Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Debatter
Onsdagen den 22 april 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

10. Jordbävningen i regionen Abruzzo i Italien (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen . – Nästa punkt är kommissionens uttalande om jordbävningen i regionen Abruzzo i Italien.

 
  
MPphoto
 

  Siim Kallas, kommissionens vice ordförande. − (EN) Herr talman! Kommissionen uttrycker sitt deltagande med alla familjer som har förlorat sina nära och kära i den senaste jordbävningen i Italien.

Kommissionen har stått i nära kontakt med den italienska räddningstjänsten ända sedan de första timmarna efter jordbävningen. Medlemsstaterna började mycket snabbt efter katastrofen erbjuda hjälp via gemenskapens räddningstjänstmekanism.

Trots att jordbävningen var mycket kraftig och orsakade stor förödelse räckte de nationella resurserna till för att klara av de omedelbara katastrofinsatserna.

Den 10 april inkom Italien dock med en begäran om tekniska experter som kan hjälpa landet att analysera stabiliteten hos byggnader som skadades i jordbävningen. Ett team om åtta experter från medlemsstaterna och kommissionen valdes ut. Teamet skickades till jordbävningsplatsen den 18 april. Förutom att bedöma byggnadernas stabilitet ska teamet föreslå lösningar när det gäller skadade byggnader.

Kommissionens samarbetar nu med de italienska myndigheterna för att se hur EU kan hjälpa till på andra sätt. Det kan eventuellt ske via EU:s solidaritetsfond eller genom en omprogrammering av strukturfonderna och fonden för landsbygdsutveckling.

Denna jordbävning är en tragisk påminnelse om att naturkatastrofer är ett ständigt hot för alla medlemsstater. Under det gångna decenniet har jordbävningar, värmeböljor, skogsbränder, översvämningar och stormar krävt många dödsoffer i Europa och ödelagt dyrbar infrastruktur och värdefulla naturområden.

Medlemsstaterna och gemenskapen måste med gemensamma krafter förebygga katastrofer och deras följder och se till att EU kan agera snabbt och effektivt när det inträffar en stor katastrof. Erfarenheterna visar att man bör införa en integrerad multiriskstrategi för att utarbeta effektiva åtgärder som omfattar både förebyggande och direkta insatser vid katastrofer, vilket beskrivs i kommissionens meddelande från mars 2008 om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer.

I februari 2009 antog kommissionen dessutom en gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer som tar hänsyn till de senaste forskningsrönen och utgör grunden för kommissionens framtida initiativ. I strategin föreslås att man ska öka överensstämmelsen mellan de nuvarande instrumenten för förebyggande och komplettera dem så att insatser på EU-nivå får ett större mervärde.

Kommissionen välkomnar Europaparlamentets synpunkter på den strategi som föreslås i detta viktiga meddelande. De förberedelser av EU:s snabbinsatsförmåga som Europaparlamentet anslog medel till i budgetarna för 2008 och 2009 har dessutom lett till att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna nu kan pröva hur man kan förbättra EU:s samlade kapacitet att göra omedelbara insatser. Tillsammans bidrar dessa initiativ till att utforma en verkligt europeisk katastrofhanteringspolitik för alla typer av katastrofer.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen . – Tack så mycket, herr Kallas! Jag vill ta tillfället i akt att välkomna kommissionens vice ordförande, Antonio Tajani, och för att inte anklagas för att vara obetänksam eller okänslig vill jag påminna er om att vi redan i går höll en tyst minut till minne av offren för denna katastrof.

 
  
MPphoto
 

  Gabriele Albertini, för PPE-DE-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! År 2002–2007 var jordbävning den fjärde vanligaste naturkatastrofen i Europeiska unionen. Efter denna senaste, och sorgligt nog allvarligaste, tragedi i regionen Abruzzo måste vi enas för att hantera dessa fruktansvärda händelser som många länder i unionen drabbas av.

I nuläget finns Europeiska unionens solidaritetsfond och gemenskapens räddningstjänstmekanism: två instrument som är mycket viktiga men som ändå inte räcker till för ett område som Europa, där risken finns för jordbävningar. När det gäller jordbävningarna i Abruzzo bearbetas en ansökan om tillgång till solidaritetsfonden för återuppbyggnad av de områden som har förstörts. Beloppet skulle kunna uppgå till 500 miljoner euro, som kommissionens vice ordförande, Antonio Tajani, sa till pressen. Man har ännu inte helt kunnat bedöma omfattningen av denna jordbävning och de skador den orsakat: regionen Abruzzo är i akut behov av en betydande intervention, något som den italienska regeringen har skött snabbt och noggrant redan från några minuter efter det att jordbävningen ägde rum.

Dessa åtgärder kräver emellertid europeisk samordning, samtidigt som nationella och lokala behörigheter måste respekteras. Den 14 november 2007 antog parlamentet sjävt enhälligt en resolution om de regionala konsekvenserna av jordbävningar, som rör förebyggande och hantering av skador som orsakats av tragiska händelser av detta slag. Detta dokument borde utgöra utgångspunkten för en samordnad gemenskapspolitik i denna fråga, som Nikolaos Vakalis framhöll i den skriftliga fråga som undertecknades av ett 50-tal ledamöter av Europaparlamentet. Därför hoppas vi att Europeiska kommissionen kommer att ta till sig de idéer som anges i denna resolution och tillämpa dem för att utarbeta en europeisk dagordning för att förebygga och hantera jordbävningar.

 
  
MPphoto
 

  Gianni Pittella, för PSE-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill, för ledamöterna i det italienska parlamentet och ledamöterna i den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, återigen framföra mitt deltagande med offrens familjer, med regionen Abruzzo och dess invånare och med Italien. Jag vill också säga att vår grupp, som redan från början har haft nära förbindelser med det folk som drabbats på ett så tragiskt sätt, kommer att sända en delegation till regionen Abruzzo, under ledning av vår ordförande, Martin Schulz. Antalet drabbade är skrämmande: det stämmer, som Gabriele Albertini sa, att man ännu inte har fastställt antalet offer, men vi kan trots det säga att det rör sig om omkring 300 döda. Det är en tragedi: 50 000 evakuerade, tusentals förstörda hus, hundratals ödelagda offentliga byggnader, däribland skolor, och ett ansett kultur-, arkitektur- och konstarv i spillror.

Som Italiens president, Giorgio Napolitano, sa var reaktionen på händelsen omedelbar och effektiv. Denna reaktion kom från staten, men också från icke-statliga aktörer, från resten av världen, från frivilliga, från samhällen i Italien och andra platser, från provinserna, från regionerna, från Röda korset och från brandväsendet: ett mycket extraordinärt uttryck för solidaritet. Kanske borde den italienska regeringen – glöm förresten ”kanske” – den italienska regeringen borde ha tagit upp förslaget om att slå samman folkomröstningen med valet till Europaparlamentet och de administrativa valen för att spara några hundra miljoner som hade kunnat användas för att hjälpa dem som drabbats av jordbävningen.

EU måste vidta vissa åtgärder: för det första måste vi aktivera solidaritetsfonden. Vi talade med vice ordförande Tajani om detta redan några timmar efter den tragiska händelsen. För det andra måste EU justera programplaneringen för strukturfonderna, och för det tredje måste man utnyttja de outnyttjade medlen från tidigare och nya programperioder. För det fjärde måste man ändra reglerna för sammanhållningspolitiken och strukturfonderna i fråga om möjligheten för återföring inom ramen för mål 1, det vill säga i de missgynnade och underutvecklade regionerna, de regioner vars BNP, eller välstånd, har sjunkit till under 75 procent av gemenskapens genomsnitt till följd av exceptionellt allvarliga naturliga händelser. Vi vill alltså inte ha en särskild lag för regionen Abruzzo, utan en lag som är tillämplig på alla regioner som hamnar i en sådan här situation. För det femte måste vi tillsammans med kommissionen undersöka möjligheten till skattelättnader för den ekonomiska verksamhet och det byggarbete som vi alla hoppas kommer att komma igång igen i regionen Abruzzo. Slutligen uppmanar jag till genomförande av direktivet om byggprodukter, som uppdaterades och förbättrades av parlamentet.

Avslutningsvis kräver en sådan här tragedi inte retoriska svar, utan snarare effektiva, konkreta svar och ett vaksamt öga för att se till att spillrorna efter jordbävningen inte blir ytterligare en plats för sådan vinstgirighet och sådana olagliga handlingar som de stora kriminella grupperna skor sig på. Vi måste vara vaksamma och anstränga oss så mycket vi kan: vi måste alla arbeta för att våra vänner i regionen Abruzzo med vår hjälp ska återfå sin glädje.

 
  
MPphoto
 

  Patrizia Toia, för ALDE-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Det är en fruktansvärd tragedi i mitt hemland som har drabbat den betydelsefulla centrala regionen Abruzzo och staden L′Aquila. Det är en katastrof som har påverkat människors liv, också unga människors liv. Den har drabbat hus, dvs. våra hem, kyrkor, dvs. våra gudstjänstlokaler, monument, dvs. vår kultur, företag, dvs. våra arbetsplatser, universitet, dvs. våra lärosäten, och har lämnat stor förödelse efter sig.

Vi har alla slutit upp runt dessa människor, och nu kan vi säga följande: först och främst att de har reagerat med stor värdighet, trots att de påverkats på ett så djupt och praktiskt plan och förlorat sina mest värdefulla ägodelar, som t.ex. sina hem – och som vi vet är hemmet en central punkt i den italienska kulturen – och ändå har dessa människor reagerat med värdighet och vill börja leva igen och återuppbygga det de haft, sina egna samhällen, på de områden som representerar dessa samhällen och i enlighet med tradition och kontinuitet. Jag påminns om betydelsen av universitetet och av små och medelstora företag för denna region, som i nuläget är drabbad av svåra ekonomiska problem och brist på återhämtning.

Jag bör också säga att institutionerna har mobiliserat sig på ett utomordentligt sätt: regeringen, parlamentet, alla oppositionsgrupper liksom majoritetsgrupperna, som iakttar det arbete som måste utföras i en anda av enhällighet med stor klokhet och ansvarskänsla: lokala institutioner, frivilliga, räddningstjänsten, de tusentals och åter tusentals ungdomar och vuxna som åkt till Abruzzo och som representerar sociala grupper, föreningar och det katolska samfundet, alla har bidragit. Också de som inte har rest dit har gjort någonting: ekonomiskt, kulturellt, vårt lands hela kulturella, sociala och ekonomiska sfärer mobiliseras, vilket är mycket viktigt.

Det är emellertid viktigt att komma ihåg följande, som Giovanni Pitella sade, när det gäller återuppbyggnad: utöver dessa positiva aspekter av tragedin har de strukturella bristerna i våra byggmetoder uppenbarats, och jag anser att det i detta avseende, vid sidan av krav på rättvisa, bör göras ett åtagande för att fastställa ansvar och för återuppbyggnad.

Jag vill också säga ett ord om EU: när katastrofen slog till var EU där, liksom den kommer att vara i framtiden med hjälp av de fonder och andra åtgärder som har nämnts här. Jag skulle också vilja ha en synlig närvaro, så att EU inte bara erkänns genom de pengar som kommer in i regionen utan också i fasader och institutioner. Jag föreslår att en gemensam delegation från Europaparlamentet besöker regionen, utan pompa och ståt, utan publicitet, men för att säga att EU består av institutioner och människor, och att dessa institutioner och människor vill stödja och fortsätta stödja L′Aquila, Abruzzo och också mitt land, som har skadats så allvarligt.

 
  
MPphoto
 

  Roberta Angelilli , för UEN-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Också jag vill tacka gemenskapsinstitutionerna för det stöd de visat Italien och de människor som drabbats av jordbävningen. Det har varit tunga dagar, som försvårats av väderförhållandena under de senaste 48 timmarna.

Men efter sorgen och fördärvet är det tid för praktiska förslag och återuppbyggnad, tid att återupprätta en framtid för regionen Abruzzo. Vi ber gemenskapsinstitutionerna att göra sitt. Kommissionen har faktiskt redan bekräftat detta genom vice ordförande Antonio Tajani, som snabbt försäkrade oss om sitt engagemang i de tidiga efterdyningarna av katastrofen.

Som kommissionen själv bekräftade i dag så måste vi först och främst verifiera alla tillgängliga ekonomiska resurser, garantera en snabb aktivering av Europeiska unionens solidaritetsfond för naturkatastrofer och därefter undersöka möjligheten att fullt ut utnyttja och justera programplaneringen av Europeiska socialfonden och andra gemenskapsprogram till stöd för sysselsättning och företag. Vi kräver dock i synnerhet möjlighet att genomföra särskilda lagstiftningsåtgärder, skattelättnader, stimulansåtgärder och stödåtgärder, eventuellt som ett undantag från de befintliga bestämmelserna om försumbart stöd. Dessa åtgärder skulle godkännas av Europeiska unionen och vara giltiga i två eller tre år, dvs. tills den akuta situationen och återuppbyggnaden är överstånden.

Dagens debatt har visat att vi alla är eniga i dessa frågor och om dessa mål. Det råder inga motsättningar. Också jag vill avsluta med att ge uttryck för min innerliga medkänsla med offren, deras familjer och de människor som drabbats. Jag är dock särskilt stolt, som italiensk kvinna från området, att återigen kunna rikta ett särskilt tack för ansträngningarna från institutionernas, alla politiska partiers och framför allt räddningsarbetarnas, räddningstjänstens och Röda korsets sida. Jag vill också tacka alla frivilligorganisationer och enskilda medborgare som gjort vad de kunnat, med ett personligt bidrag eller pengar, för att uttrycka solidaritet och ge verkligt stöd. De är verkligen ett utmärkt exempel på effektivitet och humanitet.

 
  
MPphoto
 

  Monica Frassoni, för Verts/ALE-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Vi i gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen ansluter oss till alla de ledamöter som har talat före mig för att framföra vårt deltagande, vår starka känsla av solidaritet och vårt stöd för dem som har lidit till följd av denna stora tragedi, denna katastrof, denna naturhändelse som emellertid hade en lång rad olika orsaker. Jag hoppas verkligen att Europeiska unionen på ett synligt sätt kommer att kunna bidra till att påverka situationen positivt.

En sak kan inte förnekas: följderna av jordbävningen kunde ha blivit mycket mindre allvarliga. Tragedin borde inte ha blivit så här stor. Det är tydligt att en mängd byggnader och hus har rasat samman, och att de inte borde ha gjort det. Det har förekommit försumlighet, det har förekommit bedrägeri och det har förekommit lurendrejeri, och vi måste fastställa vem som är ansvarig. Även det är nämligen en viktig del av återuppbyggnaden, som också är den moraliska återuppbyggnaden av Abruzzo, dess folk och vårt land som helhet. Återuppbyggnaden bör vara ett tillfälle för stora innovationer inom hållbar utveckling för dessa människor som har visat oss alla att de inte bara har mycket stor värdighet, utan också mycket stort mod och en överväldigande vilja att börja om på nytt.

I nuläget är det minst demagogiska och mest praktiska sättet för EU att vidta snabba åtgärder för att stödja nödinsatserna och återuppbyggnaden i Abruzzo att se över regionens operativa program för 2007–2013, det vill säga strukturfonderna. Abruzzos operativa program omfattar för närvarande 140 miljoner euro i europeisk medfinansiering, med en total programkostnad på 345 miljoner euro, där återstoden består av nationell medfinansiering.

Vi är väl medvetna om att ett av de problem som vi står inför är Italiens förmåga att organisera medfinansieringen av de medel som Europeiska unionen säkerligen kommer att bevilja, och på denna punkt måste vi ledamöter vara extremt uppmärksamma.

Som sagt måste vi först och främst uppmana till att andra EU-medel som redan är avsedda för Abruzzo, som socialfonden, ska ses över och inriktas mot åtgärder och prioriteringar till stöd för återuppbyggnaden. I detta sammanhang skulle det operativa programmet för Abruzzo kunna omfatta en omfördelning av resurser från strukturfonder avsedda för andra italienska regioner som nu är mer konkurrenskraftiga. Vi vet att Europeiska kommissionen är villig att utvärdera bidrag, och samma mekanism kan användas för andra medlemsstater.

Därefter måste de italienska myndigheterna, i första hand regeringen i samarbete med alla berörda lokala organ, handla snabbt för att beräkna kostnaden för de direkta skador man lidit, så att man kan ansöka om medel inom ramen för Europeiska unionens solidaritetsfond inom tidsfristen den 15 juni 2009. De stödbelopp som beviljas kommer att bero på skadorna som skett, men kommer i vilket fall inte att uppgå till mer än några miljoner euro. Denna fond finns till just för att ge snabbt, effektivt och flexibelt ekonomiskt bistånd, och därför är det viktigt att de italienska myndigheterna beräknar värdet av skadorna, annars blir det svårt att få något stöd.

De nationella myndigheterna behöver också börja arbeta på ansökan om lån från Europeiska investeringsbanken, så att rimliga belopp kan beviljas för snabb och hållbar återuppbyggnad i denna region.

 
  
MPphoto
 

  Roberto Musacchio, för GUE/NGL-gruppen.(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Först kommer sorgen över så många oskyldiga offer, sedan ett åtagande om räddningsinsatser, att överkomma nödläget, och återuppbyggnad, där Italien gör sitt bästa.

Europeiskt stöd i detta arbete är viktigt, men vi behöver också en europeisk ram för att hjälpa till att förebygga dessa katastrofer, som ofta har mer än bara naturliga orsaker. Vi behöver därför en förebyggande ram, ett varningssystem för naturkatastrofer som gör det möjligt för oss att bygga upp ett nätverk för räddningstjänst och förebyggande. Utöver detta behöver vi en markpolitik som ger garantier och normer för markanvändning som respekterar markens balans, liksom normer för säkra byggnader.

Jordbävningen i Abruzzo handlar också om detta. Jag vill inte vara kontroversiell, men vi måste utreda vem som bär ansvaret, så att vi kan undvika att dessa allvarliga händelser upprepas. Framför allt måste vi fokusera på landåtervinning snarare än på nya rivningsarbeten. Av denna anledning är det också av yttersta vikt att ramdirektivet för mark antas. Det kommer att ge strukturellt stöd för lämplig förvaltning av europeisk mark. Europeiska fonder bör också omformuleras i enlighet med en klok markpolitik, och därigenom skapa en sund miljö och goda arbetstillfällen.

 
  
MPphoto
 

  Reinhard Rack (PPE-DE).(DE) Herr talman, herr vice kommissionsordförande! Våra italienska kolleger har helt riktigt sett denna debatt som mycket viktig för sitt land och därför begärt ordet, men detta är också en debatt för alla européer. Vi är ju trots allt en europeisk gemenskap. Vi är glada över att ha de möjligheter som erbjuds genom solidaritetsfonden, och vi vill att den ska användas på ett så målinriktat sätt som möjligt – även av den italienska regeringen och de regionala organen. Vi vill ännu en gång framföra vårt deltagande till de många offren, och vi hoppas att EU ska kunna bidra till att hjälpa så snart som möjligt.

 
  
MPphoto
 

  Armando Veneto (PPE-DE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill helt enkelt dra uppmärksamheten till den deltagande reaktionen på denna tragiska händelse i hela Italien och även i Europa. När händelser som denna inträffar blir det möjligt för oss att se sammanhållningen i landet och i gemenskapen. Detta kan inte annat än nära hoppet om allmän solidaritet och fred, inklusive inre fred, som vi åtnjuter inom Europa.

Jag vill också säga att utan tvivel måste vi öppet och brådskande ta itu med dem som är ansvariga för det dåliga byggnadsarbete som gjorde att intilliggande byggnader reagerade på olika sätt. Slutligen har det vid sidan om detta pågått en hel del diskussioner om möjligheten att förutse jordbävningar. Jag tänker inte gå in på detta nu, men jag vill helt enkelt säga att studier om radon pekar mot att jordbävningar föregås av en ökad halt av denna gas. Jag anser därför, liksom är fallet med all vetenskaplig forskning, att Europa kan och bör använda alla sina strukturer för att uppmuntra ytterligare studier om detta, eftersom det ligger i vetenskapens natur att den ännu kan komma att bidra till den rent hypotetiska möjligheten att förutse sådana förödande händelser.

 
  
MPphoto
 

  Siim Kallas, kommissionens vice ordförande. − (EN) Herr talman! Det råder ingen tvekan om att alla medlemsstater och även kommissionen känner en stark solidaritet med anledning av denna fruktansvärda jordbävning. Det finns mekanismer för att ge hjälp och kommissionens avdelningar agerade omedelbart. Allt måste göras i nära samarbete med de italienska myndigheterna. Förra året hade vi de katastrofala skogsbränderna i Grekland och dessförinnan hade vi skogsbränder i Portugal och översvämningar i Tyskland och Tjeckien. I samtliga fall uttryckte EU solidaritet och hjälpte till så mycket man kunde. Så kommer att ske även i detta fall.

Vi väntar först och främst på en beräkning av skadornas omfattning så att vi därefter kan besluta hur solidaritetsfonden bäst kan utnyttjas. Kommissionen kan inte utnyttja solidaritetsfonden på eget initiativ – det kan ske först när det har kommit en begäran från medlemsstaten och när skadornas omfattning har beräknats.

Många ledamöter tog upp frågan om omprogrammering av strukturfonderna och detta diskuteras nu inom GD REGIO. Min kollega Danuta Hübner kommer inom kort att besöka området och diskutera konkreta möjligheter. Vi står i ständig kontakt med räddningstjänsten i Rom för att erbjuda hjälp, även med ansökan om medel från solidaritetsfonden, så det råder ingen tvekan om att kommissionen kommer att göra allt den kan för att hjälpa offren för denna katastrof.

När det gäller frågan om säkra byggnormer så finns sådana normer men frågan är hur noga de följs i medlemsstaterna. Normerna finns definitivt: både i direktiv och i nationell lagstiftning.

Vår räddningstjänstmekanism, vars nav utgörs av ett övervaknings- och informationscentrum som arbetar dygnet runt, kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att förebygga och hantera följderna av katastrofer.

Låt mig än en gång på kommissionens vägnar uttrycka mitt deltagande. Vi kommer att göra allt vi kan för att hjälpa människorna i detta katastrofområde.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Som avslutning på denna debatt, både personligen och på Europaparlamentets presidiums vägnar, tar jag detta tillfälle i akt att ännu en gång framföra mitt deltagande och min sympati för offren och de berörda familjerna, och naturligtvis att lova allt stöd som är möjligt till folket i denna så hårt drabbade region.

Debatten är härmed avslutad.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy