Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 1 april 2009 - Bryssel

21. Utbildning för barn till migranter (kortfattad redogörelse)

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Hannu Takkula, för utskottet för kultur och utbildning, om utbildning för barn till migranter (2008/2328(INI) (A6-0125/2009)).

  Hannu Takkula, föredragande. − (FI) Herr talman! Det är en etisk skyldighet för EU att se till att alla, även barn till migranter, ges rätt till en god utbildning. Alla barn måste ha rätt till en utbildning, som ska vara gratis och obligatorisk, åtminstone på en grundläggande utbildningsnivå. Barn ska också kunna få en allmänbildning som främjar lika möjligheter, så att de utvecklar sina färdigheter – sin individuella omdömesförmåga och moraliska och sociala ansvarskänsla – så att de kan växa upp till välbalanserade och ansvarstagande samhällsmedlemmar.

De som ansvarar för utbildning av och tillsyn av barn måste som en vägledande princip ha barnets bästa för ögonen. Detta börjar självklart hos föräldrarna i hemmet, men skolorna och samhället måste också ha en stödjande roll under barnets uppväxt, så att eleverna tillåts utveckla sin personlighet mer fullödigt.

Jag har oroats av de studier om barn till migranter som nyligen publicerats. Av dem framgår att det på vissa håll har varit mycket svårt för dessa barn att gå i skolan och att man i vissa samhällen har satsat på att inrätta skolor som uteslutande vänder sig till barn till migranter. Resultatet har självklart blivit att familjer har flyttat sina barn från den lokala skolan, så att de inte skulle behöva gå i samma skolor som migranternas barn. Detta är en beklaglig situation som har resulterat i en mycket låg utbildningsnivå och dåliga resultat bland barn till migranter. En annan konsekvens har varit den höga omsättningen bland lärarna i de skolor som har en hög andel barn till migranter.

Detta är inte den utveckling vi hade hoppats på, och vi måste skapa villkor där barn till migranter kan integreras i samhället på bästa möjliga sätt. Vi måste också se till att skolorna ges lämpliga resurser, och med det menar jag kvantitativa resurser i form av lärare, men även ekonomiska resurser, och vi måste ta på oss ansvaret att utveckla lärarutbildningen och därtill utbildningen av hjälplärare. Om vi ska kunna ta hand om barn till migranter på ett integrerat och hållbart sätt behöver vi en helhetsstrategi. Vi behöver också särskilda investeringar och extra resurser till fortbildning för lärare och till hela utbildningssystemet.

Jag vet att det här är en fråga som faller under varje medlemsstats ansvarsområde, men vi måste också uppmuntra medlemsstaterna att agera genom en klar och tydlig samordning från Europaparlamentets och EU:s sida, för jag är övertygad om att vi alla vill att barn till migranter ska få en bra utbildning och möjlighet att integreras i samhället. På det viset kan vi bryta den olyckliga tendensen mot social utslagning som vi i dag bevittnar för många barn till migranter. Faktum är att detta ofta leder till arbetslöshet och därtill brottslighet, liksom till en rad andra icke önskvärda effekter.

Även utifrån perspektivet med den fria rörligheten för arbetskraften inom EU är det oroande att människor bosatta i EU:s medlemsstater inte vill flytta till ett annat land eller arbeta utomlands för att det är omöjligt att ordna en bra och passande skolgång och undervisning av hög kvalitet för deras barn i värdlandet. Därför måste vi uppmärksamma den här frågan och se till att det finns ett bra system med kvalitativ undervisning på hög nivå för alla barn och ungdomar i samtliga EU:s medlemsstater.

Barn och ungdomar är vår framtid – den mest värdefulla resurs vi har. De lever i nuet och inte i morgondagen och jag hoppas därför att vi i EU ska kunna ställa oss bakom den gemensamma principen att varje barn har rätt till en harmonisk och trygg morgondag och en bra utbildning.

  Günter Verheugen, kommissionens vice ordförande. – (DE) Herr talman, ärade ledamöter! Jag välkomnar detta initiativbetänkande och framför allt vill jag på mina egna och min kollega kommissionsledamot Ján Figels’ vägnar tacka föredraganden, Hannu Takkula, och utskottet för kultur och utbildning för deras arbetsinsats.

Kommissionen delar ledamotens uppfattning om att ett växande antal barn med migrantbakgrund innebär stora utmaningar för utbildningssystemen i en majoritet av medlemsstaterna.

Utbildning är kärnfrågan i integrationsprocessen. Förvärvandet av kvalifikationer är helt nödvändigt om vi ska kunna säkra framtiden för våra medborgare i ett kunskapsbaserat samhälle, ett samhälle som i allt högre grad konkurrensutsätts. Det är dock lika viktigt att skolorna fungerar som social experimentverkstad och erbjuder en grund för ömsesidig kunskap och förståelse, något som är avgörande för att underlätta vår samexistens.

I nuläget ställs emellertid elever med migrantbakgrund inför stora problem i EU. Barn till migranter konfronteras ofta med en dubbel utmaning: å ena sidan otillräckliga kunskaper i värdlandets språk och å andra sidan en låg socioekonomisk ställning. Jämfört med infödda elever presterar många barn till migranter dåligt i skolan, en högre andel slutar skolan i förtid och en lägre andel går vidare till högre utbildning.

I betänkandet betonas därför med all rätt vikten av att ge barn till migranter en bra hjälp vid språkinlärningen i värdlandet, samtidigt som man också stöttar deras hemspråk och hemkulturer. Att delta i förskoleutbildning är också viktigt, i syfte att åstadkomma en framgångsrik integration i utbildningssystemen redan i ett tidigt skede och undanröja socioekonomiska och språkliga handikapp. Lärarna bör i alla händelser ha nödvändiga kvalifikationer, som är så viktiga för en mångkulturell miljö. Rörlighet bör också vara en avgörande faktor i lärarutbildning och fortbildning.

