Fullständigt förhandlingsreferat

Fredagen den 24 april 2009 - Strasbourg

4. Hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är debatten om betänkandet av Horst Schnellhardt, för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (förordning om animaliska biprodukter) (KOM(2008)0345 – C6-0220/2008 – 2008/0110(COD)) (A6-0087/2009).

  Horst Schnellhardt, föredragande. – (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vi har utarbetat ett bra betänkande och har lyckats nå samförstånd kring förordningen om animaliska biprodukter vid första behandlingen. Jag är därför tacksam gentemot det franska respektive tjeckiska ordförandeskapet, kommissionen och föredragandena från de olika grupperna.

Samarbetet vid utarbetandet av betänkandet präglades av tillit och vi kunde färdigställa det snabbt, trots att – och det är så vi måste se det – det betänkande vi nu ska ta ställning till innehåller betydande ändringar av kommissionens förslag. Inte så mycket i fråga om innehåll, som i fråga om struktur. Många detaljer har lagts i ny ordningsföljd. Det nya förslaget behövdes eftersom en del brister framgått vid tillämpningen av 2002 års förordning, vilket har lett till praktiska problem. Även om 2002 års förordning styrde djursjukdomar som BSE, dioxinförgiftning och spridningen av andra sjukdomar som mul- och klövsjukan och svinpest var det väldigt viktigt att fastställa krav i fråga om ansvar, spårbarhet och slutpunkt för slaktavfall för att göra ytterligare framsteg.

Vi behövde också undanröja den rättsliga osäkerheten kring förordningens räckvidd i fråga om biprodukter från vilt. I enlighet med tidigare förordningar om livsmedelshygien kommer aktörerna även i framtiden att ansvara för sina produkter. Jag har redan sagt detta i samband med de andra förordningarna. Det får dock inte leda till minskad officiell kontroll.

Vi vill genom den nya förordningen höja medborgarnas säkerhet och inte bara flytta över ansvaret. Det är därför viktigt att aktörernas hantering av biprodukter omfattas av tillstånd. De aktörer som kommer att kräva tillstånd är tydligt reglerade. Det faktum att det utöver en tillståndsprocess också införs en registreringsprocess beror på viljan att minska byråkratin. Vi kommer i framtiden med all säkerhet att noga undersöka huruvida registreringsrutinerna ger tillräckligt hög säkerhet. Jag tycker också att den osäkerhet som tidigare vållats av bestämmelserna om animaliska biprodukter från vilt har undanröjts. Det framgår nu tydligt att god jaktpraxis är avgörande. Vilt som samlas in i skogar får inte användas. Jag anser också att vi har lyssnat på önskemålen från många ledamöter om att ge asätande fåglar i vissa regioner lämplig utfodring.

Att kunna fastställa slutpunkten för biprodukternas livscykel är ett stort steg framåt. Det undanröjer rättslig osäkerhet och avhjälper många brister och svårigheter. Vi blir tvungna att undersöka huruvida kommissionens fastställande av en slutpunkt följer ovannämnda kritierer, det vill säga rättslig klarhet. Jag inser att det givetvis kan variera från produkt till produkt och att det därför krävs flexibilitet. Men jag måste också säga till kommissionen att insynen också behövs för att skapa tydlighet för användarna.

Sedan kommer vi till en punkt som alltid är kritisk för min del: frågan om kommittéförfarandet. Alltför många bestämmelser i den nya förordningen genomförs med kommittéförfarandet. Vi måste hantera detta noggrant. Vi vet förstås att vi i egenskap av ledamöter har möjlighet att påverka, men vi vet också att vi i praktiken inte har möjlighet att övervaka eller undersöka alla kommittéförfaranden. Därför välkomnar jag kommissionens uttalande om att den tänker lägga fram sina förslag för miljöutskottet innan de antas. Det är en bra metod eftersom det finns många olika former av kommittéförfarande. Jag anser att vi är på rätt spår här.

Jag kommenterar några andra frågor när debatten avslutas senare.

  Antonio Tajani , kommissionens vice ordförande. − (IT) Fru talman, mina damer och herrar! I dag ska parlamentet rösta om en gemensam ståndpunkt grundad på förslaget till en ny förordning om animaliska biprodukter som lagts fram av kommissionen. Jag vill passa på att tacka den föredragande för hans arbete, som gjort det möjligt att nå denna gemensamma ståndpunkt. Jag tackar även för hans kunskaper om bestämmelserna inom veterinärområdet som har möjliggjort ett positivt och enigt resultat. Min kollega Androulla Vassiliou ber om ursäkt för att hon inte själv är närvarande, men har bett mig framföra sitt personliga tack till föredraganden för allt han har uträttat och det arbete han lagt ner för att nå målet.

Kommissionen är naturligtvis också tacksam mot skuggföredragandena, som har arbetat konstruktivt, vilket föredraganden betonade i sitt anförande. Genom detta samarbete har det blivit möjligt att införliva de viktigaste farhågorna som uttryckts av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling i den gemensamma ståndpunkten. I likhet med den föredragande vill även jag tacka det franska ordförandeskapet som har utfört ett stort arbete trots vetskapen om att man inte själv skulle nå slutresultatet, och även det tjeckiska ordförandeskapet som arbetat hårt för att nå ett tydligt och konsekvent mandat inför förhandlingarna med parlamentet. Kommissionen ger därför sitt fulla stöd till den gemensamma ståndpunkten.

Texten klargör förhållandet mellan hälsobestämmelser och miljöbestämmelser och bidrar därmed till målet ”bättre lagstiftning”. De bestämmelser som parlamentet kommer att rösta om tillåter en bredare användning av animaliska biprodukter som i dag inte kan användas på ett vettigt sätt samtidigt som man garanterar tillräcklig säkerhet. De administrativa kostnaderna kommer dessutom att sänkas vilket gör att aktörerna kan bli mer konkurrenskraftiga. Allt detta är av störst vikt för att de ska kunna svara upp mot framtida utmaningar på ett dynamiskt sätt, vare sig dessa härrör från import från länder utanför EU eller från nya tekniska landvinningar för användningen av biprodukter.

De nya bestämmelserna kommer att helt uppfylla målet att skydda den biologiska mångfalden, och vad som är viktigast – de gör att vi kan upprätthålla en hög skyddsnivå inom EU mot risker för folk- och djurhälsan.

ORDFÖRANDESKAP: WALLIS
Vice talman

  Thomas Ulmer , för PPE-DE-gruppen. – (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag välkomnar varmt detta betänkande av Horst Schnellhardt och vill tacka honom för ett utmärkt arbete. Efter de senaste årens många kriser i samband med produkter med animaliskt ursprung som utgör en risk för människors och djurs hälsa, är en omfattande lagstadgad reglering av största vikt. En översyn av den gällande förordningen var nödvändig.

Precis som tidigare måste vi kunna garantera en hög säkerhet. Även om vi i huvudsak stöder rapporten finns det några få punkter som inger mig farhågor. Många punkter i förordningen har gjorts mindre strikta och därmed gjort handeln med animaliska biprodukter något enklare. Låt mig ge några exempel. Det är tillåtet att använda visst material i kategori 1 i foder till sällskapsdjur. Material i kategorierna 2 och 3 kan, oavsett vilken risk som är förknippad med materialet, bortskaffas på ett enklare sätt. Det ska ske under officiell tillsyn och får bara ske om det gäller mindre kvantiteter avfall per vecka. De risker som hänger samman med animaliska biprodukter, oavsett kategori, beror bara delvis på mängden av desamma. Faktum kvarstår – det är kommissionen som kommer att anta tillämpningsföreskrifterna, och förslaget ger, precis som den tidigare förordningen, kommissionen många befogenheter. Det betyder att kommissionen genom kommittéförfarandet kan fastställa omfattande och grundläggande bestämmelser för hur animaliska biprodukter ska hanteras, med resultat att parlamentet, som tyvärr ofta är fallet, utesluts.

  Christel Schaldemose , för PSE-gruppen. – (DA) Fru talman! Jag vill börja med att tacka Horst Schnellhardt för hans mycket ambitiösa arbete med denna mycket tekniska rapport. På vår skuggföredragande Åsa Westlunds vägnar vill jag även tacka de övriga skuggföredragandena för det konstruktiva samarbete som har gjort att vi i dag kan rösta om ett förslag som alla kan stödja. Förslaget är både tydligare och enklare att använda än den mycket komplicerade lagstiftning som för närvarande gäller inom området. Vi inom Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet är särskilt glada över att ha lyckats få till stånd en utfrågning om vårt ändringsförslag för att även asätare ska kunna hitta den föda de behöver för att överleva. Vi är också glada över att ha lyckats lyfta fram både hälsorisker och säkerhet, och ändå ha kvar den nödvändiga flexibiliteten. Tack för ert arbete. Vi är glada för detta konstruktiva förslag.

  Satu Hassi , för Verts/ALE-gruppen. – (FI) Fru talman, mina damer och herrar! Jag vill börja med att framföra mitt djupa tack till Horst Schnellhardt för hans utmärkta arbete och samarbetsvilja. Det är bra att vi har haft en förstklassig expert inom området som föredragande i ämnet.

Huvudsyftet med förordningen är att garantera hygien och människors hälsa och säkerhet. Jag vill emellertid också ta upp en annan detalj som är viktig för att bevara den biologiska mångfalden och småskaligt entreprenörskap inom området naturturism i mitt land. Jag är glad över att man uppnådde politisk enighet inom parlamentet och också med ministerrådet för att lösa frågan.

Det handlar om småskaliga företag som tar hand om kropparna efter döda djur från gårdar med djurbesättningar, till exempel svinstallar, och transporterar dem direkt till utfodringsplatser på landet som föda åt vilda djur. Detta är viktigt, exempelvis i Spanien, för att bevara beståndet av vilda rovfåglar. I Finland räddade denna typ av verksamhet den vitstjärtade örnen från utrotning på den tiden när dess naturliga föda var alltför förorenad av kemikalier, och när örnen inte skulle ha kunnat fortplanta sig enbart genom att leva på det som naturen gav.

I de norra och mycket glesbefolkade delarna av Finland använder naturfotografer sig av den här metoden för att locka till sig vilda djur till platser där de kan fotograferas. Små reseföretag organiserar till exempel björnsafarier. Jag är mycket glad över att denna lagstiftning kan ge en lösning som skyddar människors hälsa och säkerhet och också bevarar den småskaliga turismen, och även att den kan användas för att skydda den biologiska mångfalden.

  Avril Doyle (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Jag håller med alla inlägg om att folkhälsa, livsmedelssäkerhet och hygien måste stå överst på dagordningen. Högt upp på min dagordning placerar jag även maximal användning av alla naturresurser, inklusive animaliska biprodukter. Jag vill tacka föredraganden Horst Schnellhardt för hans utmärkta arbete och att han har tagit hänsyn till alla våra farhågor. Jag vill även tacka honom för det utmärkta resultat som hans diskussioner med rådet har lett till. Personligen beklagar jag att man har tagit med hänvisningen till avfallsförbränningsdirektivet, men jag har inte tid att gå in närmare på det här.

Jag hade lagt fram ett ändringsförslag där jag efterlyste försäkringar om att det kommer att göras en tydlig skillnad mellan stora volymer av animaliska biprodukter som transporteras mellan medlemsstaterna – och som riskerar att komma in i livsmedels- eller foderkedjan – och särskilda animaliska biprodukter för farmaceutiska och andra diagnostiska ändamål eller forskningsändamål. I det senare fallet rör det sig om värdefulla produkter från säkra källor som transporteras mellan medlemsstaterna i mycket små volymer till och från registrerade leverantörer, bearbetningsföretag och användare.

Jag skulle vilja att både kommissionen och Horst Schnellhardt i sina slutanföranden bekräftar att man tar hänsyn till mina farhågor på detta område och att denna särskilda användning av animaliska biprodukter kommer att kunna fortsätta utan störningar.

  Antonio Tajani , kommissionens vice ordförande. − (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Dagens debatt har visat brett stöd för en gemensam ståndpunkt om animaliska biprodukter, och därmed kan kommissionen gå vidare med nästa steg. Kommissionen kommer att utarbeta tillämpningsföreskrifter för den nya förordningen med hänsyn tagen till dagens synpunkter, vi kommer att lyssna uppmärksamt till de olika aktörernas erfarenheter, vi kommer att tala med våra partner på internationell nivå och vi kommer att vara fullständigt öppna mot parlamentet under hela processen.

Jag kan alltså för den föredragande bekräfta kommissionens redan uttalade avsikter rörande kommittéförfarandet och de alternativa bestämmelserna. När det gäller Avril Doyles fråga kan jag svara att den gällande förordningen redan tar hänsyn till vissa vilda arters särskilda behov av föda och tillåter medlemsstaterna att använda biprodukter för utfodring av vilda djur, förutsatt att hälsoriskerna kan hållas under kontroll på lämpligt sätt.

Man har på senare tid dock betonat att kommissionen borde utöka sina försök att bevara den biologiska mångfalden. Därför instämmer kommissionen i lagstiftarens beslut att bredda villkoren för utfodring av djurarter som är skyddade i sina naturliga livsmiljöer med animaliska biprodukter. Medan nuvarande bestämmelser gäller gamar och örnar kommer den nya förordningen att göra det lättare att finna lämpliga lösningar även för vargar och björnar.

Med tanke på erfarenheter från senare tid överväger vi också det tillrådliga i att fastställa arrangemang som sträcker sig längre än dagens system med fasta utfordringsplatser för skyddade arter som utfodras med djurkroppar, särskilt gällande extensiv djuruppfödning, under förutsättning att särskilda hälsonormer efterlevs. På denna punkt är kommissionen beredd att inleda en dialog med alla berörda parter.

  Horst Schnellhardt, föredragande. – (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot, herr Ulmer! Jag har naturligtvis noterat de farhågor ni uttryckte om den möjliga blandningen av material från kategori 1 och kategori 2, och vi rådgjorde också med branschen om detta problem i slutet av förhandlingarna.

Jag anser att man måste agera på ett mycket olagligt sätt för att kunna blanda i dessa material. Vi kommer att undersöka om det behövs en strängare reglering här. Vad vi ville åstadkomma med den nya förordningen var att möjliggöra en mer mångsidig användning av slaktbiprodukter och i det hänseendet kan jag även säga till Avril Doyle att hennes farhåga är ogrundad. Allt är precis som det var tidigare. Genom att fastställa en slutpunkt för slaktbiprodukter har vi också tydligt fastslagit att de då omfattas av helt andra föreskrifter, vi har med andra ord tydligt visat övergången till ramdirektivet om avfall. Jag tycker att vi är på rätt väg.

Jag vill också nämna att vi naturligtvis även genom den nya förordningen vill förhindra sådana skandaler med ruttet kött som har inträffat. Här är vi ännu inte riktigt inne på rätt väg, men med märkning och garanterad spårbarhet tror jag vi går i rätt riktning. Naturligtvis måste vi nu se vilken typ av märkning kommissionen kommer att föreslå. Det kommer inte att bli särskilt lätt. Här måste absolut våra forskare välja strategi.

När det gäller organiska gödningsmedel, som också var uppe till debatt och ännu inte har diskuterats igenom ordentligt, avsåg kommissionen faktiskt att möjliggöra mer noggrann iblandning av materialet så att djuren inte ens skulle märka det. Det skulle dock leda till en ändrad kvalitet hos gödningsmedlet och jag tror att vi har tagit fram en bra förordning i detta hänseende, och att våra småskaliga trädgårdsodlare som är så förtjusta i organiska gödningsmedel också ska kunna få vad de önskar.

I det stora hela är det alltså en bra förordning. Jag är mycket nöjd med den och med samarbetet, och jag hoppas att vi inte ska behöva ändra den igen alltför snart. Samarbetet med kommissionen har varit mycket trevligt och det tackar jag för.

  Paul Rübig (PPE-DE). – (DE) Fru talman! När det gäller planeringen av sammanträdet vill jag säga att vi i går hade en väldigt lång omröstning och det ledde till många problem med de efterföljande mötena.

Vi kommer snart att avsluta detta sammanträde och omröstningen börjar inte förrän kl. 12.00. Kanske vi kunde planera sammanträdet så att tiden fördelas på ett mer effektivt sätt. Det skulle hjälpa ledamöterna, och särskilt gästerna, som fick vänta på oss länge i går. De är naturligtvis medborgare, och de har rätt att tala med sina ledamöter. Jag skulle därför bli mycket glad om vi i den framtida planeringen av sammanträdena kunde schemalägga sådant så att alla blir nöjda.

  Talmannen. − Tack, herr Rübig. Vi kommer att notera och vidarebefordra era kommentarer. Eftersom vi närmar oss slutet på mandatperioden är det mycket svårt.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i dag kl. 12.00.

(Sammanträdet avbröts kl. 10.15 och återupptogs kl. 10.50.)

ORDFÖRANDESKAP: MARTÍNEZ MARTÍNEZ
Vice talman