalande om att ni ska lägga fram en rapport om återhämtningsplanerna under andra halvåret 2010, baserad på de program som medlemsstaterna inlämnar till er.
Slutligen vill jag understryka att det främsta problemet för medlemsstaterna och regionerna när det gäller att tillämpa dessa förfaranden är att de är så komplicerade. De måste snarast förenklas. Det tror jag att ni också kommer att hjälpa till med, och Europaparlamentet kommer att stå bakom er.
Talmannen. - Den gemensamma debatten är härmed avslutad.
Omröstningen kommer att äga rum i morgon.
Skriftliga förklaringar (artikel 142)
Šarūnas Birutis (ALDE), skriftlig. – (LT) Dagens finanskris och ekonomiska recession har en negativ inverkan på de offentliga budgetarna. I de flesta medlemsstaterna har den ekonomiska tillväxten minskat betydligt, och en del upplever till och med en ekonomisk stagnation. Arbetslöshetsindikatorerna har börjat försämras. När en sådan situation som en ekonomisk recession uppstår är det mycket viktigt att Europeiska socialfonden utnyttjas på ett heltäckande sätt för att lösa de arbetslösas problem, i synnerhet de värst drabbades problem.
Det är mycket viktigt att Europeiska socialfondens fyra huvudområden förblir intakta, dvs.
- att öka de anställdas och företagens anpassningsförmåga,
- att skapa bättre förutsättningar för anställning, förebygga arbetslöshet, förlänga yrkesverksamheten och främja ett mer aktivt deltagande på arbetsmarknaden,
- att förbättra den sociala integrationen genom att främja integrering av människor som erhåller stöd från samhället i arbetslivet och bekämpa diskriminering,
- att främja partnerskap för att genomföra reformer för sysselsättning och integration.
Sebastian Bodu (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Den utökade europeiska ekonomiska återhämtningsplanen, eller översynen av förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för att vara mer exakt, erbjuder EU:s medlemsstater en rad möjligheter, i synnerhet eftersom den globala ekonomiska krisen leder till en avsaktning i de nationella ekonomierna. Den nya åtgärd som föreslås i betänkandet om översynen av Eruf-förordningen, om investeringar i energieffektivitet och användning av förnybar energi i bostadshus i alla medlemsstaterna, bidrar både till att skapa nya arbetstillfällen och till att förbättra bostädernas energieffektivitet. Att nå målen för gemenskapens energi- och klimatstrategi är en mycket allvarlig fråga som inte får påverkas av den ekonomiska krisen eller andra överväganden. I det avseendet är förslagen från översynen av Eruf en effektiv kombination av åtgärderna för att bekämpa den ekonomiska krisens konsekvenser (genom att skapa nya arbetstillfällen, öka investeringarna och så vidare) och åtgärder för att värna om miljön (genom värmeisolering av bostadsfastigheter och investeringar i förnybar energi). Av de skälen anser jag att betänkandet om investeringar i energieffektivitet och användning av förnybar energi i bostadshus är ett viktigt steg för EU, och jag är säker på att medlemsstaterna kommer att kunna utnyttja detta tillfälle till fullo.
Corina Creţu (PSE), skriftlig. – (RO) Krisens smärtsamma sociala konsekvenser gör sig alltmer påminda i alla medlemsstater. Särskilt när det gäller sysselsättningen försämras situationen snabbt i varenda medlemsstat. Generalsekreteraren för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) framhåller att den beräknade arbetslöshetsgraden i EU och USA kan bli 10 procent i år. Det är en bekymmersam ökning med tanke på att genomsnittet i EU var 8 procent i januari.
I Rumänien ligger den officiella arbetslöshetsgraden under genomsnittet i EU, men förra året ökade den med 1 procent till 5,3 procent. Vi räknar dock med att den kommer att stiga snabbare när allt fler företag tvingas ta till friställningar och våra landsmän som arbetar utomlands kommer tillbaka hem för att de har förlorat sina arbeten.
Därför vill jag, när situationen hotar att försämras till kraftigt ökad social ojämlikhet, som vi riskerar att inte längre kunna kontrollera, betona behovet av att ägna större uppmärksamhet åt de arbetslösas problem. Det är de som drabbas hårdast och är mest sårbara bland oss i dagens kris.
Dragoş David (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag välkomnar kommissionens förslag att ändra förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) så att alla medlemsstater och regioner i Europeiska unionen kan investera i åtgärder för energieffektivitet och förnybar energi i bostadshus, med hjälp av strukturfonderna.
På grundval av det befintliga regelverket stöder Eruf redan insatser i bostadssektorn, bland annat i fråga om energieffektivitet, men bara i de nya medlemsstaterna (EU-12) och på vissa villkor.
Det är viktigt att medlemsstaterna kan ändra sina prioriteringar och lägga om sina operativa program för att finansiera åtgärder på det här området om de så önskar.
Taket på 4 procent av de sammanlagda Eruf-medel som anslås till enskilda medlemsstater för att täcka kostnader för att förbättra energieffektiviteten och använda förnybar energi i befintliga bostadshus måste höjas till 15 procent, så att investeringarna på området får största möjliga genomslag för EU-medborgarna.
Jag avslutar med att gratulera föredraganden Emmanouil Angelakas till hans arbete med det här betänkandet.
Rumiana Jeleva (PPE-DE), skriftlig. – (BG) Vi hamnar i den här krisen tillsammans och vi måste ta oss ur den tillsammans. Det betyder att vi måste arbeta tillsammans både i EU och i resten av världen. Först måste vi dock avsluta vårt arbete här, i Europeiska unionen, i Europaparlamentet för att vara mer exakt, där vi företräder alla EU-medborgare.
De förslag från kommissionen som vi behandlar i dag syftar till att ge EU:s ekonomier ny skjuts och att hjälpa dem att ta sig ur lågkonjunkturen. Ändringarna i förordningen om strukturfonderna för att ta hänsyn till sammanhållningspolitiken kommer att göra det möjligt för oss att få fart på investeringarna och bidra till att återställa förtroendet för ekonomierna.
De här ändringarna är särskilt bra för länder som har en låg utnyttjandegrad av EU-medel. Målen kommer emellertid bara att kunna nås om motsvarande nationella förvaltningar också tillämpar de allmänna normerna om god förvaltningssed och partnerskap. Vi måste sätta stopp för ineffektiva arbetsmetoder och korruption, som tyvärr fortfarande förekommer.
Vi måste reagera nu, tillsammans. Som föredragande för PPE-DE uppmanar jag er att stödja kommissionens förslag om ändring av förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden, i form av vissa bestämmelser om den finansiella förvaltningen.
Zbigniew Kuźmiuk (UEN), skriftlig. – (PL) I debatten om EU:s fonder vill jag framhålla fyra förslag från kommissionen som syftar till att påskynda utnyttjandet av ekonomiska resurser och strukturfonderna från mottagarnas sida.
1. Ökat stöd från Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) till projekt som samfinansieras från strukturfonderna.
2. Förenklade förfaranden i fråga om stödberättigande utgifter med retroaktiv verkan så långt tillbaka som till den 1 augusti 2006, och till exempel bidrag till finansieringen av stödberättigande utgifter från stödmottagarens sida in natura.
3. Ökade delbetalningar från strukturfonderna med 2 procent, så att ytterligare delbetalningar på 6,25 miljarder euro kan göras 2009.
4. Påskyndad finansiering av större projekt och andra åtgärder genom att mottagarna kan begära utbetalningar innan kommissionen har godkänt projekten.
Alla dessa förändringar innebär att mottagarnas likviditet ökar. De förtjänar helhjärtat stöd och bör genomföras så snabbt som möjligt. Detsamma gäller förenklingsbestämmelserna.
