Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/0003(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0239/2009

Ingivna texter :

A6-0239/2009

Debatter :

PV 23/04/2009 - 4
CRE 23/04/2009 - 4

Omröstningar :

PV 23/04/2009 - 8.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0287

Debatter
Torsdagen den 23 april 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

4. Patientsäkerhet (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt på föredragningslistan är ett betänkande (A6-0239/2009) av Amalia Sartori för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet om förslaget till rådets rekommendation om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner (KOM(2008)0837 – C6-0032/2009 – 2009/0003(CNS)).

Föredraganden har inte kunnat vara här och ersätts i inledningsanförandet av Françoise Grossetête.

 
  
MPphoto
 

  Françoise Grossetête, ersättare för föredraganden.(FR) Herr talman! Ja, jag ersätter Amalia Sartori, som har blivit uppehållen i Italien, och jag framför hennes ursäkter eftersom hon var mycket angelägen om att vara med här i dag.

Vi ska framför allt tala om medicinska behandlingar eftersom dessa ibland kan få skadliga konsekvenser för patienternas hälsa, på grund av oönskade läkemedelseffekter, medicinska misstag eller på grund av infektioner som uppkommit på behandlingsstället.

Av dessa risker kan vi särskilt nämna vårdrelaterade infektioner (sjukhussjuka) som drabbar var tjugonde sjukhuspatient, med andra ord 4,1 miljoner personer varje år. Europeiska kommissionens siffror är dock mycket oroande.

Negativa händelser inträffar bland 8–12 procent av sjukhuspatienterna i EU:s medlemsstater. Detta ger ett antal på mellan nästan 7 miljoner och 15 miljoner sjukhuspatienter per år, till vilket kommer ungefär 37 miljoner patienter som söker primärsjukvård.

Enbart vårdrelaterade infektioner drabbar i genomsnitt en av tjugo sjukhuspatienter, vilket ger totalt över 4 miljoner patienter per år. Totalt orsakar vårdrelaterade infektioner omkring 37 000 dödsfall i Europa per år.

För att uppnå målet att minska dessa infektioner med 900 000 fall per år fram till 2015 – med andra ord en minskning med 20 procent – uppmanas medlemsstaterna och EU-institutionerna att vidta de åtgärder som krävs.

I betänkandet rekommenderas särskilt följande: främja utbildning och fortbildning för vårdpersonal och paramedicinsk personal, med särskild tonvikt på vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens hos de virus som orsakar dem, öka kunskapen om problemet bland patienterna genom att be kommissionen lägga fram ett dokument för patienter på grundval av en handbok i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner från Världshälsoorganisationen – WHO – 2003, stödja forskning på området, med särskild uppmärksamhet på nya tekniker, nanoteknik och nanomaterial, samt öka närvaron av sköterskor och särskilt sådana som är specialiserade på förebyggande av infektioner.

Slutligen är det viktigt, så som framhålls i texten – och Amalia Sartori har varit mycket angelägen om denna punkt – att förbättra patientutbildningen på området.

Det är nödvändigt att vi ber kommissionen utarbeta ett patientinriktat dokument om förebyggandet av vårdrelaterade infektioner och att det läggs fram för parlamentet och rådet. Kommissionen bör också vidta åtgärder för att vart tredje år följa upp de framsteg som medlemsstaterna och EU uppnått på området.

En undersökning som genomförts i Frankrike visade till exempel att 83 procent av de tillfrågade hade hört talas om vårdrelaterade infektioner och att dessa risker är det som oroar fransmännen mest när de tas in på sjukhus. Däremot anser inte allmänheten att de fått ordentlig information om orsakerna till och konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner.

Under de närmaste åren måste man i försöken att förebygga vårdrelaterade infektioner lägga större vikt vid information till sjukvårdspersonalen och befolkningen som helhet.

 
  
MPphoto
 

  Daniela Filipiová , rådets ordförande. – (CS) Mina damer och herrar! Området patientsäkerhet och kvalitet i hälso- och sjukvården är en huvudfråga för det tjeckiska ordförandeskapet när det gäller folkhälsan. Vi är medvetna om vikten av att ständigt förbättra patientsäkerheten och få till stånd relaterade förbättringar av kvaliteten på hälso- och sjukvården i samband med gränsöverskridande hälso- och sjukvård.

Huvudsyftet med rådets förslag om patientsäkerhet och kvaliteten på hälso- och sjukvården inbegriper förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner är att utforma en integrerad strategi för att överföra patienter på ett säkert sätt till hälso- och sjukvårdsinrättningar av hög kvalitet och där alla faktorer av betydelse beaktas.

Initiativet uppkom till följd av den alarmerande ökningen av antalet negativa händelser i hela Europa, med vårdrelaterade infektioner som en av de vanligast förekommande händelserna. Detta är ett stort problem som är förknippat med allmänhetens ökande förväntningar på området, Europas åldrande befolkning och de fortlöpande framstegen inom medicin och medicinsk forskning i allmänhet. Vårdrelaterade infektioner får också allt större uppmärksamhet i medierna och bland politiker.

Detta var anledningarna till att det tjeckiska ordförandeskapet arrangerade den ministerkonferens som ägde rum i Prag den 15–16 april på temat bakteriella hot mot patientsäkerheten i Europa. Den var särskilt inriktad på antibiotikaprogram på sjukhusen, betydelsen av hälso- och sjukvårdssystemens parametrar för förekomsten av antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och även hanteringen och skyldigheterna på området.

Men låt oss återgå till förslaget. Det tjeckiska ordförandeskapet är medvetet om att organisationen av hälso- och sjukvårdssystemen helt tillhör medlemsstaternas behörighet. Initiativet kommer enligt min mening givetvis att stimulera fortsatt utveckling av nationella politiska åtgärder för ökat skydd av medborgarnas hälsa och liv.

Allmänt sett är rådet överens om behovet av bättre samarbete och samordning på alla nivåer, lokalt, regionalt, nationellt och inom EU, liksom behovet av att dela relevant information. Inrättandet av ett system för rapportering av negativa händelser är därför en viktig åtgärd. Systemet kommer givetvis garantera immunitet för att främja rapportering.

Ökad utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal framhålls också när det gäller patientsäkerhet och fastställandet av gemensamma definitioner och terminologi samt jämförbara indikatorer, som kommer att göra det lättare att identifiera problem. Detta kommer att möjliggöra efterföljande utvärderingar av åtgärdernas effektivitet och ingripanden i syfte att öka patientsäkerheten och göra det enklare att förmedla erfarenhet och information mellan medlemsstaterna.

Det tjeckiska ordförandeskapet håller för närvarande på att slutföra förhandlingarna om förslaget i rådets arbetsgrupper och kommer att försöka få det godkänt vid rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) möte i juni i år. Det var just på grund av frågans betydelse som rådet också beslutade att samråda med Europaparlamentet eftersom dess synpunkter är ett viktigt bidrag till den fortlöpande diskussionen.

Jag är helt övertygad om att rådet och parlamentet delar målet att öka patientsäkerheten i EU. I denna anda kommer rådet också att noga överväga ändringsförslagen i ert betänkande om förslaget.

Slutligen vill jag ännu en gång tacka alla som deltagit i arbetet med parlamentets betänkande och föredraganden Amalia Sartori, som utformade betänkandet.

 
  
MPphoto
 

  Androulla Vassiliou, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Först och främst vill jag tacka utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för dess arbete med det här ärendet, och särskilt föredraganden Amalia Sartori för hennes bemödanden när det gäller denna högt prioriterade vårdfråga.

Patientsäkerhet handlar om att minska de negativa händelser som inträffar i alla vårdsammanhang – på sjukhus, inom primärvården, inom långvården och i samhället.

Det uppskattas att 8–12 procent av sjukhuspatienterna i EU:s medlemsstater drabbas av negativa händelser i samband med att de får hälso- och sjukvård. Det är oacceptabelt höga siffror. De ger en oroande bild som inte bara berör patienterna, utan också deras familjer och vänner. Dessutom är de negativa händelserna en enorm börda för hälso- och sjukvårdsbudgetarna och ekonomin som helhet.

Vårdrelaterade infektioner är ett specifikt exempel på en mycket vanlig negativ händelse. Det totala antalet sjukhuspatienter som får minst en vårdrelaterad infektion i EU varje år har uppskattats till 4,1 miljoner, eller en patient av tjugo.

Omkring 37 000 dödsfall beräknas inträffa på grund av dessa infektioner varje år. Det är uppenbart att vi måste sträva efter att förbättra den här situationen betydligt.

Alla medlemsstater är medvetna om att de står inför en utmaning när det gäller patientsäkerheten och de har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemet. Emellertid vet vi att det finns varierande kunskap, resurser och expertis för att lösa problemet i de 27 medlemsstaterna.

Det är sannolikt så att aktuella forskningsrön och det systematiska utbytet av bästa metoder och expertis inte kommer patienter i alla medlemsstater till godo. Därför anser jag att patientsäkerheten är ytterligare ett område där EU kan ge ett verkligt mervärde och öka alla europeiska patienters säkerhet, samtidigt som vi självfallet respekterar att medlemsstaterna har ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård på sina territorier.

Det var därför som Europeiska kommissionen lade fram sitt meddelande och ett förslag till rådets rekommendation om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner. Jag ser fram emot att få ta del av era synpunkter.

 
  
MPphoto
 

  Antonios Trakatellis, för PPE-DE-gruppen. (EL) Herr talman! De siffror som Françoise Grossetête och kommissionsledamoten nämnde är verkligen överväldigande och visar att många patienter är utsatta för oroande incidenter på sjukhusen, varav den vanligaste är vårdrelaterade infektioner.

Antalet infektioner kan uppenbart reduceras påtagligt. Främst av allt behövs ökad disciplin på sjukhusen eftersom det dels är personer som besöker patienter på sjukhus och det alltid finns risk för överföring av bakterier, dels hygienregler som ska följas strikt av både patienter och personal och personalen behöver fortlöpande information och utbildning om vårdrelaterade infektioner.

Jag anser dock att det viktigaste i dag är att vi samlar in korrekta uppgifter, eftersom det finns variationer mellan sjukhusen och mellan klinikerna även inom samma land. Vi behöver t.ex. veta om vårdrelaterade infektioner är vanligare bland patienter på kliniker för kirurgi eller invärtes medicin, vi behöver veta bakteriernas stam och resistens, Alla dessa uppgifter är mycket viktiga om vi ska kunna fastställa orsakerna och därigenom åstadkomma en verklig minskning av vårdrelaterade infektioner.

Vi behöver därför samla in detaljerade uppgifter för att kunna ta itu med vårdrelaterade infektioner.

 
  
MPphoto
 

  Linda McAvan, för PSE-gruppen. (EN) Herr talman! Jag tycker att den här rekommendationen är ett mycket gott exempel på det mervärde som Europeiska unionen kan ge hälso- och sjukvården. Även om vi har begränsade befogenheter kan det verkligen göra skillnad för människors liv att sammanföra expertis från medlemsstaterna. Som Antonios Trakatellis sa är de siffror som kommissionsledamoten nämnde om negativa reaktioner på läkarvård och vårdrelaterade infektioner mycket chockerande. Ingen borde behöva läggas in på sjukhus och vara sjukare vid utskrivningen än från början. Många av oss känner personer som har råkat ut för detta. Detta är ett problem som finns i hela Europeiska unionen, och därför är det oerhört viktigt att ert initiativ om vårdrelaterade infektioner drivs igenom.

Jag tror att vi har mycket att lära av varandra, och vi kan säkerligen undvika en mängd problem för våra medborgare om vi arbetar tillsammans för att lösa detta och sammanför de främsta experterna i Europa.

Den andra punkten som jag vill ta upp nämns mycket kort i vårt parlaments betänkande. Jag tänker på nålsticksskador. Jag vet att kommissionen har arbetat med den här frågan länge nu och att det finns ett samarbete mellan arbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna om detta, men vi har fortfarande en situation där uppskattningsvis en miljon arbetstagare inom vården i EU drabbas av nålsticksskador. Detta skulle kunna undvikas om de nålar de använder ersattes med säkrare nålar.

Fru kommissionsledamot! Jag hoppas att ni kommer tillbaka till kommissionen och att ni lägger fram ett förslag om nålsticksskador under parlamentets nästa mandatperiod. Det här är en fråga som är mycket viktig för många vårdanställda och ett problem i vårt hälso- och sjukvårdssystem som går att undvika.

 
  
MPphoto
 

  Marios Matsakis, på ALDE-gruppens vägnar. – (EN) Herr talman! Omkring 10 procent av de patienter som är inlagda på sjukhus och omkring 15 procent av patienterna i primärvården i EU drabbas av någon form av negativa händelser, från lätta sjukdomar som de blir helt återställda från till livshotande tillstånd eller dödsfall. Med andra ord lider omkring en av fyra av våra patienter skada till följd av vården och inte till följd av sina sjukdomar. Denna statistik blir än mer dramatisk när man betänker att antalet vårdrelaterade dödsfall i EU nästan är dubbelt så stort som antalet dödsfall till följd av trafikolyckor.

Amalia Sartoris betänkande kan förbättra saker och ting betydligt, men som alltid är det i hög grad tillämpningen som avgör om politiken blir framgångsrik. I det avseendet har de nationella regeringarna ansvar för att genom sina handlingar bevisa att de verkligen bryr sig om medborgarna. Hälso- och sjukvårdssystemen behöver i många fall göras om fullständigt, särskilt i de tolv nyare medlemsstaterna. Sjukhusen behöver ges bättre struktur, utrustningen moderniseras och utbildningen av vårdpersonalen uppdateras. Sådana förändringar kan bara komma till stånd med EU:s hjälp, både med finansiering och expertis, och denna hjälp måste vara lätt tillgänglig för patienternas säkerhets skull.

 
  
MPphoto
 

  Siiri Oviir (ALDE). - (ET) Öppen hälso- och sjukvård är en grundläggande förmån och rättighet. De 37 000 dödsfallen per år som orsakas av infektioner i samband med sjukvård är alltför högt, och som EU-medborgare kan vi inte tillåta detta. Enligt subsidiaritetsprincipen måste EU-institutionerna och framför allt kommissionen axla en viktig uppgift i främjandet av spridning av information och de bästa metoderna.

Vikten av att erbjuda specifika och snabba lösningar för en avgörande och permanent minskning av vårdrelaterade infektioner i Europa. På detta område stöder jag föredragandens rekommendationer i betänkandet.

 
  
MPphoto
 

  Daniela Filipiová, rådets ordförande. – (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill tacka alla parlamentsledamöter för deras kommentarer, förslag och synpunkter. Jag måste säga att jag var glad över att höra att Europaparlamentets och rådets ståndpunkter i princip sammanfaller i denna fråga. Rådet kommer självklart att noga överväga alla ändringsförslag från Europaparlamentet och på grundval av detta kommer vi att bedöma om vi ska införliva dem i den slutliga versionen av förslaget.

 
  
MPphoto
 

  Androulla Vassiliou, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Dagens debatt belyser det stora intresse och den stora omsorg om patienternas säkerhet som finns i parlamentet. Den sänder också ut en signal om att det här är ett område med stor potential för mervärde från EU.

Kommissionen välkomnar större delen av ändringsförslagen, till exempel förslaget att medlemsstaterna ska inrätta behöriga myndigheter för patientsäkerhet på olika nivåer inom den statliga och lokala förvaltningen. Detta återspeglar det faktum att en del medlemsstater har decentraliserade hälso- och sjukvårdssystem. Vi håller också med om att omfattningen av och kostnaderna för datainsamling inte bör vara oproportionerliga mot den förväntade nyttan.

När det gäller ändringsförslagen om vårdrelaterade infektioner välkomnar vi bestämmelserna om ordentligt skydd för vårdpersonalen. Vi vill också belysa hur många som insjuknar och avlider till följd av vårdrelaterade infektioner, och anser att det behövs fler sjuksköterskor som är specialiserade på infektionskontroll.

Jag måste emellertid komma med några reservationer och invändningar i fråga om målen för minskning. Några har föreslagit att medlemsstaterna ska införa verktyg för att minska antalet personer som drabbas av negativa händelser med 20 procent, vilket motsvarar en total minskning med 900 000 fall om året i EU. Kommissionen anser inte att det är lämpligt att sätta upp sådana mål på EU-nivå eftersom medlemsstaterna befinner sig i olika skeden och det skulle vara mycket svårt att fastställa lämpliga, realistiska och uppnåeliga mål som passar dem alla.

Jag har mycket omsorgsfullt noterat det som Linda McAvan sa om nålsticksskador och ska fundera på ett förslag till ett särskilt initiativ. Minister Filipiová nämnde medlemsstaternas ansvar för detta. Vårt initiativ om patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner respekterar till fullo medlemsstaternas behörighet att finansiera vårdinrättningar och tillhandahålla hälsovårdstjänster på de sätt de finner lämpliga. Syftet med vårt förslag är att hjälpa medlemsstaterna att införa lämpliga strategier för att minska eller helt undvika förekomsten av negativa händelser i vården, däribland vårdrelaterade infektioner, genom att samla de uppgifter och sammanföra den sakkunskap som finns i EU och genom att kommissionen hjälper till att skapa samordningsvinster på det här området.

När den här rekommendationen om patientsäkerhet har antagits av rådet kommer den att signalera att medlemsstaternas regeringar har gjort ett ojämförligt politiskt åtagande att prioritera patientsäkerhet i sin hälso- och sjukvårdspolitik. Åtgärder för att minska antalet negativa händelser av alla slag, däribland vårdrelaterade infektioner i alla vårdsammanhang och i alla EU:s medlemsstater, är någonting vi alla vill se. Det här förslaget kan spela en stor roll när det gäller att nå det målet.

 
  
MPphoto
 

  Françoise Grossetête, ersättare för föredraganden.(FR) Herr talman! Jag vill först av allt tacka alla ledamöter som har talat om Amalia Sartoris betänkande. Jag vill tacka dem för de förslag som de lägger fram.

Jag vill också säga till Androulla Vassiliou, som inte verkar dela de kvantitativa mål som uppställs i Amalia Sartoris betänkande, att vi givetvis beaktar hennes kommentar men att det under alla omständigheter är viktigt att vi gör vårt yttersta för att ge både patienter och sjukvårdspersonal en hög skyddsnivå. Och även om det är önskvärt att ha ett kvantifierat förslag anser jag att det ändå är viktigt att vi gör vårt yttersta för att trygga högsta möjliga säkerhet, med hänsyn till variationerna i den vård som tillhandahålls i Europeiska unionen.

Detta är Europeiska unionens mervärde.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i dag kl. 12.00.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy