Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 15 september 2009 - Strasbourg

3. Rådets presentation av förslaget till allmän budget – Budgetåret 2010 (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är rådets presentation av förslaget till allmän budget – Budget 2010.

  Hans Lindblad, rådets tjänstgörande ordförande. − Herr talman! Det är ett jättestort privilegium för mig att få vara här i dag. Jag känner stor ödmjukhet inför det och det ska bli spännande att få presentera rådets budgetförslag för er.

Europa står inför betydande utmaningar. Det ekonomiska läget såg betydligt mer bekymmersamt ut för ett halvår sedan. Situationen tycks ha stabiliserats. Riskbilden är mer balanserad och riskerna för att dras ner i en fortsatt djup spiral har minskat.

Men vi står inför betydande problem: växande arbetslöshet, växande budgetunderskott och växande skuldsättning. Mot den bakgrunden finns det ett stort behov av att upprätthålla långsiktiga hållbara offentliga finanser. Många länder har en lång väg att gå för att nå balans i de offentliga finanserna.

Demografin kommer att sätta stor press på de offentliga finanserna. Klimatutmaningen kommer att göra att resurser behöver omfördelas och tillföras. Sammantaget gör det enligt vår mening att den budget som vi ska enas om bör präglas av stor återhållsamhet för att skapa utrymme för framtida behov, tonvikt på europeiskt mervärde och satsningar som kortsiktigt kan ta oss ur den ekonomiska krisen och långsiktigt också stärka vår konkurrenskraft.

Rådets förslag, som antogs enhälligt, behandlar och bidrar till att möta dessa utmaningar. Det är en disciplinerad budget. Den är statsfinansiellt sund. Den stimulerar forskning, utbildning, infrastruktur, konkurrenskraft och innovation och den stimulerar till sammanhållning. Därtill innehåller rådets förslag marginaler för att hantera oförutsedda händelser.

Logiken bakom vårt förslag är enkel. Vill man stimulera tillväxt, sysselsättning, välstånd så säger skolboken att man ska föra en uthållig, trovärdig och försiktig politik, men med satsningar på utbildning, forskning, infrastruktur och på att utjämna inkomstskillnader över unionen. Det är precis det som vi har försökt göra.

Rådets förslag är balanserat men ändå ambitiöst. Jämfört med budgeten 2009 ökar åtagandena med 1,1 procent och betalningsbemyndigandena med knappt 4 procent. Vårt förslag och den överenskommelse som vi vill nå måste uppfylla följande grundläggande krav, som också tillämpades vid rådets första behandling: Budgeten måste säkerställa att det finns tillräcklig finansiering av EU:s olika politiska prioriteringar under 2010. EU måste kunna reagera snabbt på de utmaningar som väntar. Det måste vara fokus på att tillföra ett europeiskt mervärde. Budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning krävs. Annars kommer vi inte att kunna ta oss stegvis tillbaka till balans i de offentliga finanserna.

Det är viktigt att respektera taken. EU måste ha tillräcklig flexibilitet för att hantera tillkommande behov och oförutsedda händelser. Det är avgörande att EU-budgeten har tillräckliga marginaler. Det budgetförslag som vi lägger fram uppgår till 138 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och 121 miljarder euro i betalningsbemyndiganden. De minskningar som rådet har gjort jämfört med det preliminära budgetförslaget från kommissionen baseras på en detaljerad analys av budgetgenomförandet, budgetprognosvarningarna och verksamhetsförklaringarna, och vi tittar på den kapacitet som finns att genomföra program och åtgärder. Genomförandegrad och absorptionsförmåga har varit centrala kriterier i vår analys.

Jag tänkte nu gå in på rubrikerna lite snabbt. Underrubrik 1A, forskning och innovation, är det viktigaste inslaget, och tillräcklig finansiering har säkerställts i vårt budgetförslag. Projekt inom energi- och infrastruktursektorerna är ett annat område där det tillförs mer resurser. Om man justerar för bokföringseffekter av den ekonomiska återhämtningsplanen så uppgår ökningen på detta område till ungefär åtta procent. Åtta procent! Det är mycket. Som ni alla vet så kommer finansieringen av den europeiska återhämtningsplanen att vara ett av de ämnen som vi kommer att behöva diskutera under hösten.

Under 1B godtog rådet de åtagandebemyndiganden som kommissionen föreslog. Vad gäller betalningarna anser rådet att man kan göra vissa minskningar i förhållande till det preliminära budgetförslaget, men jag vill understryka att vårt förslag trots det innebär att betalningsbemyndigandena ökar med 3,2 procent jämfört med 2009.

Rubrik 2: Här föreslår rådet kraftfulla ökningar, både vad det gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden i förhållande till 2009, med 4,5 respektive 9,5 procent om man rensar för bokföringseffekter av återhämtningsplanen.

Rubrik 3: Här gjorde rådet bara några små justeringar i förhållande till den preliminära budgeten från kommissionen. Det kommer att finnas tillräckliga resurser för migrationspolitiken, inklusive Frontex.

Rubrik 4: Det är oerhört viktigt att man lämnar en rejäl marginal till taket under denna rubrik för att kunna hantera oförutsedda behov på absolut bästa sätt. Rådet säkerställer därför en marginal på cirka 310 miljoner euro i sin första behandling. Det är särskilt motiverat med tanke på den ändringsskrivelse som omfattar ytterligare behov på området. När det gäller reserven för katastrofhjälp godtog rådet kommissionens förslag till åtagandebemyndiganden. När det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ökar dess betydelse och rådet säkerställer därför att tillräckliga medel finns för detta.

Administration: Givet det ekonomiska läget och varje institutions särdrag gjorde rådet vissa riktade neddragningar. Ambitionen är att administrationen inte ska öka snabbare än inflationen. Institutionernas begäran om ytterligare tjänster för ny verksamhet godtogs inte, utom för de nya myndigheter som planerats till 2010 och för Frontex.

Vid vårt förlikningsmöte i juli framhävdes det än en gång hur viktigt det är att den rekrytering som är knuten till 2004 och 2007 års utvidgningar genomförs, och det gjordes en överenskommelse mellan oss om ett gemensamt uttalande. Vid samma tillfälle påpekade era företrädare att de var villiga att försöka hitta ett gemensamt tillvägagångssätt vad gäller institutionernas och EU-organens fastighetspolitik. Jag är övertygad om att vi glädjande nog kommer att finna ett sådant uttalande senare under hösten.

Innan jag slutar vill jag påminna om, och lyfta fram, den positiva atmosfär som har rått vid våra möten med Europaparlamentet. Jag tycker att samarbeta konstruktivt är det enda sättet att nå fram till en bra budget.

  Algirdas Šemeta, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Det är ett stort nöje för mig att få möjlighet att tala inför er i dag. Jag vet att de första skedena av detta budgetförfarande – framför allt juliförlikningen – ägde rum i en mycket positiv atmosfär, och jag hoppas att vi kan bygga vidare på detta samarbete under de kommande veckorna. Det återstår fortfarande en del arbete i fråga om budgetförfarandet för 2010, och vi har andra viktiga frågor att enas om, som t.ex. den andra fasen i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, och därför är det nödvändigt att alla tre institutionerna för ett nära samarbete.

För att övergå till den faktiska situationen efter rådets första behandling och upprättandet av förslaget till budget för 2010 medger kommissionen att de nedskärningar som föreslagits av rådet inte är lika kännbara som tidigare år. Jag skulle emellertid vilja ta upp några särskilda frågor. Kommissionen beklagar rådets nedskärning i betalningsbemyndiganden på 1,8 miljarder euro. Dessa nedskärningar är proportionellt av större betydelse för utgiftskategorierna 1A och 4 och sänder ett negativt budskap på de prioriterade områdena tillväxt inom sysselsättning och EU:s internationella roll, inte minst i samband med föranslutningsstödet.

De nedskärningar som föreslagits för tillägget för administrativa stödutgifter, det administrativa forskningsbidraget och byråerna är särskilt kännbara. Man har – med några få undantag – gjort allmänna nedskärningar i stället för att ta hänsyn till den särskilda situationen inom varje byrå, oavsett utvecklingsskede och uppgifter inom den aktuella byrån. Nedskärningarna inom administrativa stödutgifter kommer att hämma genomförandet av program, framför allt på området för forskning och externa åtgärder. Jag hoppas att parlamentet kommer att försöka rätta till den här situationen.

Även om nedskärningarna i utgiftskategorierna 1B och 2 är beklagliga lugnas jag delvis av rådets förslag till uttalande om betalningar och av det andra tillfället att undersöka behoven inom jordbruket i den kommande ändringsskrivelse som kommissionen kommer att lägga fram i slutet av oktober.

Kommissionen har nu, vilket har nämnts, lagt fram en ändringsskrivelse för budgetmyndigheten för att uppdatera behoven inom utgiftskategori 4. Nyckelelementen i fråga om detta är följande: ytterligare 95 miljoner euro i åtaganden och 60 miljoner euro i betalningsbemyndiganden till stöd för den palestinska myndigheten och återuppbyggnaden i Gaza, och behovet av att överväga införandet av kompletterande åtgärder för bananer med tanke på det eventuella handelsavtal som kommer att påverka förmånssystemen för AVS-länder som tillhandahåller bananer. Det finns också ytterligare 50 miljoner euro för åtagandebemyndiganden och 20 miljoner euro för betalningsbemyndiganden till stöd för bekämpande av klimatförändringarna i utvecklingsländer, vilket borde bidra till att främja ett framgångsrikt resultat av klimatkonferensen i Köpenhamn i december.

Under utgiftskategori 5 (administration) var kommissionen särskilt blygsam i sin begäran i det preliminära budgetförslaget med ett förslag till ökning av kommissionens administrativa utgifter på endast 0,9 procent jämfört med 2009. Samtidigt som denna punkt har medgivits av ordförandeskapet är det en besvikelse att rådet har infört ytterligare nedskärningar i kommissionens administrativa budget.

Sammanfattningsvis hoppas jag att Europaparlamentet kommer att återställa de anslag som rådet har skurit ned, och jag är övertygad om att de pågående förhandlingarna mellan de tre institutionerna kommer att vara konstruktiva och att vi kommer att uppnå ett tillfredsställande resultat för detta budgetförfarande.

  Talmannen. – Tack, herr Šemeta, för ert framförande av kommissionens ståndpunkt och för att ni höll er inom talartiden, vilket är mycket viktigt. Jag vill påpeka att detta är en inledande diskussion. Nu kommer vi att diskutera detta i budgetutskottet och andra utskott, och huvuddiskussionen kommer att äga rum om några veckor.

  László Surján , föredragande. – (HU) Jag ska tala på mitt modersmål, eftersom jag vill se ett Europa där detta är en grundläggande rättighet i alla parlament, för att inte nämna på andra områden i det offentliga livet. I ett sådant Europa finns ingen lag som hindrar någon från att använda sitt modersmål, inte ens i Slovakien. Jag förväntade mig också att följderna av den nuvarande finansiella krisen inte bara skulle bli minskad produktion och ökad arbetslöshet, utan också ge oss ett tillfälle att förbättra Europeiska unionens budget med hjälp av reformåtgärder.

Parlamentet uttryckte sin åsikt om detta redan i februari. Det var uppmuntrande att Europeiska kommissionen och rådet instämde i den. Utifrån vad jag vet om förslaget beklagar jag att behöva säga att försöket att översätta de fina orden till sifferspråk inte blev en fullständig framgång. Det är dags att inse att ingen är nöjd med Europeiska unionens budget. Inkomstsidan är en tung börda för medlemsstaterna, men det tillgängliga beloppet räcker inte för att de ska kunna uppnå målen. Vi är långt ifrån att uppnå både full sysselsättning och ett kunskapsbaserat samhälle. Vi lägger stora summor på jordbruk, men t.ex. mjölkproducenter påverkas av en ohanterlig kris. Den största utgiftsposten på utgiftssidan är sammanhållningspolitiken, men klyftorna mellan regionerna ökar snarare än minskar.

Forskare som är födda och utbildade i Europa arbetar utanför Europeiska unionen. Därför släpar vi efter också när det gäller innovation. Vi hade hoppats att krisen skulle ge oss ett tillfälle till omvälvning och göra Europeiska unionens budget mer framgångsrik och påtaglig för medborgarna. Vi hade också hoppats att budgeten skulle användas inte bara i enlighet med bestämmelserna och utan korruption, utan också för att ta en titt på utgifterna och överväga vilka program som faktiskt tillför mervärde och ger framgång för pengarna.

Vad kan vi göra nu? Parlamentet kommer att sträva efter att forma budgeten på ett sådant sätt att dess budskap blir tydligare för EU-medborgarna. Vi vill öka de budgetposter som bidrar till att hantera krisen. Med detta i åtanke presenterar vi våra åsikter om genomförande av den ekonomiska stimulansplanen. Vi vill också utan omsvep ta itu med de utmaningar som klimatförändringarna utgör. Vi vill att finanskrisen ska hanteras på ett effektivt sätt, inte bara med användning av ett par miljarder euro från planen som öronmärkts för detta syfte, utan också med hjälp av varenda budgetpost i budgeten, så att européerna inser att Europeiska unionen inte är en överflödig kostnad utan ett effektivt verktyg för att lösa deras problem. Jag uppmanar mina kolleger i Europaparlamentet, rådet och kommissionen att stödja detta.

  Vladimír Maňka, föredragande. – (SK) Herr talman, herr statssekreterare, herr kommissionsledamot! Vi håller verkligen med om att vi, när Europaparlamentets budget utformas, måste fokusera på vårt centrala uppdrag, vilket är lagstiftningsarbete. Frågor som inte har med detta att göra måste i så hög grad som möjligt uteslutas ur budgeten.

Vi kommer att diskutera den slutgiltiga utformningen av budgeten i dag i ett skiljeförfarande som omfattar Europaparlamentets presidium och budgetutskottet. I detta skede vill jag tacka företrädarna för de politiska grupperna. Vid budgetutskottets sammanträde i går stöddes förslagen att minska budgeten och åtgärder som kommer att leda till en bättre användning av de ekonomiska resurserna.

Vi konfronteras ständigt med ett flertal brister som hindrar oss från att använda våra resurser på ett fullständigt effektivt sätt. Ett exempel på detta är säkerheten i fråga om de byggnader som vi genomför dessa debatter i i dag. Vi tillbringar som ni vet fyra dagar i månaden i Strasbourg. Trots detta fanns fram till nyligen säkerhetsvakter stationerade vid båda ingångarna 365 dagar om året. Europaparlamentets nya generalsekreterare och hans kolleger upptäckte detta och vidtog åtgärder som kommer att medföra besparingar på över 2 miljoner euro per år.

Ett annat exempel är revisionsrättens rapport om översättningar. Bristande planering och bristande kommunikation eller total avsaknad av kommunikation i fråga om tillgängliga översättningsresurser förhindrar en effektiv användning av dessa resurser. Den organisation som ska tillhandahålla översättningar lägger ofta automatiskt ut uppdrag på externa översättare utan att ens kontrollera om det finns någon ledig kapacitet inom den interna organisationen.

Det är av den anledningen som vi föreslår en reserv på 5 procent i de olika institutionernas budget gentemot de resurser som öronmärkts för översättning. Vi kommer att frigöra denna reserv när de visar att de har försökt använda den interna organisationens resurser fullt ut. Vi skulle kunna spara omkring 11 miljoner euro per år bara på området för översättning.

Det finns många liknande exempel. De flesta har en gemensam nämnare: vi använder oss i för låg grad av oberoende undersökningar av användningen av resurser och organisationen av arbetet. Jag tror att den politiska vilja som visades av företrädarna för de olika politiska grupperna i går i budgetutskottets diskussioner kommer att ge resultat.

Utgifter för köp, underhåll och hyra av fastigheter utgör en av de huvudsakliga administrativa utgiftsposterna för EU-institutionerna. Det har funnits flera fall tidigare där institutioner har köpt eller hyrt fastigheter med tillämpning av metoder som inte varit helt effektiva. Enligt revisionsrätten samarbetar institutionerna inte på dessa områden, eller så utvärderar de inte sin egen politik.

Därför har vi bett Europaparlamentets administration att utarbeta ett dokument om en strategi på medellång sikt i fråga om byggnader. Vi ville fatta ett klokt beslut om denna fråga vid första behandlingen. Det finns behov av att utforma en gemensam politik om byggnader, inte bara inom Europaparlamentet utan också inom ramen för alla institutioner, och att garantera ett bättre samarbete på detta område. Herr statssekreterare! Det gläder mig verkligen att rådet, liksom vi, har antagit detta som en prioriterad målsättning, och jag vill tacka er för detta.

  Alain Lamassoure, ordförande för budgetutskottet. − (FR) Herr talman! Låt mig först och främst gratulera Algirdas Šemeta till gårdagens bekräftelse på utnämnandet av honom till budgetansvarig kommissionsledamot.

Vi är övertygade om att våra förbindelser med honom kommer att bli av samma höga kvalitet som dem som vi upprättade med hans föregångare, och vi önskar honom en lika strålande politisk karriär som Dalia Grybauskaitės.

Vi befinner oss i en period av global kris, av förberedelse inför stora diplomatiska händelser och av institutionell ovisshet inom unionen själv. I en sådan period kommer budgetutskottet att försöka inta en samarbetsvillig inställning. Vi beklagar, liksom vår föredragare sade, de nedskärningar som rådet gjort i kommissionens förslag, men vi förstår samtidigt att det tillstånd som medlemsstaternas offentliga finanser befinner sig i hindrar dem från att gå så mycket längre i år.

Vi har, vilket har nämnts tidigare, en skyldighet att leverera resultat i fråga om budgeten för 2010: nämligen att finna en balans i finansieringen av 2010 års del av återhämtningsplanen. Vi vet att det kommer att krävas omplaceringar, men dessa får inte inriktas på andra politiska prioriteringar som parlamentet och rådet tidigare har beslutat om gemensamt.

Om vi ser bortom 2010 hoppas parlamentet kunna arbeta tillsammans med kommissionen, rådet, det svenska ordförandeskapet och det kommande spanska ordförandeskapet om tre stora frågor inför framtiden.

Om saker och ting går som vi hoppas i Irland så kommer den första frågan att bli genomförande av det förfarande, det schema och de arbetsmetoder som krävs vid tillämpningen av Lissabonfördraget.

Den andra frågan kommer att vara halvtidsöversynen av budgetplanen. Mellan det gemensamma beslut om den fleråriga budgetramen som fattades i maj 2006 och i dag har det rått en finanskris, en mycket stor press på priserna på energi, råvaror och till och med livsmedel, och förhandlingar om klimatförändringarna. Vi har – tyvärr – också upplevt ett misslyckande med Lissabonstrategin, vilket är uppenbart i dag. Därför behöver vi en noggrann översyn av våra fleråriga riktlinjer. Detta kommer att bli den nya kommissionens första uppgift.

Slutligen kommer den tredje och sista frågan att bli reformen av de resurser som utgör EU:s budget. Vi visste redan före krisen att ingen av medlemsstaterna ville betala för att EU skulle spendera mer. Sedan krisens början kan ingen av medlemsstaterna längre betala för detta spenderande. Vårt finansiella bidrag till den ekonomiska återhämtningen kommer att utgöra knappt 0,03 procent av unionens BNP.

Vi är fullt medvetna om den svåra situation som råder när det gäller denna fråga, men Europaparlamentet började arbeta med den för fyra år sedan tillsammans med de nationella parlamenten, och man tänker se till att man kan lägga fram förslag om några arbetsområden för att kunna inleda debatten nästa år.

  Hans Lindblad, rådets tjänstgörande ordförande. − Herr talman! Vi har hört både från kommissionen och från Europaparlamentet att vi står inför flera svåra frågor att hantera under hösten. Förhoppningsvis står vi också inför flera lätta frågor. En av de absolut svåraste frågorna kommer att bli återhämtningsplanen och hur den ska finansieras. Samtidigt hyser jag ändå gott hopp om att vi kommer att lyckas. Jag vet att vi kommer att lyckas. Det finns inget annat alternativ.

En annan fråga som ligger framför oss, både i det korta och det långa perspektivet, är naturligtvis klimatfrågorna och finansieringen av klimatpolitiken.

Jag vill slutligen passa på att tacka för att jag har fått tala här idag.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Jag vill gratulera kommissionsledamoten till utnämnandet. Strålande karriärer väntar kommissionsledamöter från Litauen. Vi önskar er stort lycka till, både i kommissionen och i framtiden. Er föregångare är i dag Litauens statschef.