Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 23 april 2009 - Strasbourg

18. Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (fakultativt protokoll) (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är en gemensam debatt om

– uttalandet av rådet om Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

– betänkandet av Rumiana Jeleva, för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om förslaget till rådets beslut om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (KOM(2008)0530 – C6-0116/2009 – 2008/0170(CNS)) (A6-0229/2009), och

– betänkandet av Rumiana Jeleva, för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om förslaget till rådets beslut om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av det fakultativa protokollet till Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (KOM(2008)0530 – C6-0117/2009 – 2008/0171(CNS)) (A6-0230/2009).

  Petr Nečas, rådets tjänstgörande ordförande. – (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill börja med att tacka föredraganden Rumiana Jeleva för hennes båda utmärkta betänkanden. Jag räknar med att mina synpunkter om betänkandena och deras slutsatser kommer att bli förhållandevis kortfattade.

Den 11 juni 2007, vid det första informella ministermötet om handikappfrågor, antog rådet en tydlig ståndpunkt i vilken man stödde Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vid mötet godkände rådet FN-konventionen som ett grundläggande steg för att främja, skydda och fullständigt förverkliga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionshinder. På samma gång åtog sig ministrarna att ytterligare utveckla tillämpliga riktlinjer för att garantera att konventionen fullständigt genomförs. De uppmanade kommissionen att se till att de nya prioriteringarna i den europeiska handlingsplanen för personer med funktionshinder bidrar till att FN-konventionen faktiskt genomförs.

I sin resolution om uppföljningen av Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007, som antogs i december 2007, uppmanade rådet kommissionen och medlemsstaterna att i enlighet med sin respektive behörighet fortsätta processen med att underteckna, ingå och ratificera FN-konventionen. Den 10 mars 2008 antog rådet en resolution om situationen för personer med funktionshinder i Europeiska unionen. I resolutionen uppmanade rådet medlemsstaterna och kommissionen att i enlighet med sin respektive behörighet se till att personer med funktionshinder kan åtnjuta alla sina mänskliga rättigheter. Detta innefattar att FN-konventionen ratificeras, ingås och genomförs, bland annat genom gemensamma europeiska lösningar inom en konsekvent och samordnad strategi för genomförande av konventionen. Rådet mottog senare ett förslag till rådsbeslut från kommissionen om ingående av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning av Europeiska gemenskapen. Utvärderingen av detta förslag inleddes i slutet av förra året och behandlas fortfarande av rådet.

Som betonades i betänkandet ger betänkandet upphov till en rad viktiga frågor kopplade till behörighet och dessa frågor kräver ytterligare diskussioner i rådet. Ordförandeskapet har dock åtagit sig att försöka slutföra förhandlingarna så fort som möjligt, så att konventionen kan ingås snart av gemenskapen. Jag villtacka parlamentet för intresset det har visat för ämnet. Ordförandeskapet kommer att hålla er informerade om framstegen i de kommande överläggningarna i rådet.

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är den första konvention som Europeiska gemenskapen har undertecknat tillsammans med sina medlemsstater. Det var ett nödvändigt steg för att tillåta ett fullständigt genomförande av konventionen i EU, även på politikområden som faller inom Europeiska gemenskapens ansvarsområde.

Eftersom både konventionen och dess fakultativa protokoll trädde i kraft för ett år sedan, den 3 maj 2008, måste vi nu prioritera ett skyndsamt undertecknande både av medlemsstaterna och gemenskapen. Sju medlemsstater har redan undertecknat konventionen.

Jag vill tacka parlamentet och i synnerhet föredraganden, Rumiana Jeleva, för att de stöder Europeiska gemenskapens undertecknande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll. Det gläder mig att se att parlamentet kan stödja båda förslagen.

Eftersom konventionen faller inom gemenskapens och medlemsstaternas delade behörighet och även är bindande för EU:s institutioner, gläder det mig att se att de är beredda att arbeta tillsammans för att se till att konventionen genomförs på rätt sätt.

Konventionens mål är på det hela taget viktiga för att främja livet för våra medborgare med funktionshinder, för att den rättsliga tolkningen av vissa bestämmelser som faller inom gemenskapens behörighet ska bli mer konsekvent, och för att säkerställa ett enhetligt minimiskydd av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i hela EU när det gäller de förpliktelser som följer av konventionen.

Vi måste arbeta tillsammans för att skydda de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, och ett effektivt genomförande av FN-konventionen kommer att innebära just det och uppfylla detta mål. Jag räknar med att vi arbetar tillsammans mot detta gemensamma mål.

  Rumiana Jeleva, föredragande. – (BG) Herr minister, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! I dag när vi diskuterar Europaparlamentets betänkanden om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, det fakultativa protokollet och yttrandet om dessa båda dokument från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, vill jag påminna om att funktionshindrade utgör mer än 10 procent av befolkningen i Europeiska unionen och i världen. Enligt uppgifter från Världshandelsorganisationen växer denna procentandel fortfarande på grund av ökningen av världens totala folkmängd, framstegen inom medicinen och åldrandets globala utveckling.

Den FN-konvention vi behandlar i dag är den första om mänskliga rättigheter som är öppen för tillträde till och formellt godkännande av Europeiska gemenskapen. Detta utgör också ett unikt första steg i Europaparlamentets verksamhet. Målet med konventionen är att främja, skydda och garantera ett fullständigt och jämlikt åtnjutande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättningar, samtidigt som deras mänskliga värdighet respekteras.

Jag är ytterst nöjd över att vi under diskussionen i utskottet för sysselsättning och sociala frågor arbetade tillsammans i en anda av samförstånd och samarbete. Jag anser att det är mycket viktigt att mina kolleger och jag i utskottet beslutade oss för att säga något mer än ett enkelt ”ja” till betänkandena om konventionen och protokollet, och utarbetade ett resolutionsförslag.

Europaparlamentet har alltid genomgående stött varje gemenskapsinsats för att utarbeta, genomföra och verkställa lagstiftning om lika möjligheter och icke-diskriminering av personer med funktionsnedsättning. När frågan om funktionshindrade tas upp försvinner våra politiska skiljaktigheter när det gäller det slutliga målet, nämligen att vi ska garantera en högre livs- och arbetskvalitet. Det finns naturligtvis olika åsikter om hur vi kan nå målet, men genom sitt nästan enhälliga beslut – endast en röst löd inte ”ja” – bevisade utskottet för sysselsättning och sociala frågor att skiljaktigheterna måste övervinnas när det gäller hur rimliga, långsiktiga och hållbara lösningar ska uppnås.

Jag anser att våra beslut, Europaparlamentets beslut, är oerhört viktiga för personer med funktionsnedsättning i EU. Här vill jag betona att de befogenheter som bottnar i genomförandet av FN-konventionen och det fakultativa protokollet är uppdelade mellan gemenskapen och dess medlemsstater. Att det fakultativa protokollet genomförs är viktigt eftersom det möjliggör för enskilda personer eller grupper att informera FN-kommittén för personer med funktionsnedsättning om kränkningar av deras rättigheter i konventionen. Det är viktigt att understryka att detta alternativ kommer att vara tillgängligt först efter att samtliga inhemska rättsmedel uttömts.

Som det sägs i betänkandet om det fakultativa protokollet kommer vi att kräva att Europeiska kommissionen och medlemsstaterna vart tredje år rapporterar till rådet och parlamentet om läget för genomförandet av det fakultativa protokollet inom sina respektive behörighetsområden. Jag anser att Europaparlamentet som den enda EU-institutionen med ledamöter som väljs direkt av EU:s medborgare, har rätten och det huvudsakliga ansvaret för att respektera alla medborgares rättigheter.

Jag vill betona att endast fyra medlemsstater – Österrike, Spanien, Slovenien och Ungern – hade ratificerat konventionen och det fakultativa protokollet när vi började arbeta på dokumenten i slutet av 2008, medan ytterligare tre – Sverige, Tyskland och Italien – har gjort det sedan dess.

Jag hoppas att vi genom dagens debatt och förhoppningsvis genom att rösta ja i morgon, kommer att slå två flugor i en smäll: vi kommer att godkänna kommissionens förslag till rådsbeslut och vi kommer att ge medlemsstaterna en positiv, uppmuntrande signal att fortsätta med ratificerings- eller tillträdesprocessen.

Jag vill avsluta genom att än en gång tacka alla mina kolleger som tog del i att utarbeta betänkandena och resolutionsförslaget. Jag vill också tacka mina kolleger från Europeiska kommissionen för deras hjälp, samt företrädarna för organisationerna för personer med funktionsnedsättning för deras förslag.

  Hiltrud Breyer, föredragande av yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. − (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning upplever en flerfaldig diskriminering och funktionsnedsättning har väldigt tydliga könsspecifika dimensioner. Vi måste synliggöra funktionshindrade kvinnor och flickor på ett bättre sätt och framför allt se till att de ägnas större uppmärksamhet på EU-nivå.

Europaparlamentet klargjorde mycket viktiga punkter för mig i resolutionen om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning som antogs 2007. Man måste också ta fullkomlig hänsyn till kvinnors och flickors speciella situation när FN-konventionen genomförs. Beklagligtvis har hittills endast fyra medlemsstater ratificerat konventionen och protokollet. Vi behöver integrera ett jämställdhetsperspektiv i EU-politiken om personer med funktionsnedsättning, särskilt för tillgången till arbete och integration på arbetsplatsen. Utbildning, antidiskriminering och rätten till arbete måste garanteras.

Det främsta problemet är våld och vi måste mycket bestämt ge det rött kort. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning löper mycket stor risk att utsättas för våld, inklusive sexuellt våld, både i hemmet och utanför. Ofta begränsas deras rätt till sexualitet och moderskap, eller också utsätts de för tvångsaborter och steriliseringar. Medlemsstaterna bör därför lagstifta för att skydda dem från våld och ge de drabbade bättre stöd.

(Talmannen avbröt talaren.)

  Rovana Plumb, för PSE-gruppen. – (RO) Herr talman, herr kommissionsledamot, herr minister! Först av allt vill jag tacka min kollega Rumiana Jeleva för hennes goda samarbete under arbetet med betänkandet, samt andra ledamöter och organisationerna för personer med funktionsnedsättning.

Jag vill betona att vi måste ge missgynnade grupper starkt skydd, särskilt med tanke på att vår debatt äger rum vid en tidpunkt då följderna av den ekonomiska krisen är kännbara.

Jag vill framhålla att Europeiska unionen främjar en aktiv inkludering av personer med funktionsnedsättning och deras fullständiga delaktighet i samhället. Denna inställning utgör kärnan i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Därför uppmanar vi EU:s medlemsstater att skyndsamt ratificera dessa internationella dokument, samt att personer med funktionsnedsättning och deras organisationer aktivt tar del i övervaknings- och genomförandeprocessen kopplad till dokumenten. Vi uppmanar även medlemsstaterna och gemenskapens verkställande myndighet att garantera fri tillgång och distribution …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Elizabeth Lynne, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag vill först tacka föredraganden för allt samarbete när det gäller antagandet av detta betänkande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Som ni vet var jag föredragande för FN-konventionen på Europaparlamentets vägnar 2003 när konventionen utarbetades.

Sedan dess har vi åstadkommit en rättsligt bindande konvention som jag anser är historisk. Det är en milstolpe i sig, men det jag sa 2003 vill jag säga igen. Om EU ska få någon trovärdighet i denna debatt måste vi föregå med gott exempel. Internationella människorättsfördrag är helt värdelösa om länderna inte undertecknar, ratificerar och genomför dem. Visst har alla medlemsstater undertecknat konventionen, men alla har inte undertecknat protokollet. De flesta har inte ratificerat, och de har sannerligen inte genomfört konventionen – vilket vi har krävt i flera betänkanden från parlamentet.

Den brittiska regeringen – min egen regering – har exempelvis än en gång missat sin egen tidsfrist från förra året för att ratificera konventionen, vilket är en oerhörd skandal. Jag tycker att det är skamligt. Jag skulle vilja se att kommissionen och parlamentet fortsätter att trycka på medlemsstaterna för att de ska ratificera och genomföra konventionen. Denna konvention har förutsättningar att gynna miljontals personer med funktionsnedsättning inom EU. Vi måste nu göra allt vi kan för att den ska bli verklighet.

  Elisabeth Schroedter, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, herr rådets tjänstgörande ordförande, mina damer och herrar! Genom konventionen har personer med funktionsnedsättning internationellt garanterats rätten till skydd och erkännande av sin mänskliga värdighet samt till fullständig delaktighet i samhället. Nu är det desto viktigare att rådet lämnar in ratificeringsakten till FN före årets internationella funktionshinderdag.

På samma gång uppmanar vi alla medlemsstater att ratificera det fakultativa protokollet, så att FN-konventionen får en internationell kommitté för klagomål. Jag kan bara berätta hur viktigt detta är med hänvisning till mitt land. Hittills har personer med funktionsnedsättning vägrats jämlik tillgång till utbildning. Endast 15 procent av de funktionshindrade barnen integreras i skolsystemet. I mitt land kringgås kraven på tillgång för personer med funktionsnedsättning genom översättningsknep. Därför måste vi protestera mot att dessa saker fortfarande sker och i framtiden kunna garantera fullständig delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i alla EU:s medlemsstater.

  Richard Howitt (PSE). - (EN) Herr talman! Jag är mycket stolt över att jag var med när kampanjen för konventionen inleddes på Sadler’s Wells 2001. Jag är mycket stolt över att ledamöterna i hela parlamentet har spelat en ledande roll i fråga om att stödja upprättandet av konventionen. Jag är mycket stolt över att ha varit med i underkommittén för mänskliga rättigheter i Genève vid FN:s kommission och råd för mänskliga rättigheter för att argumentera för en överenskommelse om konventionen. Jag är mycket stolt över att Europeiska kommissionen och Europeiska gemenskaperna har ställt sig bakom ett människorättsinstrument för första gången. Jag är mycket stolt över att det är den snabbast godkända konventionen i Förenta nationernas historia, men mest av allt är jag mycket stolt över att personer med funktionsnedsättning och deras organisationer har deltagit fullt ut i överläggningar om och godkännandet av konventionen.

Vårt stöd till ratificeringen denna vecka borde klargöra tre punkter. För det första ger EU ett budskap till medlemsstaterna, genom att bli den åttonde som ratificerar konventionen, att de också bör ratificera och genomföra både konventionen och det fakultativa protokollet.

För det andra, herr kommissionsledamot, bör både vi och Europeiska kommissionen, inom alla behörighetsområden undersöka befintliga politikområden och förfaranden för att säkerställa att vi följer konventionen och handlar i enlighet med den.

(Talmannen avbröt talaren.)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL). – (PT) Även jag välkomnar det faktum att vi är här för att diskutera och anta Förenta nationernas konvention om funktionshindrades rättigheter och samtidigt uppmana medlemsstaterna att beakta det fakultativa protokollet.

Detta är ett viktigt steg framåt för att försvara och stödja de funktionshindrades rättigheter, i syfte att respektera deras värdighet. Men det räcker inte med att länderna har undertecknat konventionen eller att de är beredda att beakta det fakultativa protokollet. Länderna måste också ratificera konventionen och vara beredda att tillämpa konventionen och protokollet så snart som möjligt.

  Petr Nečas, rådets tjänstgörande ordförande. – (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Jag tror att vi är överens om att situationen fortfarande är långt ifrån tillfredsställande, trots att EU under de senaste åren och decennierna gjort enorma framsteg när det gäller att motverka diskriminering av funktionshindrade. I dag och varje dag den här månaden, den här veckan, den här dagen, drabbas tusen, tiotusen, hundratusen EU-medborgare med funktionshinder av diskriminering. De diskrimineras på arbetsmarknaden, inom servicesektorn, inom transportsektorn. De diskrimineras genom sämre tillgång till offentliga tjänster och mycket ofta gällande tillgång till vissa grundläggande offentliga tjänster, t.ex. utbildning på alla nivåer. Jag är ganska säker på att vi är överens om att det stora problem som vi står inför inom det här området, är social utslagning av våra funktionshindrade medmänniskor. För att ta itu med detta behöver vi en rad rättsakter som förebygger diskriminering, men vi behöver också ett fungerande socialtjänstsystem som nyckelinstrument, dels för att begränsa social utslagning och dels för att åstadkomma social integration. Det största problemet som de funktionshindrade står inför är givetvis deras mycket höga arbetslöshet.

Under de ekonomiska problem som för närvarande påverkar EU vet vi alla att det är våra funktionshindrade medmänniskor som får betala det högsta priset för den försämrade situationen på arbetsmarknaden. Deras möjligheter till sysselsättning blir mycket sämre än under goda tider. De får mycket ofta betala priset för att deras kvalifikations- och utbildningsstrukturer är sämre än för den övriga befolkningen och det har givetvis många negativa följder för möjligheterna till integration på arbetsmarknaden. De har mycket ofta mycket sämre tillgång till utbildning, normala skolor och utbildningsinstitutioner, som Elisabeth Schroedter så riktigt påpekat. Jag vill också säga att vi är fullt medvetna om den flerfaldiga diskriminering som drabbar många funktionshindrade, såsom Hiltrud Breyer påpekat. Här vill jag också säga att den konvention som vi debatterar innehåller en specifik artikel som är inriktad på kvinnor, så den flerfaldiga diskrimineringen har inte blivit bortglömd. I det här sammanhanget måste vi också berömma de sju stater som ratificerat konventionen. De har föregått med gott exempel för de stater som ännu inte genomfört processen. Den klara uppmaningen från Elisabeth Lynne att vi ska skynda på ratificeringsprocessen är viktig, men samtidigt måste vi respektera det faktum att ratificeringen har regler, att reglerna måste följas, att reglerna ofta är mycket olika i de olika medlemsstaterna och att även detta måste respekteras.

Jag vill också välkomna de yttranden vi har hört i dag, bl.a. från Rovana Plumb, som påpekat frivilligsektorns stora betydelse när det gäller att utveckla och genomföra strategier för våra funktionshindrade medmänniskor, och som syftar till att begränsa diskriminering, social utslagning och till att integrera de funktionshindrade i samhället. Jag vill framhålla att rådet har ägnat stor uppmärksamhet åt den här frågan och att ordförandeskapet lägger stor vikt vid frivilligsektorns deltagande. I överensstämmelse med mottot ”Europa utan hinder”, har vi också inbjudit företrädare från alla handikapporganisationer till evenemang som har samband med den här frågan. Ordförandeskapet stöder en serie evenemang som arrangeras av handikapporganisationerna.

Jag vill också nämna rådets möte med det Europeiska handikappforumet, som ägde rum i Prag mellan den 28 februari och den 1 mars 2009. Samma vecka genomfördes också den internationella konferensen ”Europe without barriers”. Den arrangerades av det tjeckiska nationella rådet för funktionshindrade. Konferensen hölls direkt under ordförandeskapets beskydd och utgjorde ett av de evenemang som arrangerades med stöd av ordförandeskapet. Som deltagare kan jag bekräfta att FN:s konvention om de funktionshindrades rättigheter var en av huvudpunkterna på konferensens dagordning. Under ordförandeskapet är man fast besluten att utveckla en verksamhet av betydande omfattning inom det här området, bl.a. regelbunden kontakt med företrädare för frivilligsektorn, på EU-nivå.

Jag vill avsluta med att framhålla samstämmigheten mellan den europeiska handlingsplanen för funktionshindrade och FN-konventionen, liksom de resultat som uppnåtts vid genomförande av handlingsplanen, där man lägger speciell tonvikt på värdighet, grundläggande rättigheter, skydd mot diskriminering, rättvisa och social sammanhållning. Det är allmänt erkänt att det är avgörande för att förändra situationen för de funktionshindrade att ta frågan på allvar. Därför har man inom handlingsplanen för personer med funktionshinder ställt krav på och stöttat tillgången till sociala tjänster och det har ökat tillgången till varor och tjänster. Jag menar bestämt att man inom EU ska fortsätta med de positiva steg man önskar ta mot fullständig social integrering av våra funktionshindrade medmänniskor.

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag vill än en gång tacka alla som har deltagit i den intressanta debatten, särskilt föredraganden Rumiana Jeleva – i synnerhet för den viktiga resolution som kommer att antas i kammaren i morgon. Jag vill också tacka rådet för dess försäkran om att det tjeckiska ordförandeskapet kommer att sträva efter ett snabbt slutförande av ratificeringen och hela processen.

Jag vill också tacka parlamentet för ert senaste stöd till kommissionens förslag om ett horisontellt antidiskrimineringsdirektiv. Om direktivet antas av rådet – där enhällighet krävs – kommer det att ytterligare konsolidera rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar på EU-nivå, vilket jag utgår från är vårt gemensamma mål, både i rådet och i parlamentet – det är i alla fall utan tvekan kommissionens mål.

  Rumiana Jeleva, föredragande. – (BG) Mina damer och herrar! Jag vill tacka alla för ert deltagande och för de synpunkter ni har framfört. Jag menar att vi nog kan placera dagens debatt i ett större sammanhang, närmare bestämt genom att anknyta till att FN:s ekonomiska och sociala råd förra året tog ett beslut om att social integration ska bli det prioriterade temat för översyn och politiskt arbete under perioden 2009–2010.

Särskilt utrymme i det politiska arbetet för social integration har getts till världsaktionsprogrammet för personer med funktionshinder. Jag tror också att dagens debatt kommer att driva på de medlemsstater som fortfarande inte ratificerat konventionen och/eller dess fakultativa protokoll att göra detta inom den närmaste framtiden. Jag är säker på att omröstningen om betänkandet ska hjälpa oss att ta ett positivt steg i rätt riktning och på den punkten instämmer jag med rådet.

Europaparlamentet måste ta sitt ansvar för att förbättra villkoren för människor med funktionshinder. Såsom betonats under den här debatten måste vi arbeta outtröttligt och utöva alla tänkbara kontroller så att lagstiftningen tillämpas korrekt och så att vi inte blir ansvariga för en god lagstiftning och en dålig tillämpning.

Jag vill återigen tacka alla ledamöter från de olika politiska grupperna för deras stöd, liksom mina kolleger från kommissionen och de icke-statliga organisationer som vi samarbetat med under hela processen.

  Talmannen. – Jag har fått ett resolutionsförslag⁽¹⁾ som ingetts i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum fredagen den 24 april 2009.

ORDFÖRANDESKAP: WALLIS
Vice talman

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Filip Kaczmarek (PPE-DE), skriftlig. – (PL) De funktionshindrades rättigheter kränks hela tiden. I min hemstad Poznań inträffade nyligen en händelse som är symptomatisk för detta. En medlem av det polska nationella parlamentet parkerade sin bil på en handikapplats. Paradoxalt nog har parlamentsledamoten en god vän som är funktionshindrad. Varför berättar jag det här? Därför att inga lagar, konventioner eller dokument kommer att förbättra de funktionshindrades situation om offentliga personer öppet och ostraffat bryter mot regler som skapats speciellt för att hjälpa de funktionshindrade att leva och fungera. Konventioner är givetvis mycket viktiga, men det är lika viktigt med ett uppriktigt, pålitligt och fullständigt genomförande. Funktionshindrade har ingen glädje av rättigheter som bara finns på pappret. De funktionshindrade räknar med verkliga förändringar som ska ge dem lika möjligheter. Tack för ordet.

(1) Se protokollet.