Talmannen. – Låt oss nu gå vidare till röstförklaringarna.
⁂
Bogusław Rogalski (UEN). – (PL) Fru talman! Jag vill kommentera de allvarliga anklagelser som i dag riktades mot ledamöter av parlamentet och om det förtal av Europaparlamentet som Hans-Peter Martin ägnade sig åt när han påstod att vissa parlamentsledamöter inte röstar själva, utan skickar andra personer som röstar med parlamentsledamöternas röstkort. Detta är ett oacceptabelt agerande eftersom Europaparlamentets förhandlingar sänds live. EU:s medborgare sitter på första parkett och i dag, under ett valår, fick de höra något osannolikt. Det är förtal och jag begär att presidiet vid sitt nästa möte instruerar Hans-Peter Martin att ta tillbaka sitt uttalande och be alla parlamentsledamöter om ursäkt.
Talmannen. – Herr Rogalski, ni märkte att jag begärde att det skulle kontrolleras omgående om det var sant eller falskt.
Det finns därför i protokollet. Det var falskt. Det finns därför med i Europeiska unionens officiella tidning. Jag ber nu att parlamentets talman vidtar nödvändiga åtgärder och vi kommer att diskutera det i presidiet.
Gay Mitchell (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Visst tog ni mycket snabbt itu med frågan, men jag tycker ändå inte att det är acceptabelt för en ledamot att resa sig från sin plats och komma med en sådan allvarlig anklagelse mot andra ledamöter här i parlamentet. Jag stöder på intet sätt gentlemännen längst ut på högerkanten, men parlamentets talman måste upprätthålla och skydda ledamöternas rättigheter. Vi anklagas för alla möjliga fruktansvärda saker, och vi har rätt att bli behandlade på ett korrekt och etiskt sätt av våra kolleger, såväl här i parlamentet som utanför parlamentet.
Talmannen. – Jag vill understryka att jag noterat allt ni sagt. Som ni ser har vi försökt hantera de här frågorna snabbt, eftersom det är viktiga frågor. Jag håller helt med er och vi får se vilka åtgärder som ska vidtas.
Christopher Beazley (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Efter detta meningsutbyte och ert mycket hjälpsamma svar lyckades jag inte fånga er kollegas blick i går för att meddela att samma ledamot – jag avstår från att använda ordet ”ärade” – har publicerat en artikel i den österrikiska pressen där en parlamentstjänsteman namnges. Oavsett om anklagelserna stämmer eller inte anser jag att detta är ytterligare ett exempel på totalt olämpligt beteende. Det kan mycket väl bli så att den berörda personen inte godkänns vid valprövningen om de österrikiska väljarna är dumma nog att stödja honom.
Talmannen. – Jag har noterat vad ni sa, herr Beazley. Vi är alla överens om att vi måste vara förnuftiga här, men ni har rätt i att i allmänhet slår den här sortens ärenden alltid tillbaka på den ansvarige.
Christopher Heaton-Harris (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Detta betänkande handlade om personer med funktionshinder och jag skulle vilja att det arbete som Richard Howitt, en ledamot här i parlamentet som företräder det brittiska Labourpartiet, har lagt ned i sin kamp för personer med funktionshinder förs till protokollet och uppmärksammas.
Jag har alltid stött möjligheten för personer med funktionshinder att utöva idrott. Vi har alla hört talas om den paralympiska rörelsen, men i år uppmärksammar Europaparlamentet och kommissionen för första gången det fantastiska arbete som lagts ned av rörelsen Special Olympics. Detta är en rörelse för utvecklingsstörda idrottsutövare som leds av Tom Shriver. Rörelsen bedriver flera program världen över och ett av dessa kommer nu att delvis finansieras med medel ur EU:s budget.
Jag har haft nöjet att närvara vid både sommarvärldsspelen i Shanghai och detta års vintervärldsspel i Boise, Idaho och det är svårt att beskriva alla känslor inom en när man ser idrottsutövarna tävla och delta. Jag ville bara föra till protokollet att jag till fullo stöder denna resolution.
Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Än en gång tror jag att detta är ett av dessa betänkanden som många människor välkomnar. Jag tror att alla vill se energieffektivare produkter i kampen för bättre energihushållning. Men än en gång måste jag göra er uppmärksamma på att vi här i parlamentet bör föregå med gott exempel.
När vi talar om energieffektivitet bör vi se till att parlamentet drar sitt strå till stacken. Europaparlamentet har tre byggnader – två parlamentsbyggnader och en administrativ byggnad – en i Bryssel, en i Strasbourg och en i Luxemburg. Detta visar tydligt att vi själva inte lever som vi lär när det gäller energieffektivitet.
Det är dags att föregå med gott exempel. Det är dags att prioritera kampen för energieffektivitet. Vi måste stänga parlamentet i Strasbourg, stänga de administrativa byggnaderna i Strasbourg och stanna kvar i Bryssel.
Michl Ebner (PPE-DE). – (DE) Fru talman! Jag begärde ordet eftersom dessa gränsöverskridande betalningar är mycket fördelaktiga och indikerar att EU genom en positiv lösning och genom att fler gränser tas bort medvetet relaterar till medborgarna och etablerar förordningar som gör det enklare för dem i deras vardag. Jag tror på det här betänkandet och är därför positiv till att vi har tagit ett viktigt steg framåt för att underlätta verksamhet inom EU. Jag hoppas att detta kan fungera som en förebild på andra områden.
Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Jag hoppas att min röstförklaring inte ger upphov till samma slags småaktiga reaktioner som man kan förvänta sig från andra sidan kammaren.
Jag tror att alla håller med om att vi måste ta itu med problemet med skatteundandragande. Samtidigt måste vi ha förståelse för att de entreprenörer som arbetar hårt, som skapar arbetstillfällen och välstånd för andra och sedan beskattas kraftigt för detta, på laglig väg vill föra över sina pengar till områden med förmånligare skattesystem.
Jag tror att alla håller med om att vi måste bekämpa bedrägerier, men låt oss inte slå ned på lagliga penningöverföringar. Vi tror kanske att sådana åtgärder kommer att leda till att områden med förmånligare skattesystem kommer att försvinna, och att vi kommer att behöva betala högre skatter, vilket jag vet att många – särskilt på andra sidan kammaren – välkomnar. Men ibland måste vi också inse vilka oavsiktliga konsekvenser våra åtgärder kan leda till. Om vi försöker slå ned på förmånliga skattesystem och områden med låga skatter kommer vi i stället för att driva pengarna från ett land till ett annat, driva mycket välbehövligt kapital, mycket välbehövlig innovation och mycket välbehövligt entreprenörskap ut ur Europa helt och hållet.
Astrid Lulling (PPE-DE). – (FR) Fru talman! Jag röstade självfallet mot Hamonbetänkandet, som är ännu sämre än kommissionens förslag om beskattning av sparande eftersom en majoritet i parlamentet – även om den långt ifrån representerar en majoritet av ledamöterna i det här parlamentet – mot all logik röstade för att avskaffa systemet med beskattning vid källan – vilket fungerar – för att kunna behålla enbart systemet för informationsutbyte, som är dyrbart, byråkratiskt och ineffektivt. Detta är obegripligt!
Jag är glad över att kunna konstatera att en majoritet av ledamöterna här inte hade tillräcklig kunskap om frågan, annars skulle de inte ha kunnat rösta för att avskaffa ett system som är effektivt, billigt och som säkerställer att alla betalar skatt på kapitalinkomster och i stället förespråka informationsutbyte.