Adrian Manole (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Forskningen visar att elförbrukningen i Rumänien hör till de högsta i Central- och Östeuropa. Förbättrad energihushållning kan direkt påverka den ekonomiska tillväxten, minska föroreningarna och spara resurser, så att de används på ett produktivare sätt.
För att uppnå detta i Rumänien måste befolkningen få information om de ekonomiska vinster som kan göras genom energieffektivitet, och rådgivning ges till alla dem som är intresserade av att få del av Eruf-medel till de senaste energisparmetoderna.
Detta kommer att underlätta för de inhemska konsumenterna, samtidigt som energiräkningarna blir lägre, energianvändningen blir effektiv i hela energikedjan och efterlevnaden av dagens lagstiftning om energieffektivitet kontrolleras. Detta kommer på ett avgörande sätt att medföra att den energipolitik som bygger på energiproduktion får en ny inriktning och i stället baseras på att spara energi, i syfte att spara resurser genom att bevara energin.
Alexandru Nazare (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Det gläder mig att vi äntligen vidtar konkreta åtgärder för att minska byråkratin när det gäller tillgången till EU-medel. Det är emellertid synd att det bara är i kristider som förslag läggs fram om enklare och flexiblare regelverk för EU-fonderna.
Jag vill framhålla en viktig aspekt av dessa bestämmelser: att öka tröskeln för investeringar i byggnaders energieffektivitet. I länder som har upplevt systematisk urbanisering och påtvingad industrialisering är frågan om byggnaders energieffektivitet någonting som berör miljontals medborgare. Hittills har mycket lite av medlen i dessa fonder utnyttjats, men jag tror att det är för tidigt att ha någon exakt uppfattning om utnyttjandegraden när bara två år av den innevarande finansiella programperioden har gått. Därför var det nödvändigt att höja tröskeln, med tanke på det stora antalet mottagare och möjligheten att skapa arbetstillfällen. Detta kommer dock att förbli ett problem för Rumänien så länge dessa insatser, på kommissionens begäran, bara är stödberättigade för de städer som har utsetts till tillväxtpoler. Jag hoppas att kommissionen också kommer att stå fast vid sitt åtagande att omförhandla vissa operativa programpunkter som redan har godkänts så att pengarna kan omfördelas till de åtgärder som har störst potential för ekonomisk tillväxt.
Rareş-Lucian Niculescu (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Det förslag till förordning som det här betänkandet handlar om är ett exempel på hur EU-medel kan tas i anspråk till nytta för EU-medborgarna.
Det är så här man kan nå viktiga resultat, utan att öka tilldelningen av medel och utan att vidta åtgärder som påverkar gemenskapens budget, med andra ord bara genom att förbättra spelreglerna.
Jag vill framhålla att för det land som jag företräder, Rumänien, kommer dessa ändringar att bidra till att fördubbla de gemenskapsmedel som kan investeras i att renovera uppvärmningssystemen i flerfamiljshus.
De här pengarna kommer att komplettera det mycket ambitiösa program som den rumänska regeringen har lanserat för att renovera uppvärmningssystemen i flerfamiljshus.
Vad innebär då detta? För det första att energislöseriet minskar. För det andra indirekt att energiimporten minskar. Slutligen, också indirekt, att de kostnader som medborgarna betalar för uppvärmning av sina bostäder minskar.
Jag hoppas att detta bara är början och att Europeiska unionen kommer att uppmuntra ännu fler investeringar i energieffektivitet.
Jag har stött den tanken ända sedan jag tillträdde som parlamentsledamot. Därför kommer jag att rösta för Angelakasbetänkandet i morgon och för kommissionens förslag till förordning.
Nicolae Popa (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Angelakasbetänkandet innebär en välkommen förenkling av villkoren för stödberättigande för investeringar i energieffektivitet och användning av förnybar energi i bostadshus. Användningen av fasta taxor och schablonbelopp kommer att få en positiv inverkan på den dagliga hanteringen av strukturfonderna.
Ändringen av artikel 7 i Eruf-förordningen, som innebär att alla EU:s medlemsstater får möjlighet att investera i åtgärder för energieffektivitet och användning av förnybar energi i bostadshus med hjälp av strukturfonderna, är välkommen inte bara mot bakgrund av dagens ekonomiska kris. Att underlätta för EU-27 att få tillgång till Eruf är ytterligare ett steg på vägen mot målet att 20 procent av EU:s energi ska komma från förnybara energikällor 2020.
Sedan Rumänien gick med i EU har förnybara energikällor och energieffektivitet blivit obligatoriska mål också för oss. Således kommer lagstiftningen om renovering av uppvärmningssystemen i flerfamiljshus att ändras så att staten skjuter till 50 procent av de erforderliga medlen, ägarna bara betalar 20 procent av kostnaderna och de lokala myndigheterna 30 procent. För att ge er några siffror hade 1 900 lägenheter renoverats i slutet av 2008. Under 2009 kommer det rumänska ministeriet för regional utveckling och bostäder att anslå 130 miljoner euro till renovering av uppvärmningssystem, bland annat i daghem, skolor och ålderdomshem.
Theodor Stolojan (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Jag välkomnar kommissionens initiativ att ändra några av de finansiella villkoren för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden så att medlemsstaterna kan få mer pengar snabbare. Jag anser att kommissionen måste fortsätta att bemöda sig om detta genom att också öka de finansiella resurserna till initiativen Jasper, Jeremie, Jessica och Jasmine, som har visat sig vara effektiva när det gäller att ge de nya medlemsstaterna tillgång till EU-medel snabbare.
Margie Sudre (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Översynen av de tre förordningar som styr strukturfonderna kommer att ge Europeiska unionens regioner större flexibilitet i hanteringen och planeringen av de budgetar de tilldelas i enlighet med EU:s ekonomiska och sociala sammanhållningspolitik.
Dessa bestämmelser leder inte till att finansieringskapaciteten till regionerna ökar, men de ges möjlighet att förändra sina prioriteringar och koncentrera EU:s bidrag till projekt som har den största potentialen för att skapa tillväxt och sysselsättning.
Hädanefter kan regionerna dra nytta av samfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för att investera i energieffektivitet för alla slags bostäder i syfte att ta fram planer på att förse dem med isolering eller solpaneler.
Med tanke på inbromsningen i EU-ekonomin välkomnar jag den nya möjligheten att påskynda utbetalningen av regionalstöd och att förenkla reglerna för användningen av det i syfte att frigöra likvida medel så att nya projekt i realekonomin snabbt kan genomföras.
Det är viktigt att États généraux de l’Outre-mer, som ansvarar för att utforska nya inhemska utvecklingsmöjligheter i de franska utomeuropeiska departementen, uppmanar de lokala myndigheterna i våra yttersta randområden att utnyttja dessa möjligheter för att utan dröjsmål maximera gemenskapspolitikens genomslag på deras territorier.
Csaba Tabajdi (PSE), skriftlig. – (HU) Som en följd av den ekonomiska krisen har åtskilliga hundra tusen personer i Europeiska unionen och över tjugo tusen i Ungern förlorat sina arbeten. Arbetslösheten har ökat enormt i alla EU-länder. Den ekonomiska krisen håller alltmer på att bli en sysselsättningskris, och undersökningar visar att det som EU-medborgarna mest oroar sig för nu är att bli av med jobben. EU:s effektivaste verktyg för att bekämpa arbetslösheten är Europeiska socialfonden, vars regler vi nu förenklar betydligt för att påskynda utbetalningarna.
De ändringar som kommissionen föreslår bidrar till att minska det byråkratiska krånglet med att utnyttja denna finansieringskälla och till att underlätta och påskynda utbetalningarna. Taket på 50 000 euro, de tidigare överenskomna schablonutbetalningarna och de strikta efterhandskontrollerna minimerar risken för missbruk. Med denna åtgärd har kommissionen än en gång visat att den är kreativ, trots att den har begränsade ekonomiska resurser.