Jag är mycket glad över att det råder ett så brett samförstånd i dessa frågor. Jag anser att vi också är eniga om att vi nu måste omsätta våra goda avsikter i praktisk handling och verkligen förbättra möjligheterna till utbildning för barn till migranter. Vi måste därför stödja medlemsstaterna i syfte att säkra en hög utbildningskvalitet för alla och samtidigt aktivt förebygga socioekonomisk segregation av elever. Vi måste hjälpa medlemsstaterna att skapa förutsättningar för skolorna att bemästra olika krav, så att vi kan vända det mångkulturella samhällets och flerspråkighetens utmaningar till en fördel för dessa skolor.

Självklart faller skolsystemens innehåll och organisation helt under medlemsstaternas ansvarsområde och kommissionen har inte för avsikt att på något vis inkräkta på dessa befogenheter. Jag måste dock säga att en framgångsrik integration för barn till migranter är något som berör EU som helhet. Vi har åtskilligt att lära av varandra, och vi kan lära åtskilligt av varandra. Vi är säkra på att ert betänkande utgör ett viktigt steg mot att visa vilka särskilda åtgärder som kan vidtas för att hjälpa medlemsstaterna på detta område.

  Talmannen. – Punkten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Nicodim Bulzesc (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Utbildnings- och migrationsfrågorna är nära relaterade, eftersom både migrationen inom och invandringen till EU har ökat avsevärt under de senaste åren och det finns flera frågor som vi måste beakta noggrannare i framtiden.

Jag anser också att direktiv 77/486/EEG inte längre är aktuellt. Vi måste komma ihåg att detta direktiv trädde i kraft 1977 och EU har förändrats mycket sedan dess. Ett exempel på detta är mitt land (Rumänien) som anslöt sig till EU över 20 år senare och detta direktiv erbjuder inga lösningar på våra problem. De migrationsrelaterade frågorna har ökat dramatiskt under de senaste åren och jag stöder Hannu Takkulas förslag om att ändra direktivet. Jag skulle till och med vilja gå ett steg längre och föreslå ett nytt direktiv om utbildning för barn till migranter.

  Corina Creţu (PSE), skriftlig. – (RO) Den ökade migrationen inom EU, även den som sker mellan medlemsstaterna, har ett antal viktiga återverkningar ur ett kulturellt, ekonomiskt och socialt perspektiv. I det avseendet är det ytterst viktigt att garantera migranter lika möjligheter och fokusera mer på att bekämpa diskrimineringen av dem. I det sammanhanget talar romernas situation sitt tydliga språk – de romska frågorna utgör ett specialfall och står i en klass för sig vad gäller svårighetsgrad.

Jag vill också peka på hur arbetskraftens rörlighet påverkas av att barn till personer som arbetar utomlands har svårigheter med att integreras i en främmande utbildningsmiljö.

Att verka för att barnen integreras så snabbt som möjligt kan av det skälet spela en viktig roll för att förhindra att migranter blir ghettoiserade, särskilt som det har konstaterats att utbildningsnivån och den sociala och ekonomiska situationen för barn till migranter är sämre än för andra barn, vilket innebär att det behövs en del insatser inom detta område. Ju bättre förutsättningar de ges att så snabbt som möjligt integreras i den främmande utbildningsmiljön, desto bättre möjligheter får de att lyckas med sin utbildning och på arbetsmarknaden.

Att de lär sig språket i värdlandet och assimileras i sin närmiljö behöver dock inte betyda att de överger sitt eget kulturarv.

  Gabriela Creţu (PSE), skriftlig. – (RO) En av Europeiska unionens grundläggande principer är den fria rörligheten, som gör att medborgarna kan arbeta, studera och resa till ett annat land. Det är viktigt för oss att se den sociala integrationen för migranter inom EU som hela samhällets ansvar. Utbildning för barn till migranter är ett steg i den riktningen.

Vi måste se på utbildningen av barn till migranter ur perspektivet att vi förbättrar de europeiska samhällsaktörernas sätt att fungera i sin löpande verksamhet och som något kulturellt berikande. Med detta i åtanke anser jag att det måste upprättas ett samarbete mellan värdlandet och ursprungslandet, där ursprungslandet aktivt görs delaktigt i åtgärder för att värna dess språk och kultur.

Vi stöder tanken att invandrares hemspråk införs som ett andra främmande språk i kursplanen i värdländer med stora invandrargrupper. Genom att rekrytera lärare från dessa grupper kan vi försäkra oss om att dessa barn får kontakt med ursprungslandets kultur och att deras erfarenheter av invandringen kommer andra till del.

  Ioan Lucian Hămbăşan (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Kommissionens grönbok väcker en rad tankar om en av de viktigaste frågor medlemsstaterna står inför i nuläget: utbildning för barn till migranter. Ett mycket stort antal rumänska barn bor tillsammans med sina familjer i andra medlemsstater och det är viktigt för dem att kunna bevara sin identitet och att de får möjlighet att studera både språket i det land där de är bosatta och det egna modersmålet. Vi måste främja tolerans och förståelse och gemensamt hitta lösningar för att se till att utbildning erbjuds på migranternas modersmål. Dessa barn måste få samma rättigheter som andra barn. Det är väl känt att deras utsatta ekonomiska situation kan leda till isolering, avhopp från skolan och våld. Just därför måste vi stödja medlemsstaterna i deras försök att hitta lösningar. Barnen är vår mest värdefulla resurs. De representerar vårt samhälles framtid, oavsett bakgrund.