Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/0180(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0185/2009

Ingivna texter :

A6-0185/2009

Debatter :

PV 05/05/2009 - 15
CRE 05/05/2009 - 15

Omröstningar :

PV 06/05/2009 - 6.11
CRE 06/05/2009 - 6.11
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0369

Debatter
Tisdagen den 5 maj 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

15. Skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. Nästa punkt är betänkandet (A6-0185/2009) av Janusz Wojciechowski för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling om förslaget till rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (KOM(2008)0553 – C6-0451/2008 – 2008/0180(CNS)).

 
  
MPphoto
 

  Janusz Wojciechowski, föredragande. – (PL) Herr talman! Vårt samhälle är ett samhälle som använder djur. Vi avlivar miljarder djur för kött, skinn och för olika ekonomiska behov. Ibland avlivar vi dem också utan ekonomisk anledning – för sport, såsom jakt, eller för underhållning, såsom i tjurfäktning. För mig är avlivning av djur varken sport eller underhållning eller kultur, men vi ska inte gå in på det här eftersom ämnet för debatten är avlivning av djur av ekonomiska anledningar.

Skydd av djur vid tidpunkten för avlivning, är det möjligt? Är det möjligt att skydda ett djur som vi ska avliva? Ja, det är möjligt, främst genom att bespara det onödigt lidande. Genom att skydda djur från omänsklig behandling skyddar vi vår egen mänsklighet. I den föreslagna förordningen förbättras standarderna för skydd av djur vid tidpunkten för avlivning, högre och bättre tekniska standarder införs och tillsynen över dem främjas. I den föreslagna förordningen införs större personligt ansvar för korrekt hantering av djur och ett krav på att utse en person med ansvar för djurskydd i lokaler som utför slakt. Med den nya förordningen ersätts det gamla direktivet från 1993 och det innebär en klar utveckling för förverkligandet av idén om skydd av djur och därför stöder jag som föredragande förordningen.

Det fanns flera kontroversiella områden. Ett påtagligt exempel är frågan om rituell slakt. Den grundläggande principen är att avliva djur efter att de har blivit bedövade eller försatta i medvetslöst tillstånd, men ett undantag ges av religiösa skäl – avlivning utan föregående bedövning, om så krävs av religiösa skäl. Det gäller anhängare av islam och judendom som avlivar djur utan att först bedöva dem. Ändringsförslag som syftade till att införa ett fullständigt förbud mot rituell slakt inom Europeiska unionen avslogs av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Utskottsledamöterna ansåg att ett sådant förbud skulle vara ogenomförbart.

Utskottet avslog också ett förslag som skulle ha gett varje medlemsstat rätt att förbjuda rituell slakt genom sin egen lagstiftning. Det anges i ändringsförslag 28. Jag vill understryka att en röst för det ändringsförslaget innebär att medlemsstater inte kommer att kunna förbjuda rituell slakt på sitt territorium. En röst mot ändringsförslaget innebär att man återgår till Europeiska kommissionens ståndpunkt, vilket gör det möjligt att införa ett förbud mot rituell slakt under inhemsk lag.

En annan kontroversiell fråga är utnämningen av nationella referenscentrum som skulle utnämnas av varje medlemsstat. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling avslog den idén i ändringsförslag 64. Personligen anser jag att sådana referenscentrum borde upprättas och de skulle även kunna spela en roll i övervakningen av hanteringen av djur vid tidpunkten för avlivning.

Jag vill uppmärksamma förslagen från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling som ingår i mitt betänkande. För det första borde åtgärder för att införa högre standarder för skydd av djur vid tidpunkten för avlivning få finansiellt stöd från Europeiska unionen. De ädla målen med skydd av djur kan inte uppnås utan en finansiell plan och utan att skapa incitament för att införa ökade standarder.

För det andra föreslås i betänkandet att de förbättrade standarderna inte bara borde gälla för producenter inom Europeiska unionen utan även för importörer av köttprodukter till Europa. Vi vill vara säkra på att EU-marknaden endast förses med animaliska produkter som kommer från djur som avlivats enligt EU:s lagstiftning.

Mina damer och herrar! Europaparlamentets sista sammanträde är till stor del ägnat åt skydd av djur. I dag har vi beslutat att förbjuda importen av produkter från sälar som har avlivats med grymhet, vi har beslutat att införa högre standarder för skydd av försöksdjur och nu diskuterar vi högre standarder för skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Jag är glad över att Europaparlamentet gör så mycket för skydd av djur och jag är glad över att vara en del av det. Den helige Franciskus av Assisis ande finns närvarande i kammaren. Må han också vara närvarande under nästa mandatperiod.

 
  
MPphoto
 

  Androulla Vassiliou , ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag vill tacka Europaparlamentet och särskilt föredraganden Janusz Wojciechowski för stödet för de viktigaste dragen i kommissionens förslag om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.

Jag är särskilt glad över att Europaparlamentet godtog förslagets generella innebörd, vilken är att säkerställa att den djurskyddslagstiftning som tillämpas på slakterier ligger i linje med hygienpaketet som antogs 2004.

Den gällande lagstiftningen om djurskydd vid slakt är från 1993 och ligger uppenbarligen inte i linje med den senaste utvecklingen inom områdena livsmedelssäkerhet och djurs hälsa och välbefinnande. Enligt föreliggande förslag kommer aktörerna inom slakteribranschen att bli skyldiga att fastställa standardrutiner, ta hänsyn till indikatorer för välbefinnande i samband med bedövning och se till att personalen utbildas i djurs välbefinnande.

När det gäller religiös slakt vill jag betona att kommissionen helt och hållet instämmer i Europaparlamentets tillägg om religionsfrihet, och understryka att kommissionens avsikt är att behålla status quo i denna känsliga fråga. I fördraget fastställs att man måste ta hänsyn till religiösa seder och bruk när gemenskapspolitiken utformas. Det finns helt klart många olika seder och bruk bland medlemsstaterna när det gäller religiös slakt.

Kommissionen föreslår att subsidiaritetsprincipen fortsätter att gälla inom detta område. Den har fungerat bra under de senaste 15 åren och bör fungera bra även i fortsättningen. I detta avseende kan vi i princip acceptera, efter omskrivning, sådana ändringsförslag som återspeglar den nuvarande lagstiftningen, vilken bevarar religionsfriheten och samtidigt tillåter medlemsstaterna att anta eller bevara strängare regler. Jag noterar att det verkar finnas en enighet i rådet kring detta.

Jag vill också säga några ord om hemslakt. I dagsläget är slakt av djur utanför slakterierna tillåtet för privat konsumtion (utom för nötboskap), men grisar, får och getter måste först bedövas. I vissa medlemsstater slaktar man av tradition grisar till jul och lamm till påsk. Det är viktigt för kommissionen att traditionerna bevaras, men man behöver inte avstå från att bedöva djuren och därmed äventyra djurens välbefinnande. Kommissionen anser därför att bedövning före slakt alltid ska utföras när grisar eller lamm slaktas utanför slakterierna.

En annan punkt i förslaget rör inrättandet av ett nationellt referenscentrum. Vi anser att denna punkt är mycket viktig för att säkerställa att de föreslagna åtgärderna genomförs på rätt sätt. Officiella inspektörer utför kontroller av livsmedelssäkerheten på slakterierna, huvudsakligen på döda djur. De har inte tid och inte heller tillräcklig kompetens för att kunna bedöma parametrar som rör djurens välbefinnande. Nu för tiden är bedövningsutrustningen komplicerad och det är svårt att bedöma hur ändamålsenlig den är avseende djurens välbefinnande. Nationella referenscentrum skulle uppfylla ett behov av teknisk och vetenskaplig information om djurens välbefinnande vid slakt, och kommissionen anser att detta krav ska finnas kvar i förslaget.

Kommissionen anser också att kompetensbevis för slakteripersonal ska utfärdas när dessa har genomgått ett oberoende slutprov. Systemet utvecklades inom andra områden som rör djurs välbefinnande, både inom den offentliga och den privata sektorn. Där det har genomförts korrekt har det också gett goda resultat. Det bör därför utvidgas till att gälla alla slakterier i EU.

Djur slaktas i stort antal utanför slakterierna för att förhindra spridning av sjukdomar. Det är sant att det redan finns krav som avser djurens hälsa, men dagens krav tar inte upp djurens välbefinnande. Allmänheten anser att masslakt för att förhindra sjukdomsspridning ska göras så humant som möjligt. Öppenhet, vilket innebär korrekt rapportering, är därför av största vikt. Erfarenheter från tidigare akutsituationer har visat att det är angeläget att samla information om god praxis och om misstag som kan ha inträffat. Vid masslakt krävs därför korrekt övervakning och rapportering om djurens välbefinnande.

Jag skulle bli mycket glad över ert stöd till kommissionens förslag. Om förslaget antas skulle det innebära att EU får möjlighet att gå i spetsen för och förnya arbetet för djurens välbefinnande över hela världen.

 
  
MPphoto
 

  Jens Holm, föredragande av yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. − Varje år slaktas och transporteras hundratals miljoner djur, grisar, kor, får, hönor, hästar och andra djur över hela Europa. Dessutom slaktas 25 miljoner pälsdjur. Detta innebär ett enormt lidande för djuren. Det bästa vore förstås om vi inte åt dem över huvud taget och om vi inte hade på oss djuren i form av pälsar.

Men denna förordning handlar emellertid inte riktigt om det, utan den handlar om hur vi ska kunna minska lidandet för djuren på slakterierna. Kommissionens förslag är ett steg framåt, men det måste skärpas på många punkter. I miljöutskottet röstade vi igenom mitt yttrande, där vi bl.a. kräver kortare transporter och uppställningstider på slakterierna, satsningar på mobila slakterier, att pälsdjur ska omfattas av denna förordning, att medlemsstaterna ska kunna gå före och ha hårdare bestämmelser samt att djurskyddsinspektörerna och de föreslagna nationella referenscentren för djurskydd ska vara oberoende och stärkas.

Det är glädjande att jordbruksutskottet stöder vårt förslag om mobila slakterier samt att pälsdjuren inkluderas. Jag är emellertid djupt bekymrad över flera andra ändringsförslag från utskottet och enskilda ledamöter. Det är olyckligt att jordbruksutskottet helt och hållet har strukit de föreslagna tidsbegränsningarna för transport till slakteriet och uppställningstiden inne på slakteriet. Vänligen rösta för vänstergruppens ändringsförslag 125 så får vi tillbaka dessa krav. Jag förstår inte heller varför jordbruksutskottet vill stryka förslaget om nationella referenscenter för djurskydd. Det är också otroligt viktigt att tillåta medlemsländerna att gå före och ha mer ambitiösa bestämmelser än vad som föreskrivs här. Rösta för ändringsförslag 124. Avslutningsvis blir jag djupt oroad över att jordbruksutskottet inte vill tillåta de medlemsländer som i dag har ett fullt stopp mot slakt utan bedövning. Så är det t.ex. i mitt land Sverige. Vi har funnit en balans mellan religiös tradition och djurskydd som uppskattas av de flesta. Vänligen, rösta nej till ändringsförslag 28, precis som föredraganden har föreslagit.

 
  
MPphoto
 

  Sebastiano Sanzarello, för PPE-DE-gruppen. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Genom lyckliga omständigheter faller det på mig att tala denna kväll för sista gången, i alla fall under den här mandatperioden, under ert ordförandeskap, vilket jag tror är ert sista ordförandeskap eftersom ni har beslutat att inte ställa upp för omval. Jag är väldigt glad över att få uttrycka min tacksamhet för vad ni har gjort i Europaparlamentet, Luigi Cocilovo. Inte bara den italienska delegationen utan alla parlamentsledamöter högaktar er. Jag valdes i samma valkrets som ni. Vi är politiska motståndare, men jag känner att jag är skyldig att önska er en framgångsrik politisk framtid, både för vårt lands och för Europas intressen.

Nu kommer jag till saken. Jag anser att vi i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har gjort ett utmärkt jobb. Efter att ha lyssnat till konsulter och olika yrkesgrupper har vi försökt förbättra texten vi fick från rådet och kommissionen. Vi har försökt att göra den mer tillämplig och mer konsekvent och skydda rätten att uttrycka sina religiösa utövanden på alla sätt. Det fanns några motsättningar eftersom kommissionen och rådet angav och framhöll att de skulle skydda rituell slakt. Men särskilda skyldigheter gjorde det omöjligt i praktiken – jag avser hängning upp och ner och den mycket debatterade frågan om bedövning.

Från en dialektisk synpunkt ser det ut som grymhet, men vad innebär det egentligen? Ett beslutsamt snitt likställs med samma smärtnivå som bedövning som utförs med en bultpistol mot pannan. Efter det finns det ingen smärta mer, vilket innebär att det skulle vara en grymhet att bedöva djuren efter att deras halsar snittats. Jag anser inte att djur behandlas grymt om de inte bedövas efter att deras halsar snittats.

Enligt konventionen om de mänskliga rättigheterna ska man när det uppstår konflikt om djurs rättigheter alltid låta mänskliga rättigheter gå före. Med andra ord ska rätten till religiös utövning, och inte bara muslimsk, inte bara judisk utan också kristen utövning – som vi har diskuterat ingående i utskottet – skyddas fullt ut. Inte minst eftersom vi har ömsesidiga relationer med icke-medlemsstater och människor som utövar en viss religion annars inte skulle kunna äta kött i Europa eftersom det inte kan produceras i Europa och inte importeras. Jag anser inte att det är rättvist.

 
  
MPphoto
 

  Rosa Miguélez Ramos, för PSE-gruppen. (ES) Herr talman, mina damer och herrar! Som vi redan har hört så ersätter förslaget som vi debatterar i dag ett direktiv som har blivit föråldrat på grund av tekniska framsteg. I och med förslaget införs en ny förordning som kommer att tillåta att gemenskapskrav om djurs välstånd tillämpas enhetligt i Europeiska unionen.

När det gäller den inre marknaden, och med tanke på att det kan skada konkurrensen att följa bestämmelserna, kommer det att möjliggöra liknande konkurrensstandarder för alla gemenskapsaktörer. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, som valt att undanta småskaliga aktörer från vissa krav, har ökat ansvaret för de kvarvarande stora aktörerna – det är texten vi debatterar i dag. Dessutom har man inrättat en befattning som djurskyddsansvarig på stora företag.

Betänkandet vi debatterar förbättrar kommissionens förslag när det gäller vissa grundläggande punkter. Ett exempel är att man inte längre genom förslaget försöker ändra aktuella villkor för djurtransporter när det gäller totala transporttider – något som vi anser vara väldigt upprörande. Nuvarande förbud mot transporter av djur vars särskilda egenskaper innebär att de inte är lämpliga för transport kvarstår.

Dessutom rättas och tydliggörs företagens ansvar när det gäller att anpassa sig till djurskyddsbestämmelserna. Aktörer, snarare än arbetare, är ansvariga för att se till att reglerna tillämpas.

Slutligen, fru kommissionsledamot, vill jag att ni kommer ihåg att det inom Europeiska unionen inte finns två rättssystem i de olika regionerna och länderna som är likadana. Alla är olika. Om de nationella referenscentrum som ni föreslår och som ni hänvisade till i ert tal skulle införas så som kommissionen föreslår i sitt förslag, skulle det medföra upprättandet av 17 nationella referenscentrum i Spanien och inte bara ett nationellt referenscentrum. I Spanien är den centrala regeringsmakten decentraliserad till de självstyrande regionerna och vi skulle därför tvingas inrätta 17 av dessa nationella referenscentrum som ni tror är möjliga. Ett centrum för varje region – det skulle vara löjligt! Det är därför vi föreslår att behörig myndighet ansvarar för att se till att reglerna tillämpas korrekt.

 
  
MPphoto
 

  Zdzisław Zbigniew Podkański, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Wojciechowski-betänkandet om förslaget till rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning tar upp ett mycket viktigt ämne när det gäller djurens välfärd. I betänkandet ställs indirekt frågan om dagens människor kan bryta med grymheten och skapa en ny värld präglad av värden där man visar känslighet för smärta, lidande, fruktan och dödsångest, inte bara när det gäller människor utan också när det gäller djur.

Trots civilisationens och teknikens utveckling dödas tyvärr fortfarande varje år miljarder djur och fåglar, ofta på ett grymt sätt och till och med utan bedövning. Detta föranleder ytterligare frågor om varför intelligenta och utbildade människor ofta uppför sig mot djur på liknande sätt som primitiva stammar som är dömda att kämpa för sin överlevnad. Vad bör vi göra för att ändra på detta?

Dessa frågor besvaras i stor utsträckning i betänkandet som ändå inte löser en rad grundläggande frågor i detta sammanhang, t.ex. när det gäller lagstiftning, rituell slakt och ökad kunskap i samhället. Dessa problem återstår därför att lösa för rådet, kommissionen och det nya parlamentet. Jag hoppas att man i det fortsatta arbetet på att förbättra djurens välfärd samtidigt kommer att inse att djur är levande varelser som kan uppleva smärta och lidande, att de inte är ting och att människor är skyldiga dem respekt, skydd och omsorg.

 
  
MPphoto
 

  Alyn Smith , för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag vill sälla mig till skaran som gratulerar den föredragande, Janusz Wojciechowski, till att med sådan säkerhet ha lagt fram ett så komplicerat och känsligt dokument där han tar upp ett antal motstridiga synpunkter. I mitt anförande, som förmodligen blir mitt sista under den här mandatperioden, vill jag gärna göra mina kolleger uppmärksamma på att det här är vad jag skulle kalla ett klassiskt EU-dokument från Europaparlamentet. Det är tekniskt, det är komplext, det distanserar sig något från medborgarna, men vi måste komma ihåg att djurens välbefinnande är mycket viktigt för våra medborgare, och att rättvisa är mycket viktigt för våra producenter, konsumenter och för marknaden.

Jag tänker särskilt på ändringsförslagen 45 och 46 om att tredjeländer som vill exportera till vårt territorium måste uppfylla våra normer. Det är en mycket viktigt rättvisefråga för våra producenter och för att konsumenterna ska kunna ha förtroende för våra marknader och förslaget är mycket välkommet.

Likaså är åtgärdernas proportionalitet i ändringsförslagen 65 och 67 där man ger möjlighet till utbildning på arbetsplatsen särskilt välkommet för mindre slakterier och mindre företag i EU. Undantagen som tillåter små slakterier att slippa ha en djurskyddsinspektör närvarande är också mycket välkomna.

När det gäller religiös slakt anser jag att kommissionsledamoten har helt rätt. Det är inget vi behöver reglera i det här paketet, så det är goda nyheter för konsumenterna. Det är goda nyheter för förtroendet för EU:s köttmarknad och det är rent allmänt ett bra jobb. Jag gratulerar.

 
  
MPphoto
 

  Maria Petre (PPE-DE).(RO) Först av allt vill jag gratulera föredraganden och tacka honom för det tillmötesgående han har visat.

Jag instämmer i kommissionens förslag om att djur endast får avlivas genom en metod som garanterar att de dör omedelbart eller efter bedövning samtidigt som jag dock accepterar att man gör undantag för slakt som ingår i religiösa ritualer. Jag stöder också att förordningen inte heller ska tillämpas när det gäller djur som slaktas för personlig konsumtion enligt traditionerna vid de större religiösa högtiderna som påsk och jul och endast under en period på 10 dagar innan dessa högtider äger rum.

Personal som bedriver slakt och annan liknande verksamhet måste genomgå lämpliga yrkesutbildningskurser som genomförs regelrätt och avslutas med utfärdande av ett kompetensbevis.

De bestämmelser som EU har infört på djurskyddsområdet är bland de strängaste i världen. De leder till högre produktionskostnader och kan också tänkas snedvrida konkurrensen med stater vilkas lagstiftning är mindre sträng i detta avseende. Därför uppmanar jag kommissionen att se till att köttprodukter och andra animaliska produkter som importeras från länder utanför EU uppfyller EU:s normer. Vad vi vill är att kommissionen kan genomföra inspektioner i slakthus som är auktoriserade för att exportera sina produkter till Europeiska unionen och därvid bekräfta att, förutom de hälsointyg som redan utfärdats, även bestämmelserna om djurskydd respekteras.

 
  
MPphoto
 

  Neil Parish (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Jag tackar Androulla Vassiliou för hennes arbete här i parlamentet. Hon tog tag i det här dokumentet för bara ett par år sedan och har gjort ett strålande arbete och jag gratulerar henne till det. Jag gratulerar också Janusz Wojciechowski till ett utmärkt betänkande, och till hans utmärkta ordförandeskap i jordbruksutskottet.

Normerna för djurens välbefinnande i Europa är utomordentligt viktiga för att vi ska kunna producera högkvalitativt kött. Vi vill se till att slakten sker på ett omsorgsfullt sätt och under stränga regler, både avseende hygien och djurens välbefinnande. Jag välkomnar faktiskt tanken på mobila slakterier. Jag tror att det skulle vara väldigt bra. Men vi måste vara försiktiga. Många små slakterier har slagit igen den senaste tiden – också i mitt hemland – så vi måste se till att vi har en lämplig lagstiftning som dock inte får vara så omfattande att de tvingas slå igen.

Jag tänker nu göra ett kontroversiellt uttalande: Jag anser att djuren föds till denna värld och det är vi människor som bestämmer exakt hur de ska slaktas. Kommissionen måste bestämma sig. Antingen accepterar ni religiös slakt och att djuren inte bedövas, så att djur som vi vill slakta till jul i andra länder måste genomgå samma process, eller så står ni upp för det som jag tycker är rätt, nämligen att det är vi, som människor, som bestämmer hur ett djur ska slaktas och att djur ska bedövas före slakt. Jag tycker det är helt uppenbart att det är så det ska gå till. I vissa medlemsstater bedövas djuren både före och efter själva ingreppet, både vid halalslakt och judisk slakt. Jag frågar mig varför detta inte kan ske i hela EU. Vi måste vara absolut säkra på att vi behandlar alla djur på samma sätt. Jag accepterar subsidiaritetsprincipen, men jag vill också att kommissionen utövar påtryckningar på medlemsstaterna så att vi får lämpliga slakt- och bedövningsmetoder i framtiden.

När det gäller märkning ser jag inte heller några problem. Varför skulle vi inte märka djuren med vilken slaktmetod som använts? Om det nu inte är några problem med halalslakt och judisk slakt så är väl märkningen inget att oroa sig över? Låt oss alltså införa en ordentlig märkning så att människor vet exakt vad de köper. Det är mycket viktigt för det europeiska jordbruket att ha extremt höga normer.

 
  
MPphoto
 

  Marios Matsakis (ALDE). – (EN) Herr talman! Rätten till religionsfrihet kan inte få råda över de regler och bestämmelser som gäller i våra länder, och kan inte så gravt få överträda våra normer om respekt för slakthygien och djurens välbefinnande. Jag kan inte förstå varför vi, i religionens namn, ska acceptera detta otidsenliga, ohygieniska och till och med sadistiska dödande av djur, ibland utfört under högtravande ceremonier inför såväl vuxna som barn.

Jag anser att djuren ska slaktas under kontrollerade förhållanden av ett auktoriserat slakteri som man kan inspektera. Inga djur ska slaktas utan föregående bedövning. Religionsfrihet är en sak, att orsaka djur onödigt lidande och åsidosätta hygienbestämmelserna är en annan. Lagar och bestämmelser inom EU borde vara lika för alla, oavsett religion.

 
  
MPphoto
 

  Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf (Verts/ALE).(DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag anser att frågan om djurens välfärd i den här debatten alltför mycket har inskränkts till frågan om vi bör använda bedövning eller inte. Jag är inte motståndare till bedövning, men vi måste inse att bedövning ursprungligen inte infördes av omsorg om djurens välfärd utan av ekonomiska orsaker för att man skulle kunna slakta djur i fabriksmässig skala, vilket innebär massavlivning i slakthus utan att kvaliteten på köttet påverkas eller försämras genom den ångest som slakten framkallar.

När det gäller religiös slakt handlar det alltså om att bedriva en högt utvecklad form av slakt utan att djuren upplever extra lidande. När det gäller frågan om bedövning i slakthusen handlar det inte bara om huruvida bedövning ska användas eller inte, utan det handlar också om hur djuren hanteras under transporterna och under väntetiden i slakthusen. Jag instämmer i Neil Parish synpunkt att religiös slakt bör framgå av märkningen så att konsumenterna vet vad de köper och vad de stöder.

 
  
MPphoto
 

  Androulla Vassiliou , ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Dagens debatt om Wojciechowski-betänkandet återspeglar parlamentets, kommissionens och också allmänhetens oro avseende djurens välbefinnande vid slakt. I kommissionens förslag finns flera viktiga nyheter som jag hoppas ni stödjer.

I dag kräver EU:s lagstiftning att aktörer från tredjeländer som exporterar till EU tillämpar likvärdiga normer. Dessutom måste det finnas intyg för köttimport som bekräftar att EU:s normer följs av de företag som exporterar. När det gäller kommissionens förslag anser vi därför att principen om likvärdiga normer ska fortsätta att gälla.

Jag har lyssnat noga på alla inlägg och jag har fått mycket användbar information för vårt arbete för att uppnå verkligt välbefinnande för djuren. Genom att anta betänkandet sänder vi rätt signaler till allmänheten, nämligen att vi tar tag i frågor som oroar dem, samtidigt som vi ställer upp moderna normer för globala förfaranden för djurens välbefinnande vid slakt. Jag tackar parlamentet och den föredragande för stödet.

Det här blir mitt sista anförande här i parlamentet. Det har varit mycket trevligt att arbeta tillsammans med er, och jag önskar er all lycka och framgång.

 
  
MPphoto
 

  Janusz Wojciechowski, föredragande. – (PL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Även jag vill instämma i dessa önskemål, och det gläder mig att kommissionsledamotens sista anförande i parlamentet gäller presentationen av vad som är ett verkligt bra förslag och en bra förordning, och flertalet av dem som har yttrat sig i diskussionen är här fullständigt eniga. Jag hoppas verkligen att slutresultatet av detta arbete, detta gemensamma arbete av parlamentet, kommissionen och rådet, inte kommer att leda till några betydande försämringar av vad kommissionen har föreslagit eftersom kommissionen förvisso har lagt fram mycket bra förslag. Men när det gäller inställningen till djurskydd och de åtgärder som syftar till att förbättra djurens välfärd vill jag framföra två viktiga punkter.

Den första punkten gäller pengar. Tyvärr kommer vi inte att få någon acceptans i samhället för en skärpning av dessa normer om vi inte ser till att normerna är ordentligt finansierade. Gemenskapsmedel är viktiga här för att vi ska kunna nå de mål som har uppställts. Det är inte möjligt att införa strängare normer som dessa utan pengar, man kan inte vältra över alla kostnaderna på de organ som måste införa normerna.

Den andra punkten gäller likvärdighet, så att de förbättrade normerna inte minskar konkurrensförmågan bland producenterna i Europeiska unionen. Jag tror att vi är på rätt väg när det gäller att nå detta mål. Det gläder mig att det finns stöd för dessa förslag här i kammaren.

Jag vill ännu en gång tacka kommissionsledamoten. Jag vill också tacka alla de kolleger som har yttrat sig i denna diskussion, och det gläder mig att tanken på en skärpning av normerna för djurens välfärd är allmänt accepterad här i kammaren.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum onsdagen den 6 maj 2009.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy