Debatter

Onsdagen den 22 april 2009 - Strasbourg

19. Handlingsplan för intelligenta transportsystem - Intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och gränssnitt mot andra transportslag (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är en gemensam debatt om

– betänkandet av Anne E. Jensen, för utskottet för transport och turism, om handlingsplanen för intelligenta transportsystem (2008/2216(INI)) (A6-0227/2009), och

– betänkandet av Anne E. Jensen, för utskottet för transport och turism, om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om en ram för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportsätt (KOM(2008)0887 - C6-0512/2008 - 2008/0263(COD)) (A6-0226/2009).

  Anne E. Jensen, föredragande. – (DA) Fru talman! Jag är inte säker på att jag kan uttrycka samma entusiasm som Gilles Savary, men visst är intelligenta transportsystem ett spännande ämne. Vad är då intelligenta transportsystem? Den frågan är inte helt lätt att besvara, eftersom det rör sig om en mängd olika system: system som gör det möjligt att resa säkrare, effektivare och mer miljövänligt genom att utnyttja modern informations- och kommunikationsteknik. ITS, som intelligenta transportsystem också kallas, är därför en allmän term som omfattar många olika saker. Bakom uttrycket ITS döljer sig så vitt skilda saker som eCall, en tjänst som automatiskt ringer upp en larmcentral vid en olyckshändelse; system för vägtullar, det vill säga system som har utformats för att inkassera vägavgifter, och de välkända GPS-systemen som många av oss har i våra bilar som en hjälp för att hitta vägen genom okända områden.

Men ITS har också många outnyttjade möjligheter: möjligheter till kommunikation mellan fordon, mellan fordon och väg samt mellan fordon och informationscenter. Så varför börjar vi inte helt enkelt använda den här tekniken i större skala, om den nu är så bra? Detta är en fråga om vad som kommer först, hönan eller ägget. Ska tekniken i bilen komma först, med möjligheten att kommunicera med en stationär radiosändare längs vägen? Biltillverkarna är medvetna om möjligheterna, men de kan inte locka investerarna att satsa på sådan teknik om inte de stationära radiosändarna finns på plats först. Å andra sidan vill inte myndigheterna investera i radiosändare förrän bilarna är utrustade för att ta emot signalerna. Men någonting måste hända – vi måste sätta fart på utvecklingen.

Mot bakgrund av detta har kommissionen skapat en handlingsplan för intelligenta transportsystem och lämnat förslag till ett direktiv som ska främja ITS genom att rivstarta en standardisering. Det ska kommissionen ha beröm för. Det här är ett initiativ som behövs. De två betänkandena om intelligenta transportsystem som vi ska diskutera i dag är mycket nära sammanlänkade med handlingsplanen och direktivet. Det är som det ska vara, eftersom en handlingsplan utan direktiv egentligen inte skulle ge oss något nytt. Mycket av det som finns med i handlingsplanen är projekt som redan är i full gång. Direktivet är avgörande, eftersom det kommer att sätta fart på utvecklingen av viktiga standarder inom EU. Syftet med handlingsplanen är å andra sidan att avgränsa direktivets omfattning och se till att vi tar den erfarenhet vi fått genom gemensamma projekt och använder den vid standardiseringen.

De gemensamma standarder som ska antas genom en europeisk ITS-kommitté gäller fyra specifika områden: först och främst optimal användning av väg-, trafik- och resdata. För det andra, kontinuerliga ITS-tjänster i transportkorridorer och tätbebyggda områden. För det tredje, trafiksäkerhet, och för det fjärde, integration av fordonet i transportinfrastrukturen. Dessutom brottas vi också med den mycket viktiga datasäkerhetsfrågan. Vi vill inte ha något storebrorssamhälle, och därför måste datasäkerhet och individens rättigheter införlivas i standarderna redan från början. En annan fråga av yttersta vikt är ansvar och fördelning av ansvar. Om någonting går fel måste vi kunna identifiera var problemet finns: hos föraren, hos navigationssystemet eller hos tekniken i fordonet. Annars kommer vi inte att göra några ytterligare framsteg, och därmed inte heller få de investeringar som krävs.

Jag vill tacka skuggföredragandena från de andra grupperna för det nära samarbete vi har haft. Vi har haft en del meningsskiljaktigheter kring i hur hög grad vi bör fokusera på alternativ till vägtransport, men jag tror att vi har uppnått en balans mellan användningen av ITS-teknik inom vägtransport och dess gränssnitt mot andra transportmedel. Det är möjligt att använda informationsteknik till att jämföra olika sätt att ta sig från A till B och till att skaffa sig en överblick över de snabbaste, billigaste och mest miljövänliga alternativen. Jag önskar att vi snabbt hade kunnat träffa ett avtal med rådet kring detta, men det har inte varit möjligt. Ordförandelandet Tjeckien har gjort ett mycket bra jobb, men jag hoppas att vår uppstramning av kommissionens förslag ska göra direktivet mer attraktivt för rådet, eftersom det här är ett direktiv som vi eftersöker.

  Antonio Tajani, kommissionens vice ordförande. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill tacka parlamentet och i synnerhet föredraganden, Anne Jensen, och alla skuggföredragandena för deras utmärkta arbete och deras välkomnande av kommissionens förslag.

Jag är naturligtvis nöjd med de beslut som har fattats, och jag har noterat förslagen till ändringar i utkastet till direktivet. Framför allt gläder det mig att parlamentet har bekräftat att systemen för satellitbaserad positionsbestämning, Egnos och Galileo, har stor betydelse för tekniken bakom intelligenta transportsystem (ITS). Jag skulle dock vilja ställa några frågor till parlamentet, och samtidigt försöka svara på varför kommissionen har lagt fram ett direktiv som ska främja utvecklingen av ITS och om de lokala och nationella initiativen på området inte är tillräckliga.

Kommissionen har sedan 1988 finansierat särskilda forsknings- och utvecklingsprogram kring intelligenta transportsystem, vilket har gett otvivelaktigt positiva resultat och gett upphov till en mängd rekommendationer. Dessa forsknings- och utvecklingsprogram har utgjort en viktig grund för att göra tekniska framsteg, samordna åtgärder och uppmuntra preliminär utveckling på ett i allmänhet splittrat sätt.

Därför är det dags att gå vidare från rekommendationer till konkreta åtgärder, så att vi kan dra nytta av de fördelar som intelligenta transportsystem medför: fördelar i form av ökad trafiksäkerhet, mindre köer och minskad miljöpåverkan. Det är syftet med detta viktiga förslag till direktiv som ska främja åtgärder för att riva de hinder som står i vägen för en bredare ITS-utveckling med bättre samordning.

Jag vill ge ett par exempel för att förklara varför frivilliga och lokala strategier inte alltid är tillräckliga: en transportör som reser mellan Barcelona och Frankfurt är i dag inte bara utrustad med mobiltelefon och navigationssystem i fordonet, utan också med minst tre olika elektroniska terminaler för upptag av vägavgifter för de länder som passeras, eller för att undvika att passera genom bostadsområden. År 2001 rekommenderade kommissionen medlemsstaterna att offentliggöra detaljerad information om vägtyper inom vägnätet och om områden med begränsad trafik. Tyvärr är det bara ett fåtal lokala och nationella myndigheter som har följt rekommendationen. I slutändan leder det till att förare med navigationssystem använder hela vägnätet och att tung trafik alltför ofta dirigeras till helt olämpliga vägar eller längs farliga rutter, till exempel förbi skolor eller på mycket branta vägar.

Det nya direktivet gör det möjligt att vidta de åtgärder som krävs för att undvika sådana situationer och därmed minska de problem vi har stött på. Kommissionen väntar på att parlamentet och rådet ska komma överens om förslaget till direktiv, som utgör ett mycket viktigt instrument för genomförandet av handlingsplanen.

Vi kommer att samarbeta intensivt både med er och med rådet för att träffa ett avtal så snart som möjligt, och jag hoppas att vi ska komma en bit på väg vid rådets informella möte i Litoměřice i Tjeckien nästa vecka, då ITS står på dagordningen. Anne Jensen har bjudits in till mötet, och jag tror att hon kommer att delta, om än bara informellt. Huvudsaken är att vi kommer att få tillfälle att jämföra kommissionens, parlamentets och rådets ståndpunkter för att försöka skynda på det förhoppningsvis enkla avtalet, så att vi kan ge våra medborgare en praktisk lösning och godkänna en gemensam text så snart som möjligt.

  Giovanni Robusti, föredragande av yttrande från utskottet för regional utveckling. – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Jag har följt ITS-planen i egenskap av föredragande av yttrande från utskottet för regional utveckling. Yttrandet från vårt utskott antogs enhälligt och har återgivits i stor skala av utskottet för transport och turism, i en anda av samarbete som vi har lyckats skapa när det gäller långsiktiga projekt. Jag vill tacka alla som har bidragit med arbete och idéer.

Vi har alla ansträngt oss för att undvika de långa och svårhanterliga ord som alltför ofta kännetecknar principuttalanden. Vi har alla försökt framhålla att vi inte diskuterade hur många eller vilka vägar som skulle planeras, utan försökte komma fram till hur vi kan förflytta oss på ett säkrare, mer samordnat, människovänligt, miljövänligt och därför intelligent sätt, vilket inte är någon lätt uppgift i sig. Vi har försökt demonstrera vikten av teknik, säkerhet, periferiområden, vattenvägar och inte minst samordningen med strukturfonderna, så att de planerade tidsplanerna och målen blir konsekventa och samordnade. Vi har försökt karlägga den allt viktigare roll som säkerheten spelar, liksom den integrerade hanteringen av transporterna, men framför allt av passagerarna. Jag tror att vi har lyckats skapa ett konsekvent och övertygande angreppssätt.

Nu hoppas jag på två saker: att kommissionen inte bara ”noterar” och sedan går vidare i den riktning de själva väljer när det blir dags att fatta operativa beslut, och att de operativa strategier som läggs fram i planen kommer att utgöra grunden för de val som programmerare av närliggande aktiviteter gör. Alltför ofta har vi tittat i våra kristallkulor och sett en rad fantastiska planer, som var och en är omöjlig att kombinera med de andra.

Det vore en besvikelse om vi fortsatte att finansiera vägar när vi har beslutat att färre bilar bör rulla på vägarna. Det vore en besvikelse om vi fortsatte att finansiera fordon som är formgivna utan hänsyn till samtrafik, passiv säkerhet eller förbrukning av bränsle och miljö. Det vore en besvikelse om vi tillsammans planerade att gå i en viss riktning, medan de pengar och resurser vi ansvarar för går i en annan riktning och används utan tidsmässig samordning.

  Etelka Barsi-Pataky för PPE-DE-gruppen. – (HU) Fru talman! Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna anser att intelligent transportteknik är en av de viktigaste hörnstenarna i den europeiska transportpolitiken. För två år sedan diskuterade vi detta ämne här i parlamentet vid halvtidsöversynen av transportpolitiken Vitbok, som jag var föredragande för. Då fastställde vi som ett av huvudmålen utvecklingen av intelligent teknik som ett verktyg för att förbättra effektiviteten på våra vägar och höja nivån på tjänsterna. Men den intelligenta utveckling som ska göra våra vägar säkrare och vägtransporterna mer miljövänliga existerar redan.

Men för att kunna utnyttja vår tekniska utveckling behöver vi den här handlingsplanen och direktivet. Jag föreslog i förordningen att vi bör anta en miniminivå för intelligenta tillämpningar så att vi kan förse vårt transeuropeiska transportnät med åtminstone denna miniminivå. Dessa tillämpningar kommer sedan att stödja effektiviteten och säkerheten. Vi förväntar oss naturligtvis finansieringsförslag från kommissionen för de intelligenta lösningar som inte införs med hjälp av privat finansiering. På samma sätt förväntar vi oss förslag från kommissionen på hur trafik som korsar externa gränser ska kunna anpassas sömlöst till den intelligenta europeiska infrastruktur som vi hoppas på. När det gäller det här direktivet har europeiska kommissionen fått ett ovanligt stort förtroende med tanke på att det är ett ramdirektiv. Därför är det viktigt att parlamentet deltar i utformandet av genomförandebestämmelserna som en del av kommittéförfarandena.

I dag har vi röstat om översynen av grönboken om den transeuropeiska transportpolitiken. Vi kan vara säkra på att det transeuropeiska nätverkets framtid innefattar intelligent transport. Tack så mycket.

  Silvia-Adriana Ţicău för PSE-gruppen. – (RO) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill börja med att gratulera Anne Jensen till hennes utmärkta arbete och hennes två betänkanden.

Intelligenta transportsystem är avancerade tillämpningar som syftar till att erbjuda innovativa tjänster inom områdena transportmedel och trafikhantering och till att göra det möjligt för enskilda resenärer att hålla sig informerade och använda transportnäten på ett säkrare, mer samordnat och ”smartare” sätt. Jag anser dock att det är viktigt att intelligenta transportsystem omfattar alla typer av transporter och inte enbart stadstrafik, och därför har jag gjort ändringar med detta i åtanke. Trafiken och rörligheten inne i städer är också i hög grad en del av stadsutvecklingen. Därför är jag glad att vår kollega från utskottet för regional utveckling också är med oss här i kammaren. Jag tycker att det är viktigt att intelligenta transportsystem på ett effektivt sätt kan bidra till att minska bränsleförbrukningen och i förlängningen även till att förbättra luftkvaliteten och trafikflödet i städerna.

Jag tycker att det är viktigt att förse passagerare med information, skydda personliga uppgifter och, givetvis, se till att uppgifterna är anonyma för användarnas säkerhets skull. Sist men inte minst anser jag att detta är ett steg framåt, men att stora investeringar behövs inom den här sektorn.

  Sepp Kusstatscher för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Fru talman! I princip måste man instämma med direktivets allmänna mål. Att införa bättre informationssystem för resenärer och transportoperatörer, bland annat för att minska antalet trafikolyckor och göra resandet billigare och effektivare, är naturligtvis en bra idé, och det är även utrustningen för att samla in miljödata. Det finns dock tre frågor som bekymrar mig.

För det första finns det en risk att så kallad smart teknik får människor att lämna över ansvaret till maskiner och instrument.

För det andra finns det en ständigt ökande risk att data som samlas in missbrukas. Det finns ett ständigt ökande hot mot människors integritet.

För det tredje är det här direktivet alltför inriktat på bilar. Interoperabilitet med andra system, som till exempel kollektivtrafiken, är mycket viktigare än den här utstuderade katt-och-råtta-leken som industrin försöker leka med oss.

  Dieter-Lebrecht Koch (PPE-DE). - (DE) Fru talman! Jag stöder ovillkorligen kommissionens strävan efter att skapa ett rättsligt ramverk för samordnat införande och användning av intelligenta transportsystem inom området vägtransport. Jag har personligen länge kämpat för att på bred front införa eCall, det elektroniska nödsamtalssystemet, vilket gör den här frågan aktuell för mig nästan dagligen, och intelligenta transportsystem kan göra så mycket mer. De bidrar till miljöhållbarhet, förbättrad effektivitet, ökad säkerhet och rättvis konkurrens inom person- och godstrafik på vägarna. De stöder också sammodalitet, bland annat genom att utveckla gränssnitt mot andra transportmedel som järnväg, sjöfart och flyg, där man började införa intelligenta transportsystem för länge sedan.

Medlemsstaterna kan inte uppnå allt detta ensamma – det måste bli en uppgift för gemenskapen. Obligatoriska minimistandarder och specifikationer för intelligenta transportsystem inom hela EU kommer att ge ett bättre klimat för innovationer och göra planeringen säkrare, särskilt för små och medelstora företag. Jag välkomnar särskilt planerna på en öppen, fordonsintegrerad plattform för intelligenta transportsystemtjänster.

Med handlingsplanen får vi äntligen en tidsplan för införandet av individuella system för a) trafiksäkerhet, så som ESP och eCall, b) kontinuitet i trafikhanteringen: information om trängselavgifter och parkering kan till exempel minska antalet bilar som åker omkring och letar efter parkeringsplats, och c) användning av väg-, trafik- och resdata i realtid, vilket blir en tillgång både för yrkeschaufförer och alla andra som använder vägarna.

Direktivet innehåller detaljerade krav på ett obligatoriskt och samordnat införande av standarder för intelligenta transportsystem i hela EU och deras tillämpning i medlemsstaterna. Det innehåller också skydd för användningen av personuppgifter. Men kom ihåg att införandet av intelligenta transportsystem kommer att kosta mycket pengar, eftersom infrastrukturer och fordon måste utrustas med nödvändig informations- och kommunikationsteknik. Vi vet fortfarande inte säkert om de potentiella användarna kan och vill betala.

  Gilles Savary (PSE). – (FR) Fru talman! Först av allt vill jag tacka Anne Jensen för hennes rakt igenom utomordentliga arbete som visar prov på stor öppenhet och uppmärksamhet för alla de åsikter som uttryckts.

Bakom de intelligenta transportsystemen står de vanliga europeiska fonderna, och jag blev något förvånad när jag upptäckte att nästan samtliga var inriktade på bilar.

Jag anser absolut att bilar har sina fördelar – bilindustrin är en enormt stark ekonomisk sektor i Europa. Jag menar dock att vi inte behöver förse alla transportmedel med intelligent teknik.

Jag bortser inte från att vi har ERTMS för järnvägen och Sesar och Galileo, men enligt min åsikt saknar vi ett användarorienterat angreppssätt till användarinformation, till tillgänglighet för rörelsehindrade personer och dagens möjligheter att anpassa stadsfordon, till införandet av energisparande stadsfordon, till transportsäkerhet, särskilt när det gäller den viktiga kollektivtrafiken, till användarinformation och till biljettsystem, vilka samtliga är områden där det i många fall finns utrymme för stora förbättringar.

Därför anser jag att resurserna bör spridas under kommande år. Jag skulle vilja fästa särskild uppmärksamhet vid respekten för personuppgifter – vi får inte hamna i en situation som liknar Orwells 1984, där vi försöker förverkliga fantasin om att helt ersätta människor med maskiner. Vi såg vad som hände på Hudsonfloden förra vintern: om det inte hade funnits en pilot i planet, skulle knappast någon mekanism ha kunnat räta upp det. Sammanfattningsvis menar jag också att vi måste prioritera andra transportmedel än bilar.

Trots dessa reservationer stöder jag betänkandet.

  Zita Gurmai (PSE). – (HU) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Införandet av intelligenta transportsystem erbjuder många uppenbara fördelar. Det kommer att göra det säkrare och mer effektivt att resa i Europa, samtidigt som det främjar miljöskydd och energieffektivitet. Vi bör också ge kommissionen ett erkännande för deras handlingsplan och den tydliga tidsgräns man har satt upp. Jag tycker också att det är viktigt att ta hänsyn till kompatibilitet, koherens och reglering när systemen utvecklas. När det gäller konsumenterna måste de dels ha råd att använda systemen, men de måste också ha möjligheten att välja fritt, och lämpliga lagar måste stiftas för att garantera att det inte finns någon som helst möjlighet att missbruka enskilda individers personuppgifter. Vi måste utveckla ett logiskt, intelligent system på hög nivå som kan utvecklas ytterligare, och där nya tekniska framsteg kan införlivas på ett effektivt sätt. Det ligger i allas vårt intresse att göra verklighet av detta. Samtidigt är det också avgörande för den europeiska bilindustrin att vi kan fortsätta att förflytta oss. Jag vill tacka föredraganden för hennes arbete.

  Den Dover (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Jag talar i egenskap av civilingenjör, och min son har ett företag för kartläggning av transporter som täcker hela Storbritannien.

Denna fråga är ytterst viktig eftersom vi här i EU kan vara förvissade om att den senaste tekniken påverkar användbarheten och effektiviteten när det gäller alla former av vägtransport. År efter år är detta en enda stor tillväxtsektor. Till och med i en tid med recession räknar vi med en ökning på ungefär 55 procent från och med nu och fram till 2020 för godstransporter och ungefär 35 procent för personbilar, osv, och därtill kommer naturligtvis ökad energiförbrukning.

Som valda ledamöter reser vi ofta runt i våra valkretsar och hamnar i trafikstockningar, och ofta måste vi ringa telefonsamtal för att få reda på hur situationen är framför oss. Vi behöver fler data på vindrutorna så att vi kan räkna ut hur vi på ett effektivare sätt ska klara svåra trafiksituationer.

Jag önskar Anne E. Jensen och kommissionsledamoten all tänkbar framgång.

  Antonio Tajani, Vice ordförande för kommissionen. – (IT) Fru Talman, ärade ledamöter! Jag anser att vi bör se positivt på framtiden! Vad det gäller antagandet av detta direktiv, är det min mening att det förutom det starka samarbetet från det tjeckiska ordförandeskapet finns en stor vilja hos det svenska ordförandeskapet att få till stånd en positiv överenskommelse mellan kommissionen, parlamentet och rådet. Det är hoppingivande och jag tycker att vi i parlamentet borde låta oss inspireras av och rösta för de texter vi debatterar i morgon.

Jag skulle vilja besvara några av de uttalanden som gjorts, samt försäkra Silvia-Adriana Ţicău angående våra mål: vi vill börja med en handlingsplan och ett direktiv som ser till transportsystemen allmänt. Med det perspektivet kommer vi sedan att titta på stadsmiljön och koncentrera oss på den. Det är dock nödvändigt att först få en allmän bild av situationen för att sedan kunna se till specifika detaljer.

Jag vill också vända mig till Sepp Kusstatscher vad det gäller vägsektorn och andra transportsystem. För närvarande finns det inget enhetligt europeiskt ramverk för att utveckla och använda intelligenta transportsystem (ITS) inom vägsektorn, medan, som Gilles Savary påpekade, särskilda planer redan har utarbetats för andra transportsätt: SESAR, det nya systemet för flygledningstjänst, RIS för flodtransport och VTMIS för transport till havs och ERTMS för tåg, ej att förglömma. Handlingsplanen för ITS gäller därför i första hand vägsektorn, men innehåller även särskilda åtgärder och initiativ som ska garantera och förbättra möjligheten att koppla samman vägtransport med andra transportmedel via lämpliga gränssnitt.

Jag är angelägen om att påpeka, inte minst för Gilles Savary, att handlingsplanen för ITS självklart införlivar både åtgärder för äldre förare och för trafikanter som anses vara ”ömtåliga”, det vill säga cyklister och fotgängare. Detta är några av de punkter i en lista av åtgärder som kan komma att antas av utskottet för intelligenta transportsystem, som man planerar i direktivet. Framför allt handlar de om att använda ITS för att förbättra användarnas säkerhet, till exempel genom att införa intelligenta signaler för synskadade.

Mot denna bakgrund kan vi med ett direktiv visserligen införa vissa regler, men problemet består också i att ha intelligenta förare. Räcker inte med intelligenta system, vi måste också se till att vem som än sitter bakom ratten i en bil eller lastbil, eller bakom styret på en motorcykel eller cykel, använder sin intelligens. Tyvärr är detta inte något som kan regleras med ett direktiv, en föreskrift eller en handlingsplan. Vi måste helt enkelt använda förnuftiga regler för att övertyga EU:s medborgare att bete sig intelligent och inte dricka alkohol eller ta droger när de ska ut och köra.

  Anne E. Jensen, föredragande. – (DA) Fru talman! Kommissionsledamot Antonio Tajani satte precis fingret på vad hela denna diskussion handlar om. Vi måste få bilister att agera intelligentare. Vi har diskuterat detta länge och väl och Sepp Kusstatscher har också vid flera tillfällen sagt att vi måste se till att dessa system hjälper oss att hålla oss underrättade och agera klokare, i stället för att leda oss till att bete oss dummare. Det är mycket viktigt. Dessutom tycker jag att det är viktigt att vi kommer ihåg exemplet om en lastbil som kör kors och tvärs i Europa – i dag klagar lastbilsförare på att de snart inte kommer att ha någon sikt framåt på grund av alla manicker på framrutan som behövs för att kommunicera med systemen för vägtullar och differentierade vägavgifter, samt andra informationssystem. Vi behöver en gemensam plattform, så att data som matas in i datorn skickas tillbaka till lastbilsföraren på hans eller hennes eget språk. Vi har möjligheterna. Faktum är att antalet möjligheter är svindlande stort.

Vi har också länge diskuterat hur stor finansiering som ska öronmärkas för detta projekt. Vad vi har förstått uppgår summan till ca 300 miljoner euro, varav största delen kommer att ledas in i EasyWay, främst av kommissionen. Det kan vara värt att nämna att vi i Danmark precis har antagit en plan för att anslå 40 miljoner euro för ITS under de kommande fem åren. 40 miljoner euro är en stor summa för ett litet land med 5 miljoner invånare, men det kommer att innebära att vi kan göra stora framsteg. Därför tror jag att om vi börjar titta på de olika medlemsstaterna, kan vi få lite perspektiv på det. Det är precis vad vi behöver för att komma igång och jag hoppas att denna punkt kommer att läggas till transportministrarnas dagordning för mötet den 29.

Som avslutning vill jag kort kommentera ändringsförslagen. Vi har omfattande stöd för detta förslag till direktivet och endast fyra ändringsförslag till betänkandet som inte har behandlats för morgondagen. Personligen stöder jag ändringsförslag 57 som lagts fram av socialdemokratiska gruppen och ändringsförslag 59, framlagt av de gröna men jag är emot ändringsförslag 58 och 60. Jag anser att det ringa antalet ändringsförslag är bevis på det stora parlamentariska stödet för detta. Antonio Tajani, ni har kommit igång med ett stadigt förhandlingsmandat!

  Talmannen. − Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Mieczysław Edmund Janowski (UEN), skriftlig. – (PL) Den tid vi lever i kräver snabb anpassning av transportsektorn till den exponentiella tillväxten i användningen och samhällets förväntningar. Jag anser därför att införandet av intelligenta transportsystem (ITS) är mycket värdefullt. Vi bör vara medvetna om att vägtransportens nuvarande tillstånd är mycket oroande, vilket illustreras av statistik som till exempel:

– antalet dödsfall i trafiken inom EU 2006 var ca 43 000, inklusive ca 5 500 i Polen

– den årliga kostnaden för trafikträngsel på vägarna inom EU är ca 1 procent av BNP

– CO2-utsläpp som orsakas av vägtransport uppgår till ca 70 procent av alla transportrelaterade CO2-utsläpp.

Därför behöver vi följande:

optimal användning av väg- och vägtrafikuppgifter,

garantera kontinuerliga och funktionssäkra ITS-tjänster i europeiska transportkorridorer och storstadsområden,

väl utbredd användning i stadsmiljöer av telematiktillämpningar, som kombinerar transportfrågor med informationsteknologi och telekommunikation,

snabbt och harmoniserat införande av tillämpningar som stöder trafiksäkerheten på vägarna, t.ex. eCall och ADAS,

bättre integrering av infrastrukturen för transport med fordon och fordon emellan,

Europatäckande koordination, som tar hänsyn till erfarenheter och god praxis i de ledande länderna.

Låt oss därför försöka att införa ITS i hela EU, i samband med alla transportmedel och alla passagerare, både inom offentlig och privat transport.