Benoît Hamon berättade att han inte bryr sig om huruvida alla betalar sina skatter. I går kväll sa han: ”Jag vill veta att det franska folket …”
(Talmannen avbröt talaren.)
Gay Mitchell (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Detta handlar om samma fråga i förbindelse med den fria röstningen. Principiellt motsätter jag mig inte systemet med källbeskattning. Men jag anser att vi måste slå fast att skatteundandragande inte kan accepteras.
Jag håller med om kommentarerna om att skattekonkurrens är bra. Jag tycker det är bra. Jag tror att alla oberoende betraktare skulle säga att det är bra. Personer säger ofta, ni har det lätt i Irland ni som har en bolagsskatt på 12,5 procent. Då svarar jag, varför har inte ni en bolagsskatt på 12,5 procent i ert land, om det är det som är problemet? Men det finns ett problem här, och vi måste sätta ned foten när det kommer till skatteundandragande. Detta är ett brott och vi måste verkligen se till att vi inte kommer för nära dem som praktiserar denna typ av bedrägeri.
Vi har tidigare sett vart dålig lagstiftning och dålig praxis har lett finansvärlden. Så i princip är jag inte emot källskatt, men jag vill att vi sätter ned foten och slår fast att hela frågan om skatteundandragande måste omgärdas av tydligare regler.
Zita Pleštinská, för PPE-DE-gruppen. – (SK) Min politiska grupp, gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, välkomnar resultatet av dagens omröstning om Catherine Neris betänkande om harmoniserade villkor för utsläppande av byggprodukter på marknaden.
Godkännande vid första behandlingen av rådet var inte möjligt eftersom vissa medlemsstater inte var eniga om en obligatorisk försäkran om överensstämmelse. I dagens omröstning fastställs Europaparlamentets ståndpunkt i en del känsliga frågor, framför allt CE-märkningen, vilket borde övertyga rådet om att försöka nå en gemensam ståndpunkt som följs av ett godkännande från Europaparlamentet och kommissionen vid andra behandlingen.
Min politiska grupp, PPE-DE, i en överenskommelse med den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, ALDE-gruppen och gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen, har endast stött tekniska förbättringar av texten och genom våra egna ändringsförslag har vi fört den text som godkänts av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd närmare rådets arbetstext. PPE-DE stödde inte ändringsförslagen 17 och 54 som godkändes i utskottet, eftersom man ställde sig bakom kommissionens förslag. Vi är emot införandet av egna märkningar i medlemsstaterna, eftersom de utgör ett hinder för den inre marknaden och vi instämmer i att medlemsstaterna bör ta bort alla nationella hänvisningar som intygar att det finns en överensstämmelse utöver CE-märkningen.
Jag är mycket glad över att detta ställningstagande fick tydligt stöd från kommissionsledamot Verheugen i gårdagens debatt. Jag hoppas lagstiftningen blir en framgång.
Philip Claeys (NI). - (NL) Den här resolutionen innehåller förvisso en del positiva inslag, t.ex. uppmaningen att stärka Frontexs mandat och att ta initiativ för en europeisk intern säkerhetspolitik, som bör komplettera nationella säkerhetsplaner. Till slut beslutade jag mig dock för att rösta emot resolutionen eftersom jag anser att det är helt oacceptabelt att parlamentet – som trots allt antas representera EU:s medborgare – ihärdigt klamrar sig fast vid Lissabonfördraget. Uppmaningen att snarast möjligt komma med förslag för att förenkla importen av utländska arbetare fick inte heller mitt godkännande och utgjorde enligt min uppfattning ett starkt skäl för att rösta nej.
Christopher Heaton-Harris (PPE-DE). - (EN) Fru talman! I likhet med andra här i parlamentet välkomnar jag den nya strävan efter att återuppliva icke-spridningsavtalet, inklusive säkerhetsrådets resolution för att täppa till luckor i det befintliga regelverket.
Jag förkastar emellertid den indirekta antydan i detta betänkande om att EU bör ersätta de centrala medlemsstaterna som den viktigaste aktören i just denna process. För oss här i parlamentet är det ofattbart att EU skulle sträcka ut sina tentakler till detta område, särskilt med tanke på att endast två av medlemsstaterna är kärnvapenstater, och ytterligare fyra deltar i Natos program för kärnvapendelning.
I betänkandet är man mer intresserad av att ta chansen att ersätta medlemsstaterna vid ett av de viktigaste internationella förhandlingsborden än att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt risken för att terrorister och skurkstater sprider kärnvapen.
Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Jag tror att när vi börjar med de grundläggande principerna kan vi alla hålla med om att kärnvapen är dåliga. Jag tror alla håller med om att krig är dåligt – det är moderskap och äppelpaj. Som den store filosofen Edwin Starr en gång sjöng: ”War, huh, what is it good for? Absolutely nothing.”
Men när vi studerar problemet närmare måste vi besvara följande fråga: Bör EU i hela icke-spridningsprocessen verkligen ersätta de två medlemsstater som är kärnvapenmakter, med tanke på den brist på expertis som finns utanför dessa medlemsstater? Är det inte lite tidigt att föreslå att Storbritannien ska lägga ned sin produktion av klyvbara material när detta material finns i så stora mängder att det kan falla i terroristers och skurkstaters händer?
Detta är inget annat än en maktkamp och kommer i praktiken att åstadkomma mycket mindre i kampen mot icke-spridning av kärnvapen. Vi bör strunta i maktkamper och i stället ta itu med själva problemet.
Christopher Heaton-Harris (PPE-DE). - (EN) Fru talman! För några veckor sedan åt jag en av mina favoriträtter, currygryta, i byn Long Buckby i närheten av var jag bor. Vi detta tillfälle stod jag värd för en politisk diskussion med en grupp personer som är nya i politiken. Precis som alla andra – och ni känner alla igen detta – får de genast en massa tankar i huvudet när man presenterar sig som ledamot av Europaparlamentet. För det första att vi skär guld med täljkniv och inte egentligen bryr oss om vanliga människor, och för det andra att EU inte fungerar, eftersom det finns för många föreskrifter. I vissa fall har de kanske rätt. Det borde göras en kostnadsnyttoanalys av föreskrifterna, och de tillämpas dåligt och inte på ett enhetligt sätt i hela EU.
Detta betänkande handlar om kontrollen av gemenskapsrätten och det är bra. Om man tittar på Eurobarometerns webbplats ser man hur många överträdelseförfaranden som kommissionen har inlett mot enskilda medlemsstater. Att lagstiftningen inte alltid tillämpas, och inte tillämpas lika överallt, är ett av de största problem som de i denna kammare som – till skillnad från mig – är EU-vänliga snarare än EU-skeptiska kommer att ställas inför i framtiden.
Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Fru talman! Än en gång anser jag att det går att nå samförstånd i denna fråga, oavsett om man är skeptisk till framtida europeisk integration eller vill att ens hemland ska inordnas i en överstatlig stat. För närvarande tror jag alla håller med om att vi alla är EU-medlemmar och att vi alla bör följa gemenskapsrätten, eftersom vi har gått igenom den vederbörliga processen, debatterna och de rättsliga processerna.
Därför behöver vi bättre kontroll av hur gemenskapsrätten tillämpas. Det tror jag alla håller med om. När ostförsäljare i min valkrets i London klagar till mig på att de är tvungna att göra stora investeringar för att exempelvis se till att de lokaler de använder för att sälja ost i uppfyller de EU-normer som har förgyllts av brittiska statstjänstemän, och sedan ser ost som håller på att smälta säljas öppet på gatumarknader när de reser till andra medlemsstater – och funderar över hur gemenskapsrätten tillämpas i dessa länder – är det dags för oss att visa att gemenskapsrätten tillämpas strikt i hela EU.
⁂
Richard Corbett (PSE). - (EN) Fru talman! Jag undrar om Syed Kamall verkligen hade rätt att uppmana Europaparlamentet att ignorera fördragen, ignorera sina rättsliga skyldigheter och faktiskt öka Europaparlamentets befogenheter genom att ta upp frågan om byggnaderna på tre olika platser. Han vet mycket väl att det tyvärr är medlemsstaternas regeringar som avgör institutionernas säten. Vid toppmötet i Edinburgh 1992 gjorde medlemsstaternas regeringar under det ordförandeskap som leddes av den tidigare partiledaren för hans parti, John Major, tyvärr Europaparlamentet rättslig skyldigt att hålla tolv sammanträdesperioder om året i Strasbourg.
Detta är olyckligt men svaret är verkligen inte att bryta mot lagen. Svaret är snarare att uppmana regeringarna att ändra detta olyckliga beslut som fattades under ledning av den tidigare partiledaren för Syed Kamalls parti.
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för Europaparlamentets resolution om kvinnors rättigheter i Afghanistan, eftersom jag anser att det nya lagförslaget om shiitiska kvinnors personliga ställning är oacceptabelt. Denna lagstiftning, som nyligen godkändes av båda kamrarna i det afghanska parlamentet, begränsar starkt kvinnors rörelsefrihet, legitimerar ”våldtäkt inom äktenskapet” och främjar diskriminering av kvinnor inom äktenskapet, när det gäller skilsmässa, arv och tillgång till utbildning. Detta följer inte de internationella principerna för mänskliga rättigheter rent allmänt och inte heller kvinnors rättigheter.
Jag anser att EU måste skicka en tydlig signal om att det här lagförslaget måste utgå då dess innehåll motsäger principen om jämlikhet mellan könen som finns i de internationella konventionerna.
Stöd för specialdomstolen för Sierra Leone (RC-B6-0242/2009)
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för det gemensamma resolutionsförslaget om stöd för specialdomstolen för Sierra Leone, eftersom det är viktigt att förövare av våldsbrott enligt internationell humanitär rätt – framför allt då krigsbrott och brott mot mänskligheten – straffas och avtjänar sina straff.
Specialdomstolen inrättades år 2000 av FN och regeringen i Sierra Leone och var den första internationella domstol som finansierades genom frivilliga bidrag, den första domstol som inrättades i ett land där de påstådda brotten ägde rum och den första domstol som dömde en sittande afrikansk statschef för krigsbrott och brott mot mänskligheten.
Den humanitära situationen för de boende i Ashraflägret (RC-B6-0248/2009)
Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. – (PT) De boende i Ashraflägret är ett synligt exempel på den iranska regimens förtryck och på motståndet mot detta våld.
Den koppling som man upprepade gånger har försökt göra mellan medlemmar av den iranska motståndsrörelsen och terrorism är oberättigad, vilket tidningar, politiker och domstolar har kunnat bevisa. Tvärtom finns situationen i Ashraflägret i det allmänna medvetandet och många människor, inklusive parlamentsledamöter och journalister, har besökt lägret och har dragit sina egna slutsatser. De boende i Ashraflägret är skyddade personer i enlighet med Genèvekonventionen. Därför är det budskap som Europaparlamentet sänder mycket viktigt: de boende i Ashraflägret har en rätt att skyddas och får inte under några omständigheter överlämnas till den iranska regimen. Det här är en fråga om den mest grundläggande respekten för de mänskliga rättigheterna. Vi hoppas därför att den här resolutionen kommer att leda till resultat.
Slutligen har jag ett påpekande om den iranska regimen. Det är viktigt att de fel som gjordes under inledningen av och under USA:s allierades intervention i Irak nu inte förstärker situationen genom att man begår fel när de lämnar landet. Om de iranska fundamentalisterna när den här processen går mot sitt slut har stärkt sitt inflytande i regionen, framför allt genom att kontrollera Iraks inre angelägenheter, då befinner sig regionen längre bort från fred och världen står inför ett än större hot.
Toomas Savi (ALDE), skriftlig. − (EN) Herr talman! Jag uppmanade alla mina liberala kolleger att rösta emot Verts/ALE-gruppens och PSE-gruppens ändringsförslag eftersom resolutionsförslaget redan var välavvägt och dessa ändringsförslag inte var förenliga med andan och grunddragen i resolutionen.
Att utan konkreta bevis kritisera och anklaga folkets mujaheddin, en av det iranska folkets mest framträdande oppositionsrörelser, ser hemskt mycket ut som ett försök att blidka den iranska diktaturen. Jag förstår inte hur någon kan känna sig väl till mods när de hjälper denna förtryckarregim genom att stödja de ändringsförslag som ger Iran en möjlighet att attackera och försvaga den oppositionsrörelse som har kämpat för mänskliga rättigheter och demokrati i Iran.
Jag vill tacka alla mina kolleger som stödde det ursprungliga resolutionsförslaget som inte på något sätt hotade Camp Ashraf-invånarnas liv och integritet. Vi måste få med oss dessa för att få till stånd ett regimskifte i Iran. Ett regimskifte skulle säkerställa fred och säkerhet i en av världens mest oförutsägbara och instabila regioner de senaste årtiondena.
Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − – (IT) Fru talman! Jag röstade för betänkandet.
Under de senaste årtiondena har tendensen att betrakta personer med funktionsnedsättning ur ett rättighetsbaserat perspektiv mognat och blivit brett accepterat internationellt.
Respekt för personers med funktionsnedsättning rättigheter har alltid varit en av de viktigaste aspekterna i den europeiska socialpolitiken och i det avseendet är FN:s konvention om mänskliga rättigheter ett steg i denna riktning.
Konventionens principer är respekt för människans inneboende värdighet, individuellt självbestämmande, inklusive frihet att göra egna val, och enskilda personers oberoende, icke-diskriminering, fullständigt och faktiskt deltagande och integration i samhället, respekt för olikheter, lika möjligheter, tillgänglighet och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Särskilt viktiga när det gäller att främja deltagande och integration i samhället är artiklarna 24, 27 och 28 som rör frågor med koppling till utbildning, sysselsättning och socialt skydd. Jag hoppas därför att konventionen antas med så många röster som möjligt och att alla medlemsstater ratificerar den så snart som möjligt.
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för Rumiana Jelevas betänkande om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där ansvaret för första gången kommer att delas mellan EU och dess medlemsstater. Konventionen försvarar respekten för människans inneboende värdighet och individuella självbestämmande och främjar icke-diskriminering, deltagande och integration i samhället och acceptans av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden.
Mieczysław Edmund Janowski (UEN), skriftlig. – (PL) Jag röstade för att anta betänkande Jeleva om Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa frågor är särskilt viktiga för mig, och jag har visat det många gånger, till exempel vid sammanträden i det så kallade restaurationsparlamentet för vojvodskapet Nedre Karpaterna – det har genomförts 18 sådana.
Jag framhåller alltid att personer med funktionsnedsättning måste behandlas precis som människor utan funktionsnedsättning. Detta innebär inte endast med fina förklaringar och förordningar, utan framför allt när det gäller praktiska frågor i vardagen. Principerna i konventionen är följande: respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande innefattande frihet att göra egna val och respekt för enskilda personers oberoende, icke-diskriminering, fullständigt och faktiskt deltagande i samhället, respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten, lika möjligheter, tillgänglighet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionshindrade barns rätt att bevara sin identitet.
I detta sammanhang anser jag att bestämmelserna i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är mycket positiva. I EU gäller de för ungefär 50 miljoner människor och i hela världen uppskattas antalet till 650 miljoner.
Athanasios Pafilis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Det grekiska kommunistpartiet röstade inte för betänkandet om ingående från EU:s sida av FN:s konvention och protokoll om rättigheter för personer med funktionsnedsättning eftersom det anser att EU inte har rätt att underteckna och ratificera sådana avtal med FN på 27 medlemsstaters vägnar. Undertecknandet från EU:s sida bryter mot varje princip om oberoende och suveränitet för de EU-medlemsstater som är medlemmar av FN och har rätten och skyldigheten att skriva under. I detta särskilda fall stöder det grekiska kommunistpartiet konventionen och protokollet om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och medlemsstaternas skyldighet att tillämpa den trots det faktum att denna fråga står i samband med den allmänna politiken i kapitalistländerna som driver en omänsklig politik gentemot människor som behöver särskild omsorg.
Richard James Ashworth (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Ledamöterna från det brittiska konservativa partiet delar till viss del den oro som finns för att vissa fall av missbruk vid profileringen av en liten minoritet av fallen leder till allvarliga problem när det gäller de medborgerliga fri- och rättigheterna. Vi välkomnar att Europaparlamentet försöker uppmärksamma medlemsstaternas regeringar på detta. Vi anser emellertid att våra brottsbekämpande myndigheter måste kunna använda lämpliga verktyg för att utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Profilering, framför allt underrättelsestyrd profilering, är ett av dessa verktyg.
Vi kunde emellertid inte stödja just denna text, eftersom framför allt leden i beaktandemeningen är obalanserade och i alltför hög grad bidrar till att sprida oro. Föredraganden begär att proportionalitetsprincipen ska tillämpas. Därför är det desto mer beklagligt att denna princip inte tillämpades när betänkandet utarbetades.
Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Fru talman! Jag röstade för betänkandet.
Ett av de åligganden som varje stat där rättsstatsprincipen tillämpas måste uppfylla är att säkerställa att förebyggande åtgärder som genomförs för civilpersoners säkerhet inte utförs på grundval av en persons etniska identitet utan på grundval av personens beteende.
Etiskt sett kan eller bör inga enskilda personer på något sätt frihetsberövas såvida det inte föreligger handlingar som utgör en grundval för att anklaga dem eller som utgör bevis för att de är skyldiga. För att begränsa problemet med immigration och terrorism har vi nu börjat utarbeta ”profiler”: denna metod har tagits fram av polisorganisationer för att i förväg kunna identifiera sammanslutningar av människor som anses vara potentiella förespråkare för terrorism och brottslig verksamhet. En av de mest effektiva metoderna för profilering kallas datafångst och består i att med hjälp av databaser leta fram personer genom användning av indikatorer som har tagits fram i förväg och som bygger på ras, etnicitet, religion och nationalitet.
Vi måste agera för att reglera profilering genom rättsliga ramar som gör det möjligt att garantera varje enskild persons rättigheter oavsett hans eller hennes ras eller religion.
Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Profilering används redan nu inom många områden från fredsbevarande till myndigheters och tullens gränskontroll, och även för att bekämpa terrorism.
Det finns ett ökande intresse för att använda den här undersökningstekniken som bygger på insamling av information om enskilda personer från olika källor som kan omfatta känsliga uppgifter såsom etniskt ursprung, ras, nationalitet eller religion.
Användningen av denna teknik har dock utvecklats avsevärt utan att det tidigare har funnits någon möjlighet att debattera den och komma fram till någon slutsats om hur och när den ska användas, och när användningen av den ska anses vara nödvändig, laglig och rimlig.
Det är också uppenbart att erforderliga skyddsåtgärder måste införas som skydd för enskilda personers grundläggande rättigheter och friheter.
Denna situation är ännu mer oroväckande om vi tar hänsyn till att det måste förekomma korsreferenser mellan de olika databaserna, såsom SIS II (Schengens informationssystem), VIS (informationssystemet för viseringar) och Eurodac.
Jag gratulerar därför föredraganden Sarah Ludford till hennes initiativ och den möjlighet som detta har gett oss att inleda den här debatten utifrån det här betänkandet som jag anser är ganska välavvägt och tar hänsyn till de utfästelser som vi enats om.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Junilistan stöder skrivelsen om att profilering som görs genom automatiserad ”extrahering” av datauppgifter behöver tas upp i en politisk debatt, eftersom den frångår den allmänna regeln att brottsbekämpningsbeslut bör baseras på en persons beteende. Vi är starka motståndare till etnisk profilering som innebär myndigheters godtyckliga användning av uppgifter av skäl som ras, hudfärg, språk, religion, nationalitet, etniskt ursprung m.m. och ser en klar risk för att oskyldiga personer kan bli utsatta för godtyckliga gripanden.
Vi anser dock inte att detta problem bäst löses på EU-nivå. Denna problematik ska lösas internationellt genom internationella överenskommelser och konventioner, förslagsvis genom FN.
Vi stöder många skrivelser i betänkandet men har, med hänvisning till ovanstående, valt att rösta nej till betänkandet i sin helhet.
Athanasios Pafilis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) I betänkandet behandlas den metod som används av repressiva mekanismer och underrättelsetjänster i EU, grundad på normer för liknande mekanismer i USA, för att standardisera och klassificera personer som misstänkta för ”terrorism” och brottslig verksamhet på grundval av deras etnicitet eller ras, deras beteende, deras politiska, sociala, religiösa och ideologiska övertygelser och deras sociala agerande. Naturligtvis är detta inte en ny metod. Borgarklassens repressiva mekanismer har en lång historia av brottslig verksamhet mot kommunister och sociala förkämpar för vilka denna klassificering användes i syfte att stämpla dem som farliga för den ”allmänna ordningen och säkerheten”. Under förevändning av ”terrorism” hämtas de nu åter in från de mörkaste epokerna i borgarklassens historia i Europa.
Även om det i betänkandet intas en kritisk ståndpunkt gentemot dessa metoder fördöms de inte kategoriskt och det krävs inte något omedelbart förbud mot dem. Tvärtom betraktas de som legitima metoder för polisundersökningar under förutsättning att de är underkastade strikta villkor och begränsningar. Det finns inga garantier och begränsningar för sådana fascistiska metoder, och det kan inte heller finnas några.
Därför röstade det grekiska kommunistpartiet mot betänkandet. Det uppmanar alla arbetare att hålla huvudet högt och att i ohörsamhet krossa och störta det EU som står för förtryck, rättsliga åtgärder, terrorism och brott mot demokratiska rättigheter och friheter.
Richard James Ashworth (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Ledamöterna från det brittiska konservativa partiet stöder initiativ för att se till att kampen mot bedrägerier i samband med EU:s budget blir framgångsrik. På detta område innehåller betänkandet en rad förnuftiga förslag, inklusive förslaget om att ge Olaf större oberoende.
Vi vill emellertid klargöra att vi motsätter oss inrättandet av en europeisk allmän åklagarmyndighet, och därmed förslaget i punkt 57 i betänkandet.
Richard Corbett (PSE), skriftlig. − (EN) Förra veckan besökte jag plantskolan Johnson of Wixley i min valkrets. De var oroliga för vissa inslag i det senaste västskyddsmedelpaketet, framför allt det strikta förbudet mot att använda vissa växtskyddsmedel som det ännu inte finns några alternativ till.
Jag gläder mig emellertid åt att detta förslag verkar vara mindre kontroversiellt på den punkten. Det verkar råda samförstånd mellan parlamentet och rådet. Det gladde mig därför att jag kunde stödja rådets text och de överenskomna ändringsförslagen, även om dessa i slutändan inte antogs.
Regelbunden insamling och spridning av data om användningen av växtskyddsmedel borde bidra till att öka kunskapen och kontrollen av användningen av hur växtskyddsmedel används och spela en liten men betydelsefull roll för att se till att växtskyddsmedlen inte utgör ett hot mot vare sig människors hälsa eller miljön, samtidigt som man undviker problemen i samband med det tidigare paketet.
Edite Estrela (PSE), in writing. – (PT) Jag röstade för ändringsförslagen till andrabehandlingsrekommendationen om statistik om växtskyddsmedel. Jag anser att detta betänkande kommer att komplettera andra föreliggande initiativ om bekämpningsmedel som vi enades om i slutet av förra året.
I detta betänkande framförs flera viktiga ändringsförslag, såsom till exempel att ordet ”växtskyddsmedel” ändras till ”bekämpningsmedel”, vilket utökar omfattningen till biocidprodukter och innefattar bekämpningsmedel för andra kommersiella användningsområden än jordbruket. Med denna förordning kommer Europeiska unionen att svara för en betydligt säkrare användning av bekämpningsmedel.
Christa Klaß (PPE-DE), skriftlig. − (DE) Förordningen om statistik om växtskyddsmedel ingår i översynen av den europeiska politiken för växtskyddsmedel, till vilken även godkännandeförordningen och direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel hör, som antogs i början av året.
Målet är att reducera de negativa effekterna av växtskyddsmedel så mycket som möjligt genom att minska riskerna. För att mäta detta behöver vi indikatorer, och för att utarbeta dessa indikatorer behöver vi tillförlitliga statistiskt fastställda data som säkerställer jämförbarhet mellan medlemsstaterna. Därför röstade jag för betänkandet. Men vi får inte glömma att endast de som marknadsför produkterna i enlighet med bestämmelserna kommer att tillhandahålla uppgifter. Aktuella rapporter om den Europaomfattande olagliga handeln med bekämpningsmedel tyder på vi måste vara mer uppmärksamma på detta. Det gäller även importen av produkter från tredjeländer. Vi måste öka våra kontroller på detta område.
Vårt strikta europeiska godkännandeförfarande säkerställer ett omfattande skydd av människor och miljön. Den som säljer eller använder växtskyddsmedel utan godkännande och den som inte i tillräcklig utsträckning kontrollerar gränsvärden för bekämpningsmedelsrester ger inte bara upphov till onödiga risker utan skadar också ryktet för tillverkaren av produkten och jordbruksindustrin. Gällande lag ger en tillräcklig skyddsnivå i detta hänseende. Men den måste följas och övervakas.
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för förslaget om ekodesign för energirelaterade produkter eftersom nuvarande konsumtionsmönster har avsevärda konsekvenser för miljön, framför allt genom utsläppen av växthusgaser och föroreningar.
Jag anser att det är viktigt att förändra konsumtions- och produktionsrutiner utan att detta leder till betydande extra kostnader för företag och hushåll.
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för betänkandet om harmoniserade villkor för utsläppande av byggprodukter på marknaden för att främja rörligheten och användningen av detta slags produkter. Bruket av ett gemensamt tekniskt språk för att ange byggprodukters prestanda förtydligar och förenklar villkoren för rätten till CE-märkning vilket ger användarna större säkerhet.
Zuzana Roithová (PPE-DE), skriftlig. – (CS) Jag är mycket glad över att vi i dagens plenarsession har avlägsnat några allvarliga brister från förslaget till förordning om harmoniserade villkor för utsläppande av byggprodukter på marknaden som infogats i denna tekniska norm av den socialistiska föredraganden. Skuggföredraganden Zita Pleštinská förtjänar våra applåder. Tack vare hennes professionella erfarenhet och omsorg i utskottet för den inre markanden och konsumentskydd håller den nuvarande versionen en yrkesmässig nivå. Genom harmonisering och CE-märkningen för serietillverkning blir det förenklingar och minskade kostnader särskilt för små företag. De olika kraven i de 27 medlemsstaterna kommer inte längre att gälla. EG:s överensstämmelsemärke för serietillverkning ger en tillräcklig garanti för att produkter överensstämmer med europeiska normer. Harmonisering krävs inte för prototyper och styckevis framställning. Endast om byggprodukter importeras i länder där det till exempel föreligger risk för jordbävningar måste de även uppfylla kraven för dessa specifika förhållanden. Jag uppskattar det tjeckiska ordförandeskapets stöd för denna version.
Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Tack, fru talman! Jag röstade för betänkandet.
Kärnfrågan i förordning (EG) nr 2560/2001 är gränsöverskridande betalningar och elektroniska betalningar. Förordningen antogs den 19 december 2001 och dess mål är att säkerställa att kostnaden för en gränsöverskridande betalning är den samma som för en betalning som gjorts inom en medlemsstat.
Fram till den 1 januari 2006 gällde den endast för överföringar, uttag från bankomater och för betalningar som gjorts med ett betal- eller kreditkort på upp till 12 500 euro i EU-länder, men från detta datum har beloppet höjts till 50 000 euro. Denna förändring har lett till en sänkning av priserna och större konkurrens på marknaderna för betaltjänster. Men förordning (EG) nr 2560/2001 har också brister, såsom att ”motsvarande betalningar” inte definieras och att den inte innehåller någon översynsklausul, och på dessa punkter måste omedelbart åtgärder vidtas.
Jag vill avsluta med att säga att vi är för förslagen att uppdatera och ändra förordning (EG) nr 2560/2001, eftersom det är vår plikt att göra gränsöverskridande betalningar enklare och billigare.
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för Schnellhardt-betänkandet om förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel, eftersom jag anser att förslagen i detta dokument kommer att bidra till att avsevärt förbättra säkerheten för dessa produkter, särskilt genom att säkerställa spårbarhet under hela bearbetningen. Livsmedelssäkerhet och konsumentskydd i EU kommer således att förstärkas.
Véronique Mathieu (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Detta betänkande kommer att göra det möjligt för Europeiska unionen att skaffa sig en mer exakt rättslig ram med vars hjälp man kan höja säkerhetsnivån i hela kedjan för produktion och distribution av livsmedel. Denna texts förtjänster är att den innehåller förslag till en metod som i större utsträckning bygger på risker och kontroller, och bidrar till att göra bestämmelserna om animaliska biprodukter och lagstiftningen om hygien mer enhetliga, samtidigt som där också införs ytterligare regler om spårbarhet för animaliska biprodukter.
Jag kan också tala om för er att Horst Schnellhardts föregående betänkande om livsmedelshygien (2002) hade en mycket positiv inverkan genom att den europeiska viltsektorn blev medveten om sina skyldigheter. Införlivandet av denna förordning i nationell lagstiftning har haft positiva effekter på fältet, bland annat genom att utbildningen av sju miljoner europeiska jägare har förbättrats, som då de ständigt arbetar i den miljön, har möjlighet att snabbt och effektivt upptäcka hälsokriser som drabbar vilda djur.
Jag stöder därför detta betänkande som kommer att göra det möjligt för Europeiska unionen att bättre förutse och reagera på potentiella livsmedelskriser som har samband med produkter av animaliskt ursprung.
Rovana Plumb (PSE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för detta betänkande eftersom vi i Rumänien liksom i andra medlemsstater ibland drabbas av kriser som påverkar folk- och djurhälsan i förhållande till animaliska produkter, såsom transmissibel spongiform encefalopati, dioxin, svinpest och mul- och klövsjuka. Sådana kriser kan också få en mer omfattande negativ inverkan på den socioekonomiska situationen för jordbrukare och berörda industrisektorer, däribland sjunkande konsumentförtroende för animaliska produkters ofarlighet. Sjukdomsutbrott kan också få negativa konsekvenser för miljön: bortskaffande av kropparna och biologisk mångfald. Vi behövde se över förordningen om animaliska biprodukter (ABP) som inte är avsedda att användas som livsmedel ur ett rättsligt perspektiv.
Detta kommer således att lösa problem som hänger samman med skillnader i tolkningen av förordningens tillämpningsområde och de problem som orsakas av detta, såsom: snedvridning av konkurrens och olika skyddsnivåer gällande risker för folk- och djurhälsan, ABP-klassificering som i större utsträckning grundar sig på risker, förtydligande av avvikelser (t.ex. inverkan av ABP på forskning, sjukdomsutbrott, naturkatastrofer), minskning av den administrativa bördan genom att undvika dubbelarbete när det gäller tillstånd för vissa typer av ekonomiska enheter.
I översynen upprätthålls de principer som tillämpas i EU för att reglera användningen, bearbetningen, bortskaffandet, spårbarheten och fördelningen av ABP som inte är avsedda att användas som livsmedel, och därigenom garanteras en hög nivå på livsmedelssäkerhet och konsumentskydd.
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Detta betänkande rör förslaget till Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar.
Jag röstade för betänkandet om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar eftersom det innebär en förstärkning av principerna om öppenhet och rättvis beskattning.
Robert Goebbels (PSE), skriftlig. – (FR) I Hamon-betänkandet förordas generell användning av informationsutbyte, vilket är ett byråkratiskt och ytterst ineffektivt system. Jag är för en källskatt, det vill säga att låta varje medborgare betala hela sin skatt till den medlemsstat där han är skattebetalare genom att betala en rimlig skatt (20 eller till och med 25 procent). Denna skatt bör gälla fysiska och juridiska personer, den bör tas upp vid källan av den finansenhet där pengarna (värdepapper, obligationer och så vidare) hanteras, och bör överföras till skattebetalarens skattemyndighet. Det vore önskvärt att den gjordes till gemenskapsmedel.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Det är angeläget att komma åt skattebedrägerierna i EU:s medlemsländer. Kommissionens förslag och utskottets betänkande har emellertid överlastats med skrivningar som, om de skulle vinna gehör i kammaren, enbart skulle bidra till att överreglera EU-samarbetet.
Vi har röstat nej till betänkandet i sin helhet och efterlyser en noggrann översyn av lagstiftningsförslaget i sin helhet.
David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag stöder detta förslag om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, som syftar till att täppa till befintliga luckor och stoppa skatteflykt. Erfarenheten visar att det nuvarande direktivet kan kringgås och att de rikaste kan undandra sig skatt medan de som tjänar betydligt mindre fortsätter att betala sina skatter. Detta förslag kan bidra till att få ett slut på denna process.
Peter Skinner (PSE), skriftlig. − (EN) I detta betänkande uppmärksammas att de globala ledarna anser att skatteparadis är en del av den globala ekonomin och att de bör ge ett positivt bidrag till en bredare intressesfär. Det har redan gjorts mycket arbete när det gäller källskatt och detta betänkande bidrar till ökad insyn i det sparande och de transaktioner som äger rum i sådana skatteparadis. Detta är extra viktigt för att man ska kunna hantera bolags och enskilda personers skatteflykt.
Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Det är mycket viktigt att vi skapar goda system som förhindrar skattebedrägeri. Det gäller inte minst mervärdesbeskattning. Vi bedömer emellertid att kommissionens förslag och föreliggande betänkande i dess nuvarande utformning reser fler frågor än det ger svar. EU har en långsiktig ambition om att minska regelbördan. Kommissionens förslag ser ut att gå i motsatt riktning och riskerar att öka den administrativa arbetsbördan, framför allt för de europeiska småföretagarna. Därutöver innehåller förslaget skrivningar som kommer att leda till stora förändringar i svensk lagstiftning.
Vi har valt att rösta nej till betänkandet i första behandlingen, men ser icke desto mindre fram emot en konstruktiv vidareutveckling av kommissionens ursprungliga förslag.
Peter Skinner (PSE), skriftlig. − (EN) PSE-gruppen välkomnar Cornelis Vissers betänkande om ett gemensamt system för moms när det gäller skatteundandragande vid import och andra gränsöverskridande transaktioner. Även om moms ibland är en komplex fråga kan dess gränsöverskridande effekter ge upphov till specifika problem som detta betänkande hjälper till att fastställa och åtgärda.
- System för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (B6-0256/2009)
Peter Skinner (PSE), skriftlig. − (EN) PSE-gruppen kan stödja detta betänkande inom ramen för medlemsstaternas ekonomiska åtgärder under den nuvarande ekonomiska krisen. Även om euroobligationer kan tyckas vara ett bra sätt att ge regeringarna ekonomiska medel verkar det inte finnas någon rättslig grund för att utge sådana obligationer. Därför verkar det inte troligt att detta alternativ kan genomföras.
Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för betänkandet om nanomaterial eftersom nanotekniken ger löfte om fantastiska resultat, särskilt inom energiområdet och utvecklingen av biomedicin. Men jag anser att det är viktigt att kunna garantera säkerheten för produkter innan de släpps ut på marknaden med hänsyn till att nanotekniken medför risker som inte är helt kända än.
Adam Gierek (PSE), skriftlig. – (PL) Material som består av partiklar som är mindre än 10–9 m kallas nanopartiklar. De uppträder i fri form eller som nanopartikelutsläpp i andra material, till exempel kompositer.
Dessa nanomaterial skapas med hjälp av ”top-down”-teknik och användning av kraftig attrition.
Nanopartiklar har en stor ytarea och en betydande ytenergi, vilket ger dem följande egenskaper:
– Kapacitet att katalysera kemiska reaktioner.
– Betydande reaktivitet (potential).
– De kan enkelt tränga in i levande celler.
Fria nanopartiklar som okontrollerat släpps ut i miljön kan utgöra en hälsorisk. Fria nanopartiklar av olika material kan orsaka cancerframkallande kemiska reaktioner om de tränger in i levande celler, men detta har inte kunnat bekräftas.
Källor till nanopartiklar som släpps ut i miljön kan bland annat vara
– produkter tillverkade med ”top-down”-metoden, till exempel nanopartiklar av zinkoxid som används i krämer med UV-filter, och bakteriedödande tillsatser som silvernanopartiklar,
– avsiktliga biprodukter i form av nanopartiklar, till exempel till följd av förbränning, däckfriktion och andra okontrollerade processer som skapar nanoaerosoler genom Brownsk rörelse.
Kommer användningen av nanopartiklar i solkrämer, vars syfte är att blockera ultraviolett strålning, att leda till hälsovådliga bieffekter? Detta kan och bör undersökas.
Är nanoaerosolernas, som finns överallt omkring oss, katalytiska verkan farlig för hälsan? Även på detta område krävs forskning, något som dock är svårt att genomföra på grund av fysiska och kemiska orsaker.
- Årlig debatt om de framsteg som gjorts inom området frihet, säkerhet och rättvisa (B6-0192/2009)
Koenraad Dillen (NI) , skriftlig. – (NL) Denna resolution innehåller visserligen några positiva delar, såsom en uppmaning att förstärka Frontex mandat och att ta initiativ till en europeisk intern säkerhetspolitik för att komplettera de nationella säkerhetssystemen. I slutändan beslöt jag trots detta att rösta mot resolutionen, eftersom jag anser det vara helt oacceptabelt att parlamentet, som faktiskt ska representera EU:s medborgare, orubbligt håller fast vid Lissabonfördraget. Att framlägga förslag vid tidigaste möjliga tidpunkt för att göra det lättare att ta in utländsk arbetskraft är inte heller något jag håller med om.
Frank Vanhecke (NI), skriftlig. – (NL) Även om jag röstade mot denna resolution vill jag klargöra att den definitivt innehåller många positiva delar, inte minst när det gäller att förstärka Frontex och utarbeta en bättre och kompletterande europeisk inre säkerhetspolitik. För mig är dock det huvudsakliga problemet fortfarande att parlamentet orubbligt håller fast vid Lissabonfördraget, som om det vore lösningen på alla problem. Naturligtvis kommer vi inte att kunna komma vidare på detta sätt. Det är fortfarande en kamp på liv och död och i slutändan kommer både demokratin och de europeiska demokratiska projektens trovärdighet att bli lidande. Som ni förstår håller jag inte alls med om att vi bör utöka användningen av blåkort-systemet. Detta är något jag befarade redan från början, och nu har mina farhågor blivit verklighet. Som vanligt måste den typiska europeiska ”salami-politiken”, där beslut tas bit för bit och effekterna av efterföljande beslut hålls hemliga under tiden, prackas på oss.
Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. – (PT) G20-mötet och det faktum att man är medveten om att det krävs gemensamma och koordinerade åtgärder för att lösa den rådande ekonomiska situationen i världen är exempel på globaliseringens positiva sidor. Isolerade statsmakter, oberoende ekonomier och umbärliga globaliserade länder finns inte längre. Tvärtom har de länder som inte har varit inblandade i globaliseringen, men som ändå lider långt mer än ”offren” för krisen, vilket är fallet med de flesta afrikanska länder, fortfarande sina problem och omfattas inte av lösningen. På det här problemet ges ingen lösning.
Vidare har vi nu lärt oss att det enda alternativet till marknadsekonomi är marknadsekonomi som fungerar bättre. Det är den hållningen vi måste inta.
Peter Skinner (PSE), skriftlig. − (EN) Jag håller med om rekommendationerna i denna resolution, som kommer vid en tidpunkt när vi snabbt måste ta itu med finanskrisen.
Först och främst bör det påpekas att vi fortfarande inte har tagit oss igenom krisen och att myndigheterna inte kan slappna av och tro att krisen kommer att gå över av sig själv.
Flera centrala aspekter kräver åtgärder.
När det gäller ”systematiska risker” måste först och främst de internationella institutionerna stärkas så att de kan möta framtida hot. Inom EU måste man överväga en enda myndighet som ECB för att kunna samordna kraftfulla åtgärder när sådana snabbt måste vidtas.
För att förbättra riskhanteringen är det dessutom viktigt att stärka den befintliga lagstiftningen och införa ny lagstiftning som uppmärksammar de särskilda behov som sektorn för finansiella tjänster har, särskilt Solvens II och kapitalkravsdirektivet. Dessutom kommer kreditvärderingsinstituten nu att regleras.
När det gäller de skatteåtgärder som medlemsstaterna för närvarande planerar är det viktigt att fortsätta med förnuftiga, välavvägda strategier som dessutom inte leder till protektionism.
Vi kommer att få ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan. Även socialpolitiken måste spegla EU-medborgarnas oro och prioriteras högre än vad som verkar vara fallet i de rekommendationer som vi hittills har sett.
Alessandro Battilocchio (PSE) skriftlig. − (IT) Västra Balkan har under en lång tid varit skådeplats för de mest barbariska massakrerna i Europa. Utsikterna för medlemskap i EU beror i nuläget på om man kan garantera stabilitet och reformer.
En del måste fortfarande göras: vi måste komma ihåg att grann- och samarbetspolitiken underbyggs av regionens utveckling mot ett EU-medlemskap, och att det i västra Balkanområdet fortfarande finns olösta bilaterala frågor, både inom och utom gemenskapen.
EU:s påverkan och dess förmåga att fungera som medlare och på så sätt stötta de reformer som är på gång i Balkanområdet kommer att göra det möjligt för dessa länder att fullt ut uppfylla Köpenhamnskriterierna och bli fullvärdiga medlemmar i EU.
För att stödja den ökande integrationen, i huvudsak mellan unga människor, är det vår plikt att öka studieanslagen och antalet studieplatser inom EU för studenter och forskare från västra Balkan inom ramen för Erasmus Mundus-programmet. Detta kommer inte bara att utgöra ytterligare en utbildningsmöjlighet för många unga, utan även göra det möjligt för många unga människor att personligen lära känna folk i samma ålder från andra länder inom EU, så att de känner sig som fullvärdiga europeiska medborgare, var och en med sin egen identitet, men förenade genom sin mångfald.
Koenraad Dillen (NI) , skriftlig. − (NL) Totalt sett är detta ett väl avvägt resolutionsutkast. Trots detta röstade jag emot det, eftersom ett ja skulle antyda att jag stöder Lissabonfördraget och att alla länder i västra Balkan ansluter sig. Både mitt parti och den absoluta majoriteten av européerna skulle, om de gavs möjligheten, rösta nej till både Lissabonfördraget och fler medlemsstater. Parlamentet kan ignorera de europeiska medborgarnas önskemål och klagande, men jag gör det definitivt inte.
Maria Eleni Koppa (PSE), skriftlig. – (EL) Pasok-parlamentsgruppen i Europaparlamentet röstade för betänkandet om västra Balkan eftersom det är ett viktigt betänkande som tydligt betonar de europeiska utsikterna för Balkan, som är den hållning Pasok har intagit. Samtidigt belyser det att det ligger inom ramen för goda grannrelationer att hitta en lösning på bilaterala olikheter, och att detta måste vara en förutsättning för att anslutningsförhandlingarna ska kunna påbörjas och fortskrida.
Frank Vanhecke (NI), skriftlig. − (NL) Två huvudsakliga skäl hindrade mig från att stödja resolutionen. Det första är att jag anser att vi behöver ett absolut förbud mot utvidgning, förutom för Kroatien. Vi bör först försöka hålla de 25 eller 26 medlemsstaterna på rätt spår och göra så att de fungerar effektivt. Att jäkta med ytterligare utvidgningar och ett Lissabonfördrag som har tillkommit på ett odemokratiskt sätt är absolut inte rätt väg att gå. Det är ingen tvekan om att det kommande parlamentsvalet än en gång kommer att visa väljarnas långtgående apati när det gäller Europafrågor. Men vad förväntar vi oss när väljarna ser att man ändå inte tar hänsyn till deras åsikter?
- Situationen i Bosnien och Hercegovina (B6-0183/2009)
Koenraad Dillen (NI) , skriftlig. – (NL) Jag röstade mot detta betänkande. Trots allt indikerar den paragraf där det står att integrationen i Europa ligger i hela västra Balkan-befolkningens intresse, och i vilken man beklagar att Bosnien och Hercegovina har som mål att gå med i EU på grund av kortsiktiga och nationalistiska motiv, att en röst för denna resolution skulle vara en röst för Bosnien och Hercegovinas anslutning till EU.
Det är min åsikt att EU snarast bör stoppa utvidgningen, vilket gör att jag har röstat emot denna resolution.
Erik Meijer (GUE/NGL), skriftlig. − (NL) Bosnien och Hercegovina befolkas till största delen av tre folkgrupper, av vilka ingen är i majoritet i landet. Vissa människor känner en stark samhörighet med Serbien, andra med Kroatien, och en tredje grupp betonar sin egen självständiga bosniska identitet. Faktum är att detta är ett Jugoslavien i mindre storlek, en federation där olika folkgrupper kan välja mellan att leva tillsammans i fred eller att utkämpa interna konflikter om sina territorier.
Sedan Jugoslavien upplöstes 1992 har man försökt skapa en gemensam stat av Bosnien och Hercegovina, dock förgäves. Jag förväntar mig inte att detta kommer att vara möjligt inom en snar eller mer avlägsen framtid. Tre folkslag och deras politiska ledare kan bara enas om en effektiv styrning om ingen längre känner sig hotad av motparten eller av världen utanför.
Endast när EU:s höge representant och utländsk militär har dragit sig tillbaka från landet kommer en kompromiss att vara möjlig. Till dess kommer stagnationen att fortgå. Därför håller jag inte med om den föreslagna resolutionen om detta land, som bara leder till att protektoratet och följaktligen stagnationen får fortgå.
Glyn Ford (PSE), skriftlig. − (EN) Eftersom jag är för kärnvapennedrustning stödde jag Angelika Beers betänkande om icke-spridning av kärnvapen, inklusive ändringsförslagen 5 och 8 i vilka det framfördes krav på att Europa skulle bli en kärnvapenfri zon. Jag välkomnar president Barack Obamas initiativ på området. Trots detta befinner sig Förenta staterna fortfarande i en förnekelsefas, framför allt när det gäller Israels massiva kärnvapenkapacitet som är en av Irans drivkrafter för att bli en kärnvapenmakt.
Dessutom kan den viktigaste kärnvapenspridningen de senaste årtiondena inte tillskrivas Nordkorea utan Pakistan. A. Q. Khan och de pakistanska ledarna – som antas vara västs allierade – har gjort mer för att göra vår värld farligare än alla ”problemstater” eller hela ”ondskans axelmakter” tillsammans.
Richard Howitt (PSE), skriftlig. − (EN) Det brittiska Labourpartiets ledamöter i Europaparlamentet står fast vid vårt engagemang för nedrustning och de åtaganden som görs i artikel VI i fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT), som är hörnstenen i det globala systemet för icke-spridning av kärnvapen och nedrustning. Det brittiska Labourpartiets ledamöter i Europaparlamentet arbetar för en värld där det inte finns behov av kärnvapen.
Även om vi uppmärksammar förslaget om en kärnvapenkonvention anser Storbritannien att vi just nu inte får riskera att släppa uppmärksamheten från, eller undergräva, icke-spridningsavtalet. Vi välkomnar därför Europaparlamentets resolution som ett sätt att visa att vi som parlament stöder detta fördrag. Vi välkomnar de uttalanden som president Barack Obama och premiärminister Gordon Brown nyligen har gjort, där de efterlyser en minskning av kärnvapenarsenalen och det brittiska Labourpartiets ledamöter i Europaparlamentet kommer även i fortsättningen att kraftfullt stödja alla försök att minska kärnvapenlagren och undvika spridning av kärnvapen, och vi kommer att fortsätta se till att alla stater uppfyller sina skyldigheter enligt fördraget om icke-spridning av kärnvapen.
Alexandru Nazare (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Vår befogade önskan att se en värld och en kontinent fri från kärnvapen måste anpassas till en ansvarsfull och mogen förståelse för hur vår verklighet ser ut. Det är tydligt att de största hoten kommer från två håll: kärnvapen som är i händerna på odemokratiska regimer som inte lyder under någon, och den oansvariga användningen av civila nukleära resurser. Icke-spridningsfördraget är rätt ramverk, i vilket vi har tagit upp dessa frågor och på vilket vi kan fortsätta att bygga.
Jag röstade för Angelika Beers betänkande, och jag vill betona att dokumentet är så viktigt just på grund av det uppenbara behovet att öka användningen av kärnkraft för civila ändamål. Vi är väl medvetna om vilka problem som kan uppstå till följd av minskat energioberoende. Samtidigt är vi lika medvetna om vilken roll kärnkraft, som en ren form av energi, spelar i kampen mot den globala uppvärmningen. I dag är det enda sättet att generera ren energi i stor skala just kärnkraft. Jag hoppas att vi kommer att ha ett ramverk för att använda kärnkraften på ett säkert sätt och kunna möta de behov som utvecklingsländerna och EU-medborgarna har.
Geoffrey Van Orden (PPE-DE), skriftlig. − (EN) De konservativa har konsekvent förespråkat ett starkt icke-spridningssystem och en multilateral strategi när det gäller minskning av kärnvapen. Vi har kraftigt motsatt oss alla förslag som syftar till ensidig kärnvapennedrustning. Vi välkomnar den nya strävan att förbättra fördraget om icke-spridning av kärnvapen, inklusive en resolution från säkerhetsrådet för att täppa till de luckor som finns i det befintliga regelverket. Vi förkastar emellertid varje antydan om att EU bör ersätta medlemsstater som den viktigaste aktören i denna process. Endast två EU-medlemmar är kärnvapenstater, medan ytterligare fyra länder deltar i Natos program för kärnvapendelning. Vi stöder inte förslaget om att Storbritannien ska stänga sina anläggningar för produktion av klyvbara material. I betänkandet ägnas inte heller tillräckligt med uppmärksamhet åt risken för att terrorister eller skurkstater sprider kärnvapen, i stället ägnas uppmärksamhet åt huruvida de nuvarande fem kärnvapenstaterna ska behålla eller ersätta sina vapen. Flera ändringsförslag skulle avsevärt ha försämrat betänkandet, inklusive förslaget om att EU bör bli en ”kärnvapenfri zon”. Med tanke på att det trots allt är mycket i betänkandet som vi kan stödja avstod den brittiska konservativa delegationen från att rösta.
Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Tack, fru talman! Jag röstar för Monica Frassonis betänkande, som påminner oss om vilken grundläggande roll som Europaparlamentet, de nationella parlamenten och de nationella domstolarna måste spela när det gäller att tillämpa gemenskapsrätten.
Jag håller med om att vi måste påminna kommissionen om möjligheten att ha ett system som tydligt indikerar vilka olika resurser som finns tillgängliga för medborgarna. Systemet skulle kunna utformas som en gemensam Europaportal, eller som en enskild kontaktplats online, där medborgarna kan få hjälp.
Medborgarna måste ha samma nivå av öppenhet både när de lämnar ett formellt klagomål som när de använder sig av sin rätt att inge framställningar enligt fördraget. Därför måste utskottet för framställningar få tydlig information om statusen för överträdelseförfaranden som även är relevanta för pågående framställningar. Framställarna måste få fullständiga lägesrapporter för sina klagomål, när varje förutbestämd frist går ut.
Sammanställningar ska tas fram och göras tillgängliga för allmänheten via en enskild åtkomstpunkt. Dessa sammanställningar bör vidare inte försvinna när den juridiska processen är slutförd, vid den tidpunkt då de blir av större betydelse för allmänheten och företagen.